Lägesrapport Sveriges satsningar på medicinsk forskning

Lägesrapport 2016 Sveriges satsningar på medicinsk forskning Juni 2016

Förord Det finns saker som allmänhet, politiker och profession verkar vara överens om: vi har en samhällsutmaning i form av en åldrande befolkning och ökade vårdkostnader, forskning och innovation är viktigt för att möta denna utmaning och medicinska framsteg ska snabbt komma befolkningen till godo. Med ökad implementering av medicinska framsteg får vi större möjligheter att förebygga sjukdomar och även tillgång till bättre diagnostik och behandling. Förutom att bidra till bättre hälsa ökar stärkt forskning det ekonomiska välståndet. I kombination med ett konkurrenskraftigt näringslivsklimat bidrar medicinsk forskning till jobb, kompetensbas och export- och skatteintäkter. Tillsammans utgör detta mycket stora värden för samhället och är oerhört viktigt för Sveriges framtid. Forska!Sveriges årliga lägesrapporter följer utvecklingen både när det gäller kostnader för vården och investeringar i forskning. Vi ser att hälso- och sjukvårdskostnaderna fortsätter att öka, men för första gången sedan 2007 har ökningen av de statliga anslagen till medicinsk forskning som andel av bruttonationalprodukten (BNP) avstannat. För varje krona som används till sjukvård i Sverige går i dag knappt 2 öre till medicinsk forskning. Det är för lite. På sikt bör de offentliga investeringarna i medicinsk forskning fördubblas och motsvara 4 öre per vårdkrona. I Australien har politikerna tagit ett långsiktigt beslut över partigränserna om att fördubbla sina investeringar i medicinsk forskning, just för att möta utmaningen med ökande vårdkostnader. I Sverige går de totala investeringarna i forskning och utveckling ner i förhållande till BNP, från 3,9 till 3,16 procent mellan år 2001 och 2014. Tillväxttakten för forskning och utveckling är negativ och vi ligger nu på femte plats från slutet inom EU. Vi kommer alltså allt längre från det nationella målet om att forskning och utveckling ska uppgå till 4 procent av BNP år 2020. För att nå dit skulle det krävas en tillväxttakt på 4 procent. Orsaken till nedgången är att företagen, som står för en stor del av Sveriges totala forskning och utveckling, minskat sina investeringar i forskning och utveckling med 30 procent som andel av BNP mellan år 2001 och 2014. Enligt OECD ökade företagen samtidigt investeringarna med 23 procent i Danmark. För andra året i rad minskar nu även de statliga investeringarna i forskning och utveckling som andel av BNP i Sverige enligt uppgifter från Statistiska Centralbyrån. I jämförelse med andra länder låg Sverige på åttonde plats i statliga investeringar i civil forskning och utveckling som andel av BNP år 2014. 3

Årets lägesrapport visar även att Sverige har tappat i vetenskaplig kvalitet i internationell jämförelse. Vi rankas ofta högt i olika kunskaps- och innovationsrankningar, men Sveriges relativa position har försämrats under senare år, enligt World Economic Forum. Sverige har gått från andra till sjunde plats i kategorin innovation de senaste fyra åren. Oroande är också Statistiska Centralbyråns statistik som visar att andelen företag med innovationsverksamhet minskade i Sverige mellan år 2008 och 2014. Sammantaget visar statistiken en lägesbild som måste tas på allvar om Sverige inte ska fortsätta tappa stora värden. Det finns positiva exempel som avviker från de negativa trenderna, inte minst satsningen på proteinforskning och utveckling av nästa generations biologiska läkemedel. Det är tydligt att den medicinska forskningen i Sverige är mycket viktig för landet och vi har verkligen goda förutsättningar att fortsätta dra nytta av den. Men, det kräver både stärkt finansiering och strukturella förändringar. Om Sverige ska vara ett av de ledande länderna inom medicinsk forskning, ett föregångsland inom vård och kunna attrahera life science-företag behöver politikerna nu ta ett långsiktigt ansvar. Hösten 2016 läggs en tioårig proposition för högre utbildning, forskning och innovation fram. Det är ett ypperligt tillfälle för politiker, över partigränserna, att enas i denna framtidsfråga och göra den satsning som Sverige behöver. Kortsiktiga prioriteringar får inte användas som ursäkt för att låta möjligheten till ökad hälsa, mer intäkter till statskassan och fler jobb gå oss ur händerna. Anna Nilsson Vindefjärd Generalsekreterare Forska!Sverige Carl Johan Sundberg Ordförande Forska!Sverige 4

Innehåll Förord 3 Sammanfattning 6 Kostnader och investeringar Statliga anslag till medicinsk FoU i förhållande till kostnaderna för hälsooch sjukvård 9 Offentliga kostnader för hälso- och sjukvård 10 Statliga investeringar i medicinsk FoU 11 Statliga investeringar i medicinsk FoU respektive övrig civil FoU 12 Totala FoU-investeringar internationell jämförelse 13 Genomsnittlig årlig tillväxttakt för FoU internationell jämförelse 14 Företagens FoU-investeringar internationell jämförelse 15 Företagens FoU-investeringar 16 Statliga investeringar i civil FoU 17 Statliga investeringar i civil FoU internationell jämförelse 18 Vetenskaplig kvalitet och innovation Vetenskaplig kvalitet internationell jämförelse 20 21 Innovationsrankning 22 Innovationsverksamhet 23 Life science-företag Antal life science-företag 25 Antal anställda i forskande läkemedelsföretag 26 Läkemedelsindustrins investeringar i FoU 27 Klinisk prövning och läkemedelsanvändning Antal ansökningar om kliniska prövningar 29 Andelen undvikbara dödsfall internationell jämförelse 30 5

Sammanfattning 1. Hälso- och sjukvårdskostnaderna som andel av BNP ökar i Sverige och uppgick år 2014 till 11,2 procent av BNP. Samtidigt går 0,19 procent av BNP till medicinsk forskning som kan förbättra hälsan. Den andelen av BNP har inte ökat. 2. De offentliga kostnaderna för hälso- och sjukvård ökar i Sverige och uppgick år 2014 till 365 miljarder kronor. 3. För första gången sedan 2007 ökar inte längre de statliga anslagen till medicinsk forskning och utveckling som andel av BNP. 4. Medicinsk forskning har fått mellan 20 och 25 procent av de totala statliga anslagen till civil forskning och utveckling under en längre tid. År 2016 minskade andelen något. 5. Sverige har länge varit starkt inom forskning och utveckling med stora investeringar från bland annat företag, men trenden är nu negativ. I Sverige minskade total forskning och utveckling som andel av BNP från 3,9 till 3,16 procent mellan år 2001 och 2014. 6. Sverige har en negativ tillväxttakt för total forskning och utveckling och låg på femte plats från slutet inom EU år 2014. 7. Internationella jämförelser visar att företagens investeringar i forskning och utveckling som andel av BNP i Sverige minskade med 30 procent mellan år 2001 och 2014, samtidigt som de ökade i många andra länder. 8. Företagens investeringar sjönk från 3,03 till 2,12 procent som andel av BNP i Sverige mellan år 2001 och 2014. 9. För andra året i rad minskar de statliga investeringarna i forskning och utveckling som andel av BNP i Sverige år 2016. 6

10. Sverige låg på åttonde plats av 35 länder i statliga investeringar i civil forskning och utveckling som andel av BNP år 2014. 11. Sverige har tappat i vetenskaplig kvalitet i internationell jämförelse. Vi har gått från femte till sjunde plats när det gäller länder med högst medelcitering under perioden 1991 till 2013. 12. Sverige hamnar på femte plats i en annan internationell jämförelse av vetenskaplig kvalitet under perioden 2003 till 2012. Denna jämförelse mäter vetenskaplig kvalitet utifrån andelen högt citerade publikationer. 13. Sverige rankas ofta högt i olika kunskaps- och innovationsrankningar, men Sveriges relativa position har försämrats under senare år. 14. Andelen företag med innovationsverksamhet minskade i Sverige mellan år 2008 och 2014. 15. Antalet life science-företag i Sverige minskade mellan år 2008 och 2012. Därefter har det skett en ökning till följd av att många mikroföretag startats. 16. Antalet anställda inom forskande läkemedelsföretag i Sverige har minskat med 45 procent mellan år 2004 och 2014. 17. Läkemedelsföretagens investeringar i forskning och utveckling i Sverige minskade med 8,4 procent under år 2013, men ökade något under år 2014. 18. Antalet ansökningar om kliniska prövningar till Läkemedelsverket har minskat med 23 procent mellan år 2007 och 2015. Sedan 2010 tycks nedgången i det totala antalet ansökningar ha bromsats upp. 19. Sverige hamnar på femtonde plats, under EU-genomsnittet, i en jämförelse av andelen undvikbara dödsfall utifrån nuvarande medicinsk kunskap och teknik, år 2013. I rapporten redovisas senast tillgängliga data för respektive indikator och redovisade årtal kan därför skilja mellan de olika indikatorerna. 7

Kostnader & investeringar 8

1. Hälso- och sjukvårdskostnaderna ökar i Sverige och uppgick år 2014 till 11,2 procent av BNP. Samtidigt går 0,19 procent av BNP till medicinsk forskning och utveckling som kan förbättra hälsan. Den andelen av BNP har inte ökat. Statliga anslag till medicinsk FoU i förhållande till kostnaderna för hälso- och sjukvård (% av BNP) 0,19 % medicinsk FoU hälso- och sjukvård 11,2 % De totala hälso- och sjukvårdskostnaderna inkluderar utgifter hos staten, kommuner, landsting samt landstingsägda bolag, frivilliga sjukvårdsförsäkringar, hushållens ideella organisationer, företag och hushållens utgifter ur egen ficka. SCB (2016) Hälsoräkenskaper 9

2. De offentliga kostnaderna för hälso- och sjukvård fortsätter att öka i Sverige och uppgick år 2014 till 365 miljarder kronor. Av vårdkostnaderna beräknas 80 85 procent vara relaterade till kroniska sjukdomar. Antalet personer som är äldre än 85 år kommer nästan att fördubblas till år 2035. Offentliga kostnader för hälso- och sjukvård (miljoner kronor) 400 000 350 000 300 000 * 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 * År 2011 utökades begreppet hälso- och sjukvård vilket innebär att tidsserien innehåller ett tidsseriebrott. Data för 2001 2010 är därför inte helt jämförbara med åren 2011 2014. De totala hälso- och sjukvårdskostnaderna inkluderar utgifter hos staten, kommuner, landsting samt landstingsägda bolag, SCB (2016) Hälsoräkenskaper Vårdanalys (2015) VIP i vården Om utmaningar i vården av personer med kronisk sjukdom SCB (2015) Sveriges framtida befolkning 2015 2060 10

3. För första gången sedan 2007 ökar inte längre de statliga anslagen till medicinsk forskning och utveckling som andel av BNP år 2016. Statliga anslag till medicinsk FoU (% av BNP) 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 SCB (2016) Beräknade FoU-medel i budgetpropositionen efter ändamål 11

4. Medicinsk forskning har fått mellan 20 och 25 procent av de totala statliga anslagen till civil forskning och utveckling under en längre tid. År 2016 minskade andelen något. Statliga anslag till medicinsk FoU respektive övrig civil FoU (miljoner kronor) 35 000 övrig civil FoU medicinsk FoU 30 000 25 000 20,8 22,4 23,7 23,1 23,0 23,3 25,3 24,8 20 000 15 000 20,7 22,1 21,6 21,4 21,4 22,9 23,4 10 000 5 000 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Övrig civil FoU består av anslag exklusive medicinsk FoU och försvar. SCB (2016) Beräknade FoU-medel i budgetpropositionen efter ändamål 12

5. Sverige har länge varit starkt inom forskning och utveckling med stora investeringar från bland annat företag, men trenden är nu negativ. I Sverige minskade total forskning och utveckling från 3,90 till 3,16 procent av BNP mellan år 2001 och 2014, samtidigt som den ökade i många andra länder. En orsak är att företagen minskat sin verksamhet inom forskning och utveckling i Sverige. År 2014 uppgick de totala investeringarna i forskning och utveckling till 124 miljarder kronor. Totala FoU-utgifter (% av BNP) 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 Sydkorea Israel Japan Finland Sverige Österrike Danmark Taiwan OECD 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 OECD (2016) Main Science and Technology Indicators 2016(1), Gross domestic expenditure on R&D (GERD) as a percentage of GDP SCB (2016) FoU-utgifter 13

6. Sverige har en negativ tillväxttakt för total forskning och utveckling och ligger på femte plats från slutet inom EU. Mellan år 2007 och 2014 var tillväxttakten i genomsnitt -0,4 procent per år. Vi kommer alltså allt längre från det nationella målet att de offentliga och privata investeringarna i forskning och utveckling ska uppgå till 4 procent av BNP år 2020. För att nå dit skulle det krävas en årlig tillväxttakt på 4 procent. Genomsnittlig årlig tillväxttakt för total FoU * (%) 11 9 7 5 3 1-1 -3-5 -7 *Den genomsnittliga tillväxttakten för FoU refererar till perioden 2007 2014 eller senaste tillgängliga data. European Commission (2016) Science, Research and Innovation performance of the EU 2016 14

7. Företagens investeringar i forskning och utveckling som andel av BNP i Sverige minskade med 30 procent mellan år 2001 och 2014, samtidigt som de ökade i många andra länder. I Danmark ökade företagens investeringar med 23 procent och inom OECD med 8 procent. Företagens FoU-utgifter (% av BNP) 3,5 +3 +88 2001 2014 3,0 +23-30 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 +53 +19 +23 +164-5 +9 +16-37 +40-55 -2 +38 +19-2 +2 +177-15 +81 +8 0,0 Skillnaden i procent mellan 2001 och 2014 eller närmast tillgängliga årtal (AT: 2002; LU: 2000; SZ: 2000 och 2012, US: 2013) är angiven. OECD (2016) Main Science and Technology Indicators 2015(2), Business enterprise expenditure on R&D (BERD) as a percentage of GDP 15

8. Företagens investeringar sjönk från 3,03 till 2,12 procent som andel av BNP i Sverige mellan år 2001 och 2014. Mellan år 2013 och 2014 minskade dessutom företagens investeringar i forskning och utveckling för första gången sedan 2005 även i absoluta tal och uppgick därmed till 83 miljarder kronor. Företagens FoU-utgifter (% av BNP) 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 SCB (2016) FoU-utgifter 16

9. För andra året i rad minskar de statliga investeringarna i forskning och utveckling som andel av BNP i Sverige. Investeringarna uppgår till 33 miljarder kronor år 2016. Statliga anslag till civil FoU (% av BNP) 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Civil FoU inkluderar inte medel till försvaret. SCB (2016) Beräknade FoU-medel i budgetpropositionen efter ändamål 17

10. Sverige ligger på åttonde plats av 35 länder i statliga investeringar i civil forskning och utveckling som andel av BNP år 2014. Statliga anslag till civil FoU (% av BNP) 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 d = avvikande definition e = uppskattat värde p = provisoriskt värde Eurostat (2016) 18

Vetenskaplig kvalitet & innovation 19

11. Sverige har tappat i vetenskaplig kvalitet i internationell jämförelse. Vi har gått från femte till sjunde plats mellan år 1991 och 2013 när det gäller länder med högst medelcitering, vilket är ett viktigt mått på vetenskaplig kvalitet. Vetenskaplig kvalitet (medelcitering) Singapore USA Schweiz Nederländerna Storbritannien Danmark Sverige 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1990 1995 2000 2005 2010 Här anges medelcitering där världsmedelvärdet är normerat till 1 och till exempel 1,2 betyder 20 procent över världsgenomsnittet. Vetenskapsrådet (2015) Forskningens framtid! Svensk vetenskaplig produktion och publiceringsmönster i ett internationellt perspektiv 20

12. Sverige hamnar på femte plats i en annan internationell jämförelse av vetenskaplig kvalitet under perioden 2003 till 2012. Denna jämförelse mäter vetenskaplig kvalitet utifrån andelen högt citerade publikationer. Vetenskaplig kvalitet (% publikationer bland de mest citerade) 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Den procentuella andelen av ländernas vetenskapliga produktion som ingår i gruppen av de 10 procent mest citerade publikationerna över perioden 2003 2012. Här visas de 15 främst placerade länderna. OECD (2015) Science, Technology and Industry Scoreboard 2015 21

13. Sverige rankas ofta högt i olika kunskaps- och innovationsrankningar, men Sveriges relativa position har försämrats under senare år. Sverige har gått från andra till sjunde plats i kategorin innovation de senaste fyra åren. Innovationsrankning (innovation score value) 5,9 5,8 5,7 5,6 5,5 5,4 5,3 5,2 5,1 5 Schweiz Finland Israel USA Japan Tyskland Sverige World Economic Forum (2016) The Global Competitiveness Report 22

14. Andelen företag med innovationsverksamhet minskar i Sverige. 60 procent av företagen bedrev innovationsverksamhet år 2008 2010, jämfört med 54 procent år 2012 2014. Andelen företag med innovationsverksamhet (%) 100 2006 2008 2008 2010 2010 2012 2012 2014 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Totalt 10 49 anställda 50 249 anställda 250 anställda eller fler SCB (2016) Innovationsverksamhet i svenska företag Företag med innovationsverksamhet innefattar företag som introducerat produktinnovation, processinnovation, organisatorisk innovation eller innovation inom marknadsföring. Undersökningen publiceras vartannat år och omfattar tre år, varför årtalen överlappar. 23

Life science-företag 24

15. Antalet life science-företag i Sverige minskade mellan år 2008 och 2012. Därefter har det skett en ökning till följd av att många mikroföretag startats. En trolig förklaring till detta är att tidigare forskare på AstraZeneca startat egna företag. Antal life science-företag 700 mikroföretag små företag medelstora företag 600 500 400 300 200 100 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Antalet mikroföretag (1 9 anställda), små företag (10 49 anställda) och medelstora företag (50 200 anställda). Företag inom sälj och marknadsföring är inte inkluderade. År 2014 omfattade svensk life science-industri 40 143 anställda i 1 391 företag. Av dessa företag är det 890 företag som bedriver forskning, produktutveckling, konsultverksamhet eller tillverkning och dessa bolag hade 28 948 anställda år 2014. Övriga 501 företag var marknads- och säljföretag med 11 195 anställda. Tillväxtanalys (2016) Tillväxten i svensk life science-industri 2012 14 fortsatt nedgång eller nytändning? 25

16. Antalet anställda inom forskande läkemedelsföretag i Sverige minskade med 45 procent de senaste tio åren. Antal anställda i forskande läkemedelsföretag 25 000 anställda (totalt) anställda inom FoU anställda inom klinisk forskning 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Data för anställda inom klinisk forskning presenteras inte för år 2014 på grund av stort bortfall. LIF (2015) FoU 2015 26

17. Läkemedelsföretagens investeringar i forskning och utveckling i Sverige minskade med 8,4 procent under år 2013, men ökade något under år 2014. Läkemedelsindustrins kostnader för FoU i Sverige (mdr kronor) 9,0 interna kostnader externa kostnader 8,0 7,0 6,0 2,0 2,1 2,6 2,8 2,9 2,8 2,5 2,2 2,8 2,3 3,0 5,0 4,0 3,0 2,0 5,3 5,6 5,4 5,3 4,9 5,1 4,9 5,6 5,4 5,2 5,1 1,0 0,0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010* 2011 2012 2013 2014 *Externa kostnader för preklinisk forskning år 2010 saknas på grund av ej tillgänglig data. LIF (2015) FoU 2015 27

Klinisk prövning & läkemedelsanvändning 28

18. Antalet ansökningar om kliniska prövningar till Läkemedelsverket har minskat med 23 procent mellan år 2007 och 2015. Sedan 2010 tycks nedgången i det totala antalet ansökningar ha bromsats upp. Antal ansökningar om kliniska prövningar 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Läkemedelsverket (2016) 29

20. Sverige hamnar på femtonde plats, under EU-genomsnittet, i en jämförelse av andelen undvikbara dödsfall utifrån nuvarande medicinsk kunskap och teknik, år 2013. Andelen undvikbara dödsfall Frankrike Danmark Belgien Nederländerna Spanien Polen Tyskland Portugal Österrike Finland Italien Slovenien Cypern EU Luxemburg Sverige Storbritannien Irland Grekland Tjeckien Kroatien Ungern Malta Bulgarien Estland Slovakien Litauen Lettland Rumäninen 23,8 27,1 27,5 29,1 31,3 31,4 31,4 32,0 32,4 32,6 33,0 33,1 33,2 33,7 33,7 34,1 34,2 34,6 37,1 39,3 41,2 41,5 42,0 42,4 42,5 44,6 45,4 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 (%) 48,5 49,4 Potentiellt undvikbara dödsfall genom optimal behandling som andel av alla dödsfall bland personer yngre än 75 år. Eurostat (2016) 30

Forska!Sverige en oberoende stiftelse som verkar för att förbättra villkoren för medicinsk forskning och dess tillämpning www.forskasverige.se Twitter: @forskasverige