Fjortonde internationella olympiaden i lingvistik

Relevanta dokument
Fjortonde internationella olympiaden i lingvistik

Ordklasser och satsdelar

Ordföljd. Påstående. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) Ja- / nejfråga (verbet först) Uppmaning = imperativ (verbet först)

Välkommen att träna skriva!

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor

Kommentarer till A, B, C 1, 2, 3, GREMO. Morgan Nilsson

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska. 4 stycken: yaal, ooyin, reduplikation, o

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Olika sorters ord ordklasser

ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord

fem olika sätt fem olika grupper obestämd form bestämd form Den bestämda formen

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

SFI - NIKKA ÖVNING till texten om SKOTTDAGEN. Rätt eller fel om Skottdagen Rätt Fel

Svenska GRAMMATIK

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Facit ordklassövningar

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER

Den Femte Internationella olympiaden i teoretisk, matematisk och tillämpad lingvistik

Vokaler beskrivs som: främre/centrala/bakre -- rundade/orundade -- slutna/halvslutna/halvöppna/öppna

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.

Svenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK -

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Lektion 4. Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen

Muntliga övningar till: Introducera Grammatik ISBN:

Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen.

Svenska språket. Grammatik.

Lektion 15. Adjektiv efter verb Nobel Uttal

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk.

Skriva berättande texter

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.

Systembolaget extra övningar kurs B och C

Några skillnader mellan svenska och engelska

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Prästen med grönt hår

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 1

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3

Ordbok arabiska - svenska

Svenska GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Svenska från början 3

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Språktypologi. Solveig Malmsten

Klara, färdiga, gå! Elevmaterial. Kapitel 1 Sammansatta ord PIA HAGMAR SIDAN 1. Namn:

Svenska GRAMMATIK: ÖVNINGAR OCH SVAR

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik:

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

Läs s , 28 samt G1 (s. 219) om ordklasser och G2 (s. 220) samt separat dokument om satsdelar (i studiehandledningen).

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:

Ali & Eva KAPITEL 5 LÄSFÖRSTÅELSE. Rätt eller fel?

Arena Arbetsbok Blå Läraranvisning Textview. Verksnummer: 40278

Facit till FRAMSTEGSTEST 1

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling

Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95)

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

Hej, snälla! ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Deutsche Grammatik, Siebte Klasse

Satsdelar Subjekt, predikat och objekt

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2

Antal filmklipp. Sfi - steg

En hjälp Fritt för alla

Antal filmklipp. Sfi - steg

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa

Lingvistik II Ord, ordklasser, lexikon. Mikael Svensson Lingvistik, 2 April

Med livet som insats ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011

Vi kommer att prata mycket på lektionerna

LATIN I,1, DELKURS 1

Systembolaget extra övningar kurs C och D

Verb. "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord".

13. Tema Fritid 4 10 SFI gruppens fritid Övning 3, Modul 5 Fritid hobby Fritid idrott och spel Nöje och umgänge

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Morfologisk typologi. Världens språk, 7,5hp vt Affix (II) 5. Lingvistisk typologi II: Morfologisk typologi, m.m.

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Några skillnader mellan svenska och engelska

Aspekter. Den imperfektiva aspekten är den enda möjliga i presens och den förekommer också i preteritum och futurum.

Datorlingvistisk grammatik

Ett dockhem Arbetsmaterial för läsaren Författare: Henrik Ibsen

Koreanska (SOV) kiho-ka saca-l l cha-ass-ta Keeho-NOM lejon-ack sparka-pret-ind Keeho sparkade lejonet/ett lejon.

Svenska 4 ANSWER KEY MÅL Presens perfekt. 1. har använt (har haft) 2. har varit 3. har haft 4. har åkt. 2 - Preteritum

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge

Innehåll B-nivå B.1 Två olika konsonanter i rad; i slutet och i början av ord.

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA

ENGELSKA ÅRSKURS 3 ÅRSKURS 4

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Grammatik för språkteknologer

Språklära med 10 moment

1. Turkologisk transkription och notation

Transkript:

sv Fjortonde internationella olympiaden i lingvistik Mysore (Indien), 25 29 juli 2016 Uppgift nr 1. sista del: Orden bete, dai, naung, pano, sau och tama anger riktningen för resans bete över en flod; dai uppför; naung nerför; pano på en väg utan backar; sau nerströms; tama uppströms. Svar: 1. I byn Kahangang: Lamaoä dai di Palempang. 2. I byn Kombeng: Lamaoä dai di Palempang. 3. I byn Kota: Lamaoä bete di Bulung. 4. I byn Kota: Lamaoä sau di Sohongang. 5. I byn Palempang: Lamaoä naung di Bulung. 6. I byn Palempang: Lamaoä sau di Kota. 7. I byn Palempang: Lamaoä naung di Pahihuang. 8. I byn Bulung: Lamaoä tama di Kota. 9. I byn Bulung: Lamaoä naung di Pikung. 10. I byn Panampo: Lamaoä pano di Kota. 11. I byn Pikung: Lamaoä bete di Bulung. 12. I byn Pikung: Lamaoä tama di Kahangang. 13. I byn Pikung: Lamaoä dai di Panampo. 14. I byn Tamonseng: Lamaoä bete di Kahangang. 15. I byn Tamonseng: Lamaoä dai di Palempang.

2 Uppgift nr 2. Ord skrivs från vänster till höger. Ord kan skrivas på tre sätt: med ett logogram; med stavelsesymboler; med ett logogram och stavelsesymboler som helt eller delvis återger uttalet. n före en konsonant uttrycks aldrig med en stavelsesymbol. 1. runtiyas B. + H. 0s hjort -ya-s 2. patis E. Ts U. T fot -s 3. harnisas J. H! O.!fss fästning ha- -ni-s-s 4. iziyanta F. A50 T. A50t de gjorde i-zi-ya-ta i-zi-ya-ta 5. turpis L. v W. vås bröd -pi-s 6. tarhunzas S. y2is V. ys åska -hu-za-s ta- -s 7. hawis C. HWs K. qhws får ha-wa/wi-s -ha-wa/wi-s 8. sanawas I. snws Q. ÚWs bra s-na-wa/wi-s -wa/wi-s 9. nimuwizas M. f4wis Y. f_is son ni-mu-wa/wi-za-s ni- -za-s 10. zitis D. 5 N. 5Ts man -ti-s 11. piyanti G. å P. å0t de ger -ya-ti 12. hantawatis A. HtWTs X. H % kung ha-ta-wa/wi-ti-s ha-ta- 13. istaris R. Z. A s hand i- -s 1. tyis tarhunzas åska ; 2. f4_ nimuwizas son.

3 (c) 1. ta; 2. % (hantawatis); 3. W wa, wi; 4. t ta; 5. s s; 6. T ti, (patis); 7. 5 zi, (zitis). Uppgift nr 3. Regler: Ordföljd: ( = subjekt, = indirekt objekt, = direkt objekt, = predikat). substantiv: verb: numerus: * singular: - { -i efter konsonant * plural: -ːcci efter vokal kasus: * : - -ːg *, : -gi -ki efter vokal efter sonorant efter obstruent tempus (presens a-, futurum bi-) åt någon: att ge (till första person: deːn, till andra eller tredje person: tir) objekt: singular plural, om det finns en - -ccir ( > -ccir) annars - -ir tempus: preteritum -s, presens/futurum -r (r > d n ) subjekt: 1 person sing -i, 1 person plur/3 person sing -u, 3 person plur -a

4 1. magasi argi ajomirra. Tjuvarna slår oss. 2. ay kanarriːg baːbki alletirsi. Jag lagade dörren åt grannen. 3. hanu tirtiːg elirsu. Åsnan hittade ägarna. 4. tirti argi kamgi deːccirsa. Ägarna gav kamelen till oss. 5. ay darbadki bijaːndi. Jag kommer att köpa kycklingen. 6. Grannarna ger halsbandet till ägaren. kanarriːcci tirtki beyyeːg atirra. 7. Den unge mannen köpte hunden åt oss. jahal argi walgi jaːndeːccirsu. 8. Vi kommer att stjäla honom. ar mangi bimaːgru. 9. Ägarna slog tjuvarna. tirti magasiːg jomirsa. 10. Hundarna fann kycklingarna åt fegisen. wali sarkaːygi darbadiːg eltirsa. Uppgift nr 4. 1. gu-na vaala vatten- ägare kanot c. kanot 2. ka ik bild/skugga g. bild, skugga 3. ka ik-gu bild+vatten j. spegel 4. kla-wun att få- 1 person sing i. jag fick 5. laavu banan a. banan 6. laavu-ga vi bok (att läsa)+att se n. att läsa 7. laavu-ga banan+blad (pl.) d. bok (att läsa) 8. ni bu jord o. jord 9. ni bu-na vaala jord- ägare kanot h. bil 10. nya-ka ik sol+bild l. klocka 11. vi spjut m. spjut 12. vi -wun att se- 1 person sing k. jag såg 13. walini ba-na bâk vita människor- ägare gris b. ko 14. walini ba-na gu vita människor- ägare vatten e. kolsyrad dryck, alkohol 15. walini ba-na vi vita människor- ägare spjut f. gevär 1. vaala kanot 2. gu vatten 3. vi att se Ordet vaala är en synonym till guna vaala kanot. Det senare uttrycket guna vaala (bokstavligen vattenkanot ) började användas eftersom iatmul-folket kom i kontakt med bilar (liksom flygplan), och vaala har så sakteliga fått en utvidgad betydelse.

5 (c) 1. gris bâk 2. bananblad (pl.) bok (att läsa) laavuga (beroende på av likheten i form och material) 3. sol nya 4. vita människor walini ba Uppgift nr 5. Orden i problemet består av en rot och upp till tre suffix. Varje suffix kan orsaka bortfall av föregående vokal: oralt suffix nasalt suffix Svar: ägare kasus -p a -p a -psa -sa -t a -txi orsakar alltid vokalbortfalfix, orsakar bortfall om den tillhör ett annat suf- men inte om den tillhör roten -nha, -ma -na orsakar bortfall om suffixet behåller sin vokal, men inte om suffixet förlorar sin egen 1. utnhantxi är det i mitt hus? 2. yapp psa hans åker också 3. yapup psa genom åkern också 4. vår 1+2 klippa qaqsa 5. i din hörna chushumna 6. i din hörna också chushmanpsa 7. från din hörna också chushumt psa 8. är det från grottan? aq it txi 9. är det huset? utatxi