Kursbeskrivning för kursen Finska för modersmålslärare II, 30 hp

1 (13) Kursbeskrivning hösten 2016 Finska för modersmålslärare II, 30 hp Kursbeskrivning för kursen Finska för modersmålslärare II, 30 hp Heltid, dag Kurskod FAB501 Kontaktuppgifter Heidi Grönstrand, heidi.gronstrand@finska.su.se Jarmo Lainio, jarmo.lainio@finska.su.se Hanna Samola, hanna.samola@finska.su.se Innehållsförteckning Allmän information Registrering 2 Webbtjänsten Mina studier och portalen Mitt universitet 2 Stöd i studierna 2 Lärplattformen Mondo 3 Schema 3 Salstentamen 3 Regler för tentamensskrivningar 3 Plagiat 6 Kursvärdering 6 Kursspecifik information Kursadministratör, kurslärare 7 Kursens innehåll 7 Kursens mål 8 Kursens arbetsformer och arbetssätt 9 Examination 9 Kurslitteratur 10 Stockholms universitet www.finska.su.se

2 (13) Allmän information Registrering Registrering är obligatorisk varje termin om du vill delta i undervisning, tentera eller få handledning. Registreringen kan göras direkt på webben genom att du själv i webbtjänsten Mina studier kursregistrerar dig. För att nå Mina studier måste du ha aktiverat ditt universitetskonto, se www.su.se/aktivera. Mer information om registrering framgår av välkomstbrevet. Webbtjänsten Mina studier och portalen Mitt universitet På webbtjänsten Mina studier (www.minastudier.su.se) registrerar du dig på kurser, anmäler dig till tentamen, skriver ut intyg och ser inrapporterade betyg. På portalen Mitt universitet (www.mitt.su.se) finns ett antal av universitetets webbaserade tjänster samlade. Stöd i studierna Språkstudion Ett bra komplement till dina studier och lektioner är Språkstudion på plan 2 i hus E. En förteckning över institutionens program finns på Språkstudions expedition. I vissa delkurser ger respektive lärare anvisningar om obligatoriska övningar i Språkstudion. För öppettider och mer information, se www.isd.su.se/sprakstudion. Studera med funktionsnedsättning Stockholms universitet välkomnar studenter med funktionsnedsättning. Målet är att alla studenter vid Stockholms universitet ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning. Du får mer information på http://www.su.se/utbildning/studera-medfunktionsneds%c3%a4ttning. Studie- och karriärvägledning I ärenden som ej är ämnesspecifika för finska bör du vända dig till studie- och karriärvägledningen: www.su.se/utbildning/studievagledning/allman-studie-ochkarriarvagledning. Studievägledning Hos studievägledaren kan du t.ex. få upplysningar om förkunskapskrav för att börja läsa en kurs, hur undervisning och examination är upplagda, diskutera uppläggning av dina studier och ansökningsförfarande. Hit vänder du dig också för att få hjälp med frågor rörande kurslitteraturen. Studie- och språkverkstad I Studenthuset finns Studie- och språkverkstaden. Här kan du få råd inför skriftliga och muntliga uppgifter. Du kan få hjälp med alla sorters frågor om språk, skrivande och tal. Det

3 (13) kan gälla skrivkramp, skrivplanering, föredragsnervositet eller svenska som andraspråk. För mer information, se www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstaden. Lärplattformen Mondo Mondo (www.mondo.su.se) är Stockholms universitets gemensamma samarbets- och lärplattform. Mondo används inom flera delkurser och är tillgänglig via universitetskontot. Mer information får du av lärarna på respektive delkurs. Schema Schemat för kursen hittar du i TimeEdit, följ länken. På sidan hittar du tider och lokaler för samtliga undervisningstillfällen och tentamen. Ta för vana att besöka sidan, eftersom eventuella ändringar i schemat och lokalbyten uppdateras kontinuerligt. Salstentamen Tentamensdatum Datum och lokal för skriftliga salstentamen meddelas på avdelningens hemsida och i TimeEdit. Tentamensanmälan Anmälan är obligatorisk till alla skrivningstillfällen och ska göras senast en vecka före skrivningstillfället via Mitt universitet (www.mitt.su.se). I undantagsfall görs anmälan per e- post till Marja Jakonen (marja.jakonen@finska.su.se) eller per telefon (08-16 33 40). Övrigt När proven är rättade kan du hämta ut dem på expeditionen. Vi rekommenderar att du gör detta så att proven blir en del av lärandet. Om du har något att anföra mot rättningen av ditt prov får du inte ta med dig provet från expeditionen. Kontakta rättande lärare för förklaring till rättning. Den som fått betyget Godkänd resp. E (tillräckligt) på ett prov får inte göra om provet för att höja betyget. Regler för tentamensskrivningar (Rektor 2015-12-17, dnr SU FV 1.1.2-4021-15) www.su.se/regelboken/bok-2/utbildning-p%c3%a5-grundniv%c3%a5-och-avanceradniv%c3%a5/regler-f%c3%b6r-tentamensskrivningar-vid-stockholms-universitet-1.26334 Dessa regler gäller främst vid salstentamina men ska om möjligt även tillämpas vid andra examinationsformer så som hemtentamina, promemorior, laborationer och dylikt. De har antagits av rektor för att motverka risken för att fusk och/eller störande beteende ska förekomma vid tentamina. Det ankommer på varje institution att vid kursstart, och i samband med att examinationsuppgiften delas ut, informera tentanderna om reglerna (gärna muntligen

4 (13) och skriftligen, samt att informationen finns på kurshemsidan). Med institution avses även motsvarande enhet inom universitetet. Det bör understrykas att det är av yttersta vikt att det klargörs för både tentander och skrivvakter vilka regler som gäller vid tentamen för att säkerställa en rättvis examination. 1. Tentands ansvar att följa reglerna Tentand ska följa skrivvakts anvisningar och tillsägelser. Om skrivvakts anvisningar och tillsägelser inte följs kan det medföra att tentamen inte rättas eller att disciplinära åtgärder vidtas. Tentand ska låta skrivvakt kontrollera identitetskort och medhavt material. 2. Identitetskontroll och namnteckning Tentand ska uppvisa godkänd legitimation. Som godkänd legitimation räknas körkort, pass och id-kort med aktuell giltighetstid. Som godkänd legitimation räknas även högst tre månader gammal polisanmälan som anger att tentandens id-handling är stulen eller förlorad. Även utländska identitetshandlingar godkänns, företrädesvis pass och id-kort, under förutsättning att identitetshandlingen inte måste översättas för att tentanden ska kunna identifieras. Tentand ska anteckna identifikationskod eller för det fall tentamen inte är anonym sitt namn och personnummer enligt skrivvakts anvisningar. 3. Placering i skrivsalen Det ska alltid anslås placeringslistor innan salstentamina. På dessa ska alla som anmält att de ska skriva tentamen finnas med och enkelt kunna utläsa vilken plats de ska placera sig vid. Tentander som inte anmält sig i förväg får endast delta i tentamen i den mån institutionen medger detta, och då i mån av plats. Tentanderna placeras i sådana fall av skrivvakt. Vid tentamina med upp till 25 tentander medges undantag från kravet på placeringslistor. 4. Personliga tillhörigheter Tentand ska följa skrivvakts instruktioner om var väskor och andra personliga tillhörigheter ska placeras. Mobiltelefon och annan otillåten teknisk utrustning ska stängas av under tentamen och förvaras bland personliga tillhörigheter. 5. Hjälpmedel Endast sådana hjälpmedel som på förhand medgivits av examinator får medföras till tentamen. Såvitt avser hjälpmedel som kan lagra, avge eller förmedla information, exempelvis miniräknare med möjlighet att lagra data, gäller kravet på medgivande även för information som finns i eller kan avges eller förmedlas av hjälpmedlet. Det ska särskilt framhållas att mobiltelefoner aldrig kan vara ett tillåtet hjälpmedel. 6. Papper Tentamen får endast skrivas på papper som delas ut av skrivvakt. Detta gäller även kladdpapper.

5 (13) 7. Förbud att lämna skrivsalen tidigare än efter 30 minuter Tentand som inte vill fullgöra tentamen får lämna skrivsalen tidigast efter att 30 minuter av skrivtiden har gått. Tentand som infinner sig efter det att 30 minuter av skrivtiden har gått får inte delta i det skriftliga provet. 8. Förbud för tentander att samtala Samtal mellan tentander eller mellan tentand och utomstående, exempelvis via mobiltelefon, får inte förekomma förrän samtliga som deltagit i tentamen lämnat in sina tentamina till skrivvakt. Detta förbud gäller såväl i skrivsalen som under eventuella toalettbesök. 9. Paus och toalettbesök Vid tentamina som omfattar mer än fem timmar ska det vara en paus om 30 minuter. Skrivvakt ska ge besked om vilka toaletter som får användas och tentand ska följa skrivvakts anvisningar. 10. Inlämning Tentand får inte ta med sin tentamen ut ur skrivsalen utan ska personligen lämna den till skrivvakt. Observera att även en "blank" skrivning ska lämnas till skrivvakt innan tentand lämnar skrivsalen. 11. Skyldighet för den som uppträtt störande att avlägsna sig Tentand som uppträtt störande ska på skrivvakts uppmaning avlägsna sig. Störande uppträdande kan leda till disciplinära åtgärder. 12. Fusk Tentand som misstänks för fusk får fortsätta skrivningen om tentand visar upp och lämnar ifrån sig det otillåtna hjälpmedlet. Skrivvakt ska om möjligt erbjuda tentand möjligheten att byta ut det otillåtna hjälpmedlet mot ett godkänt exemplar. Tentand som vägrar visa eller lämna ifrån sig hjälpmedel får inte fortsätta skrivningen. Eventuellt fusk och/eller störande beteende behandlas efter anmälan från prefekt/studierektor av rektor som ett disciplinärende. 13. Vid brandlarm, bombhot eller liknande Vid brandlarm, bombhot eller liknande ska tentand följa de anvisningar som ges av skrivvakter. I sådana händelser ska utrymning av skrivsal alltid ske omedelbart och skrivvakter förvandlas automatiskt till tillfälliga utrymningsledare för skrivsalen. Vid utrymning av skrivsal uppmanas tentander att inte samtala med varandra för att om möjligt kunna återgå till skrivningen efter att brandlarmet är över. Den huvudansvarige skrivvakten ska efter samråd med institutionen meddela tentanderna om de får återgå till skrivningen.

6 (13) Plagiat Alla former av plagiat är otillåtna! När man skriver ett vetenskapligt arbete eller andra arbeten som kräver användandet av texter skrivna av andra är det oerhört viktigt att man skriver självständigt och att man alltid anger sina källor, dvs. att man talar om för läsaren varifrån man har fått information, citat och tankar. Man talar om vem som har sagt något och i vilket sammanhang. Hur detta bäst görs kommer den undervisande läraren på kursen att meddela. Det finns t.ex. olika traditioner för språk- och litteraturvetenskap. Vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska och tyska lägger vi in alla färdiga examensarbeten och andra skriftliga examinationsuppgifter som kräver självständigt författade texter i ett program som heter Urkund (ersätter Turnitin hösten 2016). Detta jämför den inlämnade texten med stora mängder digitalt tillgängliga texter och meddelar sedan hur stor andel av det inlämnade arbetet som består av text som också går att finna på annat håll. En god regel är att man ska formulera sig med egna ord i så stor utsträckning som möjligt och att andras utsagor (citat eller återberättade) endast ska användas i sådan omfattning att det stödjer den egna argumentationen. Riktlinjerna för disciplinärenden vid Stockholms universitet föreskriver att alla anställda vid universitetet ska anmäla misstanke om fusk/plagiat: Alla misstankar om disciplinära förseelser ska anmälas till prefekten eller av prefekten utsedd person. Ärendet skickas sedan vidare till rektor. Rektor är den person som beslutar om ärendet ska hänskjutas till Disciplinnämnden, om varning ska utdelas eller om ärendet ska lämnas utan vidare åtgärd. Disciplinnämnden kan besluta om avstängning av en student från studierna. Se även: http://www.su.se/regelboken/bok-2/utbildning-pa-grund-och-avanceradniva/riktlinjer-for-disciplinarenden-vid-stockholms-universitet-1.62397 Kursvärdering Kursvärdering av varje delkurs i utbildningen ingår som ett led i finska avdelningens arbete att fortlöpande förbättra utbildningens kvalitet. Studenternas synpunkter sammanförs med berörda lärares uppfattning om kursen och sammantaget bildar uppgifterna underlag inför kommande kursplaneringar. Sammanställningarna med institutionens och respektive lärares svar på eventuella uppkomna frågor och förslag slås upp på anslagstavlan utanför expeditionen på plan 5 och/eller på Mondo.

7 (13) Kursspecifik information Kursadministratör, kurslärare Kursadministratör ansvarar för schemat i TimeEdit, registrering, betygsrapportering, anmälningar till tentamen, utdelning av tentamenssvar, samt andra administrativa uppgifter. Kursläraren ansvarar för att detaljplanera och genomföra undervisningen samt utföra bedömningen och betygsättningen. Studenter förväntas hålla sig uppdaterade om information som läggs ut på Mondo och scheman i TimeEdit. Kursadministratör: Marja Jakonen Kurslärare: Heidi Grönstrand, Jarmo Lainio, Hanna Samola Studentexpeditionens mottagningstider är tisdagar kl. 16 18 och onsdagar kl. 14 16, telefontiderna är tisdagar och onsdagar kl. 10 12. Kontaktuppgifter Marja Jakonen/studentexpeditionen E-post: marja.jakonen@finska.su.se, tfn 08-16 33 40 På expeditionen, E 584, kan du köpa kompendier och hämta gamla skrivningar, lämna in studieintyg för påskrift och be att få intyg på avslutade delkurser. Kursens innehåll Kursen består av fem delkurser: Språkkunskap 2, Finsk litteraturhistoria, Finska skönlitteratur, Variation i finskan och Textforskning med kulturorientering. Delkurserna har olika fokus, och sammantaget ger de en stabil teoretisk bas i det finska språket. Kursen riktar sig till studenter som redan behärskar språket och undervisningen ges på finska. Kursen innehåller fördjupade studier i de grammatiska strukturerna i finskan med särskild tonvikt på syntax och morfologi. Vidare läses finsk litteraturhistoria och finsk skönlitteratur inklusive barn- och ungdomslitteratur mot kulturhistorisk bakgrund. I kursen behandlas även olika textgenrer teoretiskt och praktiskt. Textgenrer diskuteras vidare ur ett didaktiskt perspektiv. Vidare behandlas nutida kulturella företeelser i sverigefinsk och finsk kontext. Finska språkets utveckling och varieteter i och utanför Finland behandlas med tonvikt på finskans utveckling och varieteter i Sverige. Dessa frågor relateras till språk- och kunskapsutveckling inom ämnet finska och finsk litteratur och till det faktum att denna sker i en flerspråkig minoritetsmiljö. 1. Språkkunskap 2, 7,5 hp Delkursen behandlar mer komplexa grammatiska strukturer i finska med särskild tonvikt på syntax och morfologi. De teoretiska begreppen tillämpas genom språkliga analyser. Den flerspråkiga omgivningens påverkan på språkliga strukturer uppmärksammas särskilt. På delkursen fördjupas kunskaperna om de grundläggande språkliga strukturerna i finskan såsom

8 (13) nomen- och verbböjning, olika fraser, syntaktiska funktioner och satstyper. Vidare behandlas de grundläggande särdragen i finska som andraspråk. 2. Finsk litteraturhistoria, 5 hp Delkursen behandlar finsk litteraturhistoria från medeltiden till våra dagar mot en kulturhistorisk bakgrund. Även grundläggande litteraturvetenskapliga termer och begrepp för textanalys övas och termerna sätts in i sitt kulturella och litteraturhistoriska sammanhang. 3. Finsk skönlitteratur, 2,5 hp I delkursen diskuteras finsk skönlitteratur från 1850 till våra dagar. Särskild vikt läggs på barn- och ungdomslitteratur. 4. Textforskning med kulturorientering, 7,5 hp Delkursen behandlar olika texter ur den lingvistiska och genreteoretiska textforskningens synvinkel. I delkursen övas såväl muntlig som skriftlig språkfärdighet samtidigt som nutida kulturella företeelser i sverigefinsk och finsk kontext behandlas. Olika typer av texter på finska läses och produceras. Texterna analyseras med avseende på språkliga och kulturella drag som är utmärkande för texttyperna och textgenrerna ifråga. Textforskningens vanligaste termer och begrepp övas med hjälp av olika exempel. Textgenrerna belyses även ur ett didaktiskt perspektiv och kontrasteras mot utvecklingen av finskan i Sverige. 5. Variation i finskan, 7,5 hp Delkursen belyser hur användningen av finska språket varierar i sverigefinsk och finsk kontext. Delkursen behandlar finska språkets utveckling och varieteter i och utanför Finland med tonvikt på aktuell forskning om sverigefinskan som språkform, men även den aktuella språkdebatten och frågor som gäller finskans ställning i det svenska samhället ur historisk och samtida synvinkel. Begrepp som modersmål, andra språk och arvsspråk samt sociolingvistiska metoder diskuteras. Språklig variation i finskan i sverigefinsk och finsk kontext granskas med avseende på olika sociolingvistiska faktorer (t ex ålder, kön, klass, etnicitet). Vidare belyses flerspråkighet och språkets betydelse för identiteten. Kursens mål 1. Språkkunskap 2, 7,5 hp För godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna: identifiera och analysera olika typer av språkliga strukturer i finska med tonvikt på syntax och morfologi reflektera över mer komplexa språkliga strukturer ur ett didaktiskt och analytiskt perspektiv redogöra för grundläggande språkliga strukturer i finska som andraspråk ur ett inlärningsperspektiv 2. Finsk litteraturhistoria, 5 hp För godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna:

9 (13) redogöra för finsk litteraturhistoria från medeltiden till våra dagar använda grundläggande litteraturvetenskapliga termer och begrepp placera skönlitterära texter in i sitt kulturella och litteraturhistoriska sammanhang redogöra för grundläggande teoretiska begrepp för textanalys redogöra översiktligt för Finlands kulturella och politiska historia samt samhällsförhållanden i relation till finsk litteraturhistoria från medeltiden till våra dagar 3. Finsk skönlitteratur, 2,5 hp För godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna: muntligt diskutera finsk skönlitteratur från 1850 till våra dagar muntligt diskutera några av de viktigaste barnlitteraturförfattarna i Finland 4. Textforskning med kulturorientering, 7,5 hp För godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna: framställa texter i olika textgenrer med ett utökat ordförråd beskriva nutida kulturella företeelser i sverigefinsk och finsk kontext söka och värdera information inom kunskapsområden som är grundläggande för kulturorientering muntligt redovisa för och diskutera nutida kulturella företeelser i sverigefinsk och finsk kontext reflektera över textgenrer ur ett didaktiskt perspektiv 5. Variation i finskan, 7,5 hp För godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna: redogöra översiktligt för variationen i finskan ur olika sociolingvistiskt perspektiv diskutera finska språkets utveckling och varieteter i och utanför Finland reflektera över variationen i finskan ur ett didaktiskt perspektiv reflektera över flerspråkighet och språkets betydelse för identiteten Kursens arbetsformer och arbetssätt Kursen förutsätter självstudier av kurslitteraturen. Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Undervisningen sker på finska. Den webbaserade lärplattformen Mondo används i kursen. Examination Delkurserna examineras enligt nedan: Språkkunskap 2, 7,5 hp. Salskrivning samt två skriftliga inlämningsuppgifter. Betygsskala: A-F. Finsk litteraturhistoria, 5 hp. Salskrivning samt två inlämningsuppgifter (textanalyser). Betygsskala: A-F.

10 (13) Finsk skönlitteratur, 2,5 hp. Individuellt muntligt prov. Betygsskala: G-U. Textforskning med kulturorientering, 7,5 hp. Salskrivning, fyra skriftliga inlämningsuppgifter (essä, två sakprosatexter, en text inom kreativt skrivande) samt muntlig redovisning inom området kulturorientering. Betygsskala: A-F. Variation i finskan, 7,5 hp. Hemtentamen samt tre skriftliga inlämningsuppgifter. Betygsskala: A-F. För att få slutbetyg på hela kursen krävs: lägst betyget E på samtliga delkurser som bedöms enligt den sjugradiga skalan betyget G på samtliga delkurser som bedöms enligt den tvågradiga skalan Se även betygskriterier för kursen i separat dokument. Kurslitteratur Delkurs 1. Språkkunskap 2, 7,5 hp Alho, Irja & Kauppinen, Anneli 2008: Käyttökielioppi. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1154. Helsingfors: SKS. Brown, Anneli; Lepäsmaa, Anna-Liisa & Silfverberg, Leena 2008: Miten sanoja johdetaan. Suomen kielen johto-oppia. Helsingfors: Finn Lectura. Kenttälä, Marjukka 2003: Omistusrakenne peruskurssilla. I: Mela, Marjo & Mikkonen, Pirjo (red.) Suomi kakkonen: opas opettajille. Helsingfors: SKS. White, Leila 2003: Sanat eivät riitä kertomaan, tarvitaan lauseita. I: Mela, Marjo & Mikkonen, Pirjo (red.) Suomi kakkonen: opas opettajille. Helsingfors: SKS. Nätpublikationer, artiklar och material som meddelas/delas ut på lektionerna. Referensmaterial Harmanen, Maija; Kaipainen, Suvi & Murto, Mervi 2009: Uusi apulainen. Kieliopas. Helsingfors: Laatusana. Ison suomen kieliopin verkkoversio (VISK), 2005. http://scripta.kotus.fi/visk/etusivu.php Karlsson, Fred 2009: Suomen peruskielioppi. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. Lainio, Jarmo & Erling, Wande 2004: Introduktion till fonologi och fonetisk terminologi för inlärare av finska. Finskt språk- och kulturcentrum/ihu, Mälardalens högskola & Finska institutionen, Stockholms universitet. White, Leila 2010: Suomen kielioppia ulkomaalaisille. Helsingfors: Finn Lectura. Delkurs 2. Finsk litteraturhistoria, 5 hp Grönstrand, Heidi & Kauranen, Ralf & Löytty, Olli & Melkas, Kukku & Nissilä, Hanna-Leena & Pollari, Mikko (red.) 2016. Kansallisen katveesta. Suomen kirjallisuuden ylirajaisuudesta. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. (valda delar)

11 (13) Kirstinä, Leena 2000. Kirjallisuutemme lyhyt historia. Helsingfors: Tammi. (Finns att tillgå via institutionen). Referensmaterial Huhtala, Liisa & Grünn, Karl & Loivamaa, Ismo & Laukka, Maria (red.) 2003. Pieni suuri maailma. Suomalaisen lasten- ja nuortenkirjallisuuden historia. Helsingfors: Tammi. Kantokorpi, Mervi & Lyytikäinen, Pirjo & Viikari, Auli 1990. Runousopin perusteet. Helsingfors: Palmenia Kustannus. Mela, Marjo & Mikkonen, Pirjo (red.) 2007. Suomi kakkonen ja kirjallisuuden opetus. Helsingfors: SKS. Delkurs 3. Finsk skönlitteratur, 2,5 hp Canth, Minna: Köyhää kansaa Jansson, Tove: Muumipappa ja meri Kivi, Aleksis: Seitsemän veljestä Kokko, Yrjö: Pessi ja Illusia Kunnas, Kirsi: Tiitiäisen satupuu Linna, Väinö: Tuntematon sotilas Lönnrot, Elias: Kalevala (skolutgåva eller valda delar) Runeberg, J. L.: Fänrik Ståls sägner I & II (valda delar) Swan, Anni: Iris rukka Topelius, Zacharias: Lukemisia lapsille (valda delar) Delkurs 4. Variation i finskan, 7,5 hp Alho, Irja & Korhonen, Riitta 2006. Kielioppia kouluun. Deskriptiivisen ja pedagogisen kieliopin rajoja venyttämässä. I: Grünthal, Satu & Elina Harjunen (red.). Näköaloja äidinkieleen ja kirjallisuuteen, s. 88-106. TL 217. Helsingfors. SKS. Andersson, Paula & Kangassalo, Raija 2003. Suomi ja meänkieli Ruotsissa. I: Jönsson-Korhola, H. & Lindgren, A.-R. (red.). Monena suomi maailmalla, s. 30-163. Helsingfors: SKS. Gynne, A., Bagga-Gupta, S., & Lainio, J., forthc. 2016. Practiced linguistic-cultural ideologies and educational policies. A case study of a bilingual Sweden Finnish school. Journal of Language, Identity and Education. Gynne, A., & Bagga-Gupta, S. 2015. Languaging in the twenty-first century: exploring varieties and modalities in literacies inside and outside learning spaces. Language and Education 29 (6), s. 509 526. Hormia, Osmo 1970. Finska dialekter. En översikt. Lund: LiberLäromedel. Kalliokoski, Jyrki 2006. Virke, dialogisuus ja argumentaatio. I: Nordlund, Taru & Onikki-Rantajääskö, Tiina & Toni Suutari (red.). Kohtauspaikkana kieli, s. 212-231. SKST 1078. Helsingfors: SKS. Kangassalo, Raija 2009. Se on vaan että puhua suomee Changes in the Subject Noun Phrase in Sweden Finnish. I: Lainio, Jarmo, & Gynne, Annaliina &

12 (13) Kangassalo, Raija (red.). Transborder contacts and the maintenance of Finnishness in the diaspora, s. 141-157. Lainio, Jarmo 2000. Sverigefinska ungdomars slanguttryck. I: Lainio, Jarmo (red.). Tre veteraner tre tributer, s. 75-101. Stockholms Studies in Language and Literature 9. Stockholms universitet. Lappalainen, Hanna 2008. Kielellinen vaihtelu vuorovaikutuksen resurssina. Teoksessa : Routarinne, Sara & Uusi-Hallila, Tarja (red.). Nuoret kielikuvassa Kouluikäisten kieli 2000-luvulla, s. 85-102. Tietolipas 220. Helsingfors: SKS. Latomaa, Sirkku & Suni, Minna 2010. Toisen sukupolven kielelliset valinnat.i: Martikainen, T. & Haikkola, L. (red.). Maahanmuutto ja sukupolvet. Helsingfors: SKS. S. 151 174. Lehtonen, Heini 2008. Maahanmuuttajataustaisten koululaisten monet kielet. I: Routarinne, Sara & Uusi-Hallila, Tarja (red.). Nuoret kielikuvassa Kouluikäisten kieli 2000-luvulla, s. 103-124. Tietolipas 220. Helsingfors: SKS. Leino, Pentti 2005 [1989]. Kirjakieli puutarha vai kansallispuisto?. Virittäjä 93/1989, 554-571. Opiskelijakirjaston verkkojulkaisu 2005. www.opiskelijakirjasto.lib.helsinki.fi Mantila, Harri 2004. Murre ja identiteetti. Virittäjä 3/2004, s. 322 346. http://www.kotikielenseura.fi/virittaja/hakemistot/jutut/2004_322.pdf Paunonen, Heikki 2006. Vähemmistökielestä varioivaksi valtakieleksi. I: Juusela, Kaisa& Nisula, Katariina (red.). Helsinki kieliyhteisönä, s. 13-99. Suomen kielen ja kotimaisen kirjallisuuden laitos, Helsingin yliopisto. #Vågafinska. Berättelser om finska språket i Sverige. Sisuradio/Sveriges Radio, Stockholm. http://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/185/14628.pdf Nätpublikationer, artiklar och material som meddelas/delas ut på lektionerna. Referenslitteratur Hakulinen, Auli & Kalliokoski, Jyrki & Kankaanpää, Salli & Kanner, Antti & Koskenniemi, Kimmo & Laitinen, Lea & Maamies, Sari & Nuolijärvi, Pirkko 2009. Suomen kielen tulevaisuus. Kielipoliittinen toimintaohjelma. http://scripta.kotus.fi/www/verkkojulkaisut/julk7/suomen_kielen_tulevaisuus_kotus_ verkkojulkaisuja_7.pdf. Hyltenstam, Kenneth & Tuomela, Veli 1996. Hemspråksundervisningen. I: Hyltenstam, Kenneth (red.) Tvåspråkighet med förhinder, s. 1-119. Lund: Studentlitteratur. Janulf, Pirjo 1998. Kommer finskan i Sverige att fortleva? Acta Universitatis Stockholmiensis, Studia Fennica Stockholmiensia, 7. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Kieliviesti sarja. Språkrådet. (Valda delar.) Lärarförsörjningen för de nationella minoriteterna hur kan den tryggas? 2011. Redovisning av ett regeringsuppdrag. Högskoleverket, Rapport 2011:14R. http://www.hsv.se/download/18.663ed96613325fbbbba80002055/1114rlararforsorjni ng-nationella-minoriteterna.pdf

13 (13) Undervisning i och forskning om finska som andraspråk med fokus på nyanlända barn och ungdomar (u. utg.). Utkommer i Nordand. Delkurs 5. Textforskning med kulturorientering, 7,5 hp Heikkinen, Vesa 2009. Johdanto. Tekstintutkimusta kielen piirteiden ja tekstilajien suhteista. I: Heikkinen, V. (red.) Kielen piirteet ja tekstilajit. Vaikuttavia valintoja tekstistä toiseen. Helsingfors: SKS. S. 7 36. Hiidenmaa, Pirjo 2000. Lingvistinen tekstintutkimus. I: Sajavaara, Kari & Piirainen-Marsh, Arja (red.) Kieli, diskurssi ja yhteisö. Soveltavan kielentutkimuksen teoriaa ja käytäntöä 2, s. 161 190. Jyväskylän yliopisto. Kalliokoski, Jyrki 2002. Tekstilajin taju. I: Herlin, Ilona & Kalliokoski, Jyrki & Kotilainen, Lari & Onikki-Rantajääskö, Tiina (red.) Äidinkielen merkitykset. Helsingfors: SKS. S. 147 159. Mäntynen, Anne & Shore, Susanna & Solin, Anne 2006. Genre tekstilaji. Helsingfors: SKS. Referensmaterial Iisa, Katariina & Oittinen, Hannu & Piehl, Aino 2012: Kielenhuollon käsikirja. Helsingfors: Yrityskirjat.