Verksamhetsrapport Tertial 1 2015 Skola
Innehållsförteckning 1 Verksamhetsöversikt... 4 2 Sammanfattning... 5 3 Volymer... 6 3.1 Förskola... 6 3.2 Pedagogisk omsorg... 6 3.3 Förskoleklass... 6 3.4 Grundskolan årkurs 1-9... 6 3.5 Fritidshem... 6 3.6 Grundsärskola... 6 3.7 Gymnasiet, Mimers Hus... 6 3.8 Mimers Hus/Gymnasiesär... 7 3.9 Vuxenutbildning... 7 3.10 Fristående förskolor... 7 3.11 Fristående förskoleklass... 7 3.12 Fristående grundskola... 7 3.13 Fristående fritidshem... 7 3.14 Fristående gymnasieskola... 7 3.15 Annan kommunal gymnasieskola... 7 4 Måluppföljning... 8 4.1 Strategiska förutsättningar... 8 4.1.1 Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället... 8 4.1.2 Attraktiv arbetsgivare... 9 4.1.3 Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande... 10 4.2 I Kungälv finns arbete åt alla... 11 4.2.1 Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete... 11 4.3 Minskad segregation... 12 4.3.1 Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet... 12 4.3.2 Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten 13 4.3.3 Barnfattigdomen ska minska... 15 4.3.4 Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program... 15 4.4 Gör rätt från början investera i barn och unga... 16 4.4.1 Mindre barngrupper och fler vuxna per barn i förskolan... 16 4.4.2 Alla barn, elever och studerande känner sig trygga... 17 4.4.3 Ökning av barns, elevers och studerandes delaktighet i sitt lärande... 18 4.4.4 De operativa målen inom projektet Pisa-2015 ska uppnås... 19 4.4.5 Andelen godkända elever ska öka... 20 2(29)
3(29) 4.4.6 Andelen elever med examen från gymnasieskolan ska öka... 21 4.4.7 Frånvaron ska minska... 21 4.4.8 Öka möjligheten för alla barn i förskolan och pedagogisk omsorg att utveckla intresse och förståelse för naturvetenskap och teknik... 23 5 Ekonomi... 24 5.1 för hela sektorn (Tkr)... 24 5.2 Nettokostnad per verksamhet... 24 5.3 Kommentar till utfall... 24 6 Personal... 26 6.1 Anställda... 26 6.2 Antal arbetade timmar... 26 6.3 Sjukfrånvaro... 26 6.4 Sjuklönekostnad... 26 6.5 Förskola och pedagogisk omsorg... 26 7.6.1 Anställda... 26 6.5.2 Antal arbetade timmar... 26 6.5.3 Sjukfrånvaro... 27 6.5.4 Sjuklönekostnad... 27 6.6 Grundskola och Fritidshem... 27 6.6.1 Anställda... 27 6.6.2 Antal arbetade timmar... 27 6.6.3 Sjukfrånvaro... 27 6.6.4 Sjuklönekostnad... 28 6.7 Gymnasium och vuxenutbildning... 28 6.7.1 Anställda... 28 6.7.2 Antal arbetade timmar... 28 6.7.3 Sjukfrånvaro... 28 6.7.4 Sjuklönekostnad... 28 7 Övriga viktiga händelser... 29
1 Verksamhetsöversikt Sektor skola ska utifrån läroplanerna och skollagen verka för att ge de barn, elever och studerande lust att lära i perspektivet "ett livslångt lärande". Uppdraget är att ge bildning, kunskap och färdigheter. Sektor skola är den största sektorn i Kungälvs kommun med ca 1500 anställda. De olika verksamheterna i sektorn är förskoleverksamhet (förskola och pedagogisk omsorg), fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning inklusive yrkesutbildningar. Sektorns ledningsorganisation består av en sektorchef/skolchef, fyra verksamhetschefer, en för vardera förskolan, grundskolan, gymnasiet och administration/stöd. Verksamheten styrs av nationella lagar och förordningar, främst skollagen. Barnkonventionen, kommunfullmäktiges strategiska mål och kommunstyrelsens mål är andra viktiga styrdokument. 4(29)
2 Sammanfattning Förutsättningar Kostnaden per elev är i nivå med rikssnitt, det finns dock en skillnad när man delar upp kostnaden per elev i kostnad för undervisning och kostnad för lokaler. Skolan har, jämfört med rikssnittet, relativt höga lokalkostnader och, jämfört med rikssnittet, lägre undervisningskostnader. Det ställer stora krav på effektiv lokalanvändning och personalens skicklighet. Kärnuppdrag Arbetet med att säkerställa en kvalitativ och likvärdig utbildning för alla behöver ständigt utvecklas. Skolans kunskapsuppdrag innebär att alla elever ska lämna skolan med godkända betyg i alla ämnen. En trygg och säker miljö, där elever upplever sig hörda och delaktiga, är förutsättningar för lärande. Skolan som en del av samhället Skolan är en viktig aktör i samhällets utveckling och har en betydande roll i att fostra framtidens samhällsmedborgare. För att skolan ska ge alla elever det de har rätt till krävs att vi tänker nytt, både metodiskt och organisatoriskt. 5(29) Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål Sektormål Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Strategiska förutsättningar Attraktiv arbetsgivare Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande I Kungälv finns arbete åt alla Attraktivt boende Minskad segregation Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Barnfattigdomen ska minska Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Minskad miljö och klimatpåverkan Mindre barngrupper och fler vuxna per barn i förskolan Alla barn, elever och studerande känner sig trygga Ökning av barns, elevers och studerandes delaktighet i sitt lärande Gör rätt från början investera i barn och unga De operativa målen inom projektet Pisa-2015 ska uppnås Andelen godkända elever ska öka Andelen elever med examen från gymnasieskolan ska öka Frånvaron ska minska Öka möjligheten för alla barn i förskolan och pedagogisk omsorg att utveckla intresse och förståelse för naturvetenskap och teknik
3 Volymer Färgmarkeringen till volymtalen visar avvikelse mellan plan och prognostiserat utfall på. et får grönt om avvikelsen är mindre än 2 procent, Gult om avvikelse är 2 till 5 procent. Rött vid mer än 5 procent avvikelse. Röd färg indikerar alltså endast avvikelsen från planen och inte nödvändigtvis att resultatet är dåligt. Trendpilen visar förändring av utfall jämfört med föregående år. 6(29) 3.1 Förskola Antal splatser 1 846 1 823 1 800 1 823 3.2 Pedagogisk omsorg Antal barn 245 227 236 227 3.3 Förskoleklass Antal elever 513 512 533 512 3.4 Grundskolan årkurs 1-9 Antal elever 3 970 4 003 4 034 4 003 3.5 Fritidshem Antal barn 2 232 2 265 2 313 2 265 3.6 Grundsärskola Antal elever 32 31,5 32 31,5 3.7 Gymnasiet, Mimers Hus Antal elever 1 535 1 520 1 488 1 520
3.8 Mimers Hus/Gymnasiesär 7(29) Antal elever 109 102 101 102 3.9 Vuxenutbildning Antal studerande i Kungälv 1 000 1 000 Antal splatser (ej SFI och särvux) 396 396 Antal studerande på svenska för invandrare (SFI) 3.10 Fristående förskolor Antal barn 505 502 505 502 3.11 Fristående förskoleklass Antal elever 47 67 47 67 3.12 Fristående grundskola Antal elever 575 592 572 592 3.13 Fristående fritidshem Antal barn 265 303 275 303 3.14 Fristående gymnasieskola Antal elever 252 249 265 249 3.15 Annan kommunal gymnasieskola Antal elever 264 265 261 265
4 Måluppföljning 8(29) 4.1 Strategiska förutsättningar 4.1.1 Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Tolkning Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Arbete pågår/målsättning håller et på indikatorn visar ett budgetunderskott på -10,3 för hela sektorn i tertial 1. Underskottet är för volymökningar och investeringar som ännu inte är kompenserade (se ekonomiavsnitt). Arbetet med att anpassa organisationen inför höstens skolstart pågår. Befolkningsunderlaget för barn i förskoleåldern minskar, därför kommer en avdelning att stängas. Grundskolornas elevunderlag kommer att öka och anpassningar pågår på respektive skola. Söktrycket till Mimers hus Gymnasium har, liksom i hela regionen, minskat vilket föranleder en översyn kring omfattning av utbudet. Under kommande period kommer vuxenutbildningens utbud att ses över efter kritik från skolinspektionen. Förändrade statsbidrag mot yrkesvux och lärlingsutbildningen innebär en osäkerhet inför framtida omfattning. Samverkan med samhällsbyggnad i syfte att förbättra processen i skolskjutshandläggningen pågår. Samordning med Arbetsliv och stöd gällande kommunens aktivitetsansvar pågår. En styrgrupp finns tillsatt bestående av verksamhetschefer på sektor Skola och sektor Arbetsliv och stöd samt en arbetsgrupp med personal från bägge sektorer. Samverkan inom SIMBA (närvårdssamverkansorganisation för Den Nära Vården i mellersta Bohuslän och Ale) för att minska barns och ungdomars psykiska ohälsa. Anpassningar utifrån förändrade befolknings- och elevunderlag måste kontinuerligt göras för att förvalta resurserna på ett bra sätt. Bättre samverkan gällande aktivitetsansvaret förväntas bidra till att förvaltningens resurser kommer bli bättre nyttjade. Indikatorer på arbetets effekt bör arbetas fram. Så här går vi vidare Gällande aktivitetsansvaret måste det sektorsövergripande operativa arbetet utvecklas. Indikator Målvärde Budgetuppföljning 991,7 981,4
9(29) Anpassa organisationen i grundskolan utifrån förändrat elevantal Anpassa organisationen vid gymnasiet utifrån förändrat elevantal. Anpassa organisationen vid förskolan utifrån förändrat barnantal. Anpassa organisationen vid vuxenutbildningen utifrån förändrat antal studerande. Organisera skolskjutshandläggning så att sektorns resurser blir mer effektivt använda Samordning med arbetsliv och stöd gällande aktivitetsansvar 4.1.2 Attraktiv arbetsgivare Tolkning Sektor skola är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. Attrahera- behålla- avsluta i positiv anda. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Under hösten 2014 har rektors/förskolechefs inre organisation, samt möjlighet till stöd, utretts. Utredningen visar på behov av att tydliggöra sektorn övergripande resurser, dess uppdrag och koppling till kärnverksamheterna. Enhetens inre organisation är en viktig förutsättning för medarbetares arbetsmiljö och förutsättning att utföra sitt uppdrag. Från och med augusti 2015 förändras sektorns ledningsgrupp. Enhetscheferna för stöd och utveckling kommer att ingå i ledningsgruppen, för att på så sätt skapa en närhet till verksamheterna. för mottagande av nya chefer har tagits fram. Denna provas för att sedan kunna ta fram en för samtliga medarbetare. Genom en effektiv och tydlig organisation gällande stödfunktioner förväntas sektor skola kunna attrahera kompetenta medarbetare. Dock är frågan förvaltningsövergripande och sektor skolas möjlighet till att attrahera medarbetare är också avhängigt det stöd som kommunen tillsammans ger chefer och medarbetare. Så här går vi vidare Utveckla plan för mottagande av samtliga nya medarbetare. Indikator Målvärde Nöjd medarbetarindex (NMI) Fortsatt arbete med handlingsplan fram till ny medarbetarenkät genomförs Ta fram en plan för hur vi tar emot nyanställda inom sektor skola Se över skolans organisation gällande stödenheter.
10(29) Samarbetsprojekt med Göteborgs universitet gällande praktikförskolor 4.1.3 Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande Tolkning God funktion för nyttjande verksamhet. Ekonomisk effektivitet för utförande verksamhet samt för service, drift och underhåll. Arbete pågår/målsättning håller Förskola: Solängens förskola ökar med en avdelning under året utan att ytan ökar. En förskoleavdelning i Kärna kommer att stängas under sommaren 2015. Grundskola: Antal elever ökar vilket medför att antal paviljonger också ökar. I höst påbörjas ombyggnation av Thorildskolan och nybyggnation av Hålta skola. Gymnasieskolan: Inga större lokalanpassningar har genomförts. Gymnasiets utmaning är tvärtemot övriga verksamheter att det finns mycket plats och få elever. På kort sikt ser vi inte att lokaleffektiviteten ökar, både i förhållande till kostnad och kvalitet. I grundskolan är skolorna trångbodda och anpassningar behöver ständigt göras som inte alltid är det bästa utifrån verksamhetens behov och krav. De byggnationsprojekt som ligger i framtid kommer att skapa mer ändamålsenliga lokaler som svarar mot det som verksamheten behöver. Nybyggnation och ombyggnation kommer dock inte göra lokalkostnaderna billigare. Så här går vi vidare Fortsatt projektering av ny- och ombyggnationer. Bevakning av befolkningsprognos och gymnasieantagning Indikator Målvärde Lokalyta per barn i förskola Lokalyta per elev i grundskolan Lokalresursplanering Anpassa organisationen i grundskolan utifrån förändrat elevantal Anpassa organisationen vid gymnasiet utifrån förändrat elevantal. Anpassa organisationen vid förskolan utifrån förändrat barnantal.
11(29) Anpassa organisationen vid vuxenutbildningen utifrån förändrat antal studerande. 4.2 I Kungälv finns arbete åt alla 4.2.1 Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Tolkning Genom ökad tillväxt bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner, utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete. Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, sommarjobb och utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning. Arbete pågår/målsättning håller Statligt stöd till lärlingsutbildning har drastiskt minskats och för närvarande startar inga nya lärlingsutbildningar. Regionalt avvaktas det för att se om vårpropositionen ger några nya öppningar. En del av vuxenutbildningens möjlighet till att bidra till fler i arbete är antalet lärlingsplatser. När platserna minskar också vuxenutbildningens möjlighet till att bidra mot målet. Indikator Målvärde Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) 72,4 Projekt "Steget" Utvidga lärlingsarbetet i den befintliga yrkesverksamhet Broen initiativ Initiativ Me Programråd med avvikelse med avvikelse Avslutad
4.3 Minskad segregation 12(29) 4.3.1 Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Tolkning Arbete med att öka integrationen för flyktingar och ensamkommande flyktingbarn Arbete pågår/målsättning håller Svenska för invandrare (SFI) 2014 2015 Antal studenter 231 Antal betyg 118 - Varav fördelat på antal studenter 91 Antal studenter på SFI kurs D 41 - Varav antal avslutade med godkänt betyg 28 Antal flyktingar 41 - Varav antal avslutade med godkänt betyg 9 I tabellen ovan presenteras uppgifter för kalenderåret 2014 för svenska för invandrare (SFI). et i indikatorn (nedan) visar hur stor andel av de som avslutat kurs D med godkänt betyg och som gjort det inom 18 månader från det att de började studera på SFI, vilket är 53 % för år 2014. Målvärdet för 2015 är satt till 53% för att som lägsta ambition ha som målsättning att höja denna andel. Denna indikator är viktig i sammanhanget då kurs D ger behörighet till andra utbildningar på vuxenutbildningen. Det ger alltså en bild av hur bra verksamheten ger studenter förutsättningar till vidare studier och arbete. Arbete pågår för att skapa ett förvaltningsövergripande gemensamt mottagande av nyanlända i Kungälvs kommun. Förebild är Göteborg där studiebesök har genomförts. Arbetet pågår men är inte färdigt. En förväntad ökning av flyktingmottagandet ställer höga krav på att samordna förvaltningen. Så här går vi vidare Från och med höst 2015 planerar grundskolorna för att samordna sitt mottagande av nyanlända elever i en gemensam mottagningsenhet. Indikator Målvärde Andel (%) studenter som blivit godkända i Svenska för invandrare (SFI) kurs D inom 18 månader från kursstart. 53 Samverkan mellan Skola och Arbetsliv och stöd för ökad integration Fortbildning för stödja nyanländas lärande
13(29) Broen initiativ Initiativ Me 4.3.2 Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Tolkning Skolan ska möta varje barn utifrån dess unika förutsättning. Behoven är olika hos elever beroende på deras bakgrund. Modellen, som ska skapa likvärdiga förutsättningar för eleverna, utgår ifrån fyra viktade faktorer. Föräldrarnas utbildningsbakgrund Migrationsbakgrund Familjer med försörjningsstöd Kön För att utveckla arbetet på skolan och höja utbildningens kvalitet ska lärare ges möjlighet att erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling genom kvalitativ fortbildning. Arbete pågår/målsättning håller Tabellen nedan visar avvikelsen mellan det faktiska meritvärdet och det modellberäknade meritvärdet på respektive kommunal grundskola. Modellberäknade värdet räknas ut genom att Kungälvs kommun jämförs med övriga kommuner i Sverige där hänsyn tagits till behov av ekonomiskt bistånd, nyinvandrade elever (0-4 år), föräldrars utbildningsnivå och kön. Meritvärde årskurs 9, avikelse från modellberäknat värde 2011 2012 2013 2014 2015 Ytterbyskolan -4-6 -5-10 Thorildskolan -1-10 -7-16 Munkegärdeskolan -4 7-4 -6 Vi kan se att Kungälv under många år har legat under det genomsnittliga meritvärde som kommunen i förhållande till rikets genomsnittliga meritvärde för kommuner med liknande socioekonomiska förutsättningar kan förväntas ligga på. Indikatorn (nedan) visar samma avvikelsemått som tabellen ovan fast för hela kommunen, denna siffra är -11 avvikelse från modellberäknat meritvärde för 2015 (siffran avser 2014 men presenterades vår 2015). Inom ramen för social investering pågår rekrytering av multikompetent team, i förskolan. Teamets syfte är att ge tidiga insatser till familjer i behov. Den 3 mars genomfördes en föreläsning med Barbro Westlund i grundskolan om betydelsen av språkinlärning i alla ämnen. Syftet är att alla barn ska få ett rikt språk oavsett hemmiljö. Grundskolans
14(29) kompetensutvecklingssatsning i samarbete med Göteborgsregionen är en annan satsning som syftar till att möta alla elever utifrån respektive elevs förutsättningar. Denna finns beskriven under målet "andelen godkända elever ska öka". Det sociala investeringsprojektet "teknikstöd i skolan" kommer att fortsätta ett år till med fokus på gymnasieskolan. Syftet är att få teknikstödet att fungera som en etablerad anpassningsinsats integrerad i gymnasieskolans arbete. Multikompetenta teamet innebär att vi kommer att ha ökade möjligheter att göra insatser för barn med särskilda behov redan i förskolan. I grundskolan innebär det en ökad kompetens hos lärarna att utveckla kunskaperna hos alla elever, oavsett förutsättningar. Gymnasieskolan kommer att ha fortsatt möjlighet att ge extra teknikstöd till elever i olika svårigheter. Så här går vi vidare Under hösten kommer arbetet med multikompetenta team för familjer med barn i förskoleåldern att komma igång. Grundskolans kompetensutveckling kommer att fortgår med fokus lärarnas förmåga att utveckla kunskaperna hos samtliga elever, oavsett förutsättningar. Vidare är ett av fokusområdena i kvalitetsarbetet att alla skolor har en lokal elevhälsoplan som säkerställer att alla elever ges det stöd de behöver. Gymnasieskolan fortsätter det påbörjade arbetet med kompetensutvecklingsinsatser för alla lärares möjlighet att arbeta med särskilda anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. Indikator Målvärde Nationella prov i årskurs 9 Meritvärde i årskurs 9, avvikelse från modellberäknat värde -11 0 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%) 67,3 Fortbildning för lärare, kostnad Samverkan mellan Skola och Arbetsliv och stöd för ökad integration Utvärdering av socioekonomisk modell Programråd Teknikstöd gymnasieskolan Multikompetent team förskola Göra ansökningar tillsammans med andra sektorer Kompetensutveckling enligt kompetensutvecklingsplan och tillsatta medel Avslutad
4.3.3 Barnfattigdomen ska minska 15(29) Tolkning Sociala investeringar ska beslutas utifrån en socioekonomisk översiktsplan som belyser de förutsättningar som finns i kommunen, i syfte att rikta insatser till områden där utanförskap och barnfattigdom är som störst. Arbete pågår/målsättning håller Skolas uppdrag är att bidra till samhällets välfärd. Genom att garantera likvärdigheten oavsett barn och elevers förutsättningar ökar välfärden i samhället. Så här går vi vidare Skolans modell för struktur-resurs kommer att utvärderas. Indikator Målvärde Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor 211 Göra ansökningar tillsammans med andra sektorer Multikompetent team förskola 4.3.4 Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Sektor Tolkning Genomför de åtgärder som fastställts i handlingsplanen för innevarande år Kommer att uppfyllas/är uppfyllt I sektor skolas systematiska kvalitetsarbete ingår tillgänglighetsperspektivet utifrån skolas nationella styrdokument på skol- och huvudmannanivå. Det systematiska kvalitetsarbetet är uppbyggt utifrån de centrala målområdena i läroplan där hela skolas värdegrundsmål och kunskapsmål är inbegripet. Det är viktigt att tillgänglighetsperspektivet är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete då detta är skolväsendets styrning och ledning av verksamheten. Så här går vi vidare I grundskolans kompetensutvecklingssatsning är fokus på att bättre möta alla elever. I gymnasieskolan fortsätter arbetet med att göra teknikstöd till en integrerad del av undervisningen.
16(29) Utveckla och tillämpa pedagogiska kartläggningsmaterial där även kartläggning av behov av olika lärverktyg ingår. Det funktionshinderpolitiska programmet ska ingå i enheternas årshjul genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Utbildning för berörd personal om hur undervisning för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan genomföras vid behov. I det systematiska arbetsmiljöarbetet på samtliga nivåer inom sektor skola ska särskild tyngd läggas på miljön för personer med funktionshinder. Sektor skola ska under 2015 initiera och planlägga ett utvecklingsarbete som syftar till att skolan i Kungälv blir en Skola för alla. Förtydliga regler och rutiner för berörda sektorer vad gäller skol- och omsorgsresor. Bygga strukturer för ett samarbete gällande barn med utvecklingsstörning och/eller autism. Samordning med arbetsliv och stöd gällande aktivitetsansvar Avslutad 4.4 Gör rätt från början investera i barn och unga 4.4.1 Mindre barngrupper och fler vuxna per barn i förskolan Tolkning Från och med höstterminen 2016 ska antal inskrivna barn per avdelning vara i snitt 18 barn. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Det genomsnittliga antalet barn per avdelning är i maj månad 18,5 barn, siffran är en ögonblicksbild som inte ska förväxlas med årssnittet som budget utgår ifrån. Antalet barn per avdelning är som högst på våren och som lägst på hösten. Under våren fylls alla förskoleavdelningar förutom i Kärna där antalet platser redan nu är större än behovet. Redan från hösten ändras årssnittet barn/avdelning från 19 till 18 vilket gör ett årssnitt på 18,5 barn per avdelning under 2015 och uppfyller uppdraget att sänka snittantalet till 18 barn per avdelning 2016. Enligt befolkningsprognosen minskar antalet barn i förskoleålder vilket underlättar arbete med att minska barngrupperna. Indikator Målvärde Genomsnittligt antal barn per avdelning 18,5 19 Personaltäthet, genomsnittligt antal barn per vuxen 5,5 Kontinuerligt bevaka befolkningsprognos och planera för framtida behov
4.4.2 Alla barn, elever och studerande känner sig trygga 17(29) Tolkning Alla barn, elever och studerande i förskole- och skolverksamheten skall känna sig trygga och inte utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Arbete pågår/målsättning håller Föräldraenkäten visar fortsatt att en hög andel föräldrar upplever att deras barn är trygga i förskolan. Föräldraenkäten i grundskolan visar att andelen föräldrar som upplever att deras barn känner sig trygga ligger på en jämn nivå med tidigare år. et ligger marginellt under snittet i GR. Årets elevenkät i grundskolan visar tendenser till att andelen elever som trivs och känner sig trygga i skolan ökar. I grundskolan är det dock enbart i åk 8 som nivån är uppe i GR:s genomsnitt, medan åk 2 och 5 ligger strax under. Andelen elever som uppger sig inte vara trygga alls i skolan är 1% i åk 2 och åk 8, samt 2% i åk 5. Elevenkäten för åk 2 i gymnasieskolan visar att 90% (91% GR snitt) av eleverna trivs och känner sig trygga. Ett medvetet arbete med bemötande och värdegrund i förskolan ligger till grund för det goda resultat i föräldraenkäten. En hög andel av personalen i Kungälv har relevant utbildning, i förhållande till rikssnittet, vilket också gör att förskolan har bra förutsättningar för god kvalitet. Enligt GR-enkäten så varierar elevernas upplevelse av trivsel och trygghet mellan skolorna. Det finns grundskolor där 100% av eleverna i en årskurs uppger att de trivs och är trygga, medan andra skolor har betydligt lägre resultat. Eleverna som uppger att de inte alls är trygga återfinns på några få skolor. För gymnasiets del kan man se att det varierar mellan de olika programmen hur man upplever trygghet. Ett program har 84% som anger att de känner sig trygga och ett annat program har 100% trygga elever. Så här går vi vidare Samtliga enheter upprättar årligen en plan för likabehandling. Arbetet med tryggheten för barn i förskolan är ständigt aktuellt och de olika förskolorna arbetar på olika sätt i sin verksamhet. Arbetet för att öka elevernas trygghet kommer att ske på skolnivå där skolor med låga resultat kommer att få arbeta extra med frågan. Alla enheter på gymnasieskolan kommer att arbeta med inflytandefrågor under kommande läsår som en del av detta kommer trygghetsfrågor att vara högst aktuella. För att kunna förbättra elevernas situation har vi på övergripande nivå förändrat arbetssätt kring förfarandet med anmälningar av kränkande behandling och tillbud. Indikator Målvärde Index: trivsel och trygghet, föräldrar i förskolan 99% 100% Index. trivsel och trygghet, föräldrar i grundskolan 93% 100%
18(29) Indikator Målvärde Index: trivsel och trygghet, elever i årskurs 2, grundskolan 91% 100% Index: trivsel och trygghet, elever i årskurs 5. 91% 100% Index: trivsel och trygghet, elever i årskurs 8, grundskolan 89% 100% Index: trivsel och trygghet, elever i årskurs 2, gymnasieskolan 90% 100% Klagomålshantering och förbättringsförslag. Uppföljning av kränkande behandling 4.4.3 Ökning av barns, elevers och studerandes delaktighet i sitt lärande Tolkning Från grundskolans läroplan: De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Arbete pågår/målsättning håller Årets elevenkät visar att Kungälv fortsatt ligger på en låg nivå när det gäller elevernas upplevelse till delaktighet. I samtliga årskurser, förutom årskurs 5, ligger kommunens kommunala skolor lägre än genomsnittet i Göteborgsregionen. Vårens skolinspektion har bekräftat bilden av att kommunen inte lyckats ge förutsättningar för ett reellt elevinflytande över sitt lärande. Flertalet skolor har fått kritik på denna punkt. De enheter som har inspekterats av skolinspektionen på gymnasieskolan har fått kritik på denna punkt. GR:s elevenkät bekräftar den bilden. Resultatet innebär att vi måste förbättra våra insatser för att öka elevernas delaktighet i alla grundskolans årskurser samt på gymnasiet då tidigare insatser inte har gett synbar effekt. Tidigare har vårt fokus gällande elevernas delaktighet ofta handlat om elevråd och liknande, medan både GRenkäten och skolinspektionen pekar på att det är elevernas inflytande över undervisningen och sitt lärande som brister. Dessa krav på inflytande ökar med elevers mognadsgrad och ålder. Så här går vi vidare I grundskolans kompetensutvecklingssatsning tillsammans med GR, är BFL (bedömning för lärande) ett huvudspår. BFL innehåller metoder för läraren att göra varje elev delaktig och för att lärarens ska kunna möta varje elevs kunskapsnivå. Ett av syften med denna satsning är därför att öka eleverna delaktighet.
19(29) Sedan 2014 har man på gymnasieskolan arbetat med formativ bedömning och hur man kan göra anpassningar i klassrummet för att ta tillvara på elevernas behov och se till att inflytande och förståelse för lärprocessen ökar. Alla gymnasieskolans enheter kommer under nästa läsår att elevinflytande som ett prioriterat område. Indikator Målvärde Andel elever i årskurs 2 som anger att man har delaktighet och inflytande i planeringen av skolarbetet Andel elever i årskurs 5 som anger att man har delaktighet och inflytande i planeringen av skolarbetet Andel elever i årskurs 8 som anger att man har delaktighet och inflytande i planeringen av skolarbetet. Andelen elever i år 2 på gymnasiet som anger att man har delaktighet och inflytande i planeringen av skolarbetet 83% 85% 79% 78% 58% 63% 61% 68% Ökat fokus på elevernas delaktighet i sitt lärande i grundskolan och gymnasieskolan 4.4.4 De operativa målen inom projektet Pisa-2015 ska uppnås Arbete pågår/målsättning håller Resultatet i indikatorerna presenteras i tertial 2. Deltagandet i SKL-projektet PISA 2015 har i syfte att utveckla styrning och ledning i en kommun så att det påverkar resultaten i skolan positivt. Med anledning av Sveriges sjunkande matematikresultat i tidigare PISA-undersökningar valde att fokusera på matematik för att kunna mäta utvecklingen. De operativa målen ska därför enbart ses som en mätning av projektets effektivitet. Så här går vi vidare Arbetet med att utveckla styrning och ledning av skolan fortgår och centralt i detta arbete är den form för systematiskt kvalitetsarbete som vi håller på att arbeta in. Utvecklingen av matematikundervisningen i skolorna kommer framöver att ingå i denna helhet, som bl.a. siktar på alla elever ska nå kunskapskraven i samtliga ämnen. Indikator Målvärde Andelen elever som ej når kravnivån i matematik för årskurs 3. 12% Andelen elever som ej uppnått lägst godkända provbetyg i matematik årskurs 9. 9% Andelen elever som ej når det lägst godkända provbetyget i matematik i åk 6. 8% Andel elever som når provbetyget B + A i matematik i årskurs 9. 19% Systematisk utveckling av matematikundervisningen Undervisning genom olika webbaserade läromedel
20(29) Utveckling av kollegialt lärande Mathivation Ta fram kommungemensamt underlag för samrättning/sambedömning av nationella prov Implementering av reviderad arbetsplan för matematik i förskolan Avslutad Avslutad 4.4.5 Andelen godkända elever ska öka Tolkning Enligt nationella styrdokumenten ska alla elever ges förutsättningar att minst uppnå betyget E. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Ny modell för skolans systematiska kvalitetsarbete har tagits fram på huvudmannanivå och implementerats under våren. Utveckling av sektor skolas systematiska kvalitetsarbete är en ständigt pågående process och implementering kommer därför att fortgå. I grundskolan pågår kompetensutvecklingssatsningen i samarbete med Göteborgsregionen (GR). GR utbildar under våren Specialpedagoger, IT-guider, förstelärare samt personer som ska vara lärledare på alla skolor. Vårens utbildning syftar till att vi i höst ska komma igång med lärprocesser på alla skolor i bedömning för lärande (BFL). Det systematiska kvalitetsarbetet i skolan syftar till att beskriva och bedöma verksamheten utifrån de mål som de nationella styrdokumenten anger för att på så sätt planera och genomföra de åtgärder som måste till för förbättrad måluppfyllelse. Ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete är därför grunden för att kunna öka andelen godkända elever och nå målet 100 % godkända elever. BFL ger läraren strategier för att ta reda på varje barns nuläge och därmed kunna utveckla varje barns kunskaper och sedan kunna se om de har lärt sig mer. Huvudsyfte är att öka kunskapsutvecklingen hos samtliga elever oavsett nivå. Därmed höjs kunskapsresultaten både andel godkända elever i alla ämnen samt meritvärde + skolans kompensatoriska uppdrag, då man fångar upp alla elever. Så här går vi vidare Under hösten 2015 kommer samtliga grundskolor tillsammans med GR, att arbeta med kompetensutveckling för lärare i BFL. 12 av skolorna kommer även att genomgå matematiklyftet och 4 läslyftet. V44 kommer samtliga lärare i grundskolan att få lyssna till Bo Heilskovs föreläsning. Samtliga insatser syftar till att öka lärares förmåga att öka lärandet hos samtliga elever oavsett nivå. Indikator Målvärde Nationella prov årskurs 3 79 Nationella prov åk 6 95 Andel (%) elever i åk 6 med godkänt betyg i alla ämnen, kommunala skolor 100% Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) 100 Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor 211
21(29) Kompetensutveckling enligt kompetensutvecklingsplan och tillsatta medel Erbjuda sommarskola/lovskola. Säkerställa rutiner och kvalitét i övergångar mellan samtliga stadier från förskola till gymnasium. Arbete enligt Kungälvsmodellen inom förskola, grundskola och gymnasium. Ta fram och implementera modell för systematiskt kvalitetsarbete för huvudman Organisering av förstelärare 4.4.6 Andelen elever med examen från gymnasieskolan ska öka Arbete pågår/målsättning håller Specialpedagoggruppen har haft en utbildning för samtliga lärare på gymnasiet som handlat om anpassningar i undervisningen. Ännu en utbildningsinsats planeras i juni. Skolinspektionens inspektion visade på kritik gällande elevers möjlighet till delaktighet. Genom att förbättra anpassningar i undervisningssituationen och studie- och yrkesvägledning ger det goda förutsättningar att fler elever klarar sig igenom gymnasieskolan. Så här går vi vidare Fokus på anpassningar i undervisningen. Fokus på elevernas delaktighet i undervisning, som skolinspektionens granskning visade brister i. Indikator Målvärde Andelen elever vid Mimers Hus gymnasium som når grundläggande behörighet till universitet och högskola. 66,3% Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%) 67,3 Andelen med examen från gymnasieskolan 4 år efter påbörjade studier. Andel elever på Mimers hus yrkesförberedande program som gått ut gymnasiet med yrkesexamen Andel elever på Mimers hus högskoleförberedande program som gått ut gymnasiet med examensbevis. Organisering av förstelärare Anpassningar i undervisningen 4.4.7 Frånvaron ska minska
22(29) Tolkning För att uppnå de nationella mål kring elevernas resultat och utveckling är arbetet med att främja närvaron och motverka frånvaron en viktig del. Arbete pågår/målsättning håller Grundskolan har tagit fram en närvarorutin med åtgärdstrappa för ogiltig frånvaro som stöd till de lokala rutinerna på skolorna. Under terminen har skolorna haft möjligt att anpassa rutinerna till sin egen skola. Skolorna kan även välja att använda sina egna rutiner för ogiltig frånvaro om de redan har en fungerande rutin. Ett nytt system för att registrera frånvaron, skola24, infördes i början av terminen på kommunens högstadieskolor. Generellt så har gymnasieskolan i Sverige brottats med att många elever har hög fråvaro. Gymnasieskolan har under de senaste åren haft ett frånvaroregistreringssystem. Detta system har fungerat bra och har gett elevernas mentorer/studiehandledare bra underlag för samtal med eleverna. En bra frånvarohantering är mycket viktig för att minska frånvaron. Än viktigare är dock att skapa delaktighet och motivation hos eleverna. Grundskolans kompetensutvecklingssatsning och arbetet med att öka elevernas delaktighet i sitt lärande förväntas därför minska frånvaron. För de gymnasieelever som inte är myndiga infördes en SMS-tjänst som automatiskt skickar meddelande till vårdnadshavaren när eleven är frånvarande. Från att denna tjänst infördes och att det blev strängare krav för att vara berättigad till CSN-stöd har man kunnat notera en minskad frånvaro i stort sätt på alla program på gymnasieskolan. Så här går vi vidare Uppföljning rutiner för närvarorutin. Utbildningstillfälle i hantering av hemmasittare. Fortsatt implementering av Skola24 på F-6 skolorna. Elevernas delaktighet och motivation (GR- utbildningen). Gymnasieskolan kommer att arbeta vidare med elevinflytande, motivationshöjande, och bra rutiner för frånvarorutiner kommer förhoppningsvis närvaron att öka. Indikator Målvärde Total frånvaro årskurs 1-3 Total frånvaro i årskurs 4-6 Total frånvaro årskurs 7-9 Total frånvaro på gymnasiet Ta fram riktlinjer för frånvarohantering i grundskolan Implementera närvarosystemet Skola 24 i grundskolan Rapportering frånvaro till hemkommun Avslutad
4.4.8 Öka möjligheten för alla barn i förskolan och pedagogisk omsorg att utveckla intresse och förståelse för naturvetenskap och teknik 23(29) Tolkning Under 2015 kommer ett särskilt fokus finnas på naturvetenskap och teknik i förskola och pedagogisk omsorg. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Inom förskolan pågår två parallella utvecklingsarbeten inom Natur och Teknik (NT): NT-utveckling för förskola & Utvecklingsprojekt med Universeum. NT-utveckling i förskola: Ett nätverk har satts samman bestående av "NT-piloter" från ett flertal av kommunens förskolor. Dessa piloter fungerar som en länk mellan kommunens NT-utvecklare och förskolornas arbetslag. Under våren har en kartläggning av behov och befintliga kunskaper inom NT har sammanställts. Kartläggningen visar att behovet av kompetensutveckling är störst vad gäller läroplansmålen som kopplar till enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, teknik och didaktiska aspekter. Så här går vi vidare NT-utvecklingen planeras ht2015/vt2016 att ha fokus på "fysikaliska fenomen och enkla kemiska processer" och fler fenomen ska behandlas. Ett riktat fokus finns vid didaktik där pedagogers produktiva frågor och barns frågor om ett naturvetenskapligt innehåll ska bearbetas med stöd av forskningsbaserad litteratur, uppgifter och diskussioner. En handlingsplan för arbetet med NT-utveckling ska tas fram Kartlägga behov och befintliga kunskaper Kompetensutveckling "fysikaliska fenomen och enkla kemiska processer" Utvecklingsprojekt med Universeum Avslutad Avslutad
5 Ekonomi 24(29) 5.1 för hela sektorn (Tkr) Avvikelse avv ikelse Intäkter Tkr 62 441 57 397 5 044 172 192 172 192 0 Personalkostnader Tkr -223 442-221 554-1 888-667 739-664 663-3 076 Övriga kostnader Tkr -172 269-162 986-9 283-496 159-488 959-7 200 Summa kostnad -395 711-384 540-11 171-1 163 898-1 153 622-10 276 Summa nettokostnad -333 270-327 143-6 127-991 706-981 430-10 276 5.2 Nettokostnad per verksamhet Avvikelse avv ikelse Centralt -21 388-21 297-91 -74 168-63 892-10 276 Förskola -93 081-91 090-1 991-273 269-273 269 0 Grundskola och fritidshem -154 082-153 666-416 -460 999-460 999 0 Gymnasiet och vuxenutbildning -64 719-61 090-3 629-183 270-183 270 0 Nettokostnad -333 270-327 143-6 127-991 706-981 430-10 276 Ökade kostnader för volym, driftskostnadskonsekvenser lokaler samt sociala investeringar är redovisat i raden Centralt. 5.3 Kommentar till utfall Budgetförutsättningar Sektor Skolas budgetram uppgår till 981,4 Mkr. Budgetramen är baserad på det antal barn och elever som i tertial 2 prognostiserades för 2014. Prisökningar som uppkommer under året ska finansieras inom ram. Enligt förvaltningens spelregler ska följande nettokostnadsökningar redovisas separat i våra uppföljningar; Volymförändringar dvs fler barn och elever Driftskostnadskonsekvenser till följd av investeringar Sociala investeringar T1-10 276 varav Volym -1 000 Driftskostnadskonsekvenser -6 700 Sociala investeringar -2 576 Sektor skola har följande volymförändringar; Antalet barn i åldern 1-5 år minskar Antalet elever 6-15 år ökar
25(29) Antalet elever 16-18 år minskar Driftskostnadskonsekvenser till följd av investeringar innebär att hyreskostnaderna ökar till följd av nya paviljonger, ombyggnationer och nya lokaler t.ex. Björkängens förskola och Tunge skola. n har beslutat om tre sociala investeringar som berör skolan, teknikstöd, drogprevention samt multikompetent team för barn i förskoleåldern. Teknikstöd startade 1 mars och de två andra kommer att starta under 2015. Stor återhållsamhet råder inom hela sektorn. Diskussioner pågår med Västtrafik gällande nytt skolskjutsavtal. En reglering avseende 2014 års skolskjutskostnader är gjord, verklig kostnad är lägre än den uppbokade skulden. Elevantalet i grundskolan kommer att öka i grundskolan under höstterminen, men minska på några enheter. Arbetet för att anpassa skolornas organisation inför höstens behov pågår. Verksamheten har just nu ett prognostiserat underskottet beroende på kostnader för avgångsvederlag, merkostnader för en skolas arbetstidsavtal samt en ineffektiv organisation vid en av skolorna som vi inte har kunnat påverka ännu. Den ineffektiva organisationen handlar om att skolan nyligen övergick från åldersblandade till åldershomogena klasser samt ineffektiv särskoleorganisation. Verksamheten i gymnasieskola och gymnasiesärskola visar för närvarande ett underskott beroende på minskat elevunderlag. Dessa elevminskningar fördelar sig på olika program på gymnasieskolan vilket gör att många klasser inte är helt fyllda. Det är dock tillräckligt många sökande till varje program för att motivera utbildningen genomförs. En anpassning efter hur många elever som sökt Mimers Hus kommer att göras direkt efter årskurs 9-elevernas betygssättning i juni. Då kan det bli aktuellt att inte starta utbildningar som det är för få sökande till för att det ska vara ekonomiskt försvarbart. De flesta utbildningar/ program är i dag en-parallelliga det vill säga en klass per årskurs. Det är svårt att gör personalförändringar som ger resultat på ett halvt år. För att anpassa personalstyrkan efter volymförändringen omfördelas personal så långt det är möjligt till grundskolan. Vuxenutbildningen lider av hittills uteblivna statsbidrag både för yrkesvux och för lärlingsutbildningar. Dessa bidrag har tidigare genom effektivt använda pengar kunnat finansiera utbildningar som exempelvis vård och omvårdnad som kommunen som helhet ansett vara viktiga för kommunens arbetskraftsbehov. en kan bli bättre med bidrag från staten till vuxenutbildningen.
6 Personal 26(29) 6.1 Anställda Antal anställda 1 545 Antal årsarbetare 1 476 6.2 Antal arbetade timmar Månadsavlönade 832 680 Timavlönade 42 712 6.3 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid 6,45 Sjukfrånvaro- Kvinnor 6,93 Sjukfrånvaro - Män 4,56 Ålder <= 29 år 3,65 Ålder 30-49 år 6,24 Ålder >= 50 år 7,39 Varav sjukfrånvaro >60 dagar eller mer 47,18 6.4 Sjuklönekostnad Sjuklönekostnad Kronor 3 362 576 Beräknat PO (personalomkostnader) kronor 1 326 872 Summa 4 689 448 6.5 Förskola och pedagogisk omsorg 7.6.1 Anställda Antal anställda 478 Antal årsarbetare 452 6.5.2 Antal arbetade timmar Månadsavlönade 234 970 Timavlönade 20 552
6.5.3 Sjukfrånvaro 27(29) Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid 8,46 Sjukfrånvaro- Kvinnor 8,47 Sjukfrånvaro - Män 8,23 Ålder <= 29 år 3,43 Ålder 30-49 år 7,17 Ålder >= 50 år 11 Varav sjukfrånvaro >60 dagar eller mer 52,65 6.5.4 Sjuklönekostnad Sjuklönekostnad Kronor 1 237 860 Beräknat PO (personalomkostnader) kronor 488 459 Summa 1 726 319 6.6 Grundskola och Fritidshem 6.6.1 Anställda Antal anställda 690 Antal årsarbetare 666 6.6.2 Antal arbetade timmar Månadsavlönade 380 257 Timavlönade 20 156 6.6.3 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid 6 Sjukfrånvaro- Kvinnor 6,2 Sjukfrånvaro - Män 5,28 Ålder <= 29 år 3,54 Ålder 30-49 år 5,86 Ålder >= 50 år 7,18 Varav sjukfrånvaro >60 dagar eller mer 43,1
6.6.4 Sjuklönekostnad 28(29) Sjuklönekostnad Kronor 1 355 070 Beräknat PO (personalomkostnader) kronor 534 710 Summa 1 889 780 6.7 Gymnasium och vuxenutbildning 6.7.1 Anställda Antal anställda 306 Antal årsarbetare 293 6.7.2 Antal arbetade timmar Månadsavlönade 178 310 Timavlönade 1 924 6.7.3 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid 4,91 Sjukfrånvaro- Kvinnor 5,91 Sjukfrånvaro - Män 3,6 Ålder <= 29 år 5,72 Ålder 30-49 år 6,65 Ålder >= 50 år 3,28 Varav sjukfrånvaro >60 dagar eller mer 42,36 6.7.4 Sjuklönekostnad Sjuklönekostnad Kronor 609 987 Beräknat PO (personalomkostnader) kronor 240 701 Summa 850 688
Sektor 7 Övriga viktiga händelser Skolinspektionen har besökt Kungälvs kommun och fattat 18 beslut. Bland dessa är sju beslut riktade till huvudman och övriga till enheterna: Kullens skola, Olseröds skola, Sandbackaskolan, Munkegärdeskolan, Thorildskolan, Mimers hus enhet 2 och 4. Arbetet med att åtgärda de brister som skolinspektionen har påpekat är inlett. Lärarnas arbetsmiljö har uppmärksammat under 2014 då lärarförbunden begärde att Arbetsmiljöverket skulle fatta beslut om åtgärd enl arbetsmiljölagen 6kap 6a. Arbetsmiljöverket avslutade under våren 2015 ärendet om lärares arbetsmiljö och arbetsbelastning och skrev: Vi bedömer att arbetsgivaren jobbar på ett seriöst sätt med de aktuella frågorna, men att man ännu inte kommit ända fram. Utifrån det som framkom vid inspektionen är bedömningen den att de kommer att genomföra det som planerats. Att ställa krav på ett föreläggande framstår därför inte längre som motiverat. Arbetet med att förbättra lärarnas arbetsmiljö pågår. Förskola I förskolan granskades inte några enheter av skolinspektionen men däremot huvudmannen som bedömdes uppfylla alla författningens krav. En föreläsning av kommunens läs- och skrivutvecklare om barns språkutveckling och det fortsatta arbetet med läslyktan har genomförts för all personal. Ett projekt om giftfri förskola har påbörjats. Den nya förskolan Björkängen, i Munkegärde, har under våren invigts. Grundskola Under våren har Malin Gavin tillträtt som rektor på Kärna skola och Ulf Hjortsfeldt som rektor på Fontinskolan. Gymnasieskola Under våren har Magnus Haglund tillträtt som rektor på Mimers Hus Gymnasium. Ytterligare två rektorer har rekryterats, Carl Egeberg och Lars-Ove Karlsson. Just nu rekryteras en fjärde rektor. Detta är föranlett av tre pensionsavgångar och en tjänstledighet. 29(29)