Länsstyrelsen genomförde uppföljning av Borlänge kommuns arbete enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Relevanta dokument
Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen. Tomas Ahlberg

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen , 240

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser

Styrdokument. Antagen av KS Hörby kommun

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE

Handlingsplan för Samhällsstörning

Program för krisberedskap

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

Strategi för hantering av samhällsstörningar

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.

Styrdokument för krisberedskap Robertsfors kommun

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Styrdokument för kommunal krisberedskap

Rapport Hantering av krisberedskap. Timrå kommun

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Handlingsprogram Krisberedskap

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Vägledning för kommunens arbete med styrdokument

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Redovisning av strategisk handlingsplan för krisberedskap

Riktlinje för Linköpings kommuns arbete med krisberedskap

Verksamhetsrapport. Kommunens säkerhetsarbete 2014

Plan för Munkedals kommuns arbete med krisberedskap

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

Styrdokument enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod

248 Svar på motion om att genomföra krisberedskapsövningar i Eskilstuna (KSKF/2018:92)

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN

Åtvidabergs kommun. Utbildnings- och övningsplan

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Plan för arbete med krisberedskap

Styrdokument enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Styrdokument för krisberedskap. ett samlat grepp om verksamhetsområdet

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Styrdokument i praktiken

Förstudie av kommunens beredskap för extraordinära händelser samt höjd beredskap

Krisberedskap och civilt försvar 2019

Plan för krishanteringsarbetet

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Töreboda kommun. Styrdokument Töreboda kommuns arbete med krisberedskap

Revisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Program för kris och beredskap

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering

Landstingsuppföljning 2010

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Årlig uppföljning av LEH för Piteå kommun, 2016

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Munkedal, Orust, Strömstad och Tanums kommuner

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

Reglemente för krisledningsnämnd KS/2014:322

Styrdokument för krisberedskap

Pernilla Boström (S) Sten-Inge Olsson (S) Linda Jonsson, förvaltningssekreterare Jan Lilja, kommunchef

STYRDOKUMENT för kommunens arbete med krisberedskap

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Sveriges Kommuner och Landsting. Markus Planmo Trygghet och säkerhet

Styrdokument för krisberedskap Antagande. KS

Plan för extraordinära händelser Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för hantering av extraordinära händelser

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N

Styrdokument för krisberedskap

NYKVARNS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING. Reglemente för Krisledningsnämnd. Antagen av kommunfullmäktige den [månad_år]

Kommunstyrelsen Svar på revisionens granskning av kommunens krisberedskap (KS )

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun

NORA KOMMUN KOMMUNREVISORERNA

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

Handlingsplan för krisberedskap i Söderköpings kommun

Transkript:

Beslut 1 (9) 2016-06-09 Dnr. 450 6670 2016 Samhällsbyggnadsenheten - Beredskapsfunktionen Borlänge kommun Karin Jonasson 781 81 Borlänge Direkt 010-225 04 29 karin.jonasson@lansstyreisen.se Meddelande om beslut efter uppföljning enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Länsstyrelsen genomförde 2016-05-18 uppföljning av Borlänge kommuns arbete enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Beslut: Länsstyrelsens beslut är att följande åtgärder ska åtgärdas av Borlänge kommun: (9 En omarbetning ska genomföras av risk- och sårbarhetsanalysen utifrån de nya föreskrifterna för RSA (MSBFS 2015:5). En omarbetning ska genomföras av bilagorna i Styrdokumentet. Verksamhetsplanen (åtgärdslista med vem och när något ska åtgärdas) och utbildnings- och övningsplanen ska kunna härledas utifrån de åtgärdsbehov som ni har identifierat i er risk- och sårbarhetsanalys. En plan ska upprättas för hur de sparade medlen på 4 170 000 kronor ska användas under kommande år. Åtgärderna i planen ska kunna härledas utifrån de åtgärdsbehov som ni har identifierat i er risk- och sårbarhetsanalys. Dessa tre dokument ska vara länsstyrelsen tillhanda senast 2016-09-20. Använd diarienummer enligt ovan. G9 Kommunen ska vara sammankallande för ett samverkansorgan i Vilket representanter för kommunen och olika aktörer involverade i arbetet med att förebygga och hantera extraordinära händelser inom kommunens geografiska område ingår. Ett lokalt krishanteringsråd" motsvarande. Detta kommer särskilt att följas upp under 2017. Länsstyrelsen Dalarna Telefon 010 225 00 00 Web www.iansstyrelsen.se/dalarna Plusgiro 6 88 19-2 Postadress 791 84 FALUN E-post dalarna@lansstyrelsen.se Bankgiro 5050-5858 Besöksadress Åsgatan 38 Org nr 202100-2429

Beslut 2 (9) LANSSTYREISEN 2016-06-09 Dnr. 450-6670-2016 DALARNAS LAN Utöver dessa åtgärder bör kommunen även arbeta med de av länsstyrelsen identifierade förbättringsområdena kopplat till risk- och sårbarhetsanalysen och styrdokumentet som anges nedan under avsnitt B och C. Närvarande vid uppföljningsbesöket: Från Borlänge kommun: Kommunalråd Leif Lindström, Kommundirektör Åsa Granat, Service- och kommunikationschef Anna Carin Johansson och Beredskapsoch Säkerhetssamordnare Thorsten Bladlund. Från Länsstyrelsen Dalarna: Karin Jonasson, uppfoljningsförrättare och Jesper Ekström, praktikant vid beredskapsfunktionen. Bakgrund till ärendet: Besöken genomförs utifrån en fastställd uppföljningsplan för mandatperioden och målet med uppföljningen är att kartlägga om kommunerna fullgör sina uppgifter i enlighet med LEH och Överenskommelsen om kommunernas krisberedskap. Uppföljningen ska stödja ett systematiskt arbete med krisberedskap som bidrar till att stärka förmågan att förebygga och hantera kriser. Länsstyrelsen ska uppmärksamma kommunen på de brister som länsstyrelsen identifierat i uppföljningsarbetet. Kommunen ska i förekommande fall, med stöd av länsstyrelsen, upprätta en åtgärdsplan för hur bristerna ska hanteras. I de fall kommunen inte fullgjort sina uppgifter eller inte använt ersättningen i enlighet med LEH och Överenskommelse om kommunernas krisberedskap kan länsstyrelsen föreslå för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att en del av ersättningen ska reduceras eller falla bort. Länsstyrelsen kan föreslå att del av ersättningen ska reduceras eller falla bort for en kommun: 69 som inte fullgjort sina uppgifter som spenderat ersättningen på annat som har ett sparande från föregående år som överstiger 10 % av den totala ersättningen och som inte har en plan för hur det ska användas under kommande år. Bedömningar grundar sig på de underlag som lämnats till Länsstyrelsen inför besöket och det som framkommit vid besöket. 2015 erhöll Borlänge kommun totalt 1 062 148 kronor för att arbeta med uppgifter enligt lag (2006:544) enligt nedan: 1. Risk- och sårbarhetsanalys

Beslut 3 (9) LÄNSSTYRELSEN 2016-06-09 Dnr. 450-6670-2016 DALARNAS LÄN 2. Planering (Styrdokumentet) 3. Geografiskt områdesansvar 4. Utbildning & övning 5. Rapportering 6. Höjd beredskap Uppfoljningsarbetet 2016 fokuserar särskilt på arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen och Styrdokumentet, men om något exceptionellt dyker upp kring de andra uppgifterna tar även detta upp. A. EKONOMISK REDOVISNING Länsstyrelsen kunde från er redovisning konstatera att ni har sparade medel på: 4 170 000 kronor. Detta övergår de 10 % av den totala ersättningen och det behövs därmed en plan för hur detta ska användas under kommande år för att ersättningen inte ska riskera att reduceras eller falla bort. Inför uppfolningsbesöket (2016-04-11) begärde länsstyrelsen bland annat ut en plan för hur de sparade medlen skall användas (dnr. 450-1745-2016), vilket besvarades av er 2016-05-03 (och skulle ha besvarats senast den 2016-04-25). Efter genomgång av den kom Länsstyrelsen fram till följande: Diskussionsfrågor: Borlänge kommun har ett ackumulerat sparande på 4 17 0 000 kronor. Under 2015 erhöll Borlänge kommun en summa på 1 062 148kronor och man redovisar att man enbart under 2015 sparade 407 349 kronor av dessa. Är detta ett tecken på att Borlänge får en högre ersättning än vad man behöver? Planen för hur de sparade medlen skall användas är ofullständig - dels täcker det inte upp för summan på 4 170 000 kronor, dels kopplas den inte till de identifierade åtgärderna som identifierats i er risk- och sårbarhetsanalys. Hur tänker man kring detta? 6) Ni uppger att niinte har särskild tidsredovisning av den arbetstid som kommunen lägger ned på arbete med samordning av kommunens uppgifter enligt LEH hur mycket arbete vet ni då att det läggs ned på arbetet med uppgifterna knutna till lag (2006:544)?

Beslut 4 (9) LÄNSSTYRELSEN 2016-06-09 Dnr. 450-6670-2016 DALARNAS LAN Bland annat dessa frågor diskuterades och närvarande från kommunen drog själva en del slutsatser om hur man fortsatt ska lägga upp arbetet inom kommunen med krisberedskapsfrågor. En av slutsatserna var att det genomförs en hel del arbete kopplat till frågorna inom kommunen, men att de i dagsläget inte är samlade under ett "paraply" eller huvudgruppering, samt att detta arbete tydligare måste härröra utifrån den analys som genomförs just inom risk- och sårbarhetsanalysen. Vidare kunde det konstateras att beredskapssamordnaren hittills arbetat med frågorna max på halvtid, vilket gjort att han inte haft förutsättningarna att genomföra uppgifterna enligt lag (2006:544) fullt ut. Hittills har man även upplevt en osäkerhet kring vad ersättningen har kunnat användas till. B. RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Borlänge kommun lämnade inte in sin risk- och sårbarhetsanalys inom utsatt tid (2015-12-31), - underlaget kom in först 2016-02-01, vilket försvårar uppföljningsarbetet betydligt. I den årliga uppföljningen (webbenkäten) angav Borlänge kommun (2016-02-17) att risk- och sårbarhetsanalysen dock inte hade fastställts av kommunfullmäktige eller kommunstyrelse. Det finns flera delar av innehållet som är bra genomfört: Kommunen återger en översiktlig bild av det geografiska området, infrastrukturen, invånarantalet och rörelser (pendling, transporter etc.) i kommunen. Likaså presenteras en översiktlig organisationskarta över den administrativa organisationen liksom hur krisledningsnämnden är organiserad. Arbetsmetoden för hur analysen har genomförts beskrivs, bland annat genom metodvalet ROSA metoden. Kommunen presenterar även en lista över de fem stycken uppgifter/inriktningar som kommunen menar varit primärt i deras genomförande av analysen. Utifrån detta är den sammanvägda komentaren att arbetsmetoden/processen är beskriven på ett bra sätt. Erfarenheter från genomförda övningar lyfts fram som en grund för Risk och sårbarhetsanalysen. Det rör sig om 10 stycken övningar under perioden april 2010 till mars 2015. Däremot följer Borlänge kommuns risk- och sårbarhetsanalys inte föreskrifterna kring risk- och sårbarhetsanalys (MSBFS 2015:5) när det gäller upplägg och innehåll i en del andra hänseenden. Risk- och sårbarhetsanalysen behöver därför omarbetas utifrån föreskrifterna. Diskussionen fördes utifrån följande frågeställningar:

LÄNSSTYRELSEN DALARNAS LÄN Beslut 5 (9) 2016-06-09 Dnr. 450-6670-2016 G9 Hur arbetar ni med er risk- och sårbarhetsanalys under året? Hur används risk- och sårbarhetsanalysen inom verksamhetsområdena - hur tas resultaten tillvara? Social oro finns inte med som riskområde ier RSA- hur resonerar ni fortsatt kring det? Bland annat dessa frågor diskuterades och närvarande från kommunen drog själva en del slutsatser om hur man fortsatt ska lägga upp arbetet inom kommunen med risk- och sårbarhetsanalysen och hur den tillvaratas inom kommunens olika verksamheter. En slutsats var att Borlänge har arbetat särskilt med sociala risker i olika sammanhang och att detta måste återspeglas i risk- och sårbarhetsanalysen. Av Länsstyrelsen Dalarna identifierade förbättringsområden kopplat till risk- och sårbarhetsanalysen: (-3 (ä Gr) Under 2.1 bör arbetsprocessen under året beskrivas, samt även vilka Ärsplanering bör läggas upp för arbetet med risk- och sårbarhetsanalys. Arbetsutskottets (AU:s) möten är kända i förväg och hålls tio gånger per år. Kommunens organisation beskrivs enbart med en bild, ingen förklarande text. Bör kompletteras. Kommunens bolag beskrivs inte (saknar Dalaflyget, Dala Mitt, Norra Backa, Tunabyggen Borlänge Energi för att nämna några som är relevanta i en risk- och sårbarhetsanalys). Komplettera. I den övergripande beskrivningen av kommunen saknas det att ICA har ett av sina centrallager i kommunen. Norra Backa handelsområde beskrivs inte heller med IKEA och andra större näringsidkare. Det saknas även en notering om att Maserfrakt har sitt huvudkontor i kommunen. Detta bör läggas till i beskrivningen för att göra den relevant. Även Trafikverket och deras resurser? Under avsnittet om lagar saknas en hänvisning till föreskrifterna RSA. De tre första styckena i kapitel 2 passar inte in under den rubriken ta bort eller flytta till någon annanstans interna och externa aktörer som deltagit i arbetet. Metoden ROSA behöver även den förklaras vad den innebär. Övningarna som radas upp på sid. 8 bör stå under en rubrik "Underlag & material"

LÄNSSTYRELSEN DALARNAS [ÄN Beslut 6 (9) 2016-06-09 Dnr. 450-6670-2016 Gr) Er) G9 G9 (JB 93 69 6-) Och Vart ser man att ni faktiskt har dragit slutsatser efter övningarna som kommit in som åtgärdsforslag? Behövs en tydligare koppling. Det nämns iandra stycket sid. 8 att "handlingsplaner med givna scenarios har upprättats av bolagen och kommunens verksamheter. Vilka gäller detta? Eller är det en rad åtgärder som ska till? Kapitel 2.2 till och med 2.4 tas bort. Passar kanske in någon annanstans, men inte i en RSA enligt föreskrifterna Kapitel 2.5 bör flyttas till kapitel 5 (enligt rubriken i föreskrifterna) För kapitel 3 (i enlighet med föreskrifterna) använd texten på sid 4-5i "styrning och rekommendationer för arbetet med kommunernas arbete med RSA. Allt i kapitel 4 (utom det som är om kritiska beroenden) ska vara en del av kapitel 5 (enligt som det ska vara i föreskrifterna) Under riskmatrisen hänvisas det till nr 2,3, 9 (nämns 2 ggr), 16 (nämns 2 ggr) och 17 (nämns 2 ggr), men 5, llb, 12, 14och 15 nämns inte alls trots att de klassas inom "Hög risk". "RSA för Dricksvatten" bör knytas ihop tydligt med "huvud-rsazn" "Social oro" bör finnas med som riskområde I flera av riskområdena saknas det scenarios, vilket gör det svårt att följa analysen och slutsatserna som dragits. T.ex. 4.17Evenemang 4.19kritiska beroenden bör lyftas in i kapitel 4 enligt rubrikerna i föreskrifterna IRSA för Dricksvatten talar man om kritiska beroenden - ta med detta i huvud-rsazn Kapitel 5 har ingen plats i en RSA - kanske i krishanteringsplanen? Kapitel 6 är snarare en del av krishanteringsplanen Kapitel 7 ska sammanfatta de åtgärdsbehov som kommit fram i RSA:n En tydlig åtgärd i kapitel 7 borde vara att komma fram till åtgärder utifrån "RSA Dricksvatten - det har lämnats tomt i den, med hänvisning till "nästa steg" Kapitel 8 ska bort ev. tas informationen med som en fotnot eller liknande i metodavsnittet C. STYRDOKUMENT Borlänge kommun lämnade inte in sitt Styrdokument inom utsatt tid (2016-02- 15) - underlaget kom in först 2016-03-24, vilket försvårar uppföljningsarbetet. Då det lämnades in innehöll det inte heller alla delar som det skulle innehålla. Efter

Beslut 7 (9) LÄNSSTYRELSEN 2016-06-09 Dnr. 450-6670-2016 DALARNAS LÄN en begäran om komplettering av de dokument som fattades (2015-04-11 dnr. 450-1745-2016), skickade Borlänge kommun in dem 2015-05-03 (begäran skulle ha besvarats senast den 2016-04-25). Nästan två och en halv månad efter utsatt tid för inlämnande således trotsatt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap gav samtliga kommuner förlängd respit for inlämning av Styrdokumentet med hänvisning till flyktingsituationen. Planen för hantering av extraordinära händelser (Krisledningsplan) är ett dokument som funnits sedan tidigare och är också den bilaga där det märks att man har en större säkerhet i vad den förväntas innehålla. De övriga delarna är nya delar för denna omgång och där märks det också en större osäkerhet kring vad som bör vara med. Reglementet för krisledningsnämnden (bilaga 1:5) är ett bra dokument som Borlänge tagit fram. Så även bemanningsplan och innehavare av dessa pärmar". Strategin för krishantering i Dalarnas län återfinns i bilaga 5 och används även i er dagordning - det är positivt. Diskussionsfrågor: (49 När ni identifierat åtgärdsbehov i RSAzn - hur arbetar ni vidare sedan för att genomföra dessa? (Oklar koppling mellan RSA:n, verksamhetsplaneringen och övnings- och utbildningsplanen.) (v9 Hur tänker ni följa upp ert arbete utifrån åtgärdslistan? Bland annat dessa frågor diskuterades och närvarande från kommunen drog själva en del slutsatser om hur man fortsatt ska lägga upp beslut och därmed arbetet kopplat till åtgärdslistan, samt hur det egna arbetet ska följas upp internt. Av Länsstyrelsen Dalarna identifierade förbättringsområden kopplat till styrdokumentet och dess olika delar: 69 Sammanställ samtliga bilagor i samma dokument (verksamhetsplanering med budget, övnings- och utbildningsplan, plan för hantering av extraordinära händelser, riktlinjer för kriskommunikation etc.) Nu blev det svårt att överblicka när det kom som en rad olika dokument. (9 Det bör vara en tydlig koppling mellan sista kapitlet "Behov av åtgärder i RSA:n och verksamhetsplaneringen i Styrdokumentet. Det bör även vara en tydlig koppling mellan RSA:n och utbildnings- och övningsplanen. Vad har ni kommit fram till i er RSA - vilka förmågor är det ni behöver förstärka inom kommunen?

LÄNSSTYRELSEN DALARNAS LÄN Beslut 8 (9) 2016-06-09 Dnr. 450-6670-2016 (9 Utbildning och övning är både ikapitel 11 och bilaga 19 - det gör att det blir svårt att överblicka. (JD Ange i utbildnings- och övningsplanen hur ni arbetar med utvärdering av utbildningar och övningar, samt hur ni för tillbaka erfarenheterna från dessa till verksamheten i from av ev. åtgärder. (49 För att ni själva och Länsstyrelsen ska kunna följa upp vad som genomförts bör åtgärderna i verksamhetsplanen vara tydligt formulerade och tidssatta. För er egen del bör det även vara angivet vem/vilka som ansvarar för genomförandet (skriv inte "berörda utan tydliggör med funktion/namn). (9 (9 6-) Beskriv hur ersättningen ska användas och redovisa särskilt hur samverkansersättningen ska användas. Ta bort sådant som är att klassificera som ordinarie verksamhet från åtgärdslistan. Kapitel 2 i krisledningsplan bör antingen tas bort eller tydligt återspegla det som framkommit i risk- och sårbarhetsanalysen. Bilaga 2, likaså. Det som står här borde snarare återfinnas i er RSA. Under bilaga 13 "Telefon-, Faxnummer och E-post" syns inget om Rakel. Komplettera med detta. Inte heller i bilaga 16 "Utrustningslista syns det något om Rakel. Komplettera. Krisledningsplanens bilaga 1: 1-1:3 behöver revideras och uppdateras efter det som gäller idag. D. GEOGRAFISKT QMRÅDESANSVAR, ÖVNING- OCH PLANERING, RAPPORTERING, HOJD BEREDSKAP Uppföljningsarbetet 2016 fokuserar på arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen och Styrdokumentet, men om något uppenbart dyker upp kring de andra uppgifterna tar vi upp detta under den här punkten. l enlighet med kommunens geografiska områdesansvar i lag och kommunöverenskommelse ska "Kommunen vara sammankallande för ett samverkansorgan ivilket representanter för kommunen och olika aktörer involverade i arbetet med att förebygga och hantera extraordinära händelser inom kommunens geografiska område ingår". Detta ska kommunen enligt Lag (2006:544) ha haft sedan ett flertal år tillbaka. Diskussionsfrågor:

Beslut 9 (9) LÄNSSTYRELSEN 2016-06-09 Dnr. 450-6670-201 DALARNAS IAN (JB Kopplat till Geografiskt områdesansvar: Borlänge har svarat "ja" på punkt 16 i webbenkäten. "Kommunen ska vara sammankallande för ett samverkansorgan i vilket representanter för kommunen och olika aktörer involverade i arbetet med att förebyggaoch hantera extraordinära händelser inom kommunens geografiska område ingår". Berätta mer om detta - vilka aktörer och rutiner? (Äterfinns inget om detta samverkansorgan i er risk- och sårbarhetsanalys vad länsstyrelsen kan notera.) Denna fråga diskuteradesoch närvarande från kommunen noterade att det redan i dagsläget finns en rad olika samverkansorgan som mer är uppdelade per riskområde, men att man ska fundera pä hur man skulle kunna ha ett mer övergripande "lokalt krishanteringsråd" med ordinarie möten. Detta skulle kunna spara in möten med de mindre grupperingarna som är idag. I den slutliga handläggningen av detta ärende har funktionssamordnare Peter Forsström Varit beslutandeoch uppföljningsförrättare Karin Jonasson föredragande. Peter Forsström -""" W392i 1% Karin Jonasson