Försättsblad Radion HT 2012 Anthony Hässelborg
Innehållsförteckning Mål/syfte... 3 Metod... 3 Genomförande... 3 Krigstider och i strid... 6 Dagens samhälle... 6 Diskussion... 8 Källförteckning... 8
Mål/syfte Jag vill jobba med radion för att jag vill se vad radiotekniken har gjort för att hjälpa oss till vardags, om den har inspirerat till andra uppfinningar och hur den har ändrat vår livsstil. Sedan radion kom har det blivit enklare att få reda på information, nyheter, väder, etc. Radion, bland andra uppfinningar, har också gett oss underhållning. Med den nya tekniken som användes till radion (Radiovågor) har man experimenterat med radiovågor och även kommit på andra vågor som i sin tur har gett liv åt uppfinningar. Metod För att få reda på informationen jag har i denna rapport har jag läst på olika sidor och på de sidornas källor. Jag har även försökt hitta andra saker som har kommits på pga., eller med hjälp av den tekniken som används till radion. Genomförande När man uppfann radion under 1800- talet var tekniken man använde relativt ny. Alessandro Volta, som gav namnet till volt, kom med sitt batteri 1800. Innan Nikola Tesla uppfann växelström 1888 använde man batterier. Batteriet gav bara 1 volt, men kunde seriekopplas för att få högre spänning. Under 1800- talet var det många fysiker som forskade om strålning. James Clerk Maxwell började ställa upp teorier om elektromagnetism, och släppte A Treatise on Electricity and Magnetism 1873. En annan fysiker, Heinrich Hertz, blev intresserad av Maxwells teorier och skrev en studie 1887 som bevisade Maxwells teori. Han använde en gnistinduktor för att skapa gnistor. Han satte en antenn vid gnistgapet eftersom han trodde att det skulle stråla ut därifrån. För att kunna se vad som hände förenade han ändarna av en spole med ett gnistgap. Det blev gnistor, som skapades av de gnistor som genererades i gnistinduktorn. Det betyder att energin hade gått genom luften.
Allt det som jag har skrivit om nu har hjälpt till uppfinningen av tekniken som används till radion. Guglielmo Marconi läste om Hertz experiment. Han återskapade Hertz experiment och började fundera på hur långt han kunde skicka signalerna. Han satte på mycket större antenner än vad Hertz använde. 1895 demonstrerade han sin trådlösa telegrafering. Han ställde mottagaren bakom en kulle. Hans bror skulle skjuta ett skott med ett gevär om han såg en gnista. Marconi sände en signal och brodern sköt. Därmed hade han bevisat att det gick att överföra signalen på långt håll. Marconi försökte sälja sin uppfinning till den italienska regeringen men ville inte köpa den eftersom det trådbundna systemet fungerade så bra. Han tog patent för sin trådlösa uppfinning och med hjälp av William Preece, som var chefsingenjör på postverket, kunde Marconi visa upp uppfinningen för militären, flottan och postverket. Efter en föreläsning på vetenskapsakademin fick alla reda på Marconis uppfinning. Det var mycket diskussion om vem som var först med att uppfinna radion, i Ryssland hade nämligen även Alexander Popov uppfunnit en egen version av radion, men Popov sade själv att Marconi var först med en demonstration på större avstånd. Nu när radiotekniken var uppfunnen kunde man kommunicera med fartyg ute på havs. Innan dess kunde man inte kommunicera med fartygen förrän dom kom i land om inte man ville ha en väldigt lång kabel ut till fartyget, vilket självklart inte var lönsamt. Nu fick Marconi pengar i England för att bygga en anläggning för trådlös telegrafi. 1899 använde han telegrafin för att skicka ett meddelande över Engelska kanalen. Året efter skapade han kontakt över Atlanten. Även fast radion inte var ute för försäljning förrän runt 1930- talet var det många amatörer som sände egna radioprogram. Första jul radioprogrammet sändes oannonserat på julafton 1906 där man kunde höra en man läsa ur Lukasevangeliet och spela fiol. Mannen som sände programmet var en uppfinnare som sände från sitt laboratorium i Massachusetts. På grund av brist på restriktioner för uppsättning av sändar- och mottagarstationer var det många radioamatörer i USA under 1920- talet, men det var inte bara i USA som radion växte fram. I vissa delar av Europa (Tyskland, Frankrike, Sverige och England) blev radion en succé även fast det inte var väldigt mycket att lyssna på. De få program som fanns
sändes bara vissa dagar i veckan på bara en kanal. Under åren så ökade såklart både kanaler och program, men även lyssnare. När tv- apparaterna blev mer populära trodde man att radion skulle försvinna när man kunde se det man hörde, men det hände inte och radion är populär än idag. Wikipedia (2008). History of Radar < https://en.wikipedia.org/wiki/radio>. Hämtat 2014-06- 10 Krigstider och i strid Radion har inte bara använts för att mormor ska kunna lyssna på lugna favoriter på söndagsmorgon, de har varit till stor hjälp i krig för att kunna lyssna på fiendeloggar och strategier eller för att hitta fiendeplan och ubåtar. Radar utvecklades innan och under andra världskriget av flera länder. De första som använde radar i krig var britterna. Den användes som försvar mot fiendeplan vilket hjälpte dom allierade att vinna kriget. Det betyder också att man kunde försvara sig mot tyskarna i slaget om Storbritannien. Om radarn inte hade funnits hade kanske kriget slutat väldigt annorlunda. Mot krigets slut hade de flesta parter i kriget utvecklat ett radarförsvar. Wikipedia (2009). History of Radar < https://en.wikipedia.org/wiki/history_of_radar>. Hämtat 2014-06- 10 Dagens samhälle Det har hänt mycket i vår värld sen radiovågorna upptäcktes 1887 av Heinrich Hertz, men vad har vi gjort med vår kunskap? Vi använder radiovågor i mer än bara i radioapparaten. Vi använder den när vi kommunicerar med varandra med mobiltelefoner, sjöradio och polisradio. När vi behöver hålla koll på omgivningen och hitta fram har vi radionavigering och radionavigering. Eller när vi bara vill koppla av kan vi se lite på tv eller såklart lyssna lite på radion.
Diskussion Som sagt så har radion hjälpt oss att kommunicera med varandra och har öppnat en helt ny värld med underhållning, försvar, lokalisering m.m. Den har hjälpt oss att skapa det gemenskapta samhälle vi har idag där vi kan få information både lätt och snabbt. Den har hjälpt oss på många sätt och vis men den har också hindrat oss. Radion har bidragit till att vårat samhälle har blivit så digitalt och passivt. Visst, nuförtiden är det inte många som sitter klistrade vid radion på julafton för att höra vad Arne Weise har att säga, men den generationen som gjorde det (Nu var det nog inte Arne Weise på den tiden men det är samma princip). Och efter den generationen har det blivit mer och mer accepterat att stanna hemma och kolla på tv eller gå på forum istället för att gå ut och prata med riktigt folk. Sånt beteende kommer skada oss i längden där vi kommer ha sämre sociala kunskaper ju fler sociala medier vi har. Sammanfattning Radion har varit en stor del av vårt moderna samhälle. Den var en av de första sätt att sprida information på väldigt kort tid. Innan dess uppkomst var man tvungna att skicka brev, rida, läsa tidningen eller ta det lite modernare sättet: att göra ett telefonsamtal. Alla dessa sätt och flera andra var hur man spred information innan radion fanns. Det som radion gjorde bättre var att till skillnad från telefonen kunde man skicka meddelanden till ett stort antal personer samtidigt, men radions kostnad gjorde att den bara var populär hos överklassen. De andra fick nöja sig med tidningen. Att man kunde uppdatera nyheterna med rykande färsk information till skillnad från tidningen som skulle ha fått nyheterna dagen efter det hände gjorde den väldigt populär. Det var inte bara nyheterna som lockade folk till denna moderna skapelse, det var musiken. Att man kunde lyssna på musik utan skivor eller konsert var magiskt. Allt kom ur den magiska lådan. Den magiska lådan och radiovågorna har hjälpt oss bygga upp vårt moderna samhälle till vad det är idag. Den har hjälpt oss ta bort liv och rädda liv.
Källförteckning Bok Författare. (utgivningsår). Titel. Utgivningsort. Förlag Exempel Gibson, William. (1995). Mona Lisa Overdrive. Glasgow. Voyager Internet Författare (publiceringsår). Titel (evetuellt versionsnr) <webadress>. Hämtat ÅÅÅÅ- MM- DD Exempel Översättare: Mattias Rundqvist. Lorem Ipsum All the facts Lipsum Generator <http://sv.lipsum.com/>. Hämtat 2012-09- 12 Tidskriftsartikel Författare. (årtal), Artikelns titel, Tidskriftens namn och nummer 4