UPPTÄCK NORDEN DANMARK Geografi & Historia

Relevanta dokument
UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Geografi & Historia

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi

UPPTÄCK NORDEN FINLAND Geografi & Historia

EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN

EUROPAS HUVUDSTÄDER HELSINGFORS

UPPTÄCK NORDEN FINLAND Politik & Vardagsliv

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

Förslag den 25 september Geografi

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Övergripande planering Reviderad:

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.

Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Vi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat.

Norden. Du kommer att få lära dig mer om:

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Lärarhandledning: En stund på jorden. Författad av Jenny Karlsson

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

Samhällsorienterande ämnen

samhällskunskap Syfte

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. May 26, LPP geografi vt.2016.

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Norden och Östersjöriket Sverige ca

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Att leva tillsammans

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6

Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka

LGR 11. Åk 4 6. The compact version Planeringstöd för lärare. Allan Eriksson

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Två sanningar närmar sig varann. Där de möts får man få syn på sig själv. (Tomas Tranströmer)

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Förslag den 25 september Samhällskunskap

SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Tänket bakom filmserien

Vi jobbar så här: Varför läser vi historia. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP historia ht.2014.notebook.

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka

Matris - Identitet & livsstil

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Centralt innehåll årskurs 7-9

Ny läroplan Föräldrainformation

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 25, LPP geografi vt.2018.

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Religionskunskap. Syfte

Projektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11)

3.13 Historia. Centralt innehåll

Kursplanen i ämnet geografi

Transkript:

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Geografi & Historia OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring likheter och skillnader mellan länder och regioner i Norden. Filmerna innehåller avsnitt om Historia, Geografi, Natur, Näringar och Ekonomi, Politik, Kultur och vardagsliv samt Miljö. Ämne: SO och Svenska Målgrupp: Från 10 år Antal filmer i serien: 15 st Längd: 12-25 min OM FILMEN Danmark är känt för sitt öppna naturlandskap med stora områden av odlingsmark och betesmark. Landet har också många kuststräckor med milslånga sandstränder men också andra varierande kustlinjer. Närheten till vatten påverkar klimatet och Danmark är blåsigt. Sanden flyttar sig med vinden och ställer till det för landet. Danmark är ett urbaniserat land. De flesta av Danmarks fem och en halv miljoner människor bor i städer. Vi besöker några av städerna och i en av dem hittar vi H.C. Andersen, Danmarks världsberömda sagoförfattare. Sverige och Danmark delar mycket av sin historia. Vi tittar på milstolparna i landets historia. Ämne: SO och Svenska Målgrupp:Från 10 år Längd: 22 min

KOPPLINGAR TILL LGR 11 Filmernas innehåll utgår från LGR11 med frågeställningar och uppgifter som utmanar elevens förmågor. Kursplan Geografi Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om naturoch kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. Ur det centrala innehållet för årskurs 4-6 Geografi De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning. Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna. Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Ur det centrala innehållet för årskurs 7-9 Geografi Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor. Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel. Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. Kursplan Historia Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.. Ur det centrala innehållet för årskurs 4-6 Historia Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem. De nordiska staternas bildande. Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser. Ur det centrala innehållet för årskurs 7-9 Historia De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.

Kursplan Samhällskunskap Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. Ur det centrala innehållet för årskurs 4-6 Samhällskunskap Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom. Ur det centrala innehållet för årskurs 7-9 Samhällskunskap Några olika stats- och styrelseskick i världen. Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld. Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll. Kursplan Religionskunskap Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva. Ur det centrala innehållet för årskurs 4-6 Religionskunskap Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott. Ur det centrala innehållet för årskurs 7-9 Religionskunskap Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar. Kursplan Svenska Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Ur det centrala innehållet för årskurs 4-6 Svenska Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är. Ur det centrala innehållet för årskurs 7-9 Svenska Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer. Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken. FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS I den här filmserien med filmhandledning tränas framförallt förmågorna 1. Begreppsförståelse 2. Analysförmåga 3. Kommunikativ förmåga

FÖRE FILMVISNINGEN Genomgång av Danmarks karta. Jämför med Sverige. Storlek? Öar? Naturområden? Sjöar? Vilka andra länder och hav gränsar Danmark till? Vad skiljer Danmarks kust från den svenska kusten? Diskutera vad vi har för likheter eller olikheter med danskarna? Maten? Språket? Värderingar? Historia? Förklara följande begrepp: union, urbanisering, bördig, flod-ebb, naturresurs, kulturlandskap UNDER FILMVISNINGEN Notera exempel på vad du tycker utmärker landet Danmark? EFTER FILMVISNINGEN Frågor efter filmen HISTORIA 1. När ungefär kom de första människorna till Danmark? Hur såg Danmarks natur ut då? 2. Vad är Ribe? 3. De danska vikingarna angrep några länder hårt. Vilka? 4. Den danska drottningen Margareta hade stor betydelse när Kalmarunionen bildades? Vilka länder ingick? 5. Vilka länder tillhörde Danmark när landet hade sin stormaktstid på 15-1600 talet? 6. Vilka svenska landskap har tillhört Danmark? 7. Resonera: Hur skulle Sverige se ut idag ifall vi hade tillhört Danmark? PLATSER 1. Vad heter Danmarks högsta berg? Hur högt? Jämför med Kebnekaise. 2. Vad heter Danmarks huvudstad? Hur många invånare? Vad är speciellt med staden? 3. Vad är Kronborg Slot känt för? 4. Hur märker man att Aarhus månar om kultur? 5. Vilken författare är världsberömd i staden Odense? Vilka av hans sagor känner du till? 6. Vad vet du om ön Fyn? 7. Vad utmärker öarna Lolland och Falster? 8. Vad är det för speciellt med ön Mön? 9. Var ligger Bornholm? 10. Färöarna och Grönland är unika på många sätt? Hur? 11. Resonera: Hur kan det komma sig att Färöarna och Grönland fortfarande tillhör Danmark?

NATUR 1. Kan man säga att det finns ett typiskt danskt landskap? Vilka olika naturtyper har Danmark? 2. Hur mycket skog har Danmark? Varför odlar de gran? 3. Hur lång kust har Danmark? 4. Vad är Vadehavet för något? 5. Vilken är den vanligaste kusttypen? 6. Vad är speciellt med Spetsen vid Skagen? 7. Vad kallas berg av sand som Danmark har gått om? 8. Vad är Råbjergs Mile? 9. Resonera: På vilka sätt påverkar vind, vatten och sand Danmark? Kreativa uppdrag 1. Gör ett nyhetsreportage från en plats i Danmark. Det kan vara om Köpenhamn eller om någon annan del av landet. Använd digitala bilder och texter. Något har hänt. Vad? 2. Du ska åka till Danmark på semester en vecka. Gör upp en resplan för veckan. Vilka städer ska du besöka och vilka sevärdheter vill du se? Vilka delar av Danmark besöker du? Skriv ett veckoprogram. 3. Du jobbar på en turistbyrå och ska göra en turistbroschyr för att locka turister. Du får 1 A4 papper. Använd bägge sidorna och vik det som en broschyr. 4. Gör en podcast om Danmark. Det kan vara ett resereportage eller något annat kopplat till Danmark. Förbered med fakta och frågor. Var en, eller två personer och prata om Danmark. Förbered även i vilken ordning ni ska ta upp olika ämnen. Spela in med din telefon eller dator.