INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, 1912-1943. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. 1911/12-1942 med innehållsförteckning på franska. 1911/12-1912/13 även med sammanfattning på franska. Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Norstedt, 1864-1912. - Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Täckningsår: 1861-1910 = Ny följd 1-50. Efterföljare: Hälso- och sjukvård vid försvaret / Försvarets sjukvårdsförvaltning. Stockholm : 1944 1970. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1943-1969. Årg. 1943-1944 med titel: Hälso- och sjukvård vid försvaret och veterinärvård vid armén. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1960. Tab. 157. Militära sjukvården 1903-1947. Hälso- och sjukvården vid marinen. 1918 1/10-30/9 1919. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. urn:nbn:se:scb-halma-1918

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN VID MARINEN 1918 1 / 10 30 / 9 1919 AV MARINÖVERLÄKAREN STOCKHOLM 1920 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 194973

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. A. Berättelse. Sid. 1. Läkarpersonalen 8 2. Sjukvårdspersonalen 9 3. Sjukvårdslokalerna 10 4. Sjukvårdsmaterielen 10 5. De sanitära förhållandena i land 12 6. De sanitära förhållandena till sjöss 17 7. Sjukligheten på flottans stationer 22 8. Verksamheten vid flottans sjukhus 28 9. Sjukligheten ombord 30 10. Sjukligheten vid kustartilleriet. 32 11. Revaccinationen 33 12. Tandvården 34 B. Tabeller. Tab. 1 a. Sjukligheten å stationerna inom flottans stam (officerare, civilmilitärer, underofficerare och manskap) 1918 1 / 10 30 / 9 1919 36 Tab. 1 b. Sjukligheten bland daglönare vid flottans stationer 1918 1 / 10 30 / 9 1919 36 Tab. I. Sjukligheten å stationerna inom flottans stam (officerare, civilmilitärer, underofficerare och manskap samt daglönare) 1913 1 / 10 30 / 9 1918 37 Tab. 2. Sjukligheten bland värnpliktiga vid flottans stationer 1918 1 / 10 30 / 9 1919... 37 Tab. II. Sjukligheten bland värnpliktiga vid flottans stationer 1913 1 / 10 30 / 9 1918.... 38 Tab. 3 a. De viktigaste sjukdomsgrupperna bland flottans stam och beväring å stationerna 1918 1 / 10 30 / 9 1919 38 Tab. 3 b. De viktigaste sjukdomsgrupperna bland daglönare vid flottans stationer 1918 1 / 10 30 / 9 1919 39 Tab. III. De viktigaste sjukdomsgrupperna vid flottans stationer 1913 1 / 10 30 / 9 1918... 40 Tab. 4. Döda och dödsorsaker vid flottans stationer (daglönare undantagna) 1918 1 / 10 30 / 9 1919 40 Tab. IV. Döda och dödsorsaker vid flottans stationer (daglönare undantagna) 1913 1 / 10 30 / 9 1918 41 Tab. 5 a. Avskedade (tillhörande stammen) på grund av sjukdom och yttre skador vid flottans stationer 1918 1 / 10 30 / 9 1919 41 Tab. 5 b. Till krigstjänst oförmögna värnpliktiga på grund av sjukdom och yttre skador vid flottans stationer 1918 1 / 10 30 / 9 1919 41

4 Sid. Tab. 6 a. Statistisk sammanställning av vårdade vid flottans sjukhus i Karlskrona, medicinska avdelningen, 1918 1 / 10 30 / 9 1919. 42 Tab. 6 b. Statistisk sammanställning av vårdade vid flottans sjukhus i Karlskrona, kirurgiska avdelningen, 1918 1 / 10 30 / 9 1919 46 Tab. 7 a. Uppgift från flottans sjukhus i Karlskrona, kirurgiska avdelningen, för år 1918 1 / 10 30 / 9 1919, angående operativt behandlade sjukdomsfall och utförda operationer å intagna patienter 50 Tab. 7 b. Uppgift från flottans sjukhus i Karlskrona, kirurgiska avdelningen för år 1918 1 / 10 30 / 9 1919, angående operativt behandlade sjukdomsfall och utförda operationer å polikliniskt behandlade patienter 52 Tab. 8. Sammanställning av fartygsläkarnas statistik över sjukligheten å flottans övningsexpeditioner 1918 1 / 10 30 / 9 1919 53 Tab. 9. Statistisk översikt av sjukdomsfallen under sjöexpeditionerna 1918 1 / 10 30 / 9 1919. 54 Tab. IX. Statistisk översikt av sjukdomsfallen under sjöexpeditionerna 1913 1 / 10 30 / 9 1918 56 Tab. 10. Sjukligheten inom kustartilleriets stam 1918 1 / 10 30 / 9 1919 56 Tab. X. Sjukligheten inom kustartilleriets stam 1913 1 / 10 30 / 9 1918 57 Tab. 11. Sjukligheten bland värnpliktiga vid kustartilleriet 1918 1 / 10 30 / 9 1919 57 Tab. XI. Sjukligheten bland värnpliktiga vid kustartilleriet 1913 1 / 10 30 / 9 1918 58 Tab. 12. De viktigaste sjukdomsgrupperna bland kustartilleriets stam och beväring 1918 / 10 30 / 9 1919 59 Tab. XII. De viktigaste sjukdomsgrupperna bland kustartilleriets stam och beväring 1913 1 / 10 30 / 9 1918 60 Tab. 13. Döda och dödsorsaker vid kustartilleriet 1918 1 / 10 30 / 9 1919 61 Tab. 14 a. Avskedade (tillhörande stammen) på grund av sjukdom och yttre skador vid kustartilleriet 1918 1 / 10 30 / 9 1919 61 Tab. 14 b. Till krigstjänst oförmögna värnpliktiga på grund av sjukdom och yttre skador vid kustartilleriet 1918 1 / 10 30 / 9 1919 61 Tab. 15. Revaccinationen 1918 62 Tab. 16. Tandvården 1918 1 / 10 30 / 9 1919 62 C. Bilagor. Bilaga I. Berättelse över utrikes studieresa av marinläkaren H. Lyttkens 64 Bilaga II. Utdrag ur berättelse över utrikes studieresa av marinläkaren A. Rubenson 67 Bilaga III. Utdrag ur berättelse över utrikes studieresa av marinläkaren H. Bergstrand 73 Bilaga IV. Undersökningar över hörsel- och vestibularapparaten hos svenska arméns och marinens flygare av marinläkaren S. Berggren 75 Bilaga V. Om influensa epidemica (spanska sjukan) å Karlskrona station 1918 1919 av förste marinläkaren V. L. Lundberg 103

5 TABLE DES MATIÈRES. A. Rapport. Pag. 1. Les médecins 8 2. Les infirmiers 9 3. Les locaux du service de santé 10 4. Le matériel de santé 10 5. Les conditions d'hygiène à terre 12 6. Les conditions d'hygiène à bord 17 7. Maladies dans les stations de la flotte 22 8. Activité dans les hôpitaux maritimes 28 9. Maladies à bord 30 10. Maladies dans l'artillerie de côtes 32 11. La revaccination 33 12. Les soins dentaires 34 B. Tableaux. Tabl. 1 a. Maladies dans les stations dans les corps de la flotte (officiers, assimilés, sousofficiers et marins) 1918 1 / 10 30 / 9 1919 36 Tabl.1 b. Maladies dans les stations parmi les ouvriers des arsenaux 1918 1 / 10 30 / 9 1919 36 Tabl. I. Maladies dans les stations dans les corps de la flotte (officiers, assimilés, sousofficiers, marins et ouvriers des arsenaux) 1913 1 / 10 30 / 9 1918 37 Tabl. 2. Maladies parmi les conscrits dans les stations de la flotte 1918 1 / 10 30 / 9 1919 37 Tabl. II. Maladies parmi les conscrits dans les stations de la flotte 1913 1 / 10 30 / 9 1918 38 Tabl. 3 a. Les principaux groupes de maladies dans les corps de la flotte et parmi les conscrits dans les stations 1918 1 / 10 30 / 9 1919 38 Tabl. 3 b. Les principaux groupes de maladies parmi les ouvriers des arsenaux 1918 1 / 10 30 / 9 1919 39 Tabl. III. Les principaux groupes de maladies dans la flotte (dans les stations) 1913 1 / 10 30 / 9 1918 40 Tabl. 4. Mortalité et causes de décès dans la flotte (ouvriers des arsenaux exceptés) 1918 1 / 10 30 / 9 1919 40 Tabl. IV. Mortalité et causes de décès dans la flotte (ouvriers des arsenaux exceptés) 1913 1 / 10 30 / 9 1918 41 Tabl. 5 a. Réformés (des corps de la flotte) pour cause de maladie ou de traumatisme externe dans les stations de la flotte 1918 1 / 10 30 / 9 1919 41 Tabl. 5 b. Réformés parmi les conscrits dans les stations de la flotte pour cause de maladie ou de traumatisme externe 1918 1 / 10 30 / 9 1919 41

6 Pag. Tabl. 6 a. Relevé statistique des malades de l'hôpital de la flotte à Karlskrona, section médicale 1918 1 / 10 30 / 9 1919 42 Tabl. 6 b. Relevé statistique des malades de l'hôpital de la flotte à Karlskrona, section chirurgicale 1918 1 / 10 30 / 9 1919 46 Tabl. 7 a. Relevé de l'hôpital de la flotte à Karlskrona, section chirurgicale, concernant les opérations sur les malades entrés 1918 1 / 10 30 / 9 1919 50 Tabl. 7 b. Relevé de l'hôpital de la flotte à Karlskrona, section chirurgical, concernant les operations sur les malades pas entrés 1918 1 / 10 30 / 9 1919 52 Tabl. 8. Résumé des statistiques sur l'état sanitaire à bord 1918 1 / 10 30 / 9 1919 53 Tabl. 9. Maladies à bord 1918 1 / 10 30 / 9 1919 54 Tabl. IX. Maladies à bord 1913 1 / 10 30 / 9 1918 56 Tabl. 10. Maladies dans les corps de l'artillerie de côtes 1918 1 / 10 30 / 9 1919 56 Tabl. X. Maladies dans les corps de l'artillerie de côtes 1913 1 / 10 30 / 9 1918 57 Tabl. 11. Maladies parmi les conscrits de l'artillerie de côtes 1918 1 / 10 30 / 9 1919 57 Tabl. XI. Maladies parmi les conscrits de l'artillerie de côtes 1913 1 / 10 30 / 9 1918 58 Tabl. 12. Les principaux groupes de maladies dans les corps et parmi les conscrits de l'artillerie de côtes 1918 1 / 10 30 / 9 1919 59 Tabl. XII. Les principaux groupes de maladies dans les corps de l'artillerie de côtes 1913 1 / 10 30 / 9 1918 60 Tabl. 13. Mortalité et causes de décès dans les corps de l'artillerie de côtes 1918 1 / 10 30 / 9 1919 61 Tabl. 14 a. Reformés des corps de l'artillerie de côtes pour cause de maladie ou de traumatisme externe 1918 1 / 10 30 / 9 1919 61 Tabl. 14 b. Reformés parmi les conscrits dans l'artillerie de côtes pour cause de maladie ou de traumatisme externe 1918 1 / 10 30 / 9 1919 61 Tabl. 15. Relevé statistique sur la revaccination 1918 62 Tabl. 16. Relevé statistique sur les soins dentaires 1918 1 / 10 30 / 9 1919 62 C. Appendices. Appendice I. Compte rendu de voyage d'études à l'étranger par le médecin de marine II. Lyttkens 64 Appendice II. Extrait de compte rendu de voyage d'études à l'étranger par le médecin de marine A. Rubenson 67 Appendice III. Extrait de compte rendu de voyage d'études à l'étranger par le médecin de marine H. Bergstrand 73 Appendice IV. Études sur l'appareil anditif et vestibulaire chez les aviateurs de l'armée et de la marine suedoises par le médecin de marine S. Berggren 75 Appendice V. Note sur la grippe (maladie éspagnole) à la station de la flotte à Karlskrona par le médecin principal de marine V. L. Lundberg 103

TILL KONUNGEN. Sedan Eders Kungl Maj:t genom nådigt beslut den 5 september 1919 täckts medgiva anstånd till den 1 mars 1920 med avgivande av årsberättelse över hälso- och sjukvården vid marinen för tiden 1 oktober

8 1918 30 september 1919, får jag i enlighet med nådiga instruktionen för marinöverläkaren härmed i underdånighet avgiva efterföljande årsberättelse. 1. Läkarpersonalen. Vid det tilländagångna redovisningsårets slut voro samtliga beställningar såsom förste marinläkare besatta enligt stat. Marinläkarbeställniugarna av första graden, däruti inbegripen den nyinrättade för Stockholms station avsedda beställningen, till vilken 1919 års riksdag beviljat medel, voro också besatta enligt stat med undantag av den med marinläkarbeställning av första graden förenade sjukhusläkarbefattningen å kirurgiska avdelningen av flottans sjukhus i Karlskrona. Till innehavare av nyssnämnda nyinrättade marinläkarbeställning av första graden har utnämnts en marinläkare av andra graden. Bland marinläkarna av andra graden hava fyra avgått, en genom befordran till inarinläkare av första graden och tre efter på ansökan erhållet nåd. avsked. Av de ti-e sistnämnda hava två av Eders Kungl. Maj :t utnämnts till marinläkare av första graden och en till marinläkare av andra graden vid marinläkarkåren i flottans reserv. Nyssnämnda fyra marinläkarbeställningar av andra graden hava under redovisningsårets lopp återbesatts genom befordran efter avlagd medicine licentiatexamen av två marinläkarstipendiater vid marinläkarkåren samt av två marinläkarstipendiater vid marinläkarkåren i flottans reserv. Den 30 september 1919 voro två marinläkarbeställningar av andra graden vakanta, och var av dem enligt gällande bestämmelser den ena ersatt med en marinläkarstipendiat. Marinläkarstipendiaternas antal uppgick vid redovisningsårets slut till 11, varav 10 enligt stat och en till fyllande av vakant marinläkarbeställning av andra graden. En annan marinläkarstipendiatbefattning av sistnämnda slag var för tillfället obesatt. Omsättningen bland marinläkarstipendiaterna har under redovisningsåret, utom nyssnämnda två befordringar, utgjorts av en avgång på grund av treårsförorrlnandets upphörande, varjämte två lediga marinläkarstipendiatbefattningar besatts med förutvarande marinläkarstipendiater över stat. Av de sistnämnda har i övrigt en avgått till följd av tvåårsförordnandets upphörande och en på grund av efter ansökan erhållet nådigt avsked. Samtliga fyra marinläkarstipendiatbefattningarna över stat hava under året erhållit nya innehavare. Marinläkarkåren i flottans reserv utgjordes vid redovisningsårets slut av 55 marinläkare och 8 marinläkarstipendiater. För marinläkarkursen i oktober november 1919, till vilken riksdagen beviljat förhöjt anslag, vidtogos under redovisningsåret förberedande åtgärder, och bestämdes läroämnena enligt nådig generalorder att ut-

göras av sjökrigets kirurgi, navalhygien, psykiatri, otiatri, oftalmiatrik och lungsjukdomar. Under redovisningsåret hava tre marinläkare begagnat sig av det till fälle till utrikes studieresor, som riksstatens anslag till resestipendium lämnar för läkare vid marinläkarkåren. Utdrag ur av dem ingivna reseberättelser återfinnas som bilagor I, II och III. Av dessa innehålla bil. I och II beskrivningar av intresse angående behandlingen i Österrike och England av från fronterna för hjärtsymptom hemsänt manskap. En marinläkare har erhållit uppskov till nästkommande år med av honom på grund av tilldelat stipendium planerad resa. Med understöd från anslaget till resestipendium åt läkare vid marinläkarkåren har jag bevistat ett av danska Sällskapet för Sundhedspleie den 2 5 september 1919 i Köpenhamn för deltagare från de fyra nordiska länderna anordnat hysgieniskt möte. På igrund av penningvärdets fall har marinförvaltningen ansett sig böra göra underdånig framställning om höjande av anslaget till berörda resestipendier för marinläkare. 2. Sjukvårdspersonalen. Vid flottans sjukhus i Karlskrona hava å hållna utbildningskurser godkänts följande elever tillhörande flottans stam: 1 i underofficerskurs, 3 i korpralskurs och 4 i kurs för 3 :e klass sjömän. Två 3 :e klass sjömän hade ännu ej avslutat kursen. Av flottans värnpliktiga hava 6 och av Karlskrona kustartilleriregemente tillhörande värnpliktiga 8 erhållit dem tillkommande utbildning. Vid till Vaxholms fästning hörande sjukhus har 1 stamisjukvårdare godkänts i rekrytkurs och 6 värnpliktiga erhållit utbildning. Eekryteringen av sjukvårdspersonalen synes vara förenad med allt större svårigheter. Vid nyssnämnda å flottans sjukhus hållna kurser hava nämligen ej mindre än 3 elever avgått på gtund av bristande lämplighet och 1 på grund av erhållen bestraffning. Kustartilleriets läkare framhålla, att sjukvårdarnas antal är statt i ständigt sjunkande. Såväl vid flottan som vid kustartilleriet hava emellertid åtskilliga förutvarande sjukvårdare i underofficerskorpralsgradén befordrats till underofficerare av 3:e graden. Av inkomna rapporter att döma synes för närvarande Karlskrona kustartilleriregemente vara det enda truppförband, som saknar sjukvårdsunderofficerare. Vid sjukhuset å Nya Varvet har i enlighet med nådigt beslut anställts en sjuksköterska. Anställande av en sjuksköterska vid Stockholms station är under utredning. En av medicinalstyrelsen under 1918 års influensaepidemi gjord framställning, om flottans sjukvårdsmanskap kunde påräknas för den civila sjukvården, har måst besvaras nekande. Marinens sjukvårdspersonal räckte nämligen ej ens till för vården av vapnets egna influensasjuka, utan förstärkning måste anlitas med för tillfället anställda sköterskor. 9

10 3. Sjukvårdslokalerna. I detta avseende framhåller förste läkaren å Stockholms station behovet av för sjukvården erforderliga lokaler i en särskild byggnad, som även kunde inrymma den nu på flera skilda håll förvarade uppbörden. Jag torde få erinra om att mar inf örval mingen gjort underdånig hemställan om äskande av medel för ifrågavarande ändamål hos 1920 års riksdag. Sjukvårdslokalerna å Vaxholms fästning äro gammalmodiga. Särskilt framträdande är detta i avseende å sjukhuset vid Ocsar-Fredriksborg, vilket fortfarande, enär de sista årens knapphet på viss materiel, såsom oljefärg, korkmattor m. m., försvårat nödtorftigt underhåll, ter sig i ett från sjukhushygienisk synpunkt föga tillfredsställande skick. Det torde emellertid ej vara skäl att nedlägga några större kostnader å nämnda sjukhus med anledning av att frågorna om såväl gemensamt sjukhus för marinens och arméns truppförband i Vaxholm som kombinerat garnisonssjukhus och länslasarett därstädes, varom jag i föregående årsberättelse erinrat, ännu äro under utredning. Förbandsplats för sårade har under året blivit inredd inom viss del av Oscar-Fredriksborgs fort. I detta sammanhang torde jag få omnämna, att landstinget lär hava beviljat medel till uppförande av ett epidemisjukhus i Vaxholms stad å omkring 20 sängar. Då detta sjukhus lär vara avsett för en stor del av skärgårdsbefolkningen, kan det emellertid antagas, att den militära sjukvården därav i fredstid endast kommer att draga föga nytta. Den äldre delen av sjukhuset å Nya Varvet skadades vid eldsvåda den 18 juni 1919 genom vatten, sprickor i väggarna, sättning av dörrkarmar, hotande instörtning av taken m. m. så svårt, att nämnda del av sjukhuset därefter ej kunnat användas. Lyckligtvis har sjukligheten sedan dess ej varit större, än att den nya oskadade delen av sjukhuset för tillfället visat sig tillräcklig. 4. Sjukvårdsmaterielen. Tillverkningen av förbandsmateriel har fortgått som förut vid marinens förbandsfabrik å flottans sjukhus i Karlskrona. Ett årsbehov av materialier för nämnda fabrikation har upphandlats från medicinalstyrelsens läkemedelskommission. Marinförvaltningen har utfärdat närmare föreskrifter att tillämpas i mån av nytillverkning av för den dagliga sårbehandlingen avsedd för-

bandsmateriel, gående ut på fördelning av densamma i form av vikta kompresser i steriliserade filtrerpapperspaket av olika, lämpliga storlekar. Den instrumentutredning för ögonundersökning och ögonbehandling vid flottans stationer, för vilken Eders Kungl. Maj :t i ennghet med 1919 ars riksdags beslut ställt medel till förfogande, har anskaffats och levererats. Marinförvaltningen har med anledning av i nästföregående underdåniga årsberätteise omförmält behov av visst enkelt undersökuingsinscrumentarium för under sjöexpeditionerna nödvändiga refraktionsoch färgsinnesbestämningar beställt nämnda utredning, som avses att komma till bruk å flaggskepp eller divisionschefsfartyg. På grund av svårigheter i avseende å anskaffning av utomlands tillverkade glasögonlådor och tabeller har denna utrustning emellertid ännu ej levererats. Den för de under byggnad varande pansarbåtarna»gustaf V» och»drottning Victoria» avsedda sjukvårdsutredningen är sedan i somras färdig och besiktigad. På grund av att fartygens färdigbyggande oeh därmed även möjligheterna för monteringen av nämnda utredning avsevärt försenats, har sjukvårdsutredningen, då annan betryggande förvaringsplats ej kunnat åstadkommas, t. v. varit upplagd hos leverantören. Till följd av prisstegringen under kristiden har kostnaden för ifrågavarande sjukvårdsutredning avsevärt överstigit den beräknade. Kustartilleriets sjukvårdsmateriel har tillökats med nya förbinderikistor för kustfästningarnas rörliga batterier, för vilka kistor marinförvaltningen förra året fastställt modell och paekningsplan. Anskaffning av övrig för nämnda batterier i enlighet med arméns modeller erforderlig sjukvårdsutrustning pågår. Vid eldsvådan å Nya Varvet skadades åtskillig sjukvårdsmateriel; en del dock ej mera, än att den kunnat användas och förbrukas i den dagliga sjukvården vid Älvsborgs kustartillerikår. Inom marinförvaltningens sanitetsavdelning har av särskilt därtill kommenderad läkare förberedande utredning ur medicinsk synpunkt verkställts angående em gasmasktyp för marinen. Efter anlitande av på området för andningens fysiologi sakkunnig läkare har det emellertid befunnits nödvändigt, att den ifrågasatta typen undergår ytterligare experimentell prövning i avseende på dess kapacitet under olika förhållanden. Med anledning av under krigsåren såväl till lands som sjöss gjorda erfarenheter angående nödvändigheten att äga tillgång till syrgasapparater för konstgjord andning för behandling av gasförgiftade, gjorde marinförvaltningen underdånig hemställan om medel för anskaffande av ett antal Draegers pulmotorer för flottans och kustfästningarnas behov. Marinförvaltningen ansåg sig böra hos Eders Kungl. Maj:t göra nämnda framställning, enär förslagsanslaget till sjukvård för marinen 11

12 vid tidpunkten för demia hemställan var överskridet. Eders Kungl. Maj :t fann emellertid ej skäl bifalla framställningen. Jag torde med anledning härav i underdånighet fä erinra om att ifrågavarande syrgasandningsapparater även beträffande återupplivning av drunknade och av annan anledning för kvävningsfara utsatta eller medvetslösa personer äro ett synnerligen värdefullt komplement till den terapeutiska utrustning, man för detta ändamål äger. I avseende å sjukvårdsmaterielen återstår mig endast ett omnämnande av att Svenska Läkaresällskapets medicinskt-historiska samlingar, sedan Eders Kungl. Maj:t därtill täckts lämna medgivande, såsom gåva erhållit en del äldre utrangerade sjukvårdsföremål från flotitans sjukhus i Karlskrona. 5. De sanitära förhållandena i land. Vad beträffar Stockholms station, så kvarstå ännu i huvudsak olösta de stora hygieniska önskemål, vilka jag i de två näst föregående årsberättelserna utförligare framhållit. Arbetena med de nya avträdesinrättningarna, till vilka 1938 års riksdag beviljade medel, pågå emellertid. I övrigt äro följande underhållsarbeten utförda. I kasern III hava nya planer och trappsteg inlagts i södra uppgången, väggar och tak i logement-, läs- och tvättrum ommålats, varjämte klädskåpen i logementen reparerats och ommålats. I kasernköket har insatts en taklanternin till förbättrande av den naturliga belysningen, väggarna hava ommålats och förbättring av ventilationen har utförts. Arrestbyggnaden har underkastats nödtorftig inre reparation; ventilationssystemet därstädes undergår omändring och förbättring. I kasern II är inläggning av nya betonggolv i tvättrummen under iitförande. I tvättstugan hava cementgolven grundligt reparerats och väggarna målats, trall och bänkar förnyats eller reparerats. Av de hygieniska missförhållandena i kasernerna torde bristen på centraluppvärmning i kasern III, de otidsenliga och nu förbrukade tvättställen i kasern I och II samt det ringa utrymmet och de gammalmodiga anordningarna i varmbadinrättningen erfordra snaraste avhjälpande. Marinförvaltningen har i nämnda avseenden gjort underdånig hemställan om äskande av medel hos innevarande års riksdag. I avseende å sjömanskårens kaserner i Karlskrona kvarstår numera, sedan 1919 års riksdag beviljat medel till ny avträdesinrättning, såsom huvudsakligt hygieniskt önskemål ordnandet av frågan om marketenteri och ny bad- och tvättinrättning, vilket jag i de tvenne näst föregående årsberättelserna framhållit. Marinförvaltningen har förklarat sig ämna ånyo npptaga dessa frågor till behandling, när kostnader och tid för arbetets utförande kunna med någon grad av sannolikhet beräknas.

De i föregående årsberättelse omnämnda hygieniska bristerna å de båda örlogsvarven komma i avseende å tvättrums- och klädskåpsdetaljen att delvis avhjälpas genom därtill av 1919 års riksdag beviljade medel. Marinförvaltningen har gjort underdånig hemställan om äskande hos 1920 års riksdag av anslag till fortsättande av ifrågavarande förbäittringar. Den personliga hygienen och näringstillståndet hos det kasernerade manskapet samt renhållningen i kasernerna har vid av mig å flottans stationer förrättade inspektioner liksom föregående år i allmänhet befunnits tillfredsställande. De få anmärkningar, som kunnat framställas, hava ej varit av den betydenhet att här förtjäna närmare omnämnande. Ej heller häva vederbörande läkare anmält några sådana anmärkningar från dem åliggande s. k. kvartalsinspektioner. I kök och matsalar med tillhörande lokaler har ordning och renhållning befunnits god. Beträffande köksavdelningarna äro emellertid en del maskinella köksinventarier för proviantens anrättande ni. m. önskvärda, och torde i sinom tid förslag härutinnan vara att förvänta från för handläggande av hithörande frågor tillsatta sakkunniga. Vad beträffar kustartilleriets kasernetablissement, så kvarstå de hygieniska brister, som jag i föregående årsberättelser framhållit, i.av-.seende å de gamla kasernerna inom Vaxholms fästning oförändrade. Enligt vad fästningsläkaren i Vaxholm i avgiven rapport upplyser, har emellertid trångboddheten på grund av personalstyrkans minskning under året ej gjort sig så kännbar som förut. Med hänsyn till Karlskrona kustartilleriregementes kaserner förtjänar omnämnas, att en del underhållsarbeten, som blivit eftersatta på grund av materialbrist under krigsåren, såsom vissa inre ommålningsarbeten och en välbehövlig reparation av diskrummet kommit till utförande. IJppvärmninistssystemet för den norra kasernen har, sammansatt som det är av varmluftsledningar, kaminer och kakelugnar, befunnits fungera mindre tillfredsställande. Med anledning härav har befälhavande amiralen låtit uppgöra förslag till enhetlig uppvärmning av kasernen. Marinförvaltningen har emellertid ansett utförandet härav, med hänsyn till andra viktiga krav, böra anstå och inskränkt sig till anvisande av medel till anordnande av uppvämining i arresterna med lågtrycksånga. Å Nya Varvet är den för Göteborgs örlogsdepå och Älvsborgs kustartillerikår avsedda nya tvätt- och badinrättningen uppförd och färdig att tagas i bruk. Ångan ledes till byggnaden genom en provisorisk luftledning från det gamla pannrummet i östra kasernlängan, en anordning, som synes ägnad att åsamka en avsevärd värmeförlust. För kasernernas behov har marinförvaltningen anmodat kommendanten i Älvsborgs fästning att i mån av tillgång på medel uppsätta dricksvattenfontäner. Vid inspektion av de hygieniska förhållandena å Nya Varvet framhölls för mig, att värmeledningssystemet i kasernerna funktionerade ojämnt, i det att långt bort från värmekällan belägna lokaler ej erhöllo tillräcklig upp- 13

14 värmning. Kaserngården befinner sig liksom vägnätet inom Nya Varvets område fortfarande i ett synnerligen otillfredsställande skick. Särskilt den förstnämnda liknar till vissa deiar under höst och vår snarare en lergrop.eller sumpmark än en kaserngård. Som jag i föregående, årsberättelse framhållit, är upprätthållande av en dräglig kasernhygien till grundväsentlig del beroende på att nämnda brister avhjälpas.. Med nuvarande tillstånd kan det sägas vara en omöjlighet att håila snyggt i kasernlogement och matsalar, enär golven efter verkställd skurning och rengöring omedelbart åter nedsmutsas. Genom den indragna vägsmutsen och leran bildas sedermera en mängd damm, som sprider sig inomhus och inpyr sängkläder och klädskåp m. m. Marinförvaltningen, som 1918 gjorde underdånig framställning om äskande av medel till förbättringar av kaserngård och vägar å Nya Varvet, har med anledning av sakens hygieniska betydelse i år förnyat sagda hemställan. Vid förrättad inspektion har jag, om ock i betydligt mindre utsträckning än sistlidet år, haft anledning till anmärkningar beträffande manskapets personliga hygien och renhållningen inom kasernerna vid Vaxhoims kustartilleriregemente å Oscar-Fredriksborg. Att nämnda detaljer därstädes erfordrat noggrannare övervakande från vederbörande kasernbefäls sida, framgår för övrigt av fästningsläkarnas till mig inlämnade rapporter över de hygieniska kvartalsinspektionerna inom fästningen. Nämnda läkare framhålla i övrigt behovet av tillgång på igenom kokning från bakterier befriat vatten för diskning vid matinrättningen å Vaxholmen. Då det visat sig, att sjövattnet även utanför Vaxholm är förorenat av från Stockholms kloaker härrörande bakterieflora, är denna fråga av hygienisk betydelse, även om det följda systemet hittills icke visat sig hava föranlett någon verklig fara. Vaxholms fästnings vattenfråga medför, då tillgången på drickbart färskvatten inom området endast räcker till för en del av behovet, en viss osäkerhet i hygieniskt avseende. Så befanns vid av mig i våras företagen inspektion, att vid det å Osear-Fredriksborg inrättade pumpverket för uppfordring av vatten till vattentornet möjlighet förelåg för sjövattens inkommande i färskvattenledningssystemet därigenom att en rörledningsventil lämnats olåst och åtkomlig för omkastning av obehöriga. Kök, matsalar och därtill hörande lokaler inom kustartilleriets kaserner hava befunnits väl hållna med god ordning rådande. Beträffande maskinella anordningar i köksavdelningarna gäller här detsamma, som härutinnan anförts rörande flottans kaserner. De svårigheter, som under kristiden härskat i avseende å anskaffande av behöriga proviantartiklar, kunna numera i stort sett sägas hava upphört. Mot proviantens beskaffenhet har jag vid företagna inspektioner icke haft anledning till anmärkning. Den utsp ; sade kosten har vid alla marinens établissement vid avsmakning befunnits god. Ej heller hava några anmärkningar framförts till mig från personalens sida. Vad beträffar hygienen å kustbefästningarna, så har anbefalld utred-

ning därom slutförts och lett till underdånig framställning från marinförvaltningen angående äskande av medel hos 1920 års riksdag, dock endast för en del av de i utredningen anförda ändamålen. Från marinförvaitningens beslut har jag anseitt mig böra anföra skiljaktig mening i avseende å enligt mitt förmenande behövliga uppvärmnings- och ventilationsanordningar å Oscar II :s fort, till vilka ett väl genomarbetat fullständigt förslag föreligger. Med anledning av i nästföregåede årsberättelse omförmält fall av nedlusning i förhållandevis stor skala med klädlöss inom sjömanskårens kaserner i Karlskrona samt möjligheten av fara för spridning av fläektyfus och återfallstyfus, vid vilka sjukdomar smitta överföres genom löss, anmodade marinförvaltndngen i februari 1919 vederbörande myndigheter att låta undersöka, huruvida och i så fall i vilken utsträckning nedlusning med såväl kläd- som vägglöss förekom hos personalen själv och i logementet samt beträffande väggohyra i den mån detta läte sig göra jämväl i bostäderna. Av de inkomna rapporterna framgick, att sporadiska fall av klädlöss här och där iakttagits både vid flottan och kustartilleriet samt att vägglöss i några enstaka fall förekommit i kasernerna. I de privata bostäderna för underbefäl och manskap, marketenter personal m. fl., som undersökts, fanns vägglöss också endast i enstaka fall, med undantag av underofficersbostäderna inom Vaxholms fästning, där väggohyra uppgavs förekomma i stor utsträckning. Marinförvaltningen har anvisat behövliga medel för utrotande av här nämnd ohyra. Myndigheterna hava sedermera på anmodan av marinförvaltningen föranstaltat om regelbundna månatliga besiktningar för utrönande av nedlusning, varjämte personalen ålagts anmälningsplikt vid inträffade fall av ohyra bland manskapet såväl i land som ombord. Förekommande fall hava omedelbart underkastats avlusning. Vid av mig företagna inspektioner har det uppgivits, att endast sporadiska sådana fall iakttagits. Med nyinryckande värnpliktiga och hemvändande permitterat manskap föreligger emellertid fortfarande 'alltid fara för att löss skola införas i kasernerna. Ohyra torde nämligen alltjämt till följd av den allmänna trångboddheten ännu efter kristidens slut vara mera spridd i landet än vanligt. För att så är förhållandet, talar även den talrika förekomsten av skabb på Stockholms station 115 och på Karlskrona station 221 fall under redovisningsåret, en hudåkomma, som brukar följa trångboddhet och bristande snygghet. På anmodan från marinförvaltningen hava vederbörande myndigheter uppgjort förslag till provisoriska avlusningsanstalter i enlighet med medicinalstyrelsens anvisningar och med användande i första hand av på stället förefintliga resurser. De med anledning härav först föreslagna anstalterna voro samtliga baserade på ångdesinfektion. Under det utredningen pågick, erhölls meddelande, att en förordning angående avlusning med cyanvätegas var under utarbetande och att medicinalstyrelsen ställt i utsikt kurser för desinfek- 15

16 törer med nämnda gas, uti vilka sjukvårdspersonal från marinen, skulle lämnas tillfälle att deltaga. Då avlusningsanordningar med cyanvätegas ställa sig vida billigare än med ångdesinfektion, har marinförvaltningen sedermera anmodat respektive myndigheter inkomma med förslag och kostnadsförslag till provisoriska avlusningsanstalter även för nämnda gas. Enär sjöfarten på de östra grannländerna, varifrån faran för fläck- och återfallstyfus hotar, under året fortfarande varit nästan ingen, har dröjsmålet ej medfört någon risk. Emellertid vill det synas av erfarenhet från Tyskland, som om faran för epidemiskt spridande av ifrågavarande sjukdomar- skulle vara mindre, än som kunnat väntas. Från de upplösta fånglägren, där dessa sjukdomar förefunnits, har nämligen, enligt vad som bekantgjorts, dngen epidemisk utbredning kommit till stånd. I näst föregående årsberättelse anförde jag, att resultaten av den undersökning rörande jämvikts- och hörselapparaten bos marinens och arméns flygare, som företagits av därtill särskilt kommenderad marinläkare, voro under bearbetning. Nämnda, ur flera synpunkter intressanta undersökning föreligger nu färdig och bifogas denna berättelse in extenso (bil. IV). De viktigaste av författarens slutsatser äro i korthet följande: En enstaka flygning medför i regel en mer eller mindre långvarig, övergående hörselnedsättning. Flygaryrket disponerar för övrigt för bestående hörselnedsättning av labyrintär typ. Nedstigning i hastig och åt samma håll vänd spiral framkallar objektivt påvisbara rubbningar i vestibularapparaten. Flera av de dödligt förlöpande flygolyckorna inom vårt land torde finna sin förklaring i sistnämnda förhållande. I sammanhang med frågan om kroppsundersökning av flygare omnämnde jag i föregående årsberättelse, att dessa undersökningars värde och praktiska betydelse diskuterades i fackpressen samt ansåg mig kunna uttala den förhoppningen, att de föredrag angåonde ämnet ifråga, som med av Eders Kungl. Maj:t beviljat understöd och genom bemedling av institutet för psykologisk forskning i Uppsala avsågos att hållas under det tilländagångna redovisningsåret av föreståndaren för tyska rikets centrala prövningsanstalt för flygare i Leipzig, skulle bliva ägnade att vidga våra kunskaper på området. Nämnda föredrag höllos i Stockholm i september 1919 och voro av stort intresse. Av dem framgick, att den tyska uppfattningen om hithörande frågor i huvudsak var följande. Undersökningen bör inbegripa dels fysiologiska, dels psykologiska prov. Då emellertid resultaten av dessa äro tillämpliga även på urval för en mängd andra yrken, såsom t. ex. sjöofficerare i allmänhet, civila navigatörer, sjöfolk, chaufförer, lokomotivoch spårvagns förare, mekaniska och andra fabriksarbetare, maskinskriverskor m. fl., ansågs, att ett centralt institut borde upprättas för dessa undersökningar i varje land. Ett väl gjort tirval för olika yrken vore nämligen av både ekonomiskt och humanitärt intresse samt sålunda en viktig social fråga, ithy att proven bidroge till att sätta en

mängd individer på deras rätta platser i samhället. Undersökning av flygare borde ingå som en detalj i detta urvalsarbete. Densamma borde då ej såsom den hittillsvarande prövningen endast gå ut på att utesluta mindervärdiga individer från flygartjänst utan också på att upptäcka särskilt lämpliga objekt samt tillgodogöra för träning förefintliga möjligheter. Vid undersökningen prövades den psykiska känsligheten, jämviktsfunktionerna, muskelkänseln, uppmärksamheten och reaktionstiderna genom lätt utförda fysiologiska och psykologiska metoder. Därefter redogjordes för huru goda och dåliga flygarämnen förhålla sig vid nämnda prov. Föredragen, som i därför lämpad form upprepades inför olika, intresserade auditorier, ledde till bildandet av en allmän förening för främjande av dylika undersökningars sociala syfte. En jämförelse med det, som på området åstadkommits.inom ententeländerna, och därstädes framställda åsikter torde emellertid vara nödvändig och lämplig, innan några ändringar vidtagas i våra hithörande bestämmelser, som i vissa avseenden synas vara i behov av revision. Med anledning av att chefen för underofficers- och sjömanskårerna i Stockholm uttalat önskvärdheten av gemensamt formulär till lakarbetyg för fast anställning vid marinen, överlämnade jag i oktober 1918 förslag till sådant formulär till chefen för sjöförsvarsdepartementet. Sedermera har Eder Kungl. Maj:t utfärdat nåd. kungörelse angående ändrad lydelse av kungörelsen den 22 januari 1915 angående läkarundersökning av dem, som söka fast anställning vid krigsmakten, och åligger det enligt de nya bestämmelserna arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse och marinöverläkaren att fastställa formulär för ifrågavarande läkarbetyg. Gemensamt sådant för marinen och armén skulle innebära fördelar och är under utarbetande. 17 6. De sanitära förhållandena till sjöss. Även i år hava en del av de ombord kommenderade läkarna, då fartygsförläggningen sådant medgivit, handhaft hälso- och sjukvården å flera till samma eller andra förband hörande fartyg. I näst föregående årsberättelse anfördes, att en s. k. sjukvårdsliggare innehållande organisationsbestämmelser m. m. för sjukvårdstjänsten utarbetats av en å pansarbåten»oscar II» kommenderad fartygsläkare. Ifrågavarande»liggare», har överarbetats och fullständigats å marinförvaltningens sanitetsavdebning samt sedermera av marinförvaltningen fastställts att tills vidare gälla. Av i»liggaren» förekommande uppgifter och bestämmelser skulle lämpligen vissa delar såsom varande av allmän natur kunna sammanföras i ett sjukvårdsreglemente för flottans fartyg, andra delar åter intagas i lärobok i hälso- och sjukvård för sjukvårdsmanskapet. Marinförvaltningen, som ansett, att erfarenhet dock först borde inhämtas angående de förstnämnda delarna av innehållet i 2 194073. Marinöverläkarens berättelse.

18 berörda liggare, har fördenskull anmodat högste befälhavaren över kustflottan att dels med ledning av det för»oscar II» fastställda exemplaret i mån av fartygens rustning för expedition låta utarbeta motsvarande liggare för samtliga kustflottans fartyg, i vilkas besättningslista ingår läkare, dels sedermera insända de uppgjorda liggarne till marinförvaltuingen för granskning. Liggarna avses att, sedan de fastställts, ingå i läkaruppbörderna. Beträffande den del av liggarnas innehåll, som lämpar sig att ingå i lärobok i hälso- och sjukvård, har jag föranstaltat om att den tages i betraktande vid f. n. pågående utarbetning av ny upplaga av sagda lärobok. Marinförvaltningen har fastställt föreskrifter angående omhändertagande av sårade och sjuka från flottans fartyg å orter vid rikets kuster under krigstid, avsedda att bifogas i reglemente för marinen del II 350 omförmälda ekonomiska föreskrifter. Den till grund för dessa föreskrifter liggande planen har till avsevärd del möjliggjorts tack vare överstyrelsens för Svenska Koda Korset tillmötesgående att ställa sjukvårdsanstalter och materiel till förfogande. Vid i anledning av lusfaran företagen undersökning å kustflottan under sistlidne februari månad utröntes, att endast två fall av nedlusning med klädlöss inträffat å respektive pansarbåten»oden» och logementsfartyget»stockholm», varjämte vägglöss förekommo i underofficershytter och messar å pansarbåtarna»äran» och»oden», jagaren»hugin» och kanonbåten»kota». Enligt en av de under året kommenderade stabsläkarnas uppgift har sistnämnda förhållande ägt rum i stor utsträckning även å övriga under året rustade fartyg. Att hålla berörda lokaler ombord ständigt fria från väggohyra torde vara omöjligt, enär nyinfektion alltjämt äger rum, och ohyran för övrigt i springor och sprickor mellan och i trävirket i fasta britsar m. m. är mycket svår att med hittillsvarande metoder för avlusning fullständigt utrota. Den nya cyanvätemetoden för avlusning synes emellertid sannolikt erbjuda såväl bättre möjligheter för desinfektions utförande som säkrare resultat. Några ytterligare fall av klädlöss å kustflottan hava ej under senare delen av året rapporterats. I avseende å rustade fartygs sanitära beskaffenhet hava några mera betydande anledningar till anmärkning framkommit endast beträffande pansarbåten»oden», till vilken jag nedan återkommer i sammanhang med erinringar rörande övriga fartyg. Allmänt giltiga anmärkningar, vilkas berättigande jag vid företagen inspektion kunnat vitsorda, hava från stabs- och fartygsläkare framställts beträffande de å däck befintliga pissoarerna, vilka erfordra dels lämpligare och effektivare avskärmning, dels större urineringskärl av porslin eller starkt lergods med om möjligt grövre och så raka avloppsrör av koppar som möjligt till förekommande av tilltäppning och tillfrysning. Ett förslag att i sjukhytterna uppsätta smärre låsbara skåp för de sjuka till förvaring av småsaker såsom penningar, toilettartiklar o. dyl. jämte en liten hylla