2

6 Stabsavdelningen Dnr KS/2014:215-501 2014-05-12 1/6 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Angående PM Trafikplan 2017, juridiska frågeställningar Efter samtal mellan kommunalförbundet och kommunen har överenskommits att kommunen ska förtydliga de frågeställningar som uppkommit med anledning av ärende om samverkansavtal och godkännande av borgen från kommunalförbundet till bolaget Transitio AB. Kommunalförbundet har till kommunen överlämnat en PM om juridiska frågeställningar. PM har i efterföljande diskussioner önskats kompletterats på ett antal punkter. Det är överenskommet mellan kommunen och kommunalförbundet att kommunen ska förtydliga de frågeställningar som kommunen har och att kommunalförbundet utreder frågorna vidare. Den PM som kommunalförbundet har upprättat är i många delar tillräckligt, men kommunen har bland annat identifierat nedanstående frågeställningar som belyser viktiga frågor för vilka behov av fördjupad utredning får anses föreligga. Fråga om AB Transitios eventuella framtida uthyrning av tåg till annan än samverkansparterna i Trafikplan 2017 kan anses förenligt med reglerna avseende den kommunala kompetensen och bolagsordning samt ägardirektiv? Sammanfattningsvis kan konstateras att uppgörelsen mellan kommunalförbundet och bolaget innehåller en möjlighet för bolaget att förmedla inköpta/inhyrda tåg vidare till annan än kommunalförbundet eller annan som verkar utanför förbundets kompetensområde, utan direkt koppling till kommunalförbundets verksamhetsområde och utan anknytning till förbundets kompetensområde. Den frågeställning som kommunen då identifierat är om uppgörelsen är kompetensenlig för kommunalförbundet? Den möjliggör för bolaget att med kommunalförbundets uppdrag och säkerhet i grunden ingå kontrakt om uthyrning utan koppling till förbundets verksamhetsområde eller kompetens? Av den bolagsordning samt ägardirektiv som kommunen har tillgång till gällande för bolaget framgår att bolaget har som huvuduppgift att på olika sätt stödja aktieägare avseende frågor om upphandling och finansiering av spårfordon, Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 kommun@strangnas.se www.strangnas.se Bankgiro 621-6907

7 2/6 högvärdeskomponenter och reservdelar. I det ägardirektiv som kommunen har tillgång till framgår nedan (med reservation för att det inte är det senast gällande direktivet) 2. Verksamhetsinriktning 2.1 Bolagets uppgifter kan sammanfattas enligt följande. Genom uthyrning eller på annat sätt ställa sådana fordon till förfogande för kollektivtrafikmyndighet I förhållande till frågeställningen ovan, inryms den möjlighet som finns för bolaget att vidareuthyra fordon etc. inom ramen för bolagsordningen och ägardirektivet? Det skulle kunna tolkas som att direktivet endast möjliggör en relation mellan bolaget och kollektivtrafikmyndighet, inte annan extern part. Frågeställning om bolagets säljverksamhets kan förbjudas eller begränsas av konkurrenslagens begränsningar mot bakgrund av de aktuella förhållandena? Konkurrensreglerna återfinns i 3 kapitlet 27 konkurrenslagen. Regeln är till för att hindra att det offentliga genom sin ställning skapar situationer som snedvrider eller hämmar förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden eller utvecklingen av en sådan konkurrens. Det kan konstaterats att fordonskostnaden utgör en betydelsefull post i järnvägsföretagens kalkyler (ca 20 30 procent). Det skulle kunna uppfattas som att upplägget hindrar en konkurrens som kan utvecklas under neutrala och ickediskriminerande former mellan olika kommersiella järnvägsföretag respektive mellan dessa och av trafikhuvudmän organiserad trafik. Där det för de senare kan uppfattas att fordonen inte tillhandahålls under marknadsmässiga villkor. Av SOU 2003:103 framgår att utredaren ansåg att Transitioupplägget ger sådana fördelar för trafikhuvudmännen att det minskar utrymmet för kommersiellt verkande fordonsbolag på den svenska marknaden. Kommersiellt agerande företag har normalt lägre rating varigenom deras kapitalförsörjning också betingar ett högre pris. Detta utgör idag ett hinder för kommersiellt verkande fordonsbolag på den svenska marknaden. Möjligen har förhållandena ändrats sedan utredningen publicerades men den information kommunen fått för kännedom ger inte vid handen att upplägget i väsentlig utsträckning förändrats.

8 3/6 Frågan är då vilka risker som finns i upplägget, som ger bolaget en förmodad bättre lånerating med lägre räntor än konkurrenterna och vederlagsfria finansiella garantier, i förhållande till konkurrenslagens regler? Samt om möjligheten för bolaget att vidareuthyra fordonen införskaffade för kommunalförbundet till annan än förbundet eller operatör som agerar inom förbundets kompetensområde, riskerar att snedvrida eller hämma konkurrensen på ett sådant sätt som kan förbjudas eller begränsas enligt konkurrenslagen? Någon utredning om frågan redan är prövad eller utredd av till exempel Konkurrensverket är inte genomförd av kommunen. Fråga om Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighetes avgiftsfria garantier, i form av borgensåtagande, till AB Transitio för upptagande av lån kan anses utgöra ett otillåtet statligt stöd? Av den redovisning som finns i PM Trafikplan 2017, juridiska frågeställningar, framgår att kommunalförbundet inte anser att garantierna är ett olagligt statsstöd. I huvudsak kan slutsatsen i PM sammanfattas i att kommunalförbundet anser att en privat investerare i en liknande situation skulle agerat likvärdigt. Även att det går att ifrågasätta om Transitio och dess ägare agerar på en given marknad. Vad som utgör ett statligt stöd framgår av EUF-fördragets artikel 107.1. Om inte annat föreskrivs i detta fördrag, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Kriterier som samtliga måste uppfyllas för att betraktas som statligt stöd enligt 107.1 det ska röra sig om: Offentliga medel Mottagaren är företag Medför ett gynnande Snedvrider eller kan snedvrida konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna

9 4/6 Kriterierna enligt punkt 1,2 och 4 enligt ovan är rakt tolkade uppfyllda i den nu aktuella situationen. Med offentliga medel menas att beslut om stöd ska vara hänförligt till det offentliga. I det nu aktuella fallet rör frågan en avgiftsfri säkerhet i form av borgen mellan kommunalförbundet och Transitio. Företagsbegreppet ska tolkas brett i huvudsak menas varje organisation, oavsett juridisk form eller ägande, som med eller utan vinstsyfte bedriver ekonomisk verksamhet det vill säga köper/säljer varor eller tjänster på en eller flera marknader. Att Transitio är ett företag som bedriver ekonomisk verksamhet får anses som självklart. Frågan om snedvrider eller kan snedvrida konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna ska bedömas utifrån väldigt lågt ställda kriterier. Det räcker med att företag i annat land har ett potentiellt intresse att etablera sig på området eller att det handlas mellan medlemsstaterna med varan/tjänsten. Kriteriet torde i allt väsentligt vara uppfyllt i fråga om Transitios verksamhet. Det kriterium som ställer ett antal följfrågor rör kriteriet om gynnande. Gynnandet i detta fall är i form av villkorslös säkerhet i form av borgen. Kommunalförbundet tar inte ut någon ersättning eller ställer några andra villkor för den aktuella garantin. Kommunalförbundets säkerhet innebär inget gynnande (och utgör därför inget statligt stöd) om den genomförs i enlighet med normala marknadsförhållanden, utgångspunkten är principen market economy operator principle (MEOP). Sammanfattande utgår principen ifrån hur en långsiktigt vinstmaximerande privat aktör av jämförbar storlek och under liknande förhållanden skulle ha agerat. Kommunalförbundet utgår i sin PM ifrån att Transitio ska liknas vid ett internt servicebolag och relationen mellan kommunalförbundet och bolaget kan ses som relationen mellan ett moderbolag och ett dotterbolag. Ett moderbolag i en liknande situation skulle enligt förbundet givit en vederlagsfri säkerhet på samma sätt som i nu aktuellt fall. Synsättet har inte bekräftats genom exempel från marknaden. I jämförelse med hur kommunerna tolkat statsstödreglerna i förhållande till sina helägda kommunala bolag är skillnaden markant. Kommunerna med stöd från Kommuninvest, SABO och SKL har bland annat gjort tolkningen att en kommun ska ta ut en marknadsmässig avgift för förmedlade lån respektive borgen till sina bolag för att neutralisera den ekonomiska fördel som ett sådant lån respektive borgen innebär för bolagen. Detta för att det inte ska vara ett gynnande utifrån kriteriet enligt statsstödreglerna. I de aktuella fallen är det dessutom frågan om bolag som ägs till betydligt större andelar än de fem procent som är aktuellt

10 5/6 mellan kommunalförbundet och Transitio. Frågan är då varför tolkningen av gynnande i förhållande till MEOP skiljer sig så markant mellan de olika situationerna? Är den tolkning som kommunalförbundet gjort hållbar om frågan om gynnande enligt statsstödreglerna skulle prövas, går det att på ett betryggande sätt vidareutveckla resonemanget med konkreta exempel på att tolkningen ger uttryck för ett marknadsmässigt förhållningssätt? I andra fall, som redovisats ovan, gör kommunerna en mer försiktig tolkning och anser att säkerheter till även helägda bolag anses som gynnande och ska således marknadsmässigt värderas. Möjligen bör en närmare utredning också titta på om det aktuella fallet kan bedömas enligt SGEI eller Altmark-kriterina. Om så skulle det öppna en rad möjligheter. Följdfrågan till ovanstående blir sedan vad som händer om tolkning slutar vid att den vederlagsfria borgen är ett gynnande? Hur påverkar det den nu tänkta processen och vilka risker finns för kommunalförbundet och medlemmarna, såväl ansvarsmässiga som ekonomiska? Fråga om medlemmarna, mot bakgrund av Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighetes förbundsordning, har kompetens att godkänna att myndigheten tecknar samverkansavtal avseende Trafikplan 2017 eller om denna kompetens exklusivt tillskrivs Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet? Kommunalförbundet är en offentligrättslig juridisk person som har egen rättskapacitet och är fristående i förhållande till sina medlemskommuner. Genom bildande av kommunalförbundet har medlemskommunerna och landstingen avhäng sig sin kompetens inom de områden som överlämnats till förbundet. Konsekvensen av bildandet av förbundet är att förbundet har exklusiv kompetens inom förbundsordningens ram och medlemmarna kan inte ge formellt bindande direktiv. Kommunalförbundet är i sin roll självbestämmande och medlemmarnas inflytande garanteras genom representation i direktionen samt i övrigt genom de möjligheter till inflytande som reglerats i förbundsordningen. Frågan är då vilket kompetensrättsligt stöd som finns för medlemmarna att fatta beslutet om att godkänna samverkansavtalet? Flera frågor blir här aktuella. Har medlemmarna de facto rättslig kompetens att fatta beslutet, i och med att frågorna torde ligga exklusivt inom förbundets kompetensram och den enda fråga som reglerats i förbundsordningen som berör godkännande rör frågan om borgen?

11 6/6 Om medlemmarna fattar beslutet att godkänna samverkansavtalet, hur påverkar det medlemmarna i frågan om ansvar? Genom godkännandet har medlemmarna på ett aktivt sätt trätt inom förbundets kompetensram, det torde få komplikationer för ansvarsprövningen som medlemmarna ska göra avseende förbundet. Oscar Arnell Stabschef

45 1 Trafikplan 2017 beslut om anskaffning, finansiering och förvaltning av fordon Föredragande: Helena Ekroth och Henrik Sollenborn Bilagor: Utdrag av 4 Beslut om samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafik i östra Sverige från direktionens sammanträde den 6 februari 2014 Utdrag av 2och 3 Information om inriktning avseende affärsmodell vid anskaffande av tågfordon respektive Information om inriktning avseende kommande modell för borgen vid inköp av tågfordon från direktionens extra sammanträde den 10 mars 2014 Rapport Frågor rörande fordonsanskaffning, PwC Förslag till beslut Direktionen beslutar att; att ge AB Transitio i uppdrag att avropa och anskaffa maximalt 20 spårfordon, högvärdeskomponenter och strategisk utrustning samt upphandla finansiering därför, att ingå hyresavtal med AB Transitio beträffande spårfordonen, att ge Mälardalstrafik MÄLAB AB i uppdrag att gentemot AB Transitio företräda Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet i arbetet med att avropa, anskaffa, förvalta och utveckla spårfordon, högvärdeskomponenter och strategisk utrustning, att delegera rätten att ingå avtal med AB Transitio om att AB Transitio ska avropa och anskaffa spårfordon, högvärdeskomponenter, strategisk utrustning och finansiering till direktionens ordförande, att delegera rätten att ingå hyresavtal med AB Transitio beträffande spårfordonen till direktionens ordförande, att delegera rätten att ingå avtal med Mälardalstrafik MÄLAB AB om att Mälardalstrafik MÄLAB AB ska företräda Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet gentemot AB Transitio i arbetet med att avropa, anskaffa och förvalta spårfordon, högvärdeskomponenter och strategisk utrustning till direktionens ordförande. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 1( 14) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50

46 Direktionen beslutar under förutsättning att samtliga medlemmar fattar erforderliga beslut i respektive fullmäktige; att ingå borgen såsom för egen skuld (proprieborgen) för upphandlad finansiering med borgenstak om 2 700 MSEK avseende spårfordon och 120 MSEK avseende högvärdeskomponenter och strategisk utrustning, Direktion beslutar att föreslå respektive fullmäktige i Landstinget Sörmland, Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun, Oxelösunds kommun, Strängnäs kommun, Gnesta kommun, Trosa kommun, Katrineholms kommun, Flens kommun och Vingåkers kommun; att i enlighet med 16 i myndighetens förbundsordning medge att Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet får ingå borgen såsom för egen skuld (proprieborgen) för upphandlad finansiering med borgenstak om 2 700 MSEK avseende spårfordon och 120 MSEK avseende högvärdeskomponenter och strategisk utrustning, varvid respektive medlems ekonomiska ansvar förenat med medgivandet framgår av dels 8 kapitlet 23 kommunallagen (1991:900), dels 20 Medlemmarnas andel i tillgångar och skulder i myndighetens förbundsordning och punkten 3.1 i Överenskommelse träffad vid förhandlingar angående nytt/kompletterande avtal för kollektivtrafiken i Sörmland av den 14 mars 2012. Direktion uppmärksammar härutöver Landstinget Sörmland, Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun, Oxelösunds kommun, Strängnäs kommun, Gnesta kommun, Trosa kommun, Katrineholms kommun, Flens kommun och Vingåkers kommun om att direktionen vid tidigare sammanträde den 6 februari 2014 föreslagit medlemmarna att godkänna att Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet tecknar samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafik i östra Sverige. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 2( 14) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50

47 Inledning Efter flera års utredning via Mälardalstrafik MÄLAB AB (MÄLAB) ingick de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Sörmland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands län i november 2012 en avsiktsförklaring om att tillsammans etablera ett nytt gemensamt trafiksystem, ett storregionalt stomnät för arbets- och vardagsresande i östra Sverige. Efter fortsatt utredning och beredning samt förhandling mellan företrädare för Sörmlands, Stockholms, Uppsala, Örebro, Västmanlands och Östergötlands län under 2013 kom förhandlingsdelegaterna den 11 december 2013, i ett förhandlingsprotokoll, överens om att bland annat verka för att samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafik i östra Sverige och dess bilagor A-H (Trafikplan 2017) ska ingås av länen. Styrelsen för MÄLAB beslutade, mot denna bakgrund, den 19 mars 2014 att bland annat uppmana ägarna att dels ingå samverkansavtal om ny trafik, dels ge AB Transitio (Transitio) i uppdrag att anskaffa fordon för trafik enligt etapp 1 på linjerna Örebro Eskilstuna Stockholm Uppsala, Hallsberg Katrineholm Stockholm, Norrköping Nyköping Stockholm samt Sala Västerås Eskilstuna Katrineholm Norrköping. Av MÄLABs beslut framgår ett tak avseende fordon om totalt 42 spårfordon med en beräknad kapacitet om cirka 250 sittplatser per fordon. Sörmlands andel av dessa är 20 fordon med ett föreslaget borgenstak om 2 700 MSEK avseende spårfordon och 120 MSEK avseende högvärdeskomponenter och strategisk utrustning. Beslut om att anskaffa spårfordon samt beslut om finansiering och förvaltning av anskaffade fordon fattas av respektive kollektivtrafikmyndighet. I Sörmland innebär detta att ovan nämnda beslut fattas av direktionen för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Av 5 i myndighetens förbundsordning framgår bland annat att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet inom länet svarar för de uppgifter som enligt lag eller för- Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 3( 14) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50

48 fattning åläggs regionala kollektivtrafikmyndigheter samt att det även ankommer på myndigheten att ansvara för att trafik som omfattas av den allmänna trafikplikten genomförs. Enligt förbundsordningens 16 får myndigheten dock inte ingå borgensförbindelse utan medlemmarnas medgivande. Beslut om att anskaffa spårfordon samt beslut om finansiering och förvaltning av anskaffade fordon ligger således inom ramen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets kompetens. I den del beslut om finansiering även inbegriper att myndigheten ska ingå borgensförbindelse krävs dock medlemmarnas medgivande. Givet att respektive medlem ger sitt medgivande är det Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet som är part i tecknande av avtal med Transitio. Ärendets beredning Direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har vid sammanträde den 6 februari 2014 föreslagit förbundets medlemmar att godkänna att myndigheten tecknar samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafik i östra Sverige. Vid sammanträdet uppmärksammade även direktionen medlemmarna om att fråga om anskaffning av spårfordon och medgivande av att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet får ingå borgen för sådan anskaffning kommer att hanteras under våren 2014 (utdrag från direktionens sammanträde bifogas). Vid extra sammanträde den 10 mars 2014 informerade sig direktionen om affärsmodell för anskaffning av fordon samt kommande modell för borgen vid sådan anskaffning (utdrag från direktionens extra sammanträde bifogas). För utredning och beredning av frågor hörande till anskaffningen av spårfordon samt finansiering och förvaltning av anskaffade fordon har ett antal aktiviteter företagits och några pågår fortsatt. Sedan tidigare finns ett finansieringsprojekt för fordonsanskaffning etablerat inom gruppen av ekonomidirektörer hos landstingen i de sex länen. Inom detta projekt har bland annat frågan om köp eller hyra av spårfordon beretts. En grupp bestå- Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 4( 14) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50

49 ende av jurister från Landstinget Sörmland, länets kommuner och Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har etablerats för att bereda juridiska frågeställningarna hänförliga till Trafikplan 2017. För delfrågorna om affärsmodell för anskaffning av fordon samt finansiering av desamma har Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet såväl använt resurser hos Transitio och MÄLAB som externa konsulter. Härutöver har ett antal forumtillfällen initierats för information och dialog om Trafikplan 2017 och dess delfrågor. För den kommande beslutsprocessen är tjänstemän från Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet hittills inbjudna till Gnesta, Strängnäs, Eskilstuna och Trosa kommuners KSAU respektive KS. Detta ärende kompletterar och sammanför direktionens tidigare ärenden från den 6 februari respektive 10 mars 2014 till en helhet för att kunna realisera etapp 1 i Trafikplan 2017. Anskaffning av fordon affärsmodell Enligt Trafikplan 2017 åtar sig parterna, det vill säga de sex länen, att antingen själva tillhandahålla eller ställa säkerhet för anskaffning av spårfordon i en omfattning som krävs för den trafik som bedrivs inom ramen för etapp 1 i samarbetet. Anskaffning av fordon ska ske genom att parterna på förslag från MÄLAB tillsammans ingår avtal med Transitio om avrop från Transitios ramavtal. Respektive part kan välja att antingen själv äga sina fordon eller uppdra åt Transitio att stå som ägare för sin andel av anskaffade fordon, och i så fall ställa fullgod säkerhet för restvärde i form av borgen eller liknande. Oavsett ägande av fordonen ska parterna sinsemellan sluta avtal om gemensam förvaltning och utveckling av parternas fordon inom en gemensam förvaltningsorganisation. Förvaltning av fordon ska ske så att dessa under sin livslängd hanteras och utvecklas som en sammanhållen fordonsflotta snarare än enskilda fordon tillhöriga en part. För trafiken hörande till etapp 1 i Trafikplan 2017 beräknas ett anskaffningsbehov av 42 spårfordon, givet en kapacitet om cirka 250 sittplatser per fordon. Sörmlands andel av dessa är 20 fordon. Det är dock först när Transitios ramavtalsupp- Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 5( 14) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50

50 handling är avslutad som frågan om slutligt antal fordon kan besvaras. Detta eftersom storleken på offererade fordon kan komma att medföra ett behov av en justering av antal fordon. De fordon som Transitio avropar för Sörmlands räkning kan i enlighet med ovan antingen hyras eller köpas. Sörmland har ingen egen tidigare erfarenhet av endera, eftersom länet historiskt endast anskaffat fordon i samband med upphandling av trafik med fordon för uppgiften ingåendes. Av parterna till Trafikplan 2017 har Stockholms och Östergötlands län historiskt valt att äga sina egna fordon, medan Västmanlands, Örebros och Uppsalas län företrädesvis hyrt fordon. Beslutet att anskaffa aktier i Transitio grundade sig främst i möjligheten att knyta till sig en resurs som sysslar med spårfordon, så att regionens primäruppdrag kunde koncentreras till att strategiskt säkerställa trafik. Utifrån vad Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet till dags dato uppmärksammat vid beredningen av Trafikplan 2017 finns det fortsatt mycket som tyder på att regionen fortsatt vill koncentrera respektive regional kollektivtrafikmyndighets uppdrag till att strategiskt säkerställa trafik, vilket skulle innebära att hyra av tåg är det alternativ som förespråkas. På vilket sätt Sörmlands grannlän väljer att förfara med affärsmodell vid avrop av fordon för etapp 1 i Trafikplan 2017 är dock ännu inte klart. Vid Sörmlands val av affärsmodell för avrop av fordon för etapp 1 i Trafikplan 2017, det vill säga frågan om hyra eller köp av spårfordon, är det viktigt att väga in eventuella praktiska respektive ekonomiska för- och nackdelar med de två olika alternativen. Vad inledningsvis gäller det praktiska perspektivet kan konstateras att Sörmland saknar egen erfarenhet och kunskap om ägande av spårfordon. För det fall länet väljer att äga sina fordon behöver således kompetens och resurser säkerställas för att garantera länets möjlighet till att ansvar för det faktiska ägandet och finansieringen av fordonen. För det fall Sörmland istället väljer att uppdra åt Transitio att Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 6( 14) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50

51 stå som ägare av fordon står bolaget för fordonens totala förvaltning samt finansiering. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har beträffande denna fråga vidare anlitat extern konsult med uppdrag att besvara frågeställningen om huruvida medlemmarna kan finansiera fordonsanskaffningen mer ekonomiskt fördelaktigt genom att hantera denna i egen regi. En frågeställning som inte enbart omfattat finansieringskostnaden, utan även kostnaderna för förvaltning av ägda fordon. Av sammanfattningen till bifogad rapport Frågor rörande fordonsanskaffning framgår; Huvudfrågan är vilken som är den mest effektiva lösningen av ägande och finansiering av framtida fordon när det gäller såväl finansierings- som förvaltningskostnader. När det gäller ägandet är det vår samlade bedömning att alternativet att låta Transitio äga och finansiera är det mest effektiva alternativet. I Transitios hyreskostnader ingår förvaltningskostnader (se sid 6) till Transitios självkostnadspris. Mot bakgrund av den tekniska kompetens som finns i Transitio torde det vara svårt att upphandla motsvarande kompetens till motsvarande kostnad. Därtill har Transitio stordriftsfördelar, vilket håller förvaltningskostnaderna nere. Även om Kommuninvest skulle kunna erbjuda Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet lägre finansieringskostnader (vilket i dagens marknad har hänt, om än marginellt) jämfört med vad övriga aktörer i finans- och kapitalmarknaden kan erbjuda, så torde denna besparing inte kunna förslå mot de effektiva förvaltningskostnader som Transitio erbjuder genom hyresavtalen. Effektiviteten förstärks ytterligare av det faktum att hyreskostnaden även täcker kostnader för såväl framtida tungt underhåll och upprustningar som tillgång till reservfordon/hvk. Enligt Transitio är det val som myndigheten gör inledningsvis, vid anskaffningen inte med nödvändighet en permanent lösning. Det finns över fordonens livslängd möjlighet att både köpa ut respektive sälja in fordon till Transitio. Transitio förbehåller sig dock, enligt uppgift, rätten att utvärdera tåganskaffningar bl a utifrån möjliga stordriftsfördelar med existerande fordonsflotta. Till sist är det viktigt att påpeka att Kollektivtrafikmyndigheten också råder över Transitio genom sitt ägarskap. För en aktivare styrning av bolaget har ju ett ägarråd bildats. Ägarrådet har löpande kontakt med bolagets styrelse och en rullande representation vilket innebär att man alltid har bemanning av någon i Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 7( 14) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50

52 ägarkretsen i MÄLAB. Genom detta kan man exempelvis påverka utformningen av bolagets finanspolicy om man anser detta nödvändigt. Mot bakgrund av det förhållandet att regionens primäruppdrag tidigare fastställts till strategiskt säkerställande av trafik samt vad som ovan, och i bifogad rapport, framkommit avseende de praktiska respektive ekonomiska för- och nackdelar med att hyra respektive köpa spårfordon föreslås direktionen besluta att ge Transitio i uppdrag att avropa och anskaffa spårfordon, därtill hörande högvärdeskomponenter och strategisk utrustning samt upphandla finansiering, det vill säga att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet hyr spårfordon av Transitio. I enlighet med styrelsen för MÄLABs beslut den 19 mars 2014 föreslås direktionen därutöver besluta att villkora beslutet om avrop och anskaffning av spårfordon till maximalt 20 fordon. Slutligen föreslås även direktion besluta att ingå hyresavtal med Transitio beträffande spårfordonen. Finansiering av anskaffningen av fordon borgensmodell Förutsatt att val av affärsmodell för avrop av fordon för etapp 1 i Trafikplan 2017 beslutas på så sätt att Sörmland, genom Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, ger Transitio i uppdrag att avropa och anskaffa spårfordon samt därtill hörande högvärdeskomponenter och strategisk utrustning kommer länet att behöva ställa garantier i form av proprieborgen för att säkra Transitios finansiering. För Sörmlands del har följande tre alternativa modeller för ett framtida borgensåtagande identifierats som möjliga; 1. Transitio SKTM (borgen) Landstinget Sörmland och samtliga nio kommuner i enlighet med kommunallagen, överenskommelsen och förbundsordningen 2. Transitio SKTM (borgen) Landstinget Sörmland (efterborgen) 3. Transitio Landstinget Sörmland (borgen) Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 8( 14) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50

53 Vid upplåning premierar den finansiella marknaden generellt sett alltid en så snabb och enkel återbetalning som möjligt för det fall ett borgensåtagande skulle komma att utlösas, och detta särskilt gällande ett åtagande i form av proprieborgen. Med hänsyn härtill bedöms alternativ 2 inte som aktuellt, eftersom dess konstruktion med flera borgensled är såväl kostnadsdrivande som oattraktiv gentemot marknaden. Vad sedan gäller alternativ 3 bedöms detta inte aktuellt mot bakgrund av dels Transitos aktieägaravtal, vilket stadgar att aktieägaren (Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet) är skyldig att ställa fullgod säkerhet, dels avsikterna i förbundsordningen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och därtill hörande överenskommelse. Innebörden av alternativ 1, vilket är det som förespråkas, är att endast Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet ställer borgen till Transitio och att medlemmarnas ekonomiska ansvar sedan följer av 8 kapitlet 23 kommunallagen (1991:900) samt vad som framgår av förbundsordningen och överenskommelsen. Myndigheten har beträffande detta alternativ även inhämtat extern konsultation, vilka gjort bedömningen att den finansiella marknaden skulle acceptera ett borgensåtagande enligt denna modell. Alternativet bedöms vidare som det tydligaste alternativet utifrån medlemmarnas perspektiv. En förutsättning för att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet ska kunna ställa borgen till Transitio är dock att samtliga medlemmar ger sitt medgivande. Av 16 Skuldsättning m.m. i myndighetens förbundsordning framgår bland annat att; Förbundet får inte ingå borgensförbindelse utan medlemmarnas medgivande. För det fall att medlemmarna medger Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet att ingå borgen utläses respektive medlems ekonomiska ansvar ur förbundsordningens 20 Medlemmarnas andel i tillgångar och skulder, i vilken stadgas; Medlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder enligt följande fördelning. Landstingets andel är hälften av förbundets tillgångar och skulder. Kommunernas andel är hälften av förbundets tillgångar och skulder fördelat efter respektive kommuns invånarantal, som det såg ut vid närmast föregående årsskifte. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 9( 14) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50

54 Av punkten 3.1 i Överenskommelse träffad vid förhandlingar angående nytt/ kompletterande avtal för kollektivtrafiken i Sörmland av den 14 mars 2012 framgår vidare; Inför en utökad tågtrafik kan det bli aktuellt att myndigheten skall ingå avtal om inköp av tåg. Finansiering av tågtrafik åvilar landstinget enligt denna överenskommelse men samtidigt är finansiering av tåg ett långsiktigt finansiellt åtagande som eventuellt påverkas av en förändrad fördelning av finansieringsåtaganden över tid. Mot denna bakgrund är parterna överens om att solidariskt teckna borgen för finansiering av inköp av tåg. Mot denna bakgrund föreslås direktionen besluta att ingå borgen såsom för egen skuld (proprieborgen) för upphandlad finansiering. I enlighet med styrelsen för MÄLABs beslut den 19 mars 2014 föreslås direktionen därutöver besluta att villkora beslutet om att ingå borgen såsom för egen skuld (proprieborgen) för upphandlad finansiering med borgenstak om 2 700 MSEK avseende spårfordon och 120 MSEK avseende högvärdeskomponenter och strategisk utrustning. Avrop, leverans och förvaltning av anskaffade fordon Hantering av fordonsavrop och fordonen planeras till tre organisatoriska faser, avropsprojektet, leveransprojektet och förvaltningsorganisation vilka närmare preciseras nedan. Avropsprojektet avser den organisation som genomför själva avropet från Transitios ramavtal. Projektet finns redan etablerat i form av AMT-projektet (Avrop MÄLAB med Tåg i Bergslagen). Projektet drivs av Transitio på uppdrag av MÄLAB, som även är finansiär. Leveransprojektet avser fasen från tecknat avtal med fordonsleverantör fram till dess att sista fordon går ur sin tvååriga garantiperiod. I tid kommer leveransprojektet därför sträcka sig från år 2015 till cirka år 2020, eventuellt längre beroende på tillkommande optionsavrop. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 10( 14) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50

55 Formen för avrops- och leveransprojekten regleras med stöd i de avtal om uppdrag om anskaffning av fordon med mera som avses tecknas mellan parterna och Transitio. I stort avses den form som hittills etablerats för AMT-projektet också nyttjas för leveransprojektet där projektet styrs av en mellan Transitio och parterna (representerade av MÄLAB) gemensam styrgrupp. MÄLAB informerar sedan löpnade ägarna om arbetet i projektet via ägargruppen eller särskilt utsedd arbetsgrupp. Övergripande strategiska beslut underställs dock MÄLABs styrelse för godkännande. Förvaltningsorganisationen avser den organisation som svarar för förvaltning av fordonen från dess att de är mottagna från fordonsleverantören. I förvaltningsuppdraget ingår också att svara för fordonens utveckling under dess livslängd, till exempel genom uppgraderingar och upprustningar. Tidsmässigt finns överlapp under garantiperioden där vissa frågor hanteras av förvaltningsorganisationen och andra av leveransprojektet. Transitio föreslås få uppdraget att svara för förvaltning av alla fordon, även de fordon som en part väljer att äga och finansiera själv. I förhållande till Transitio företräds parterna av MÄLAB. MÄLAB får också ansvar att agera kravställare i fråga om fordonens utveckling utifrån ett trafikalt perspektiv. Som nyttjare av fordonen kommer MÄLAB även ha ett stort ansvar för att via avtal säkerställa att samspelet mellan de olika parterna fungerar som det ska. Detaljerna kring förvaltningsorganisationen och den exakta rollfördelningen mellan MÄLAB och Transitio hanteras i avtal som tas fram inför det att förvaltningsorganisationen ska etableras. Transitios förvaltningskostnader för fordonen inkluderas antingen i fordonshyran, eller faktureras separat för de parter som valt att själva äga sina fordon. MÄLABs kostnader för förvaltning, som framförallt kommer bestå av en fordonsspecialist och olika kostnader för utredningar med mera inkluderas i kostnaderna för MÄLAB:s allmänna förvaltning. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 11( 14) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50

56 Mot bakgrund av MÄLABs planerade roll i såväl avropsprojektet och leveransprojektet som i förvaltningsorganisationen föreslås direktionen besluta att ge MÄLAB i uppdrag att gentemot Transitio företräda Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet i arbetet med att avropa, anskaffa, förvalta och utveckla spårfordon, högvärdeskomponenter och strategisk utrustning. Möjlighet att ingå framtida avtal relaterade till anskaffning, finansiering och förvaltning av fordon Utöver vad som redogjorts för ovan avseende beslut om att anskaffa spårfordon samt beslut om finansiering och förvaltning av anskaffade fordon kommer Sörmlands Kollektivtrafikmyndigheten även att vara i behov av att i anslutning till dessa beslut kunna ingå visa framtida avtal. Det föreslås därför att direktionens ordförande ges rätt; att ingå avtal med AB Transitio om att AB Transitio ska avropa och anskaffa spårfordon, högvärdeskomponenter, strategisk utrustning och finansiering, ingå hyresavtal med AB Transitio beträffande spårfordonen, ingå avtal med Mälardalstrafik MÄLAB AB om att Mälardalstrafik MÄLAB AB ska företräda Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet gentemot AB Transitio i arbetet med att avropa, anskaffa och förvalta spårfordon, högvärdeskomponenter och strategisk utrustning. Respektive beslut ska sedan anmälas till direktionens närmast följande sammanträde. Möjligheter, risker och konsekvenser relaterat till Trafikplan 2017 Relaterat till förverkligandet av Trafikplan 2017 finns såväl möjligheter som risker. Syftet med hela projektet är att skapa förutsättningar för en fortsatt regionförstoring samt möjliggöra ett ökat arbets-, studie- och övrigt vardagsresande i regionen som är långsiktigt hållbart. Därtill ska Trafikplan 2017 även främja en sam- Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 12( 14) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50

57 hälls- och stadsutveckling i goda lägen för kollektivtrafik samt bidra till att göra kollektivtrafiksystemet i sin helhet konkurrenskraftigt och attraktivt. Relaterat till Trafikplan 2017 finns även ett antal risker. Här kan särskilt nämnas tillgången till spår, driftsäkerhet av fordon, överkapacitet av fordon och att någon part kliver ur samverkan. För att säkra tillgången till spår arbetar MÄLAB med Trafikverket i förberedelser om att teckna ramavtal. Trafikverket ser även över sina prioriteringskriterier. Det senare är utan visshet om utfall för regionaltågstrafiken. Trafiken kommer med största sannolikhet bedrivas med ramavtal. Vad gäller frågan om kapacitetsbrist kopplat till infrastrukturen pågår även samarbeten med Trafikverket med syfte att identifiera och åtgärda brister genom små, men effektiva insatser. Historiskt har leveranser av fordon i Sverige förknippats med problem avseende såväl leveranstid som driftsäkerhet. Här har Transitio samlat stora erfarenheter från tidigare egna, och andras, upphandlingar och leveranser och utifrån detta anpassat sin upphandlingsprocess och organisation. Bland annat är organisationen numera framtung, det vill säga att man intresserar sig för och tar ledning i processen redan från avtalstecknande. Dessutom är planerad betalningsplan numera baktung, vilket innebär att beställaren tillhandahåller successiv betalning efter leveransduglighet. Historiskt har det alltid varit brist på spårfordon i Sverige. De län som vid något tillfälle och av någon anledning har haft överkapacitet av fordon har därför lätt kunnat hyra ut dessa till annan part, exempelvis genom Transitio. Transitio förespråkar numera för alla sina ägare (det vill säga 20 av 21 län/regioner i Sverige) att köpa standardfordon. Förutom kostnadseffektiva skäl grundar sig detta förespråkande i det faktum att fordon lätt ska kunna flyttas inom Sverige. För det fall att det uppstår överkapacitet av fordon i systemet är förfarande avseende flytt, uthyrning eller avyttring av dessa reglerat i samverkansavtalet. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 13( 14) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50

58 Trafikplan 2017 är vidare framarbetad under många år, och processen fram till och med idag borgar för att de län som kliver in i MÄLAB och Trafikplan 2017 är medvetna om dess innebörd. Det förefaller därför osannolikt att någon part kliver ur samverkan. Om så ändå skulle bli fallet är även konsekvenserna av ett utträde reglerat i samverkansavtalet. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 14( 14) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50

59 2014-03-31 PM Trafikplan 2017 Juridiska frågeställningar

60 1 Bakgrund Efter flera års utredning via Mälardalstrafik AB (MÄLAB) ingick de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Sörmland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands län i november 2012 en avsiktsförklaring om att tillsammans etablera ett nytt gemensamt trafiksystem, ett storregionalt stomnät för arbets- och vardagsresande i östra Sverige. Efter fortsatt utredning och beredning samt förhandling mellan företrädare för Sörmlands, Stockholms, Uppsala, Örebro, Västmanlands och Östergötlands län under 2013 kom förhandlingsdelegaterna den 11 december 2013, i ett förhandlingsprotokoll, överens om att bland annat verka för att bifogat samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafik i östra Sverige och dess bilagor A-H (Trafikplan 2017) ska ingås av länen. Innehållet i Trafikplan 2017 innebär i korthet att de sex länen med start från år 2017 (december 2016) tillsammans etablerar ett nytt gemensamt regionaltågssystem. Den nya trafiken har utformats utifrån samma regionala mål som motiverade bygget av Citybanan, och ska möta de särskilda behov som finns för arbetspendling och annat vardagsresande. En hörnsten är att trafikutbudet ska vara stabilt och förutsägbart, så att medborgare och näringsliv ska kunna vara säkra på att tågen kommer att fortsätta gå under överskådlig tid. Jämfört med idag innebär Trafikplan 2017 en utökning av trafiken i systemet med 30 procent. För att underlätta bytesresor till anslutande trafik ska tidtabellsplaneringen vara samordnad med den länsvisa buss- och spårtrafiken. Ett nytt prissystem ska också införas med 30- dagarskort som, utan krav på tillägg, gäller för resor avseende både regionaltåg, tunnelbana, buss och pendeltåg. Trafiken ska bedrivas med ändamålsenliga, snabba och moderna tåg. Genom Trafikplan 2017 åtar sig parterna, det vill säga de sex länen, att antingen själva tillhandahålla eller ställa säkerhet för anskaffning av spårfordon i en omfattning som krävs för den trafik som bedrivs inom ramen för samarbetet. Fördelningen mellan parterna av tillhandahållande eller säkerhet ska ske i proportion till nyttjandet av fordon för trafik i respektive län. För Sörmlands del är prognosen tillhandahållande av, eller säkerhet för, 20 stycken fordon. Fordonen hanteras dock gemensamt som en flotta och ska vara tillgängliga för användning i hela trafiksystemet. 2

61 2 Beslutsprocess med anledning av Trafikplan 2017 Den överenskommelse om Trafikplan 2017 som tecknades den 11 december 2013 mellan företrädarna för Sörmlands, Stockholms, Uppsala, Örebro, Västmanlands och Östergötlands län innebär primärt att respektive län behöver fatta beslut om att ingå samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafik i östra Sverige. Vid Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets direktionssammanträde den 6 februari 2014 beslutade direktionen att, under förutsättning att samtliga medlemmar fattar erforderliga beslut, ingå samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafik i östra Sverige. Givet att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, av sina medlemmar, ges rätt att ingå samverkansavtalet kommer sekundärt även ett flertal andra beslut att behöva fattas av antingen direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet eller direkt av respektive medlem. Mot denna bakgrund beslutade direktionen även vid ovan nämnda sammanträde att uppmärksamma medlemmarna om att frågor om anskaffning av fordon, medgivande av att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet får ingå borgen för sådan anskaffning samt ingående av efterborgen kommer att hanteras under våren 2014. För att ge förutsättningar för en effektiv och smidig beslutsprocess är det viktigt att så tidigt som möjligt fånga upp och klargöra eventuella frågor kopplade till den kommande beslutsprocessen. Denna promemoria redovisar nedan under avsnitt 3 de hittills uppkomna juridiska frågeställningarna med anledning av Trafikplan 2017 samt juristgruppen för de sörmländska kommunerna, landstinget och Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets bedömning av dessa frågeställningar. 3

62 3 Juridiska frågeställningar med anledning av Trafikplan 2017 Förutsatt att Sörmlands län genom Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet ingår samverkansavtalet åtar sig länet att, som beskrivits ovan, antingen själva tillhandahålla eller ställa säkerhet för anskaffning av spårfordon i en omfattning som krävs för den trafik som bedrivs inom ramen för samarbetet. Mot bakgrund den debatt som hittills har förts i länet synes utgångspunkten vara att anskaffningen av fordon kommer att ske genom ställande av säkerhet innebärande att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet inte själv är ägare till fordonen, utan att dessa istället hyrs av AB Transitio. Det nu beskrivna scenariot ger upphov till ett antal juridiska frågeställningar, vilka redovisas nedan tillsammans med förslag till bedömning av respektive fråga. 3.1 Anskaffning av fordon samt finansiering föremål för upphandling? Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är, tillsammans med ett antal landsting, kommunalförbund, regionförbund och landstingsägda trafikbolag, en utav tjugo delägare i AB Transitio. Enligt Transitios aktieägaravtal är aktieägarnas syfte med bolaget att det, i egenskap av ett samriskföretag enligt lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF), ska införskaffa och ombesörja underhåll av spårfordon och reservdelar för respektive aktieägares försörjningsverksamhet samt utföra vissa anknutna tjänster som exempelvis upphandling, finansiering och förvaltning av fordon (punkterna 2.2 och 5.1). Av aktieägaravtalet framgår vidare att Transitio ska bedriva försörjningsverksamhet i LUF:s mening i minst tre år samt att aktieägaravtalet gäller i minst tre år från dess undertecknande (punkterna 5.3 och 32.1). Transitio har, i egenskap av samriskföretag, upphandlat ramavtal för avrop av spårfordon samt påbörjat ett finansieringsprojekt för finansiering av fordonsanskaffning till MÄLAB. 4

63 Av 1 kapitlet 2 LUF framgår att lagen gäller för upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster för verksamhet inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Enligt 1 kapitlet 17 LUF gäller inte lagen för kontrakt som en upphandlande enhet tilldelar ett sådant samriskföretag som enheten ingår i, om samriskföretaget har bildats för att utföra den aktuella verksamheten under en tid av minst tre år och det i den handling som upprättats för bildandet av företaget anges att de upphandlande enheter som företaget består av kommer att ingå i det under minst samma tid. Bedömning: För försörjningssektorerna, och tillämpligheten av LUF, är utgångspunkten inte vilket syfte den upphandlande enhetens verksamhet har, utan avgörande är istället vilken typ av verksamhet som enheten bedriver. För det fall en upphandlande enhet bedriver verksamhet inom ramen för både LUF och lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) är det avgörande för vilken lag som är tillämplig för vilken verksamhet det som upphandlas är avsett. Med hänsyn till att anskaffningen av fordon samt därtill hörande finansiering är avsedd för verksamhet inom området transport är bedömningen att LUF är tillämpligt lagstiftning. Mot bakgrund av att Transitio är ett samriskföretag i den mening som avses i LUF, uteslutande bildats för att utföra den aktuella verksamheten under en tid om minst tre år samt att aktieägaravtalet gäller under minst samma tid är bedömningen vidare att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet kan ge Transitio i uppdrag att avropa anskaffning av fordon samt finansiering i enlighet med av bolaget själv upphandlade kontrakt utan konflikt med upphandlingsreglerna. 3.2 Myndighetens respektive medlemmarnas borgensåtagande konflikt med statsstödsreglerna? Givet det förhållandet att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet inte själv anskaffar spårfordon, utan istället ger detta uppdrag till Transitio kommer bolaget uppta lån för att finansiera anskaffningen. Myndigheten och medlemmarna kommer i detta sammanhang vara tvungna att ställa garantier i form av borgen för att säkra Transitios finansiering. 5

64 Mot denna bakgrund har fråga uppkommit vad gäller risken för att dessa kostnadsfria garantier kan anses vara i konflikt med reglerna om statsstöd. Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF) innehåller regler som ska säkerställa en väl fungerande konkurrens inom den inre marknaden. I detta ingår bland annat bestämmelser om statligt stöd, vilka återfinns i artiklarna 107-109. Utgångspunkten är att statligt stöd är förbjudet. Detta framgår av artikel 107.1 i EUF, i vilken stadgas att; Om inte annat föreskrivs i fördragen, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. För att en åtgärd ska anses utgöra statligt stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget krävs således att åtgärden; 1. ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, 2. gynnar vissa företag eller viss produktion, 3. snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen, samt 4. påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Det ska i detta sammanhang noteras att de fyra punkterna är kumulativa, det vill säga uppfylls inte samtliga fyra punkter utgör åtgärden inte statligt stöd. Vad gäller punkten 2 kan särskilt framhållas att det i kravet på att gynnar vissa företag eller viss produktion ska ha skett ligger att åtgärden ska innebära en ekonomisk fördel för mottagaren och att åtgärden är selektiv. Bedömningen av en mottagares eventuella ekonomiska fördel ska göras utifrån principen om den marknadsekonomiske investeraren, med vilket avses en bedömning av huruvida en privat investerare skulle ha utfört åtgärden ifråga på samma villkor eller inte. Om det vid bedömningen framgår att en vanlig marknadsaktör skulle ha företagit samma förfarande som det offentliga kan förekomsten av fördel uteslutas och det föreligger således inget statligt stöd. 6

65 Transitios verksamhet är, i enlighet med vad som anförts ovan under avsnitt 3.1, begränsad till att omfatta aktieägarnas verksamhet vad gäller spårfordon, och riktar sig således endast till aktieägarna. En följd av att bolaget bildats uteslutande i syfte för att på olika sätt stödja sina aktieägare är att Transitio kan betraktas som ett för aktieägarna internt servicebolag. Den nu beskrivna strukturen och relationen mellan Transitio och aktieägarna kan liknas vid förhållandet mellan ett eller flera privata moderbolag och ett tillika privat dotterbolag, där dotterbolaget bildats endast i syfte att agera som ett internt servicebolag utan att moderbolagen haft för avsikt att kapitalisera upp dotterbolaget ifråga. På så sätt kan moderbolagen, i likhet med Transitio och dess aktieägare, på ett enkelt sätt köpa in tjänster och/eller varor genom dotterbolaget. Det faller sig naturligt att finansiering av dotterbolaget skulle kunna ske genom utställda garantier för av dotterbolaget upptagna lån. Detta inte minst då lånen säkerställer dotterbolagets möjlighet att leverera varor och tjänster till moderbolagen, och därmed även säkerställer moderbolagens fortsatta verksamhet. För det fall att en privat investerare skulle befinna sig i samma situation som den här aktuella är det, med hänsyn till vad som anförts ovan, troligt att denne skulle utfört den ifrågavarande åtgärden, det vill säga att säkerställa finansieringen av ett internt servicebolag genom kostnadsfria garantier, på samma villkor som i det förevarande fallet avseende Transitio och dess aktieägare. Bedömning: Mot bakgrund av ovanstående är bedömningen att en privat investerare skulle utfört den aktuella åtgärden på samma villkor som Transitio och dess aktieägare, varför Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets och medlemmarnas kostnadsfria garantier för Transitios upptagande av lån redan på denna grund inte bedöms vara i strid med reglerna om statsstöd. Det kan därutöver även ifrågasättas om Transitio eller dess ägare, såvitt är aktuellt, tillhandahåller varor eller tjänster på en given marknad, vilket ytterligare skulle understryka det förhållandet att ställda kostnadsfria garantierna inte är i strid med reglerna om statsstöd. 7