RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING AVSNITT 2 IDENTITET OCH FÖRVÄXLINGSRISK KAPITEL 3 JÄMFÖRELSE AV KÄNNETECKEN Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 1

Innehåll 1 Inledning... 4 1.1 Översikt... 4 1.2 Allmänna principer... 4 1.2.1 Objektiv jämförelse... 4 1.2.2 Tre aspekter: visuella, fonetiska och begreppsmässiga... 5 1.2.3 Kännetecken som ska jämföras... 5 1.2.4 Möjliga utfall av jämförelsen... 5 1.2.5 Relevant område och omsättningskrets... 6 2 Identitet mellan kännetecken... 6 2.1 Begreppet identitet... 6 2.2 Gräns för fastställande av identitet... 7 2.3 Identitet mellan ordmärken... 8 2.4 Ordmärken och bildmärken... 9 2.5 Identitet mellan bildmärken... 10 3 Likhet mellan kännetecken... 11 3.1 Begreppet likhet... 11 3.2 Gräns för fastställande av likhet... 11 3.3 Försumbara element... 11 3.4 Jämförelse avseende visuell likhet... 13 3.4.1 Jämförelse av visuell likhet som innefattar ordmärken... 13 3.4.1.1 Ordmärke mot ordmärke... 13 3.4.1.2 Jämförelse mellan ett ordmärke och ett bildmärke med ordelement... 14 3.4.2 Jämförelse av visuell likhet som inte innefattar ordmärken... 15 3.4.2.1 Rent figurkännetecken jämfört med rent figurkännetecken... 16 3.4.2.2 Visuell jämförelse mellan två ordmärken/bildmärken... 16 3.4.2.3 Visuell jämförelse mellan ett ordkännetecken/figurkännetecken och ett figurkännetecken... 18 3.4.2.4 Särskilda scenarier vid jämförelse av figurkännetecken... 19 3.4.2.5 Visuell jämförelse av "färg per se "-märken... 19 3.4.2.6 Visuell jämförelse av 3D-märken... 20 3.5 Fonetisk jämförelse... 21 3.5.1 Praktiska kriterier... 21 3.5.2 Kännetecken och element i kännetecken som måste bedömas... 22 3.5.3 Identiska/likartade ljud i annan ordning... 25 3.5.4 Kännetecken som består av eller innehåller främmande eller påhittade ord... 26 3.6 Begreppsmässig jämförelse: praktiska kriterier... 28 3.6.1 Definition av semantiskt innehåll... 28 3.6.1.1 Ords semantiska innehåll... 28 3.6.1.2 Det semantiska innehållet i delar av ord... 31 3.6.1.3 Det semantiska innehållet i felstavade ord... 32 3.6.1.4 Det semantiska innehållet i namn och förnamn... 33 3.6.1.5 Det semantiska innehållet i figurkännetecken, symboler, former och färger... 35 3.6.1.6 Det semantiska innehållet i siffror och bokstäver... 37 Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 2

3.6.1.7 Det semantiska innehållet i geografiska namn... 37 3.6.1.8 Det semantiska innehållet i onomatopoetiska uttryck... 38 3.6.2 Så här görs en begreppsmässig jämförelse... 38 3.6.2.1 Båda märkena innehåller ett ord och/eller ett uttryck... 39 3.6.2.2 Två ord eller termer har samma innebörd men på olika språk... 41 3.6.2.3 Två ord refererar till samma semantiska term eller variationer därav... 42 3.6.2.4 Två figurtecken, symboler och/eller former representerar samma föremål eller idé... 43 3.6.2.5 När det finns ett ord som jämförs med ett figurkännetecken, en symbol, en form och/eller en färg som representerar ordets bakomliggande begrepp.... 43 Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 3

1 Inledning 1.1 Översikt En förväxlingsrisk (inklusive en risk för associering) föreligger om det finns risk för att allmänheten kan tro att varorna eller tjänsterna kommer från samma företag eller, i förekommande fall, från företag med ekonomiska band. Huruvida förväxlingsrisk föreligger beror på en helhetsbedömning av flera sammanhängande faktorer, bland annat (i) varornas och tjänsternas likhet, (ii) kännetecknens likhet, (iii) motstående känneteckens särskiljande och dominerande element, (iv) det äldre märkets särskiljande förmåga och (v) omsättningskretsen. Första steget vid bedömning av förväxlingsrisken är att fastställa dessa fem faktorer. Det andra steget är att avgöra deras relevans. Detta kapitel behandlar jämförelse av kännetecken. Syftet med att jämföra kännetecken är att avgöra om dessa är identiska (avsnitt 2 i detta kapitel), liknar varandra (avsnitt 3 i detta kapitel) eller är olika. 1.2 Allmänna principer 1.2.1 Objektiv jämförelse Jämförelsen av kännetecken är en så kallad objektiv jämförelse, där objektiv innebär att man tar hänsyn till alla kännetecknens element, oavsett om de är särskiljande eller dominerande. Därför håller den stegvisa metodik kontoret använder inledningsvis den objektiva bedömningen av likhet mellan kännetecknen åtskild från bedömningarna av särskiljbarheten hos deras beståndsdelar 1. Även om det visar sig finnas likhet mellan kännetecknen innebär detta inte nödvändigtvis att förväxlingsrisk föreligger. Den objektiva jämförelsen fastställer om det åtminstone finns omedelbar anledning att bedöma förväxlingsrisken genom att undersöka om det finns någon grad av likhet mellan kännetecknen. Hänsyns tas till graden av likhet 2 vid helhetsbedömningen då alla faktorer beaktas för fastställande av förväxlingsrisken. Om kännetecknen är klart olika avslutas prövningen av förväxlingsrisken vid denna punkt. Detta kontrasterar mot andra tillvägagångssätt som prövar särskiljbarheten hos varumärkets olika element samtidigt som man bedömer likheten mellan kännetecknen. Trots att skillnaden endast är metodologisk och inte påverkar slutresultatet av bedömningen av förväxlingsrisken, följer kontoret den först beskrivna metoden för den formella enhetlighetens skull. Samma metod tillämpas vid bedömning av huruvida kännetecknen är identiska. För det krävs att alla element sammanfaller objektivt, oavsett om de är särskiljande och/eller dominerande. 1 Riktlinjerna del C, Invändning, avsnitt 2, Identitet och förväxlingsrisk, kapitel 4, Särskiljningsförmåga och kapitel 5, Dominerande delar. Riktlinjerna del C, Invändning, avsnitt 2,. kapitel 8, Helhetsbedömning. Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 4

1.2.2 Tre aspekter: visuella, fonetiska och begreppsmässiga Kännetecken jämförs alltid på tre nivåer: visuell likhet (avsnitt 3.4 i detta kapitel), fonetisk likhet (avsnitt 3.5. i detta kapitel) och begreppsmässig likhet (avsnitt 3.6 i detta kapitel). Det beror på att kännetecken kan uppfattas både med synen och hörseln (jämförelse avseende smak, doft eller beröring är av flera skäl mindre relevant eller omöjlig) och eftersom kännetecken kan anspela på en liknande bild eller ett liknande begrepp. Endast när jämförelse på någon av nivåerna är omöjlig (t.ex. fonetisk jämförelse om varumärket är ett rent bildmärke) utelämnas den aspekten. 1.2.3 Kännetecken som ska jämföras Vid bedömning av identitet eller likhet måste kännetecknen jämföras i den form de skyddas, dvs. i den form de är registrerade/ansökts om. Den faktiska eller möjliga användningen av de registrerade varumärkena i annan form är irrelevant vid jämförelse av kännetecken 3. Jämförelsen måste omfatta kännetecknen som helhet. Därmed är det fel att hoppa över jämförelse av element i kännetecknen bara för att de t.ex. är mindre än övriga element (förutsatt att de inte är försumbara enligt beskrivningen nedan) eller därför att de inte är särskiljande. Det är endast vid helhetsbedömningen som särskiljande eller dominerande element behöver tillmätas en avgörande betydelse (dom av den 12 juni 2007, C-334/05 P, Limoncello, punkterna 41, 42, dom av den 13 december 2011, T- 61/09, Schinken King, punkt 46). 1.2.4 Möjliga utfall av jämförelsen Jämförelse av kännetecknen kan leda till ett av följande tre utfall: identitet, likhet eller olikhet. Resultatet är avgörande för vidare prövning av invändningen eftersom det har följande implikationer: om identitet fastställs mellan kännetecknen innebär det ett absolut skydd enligt artikel 8.1 a i varumärkesförordningen om även varorna och/eller tjänsterna är identiska. om likhet fastställs leder detta till att en prövning av förväxlingsrisken inleds i enlighet med artikel 8.1 b i varumärkesförordningen. om olikhet fastställs innebär det att förväxlingsrisk är utesluten. Det finns då inget behov av ytterligare prövning av villkoren i artikel 8.1 b i varumärkesförordningen. 3 När det gäller verkan av disclaimers, se Riktlinjerna del C, Invändning, avsnitt 2, kapitel 4, Särskiljningsförmåga. Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 5

1.2.5 Relevant område och omsättningskrets Likheten måste bedömas för det område där det äldre varumärket är skyddat. Det relevanta området måste anges. Vidare har omsättningskretsen stor betydelse vid jämförelse av kännetecknen 4. Om det äldre varumärket är ett nationellt varumärke måste relevanta kriterier analyseras i förhållande till omsättningskretsen i medlemsstaten i fråga (eller medlemsstaterna i fråga när det gäller varumärken i Beneluxländerna). Uppfattningen av likhet kan skilja sig mellan olika medlemsstater på grund av skillnader i uttal och/eller innebörd/tolkning. Om det äldre varumärket är ett registrerat gemenskapsvarumärke måste analysen i princip omfatta hela EU. I situationer där förväxlingsrisk föreligger i minst en medlemsstat och när det är motiverat av processekonomiska skäl (såsom att undvika prövning av specifika uttal eller innebörder på flera språk) behöver kontorets analys inte utvidgas till hela EU utan kan i stället ha fokus på endast den del eller de delar där förväxlingsrisk föreligger. Gemenskapsvarumärkets enhetliga karaktär gör att det går att förlita sig på ett äldre gemenskapsvarumärke vid invändningsförfaranden mot alla ansökningar om registrering av ett gemenskapsvarumärke som skulle inverka menligt på det äldre varumärkets skydd. Detta även om det bara skulle vara i förhållande till uppfattningen hos konsumenter i en del av EU (dom av den 8 september 2008, C-514/06, Armacell, punkterna 56-57 och efterföljande rättspraxis, bland annat dom av den 18 september 2011, T-460/11, BÜRGER, punkt 52 och den rättspraxis som citeras där). 2 Identitet mellan kännetecken 2.1 Begreppet identitet Om identitet fastställs mellan kännetecknen leder detta, såsom anges ovan, till att invändningen blir framgångsrik i enlighet med artikel 8.1 a i varumärkesförordningen om även varorna och tjänsterna är identiska. Om man ska förstå begreppet identitet och de krav som gäller för detta, måste man komma ihåg skillnaderna mellan artikel 8.1 a i varumärkesförordningen och skyddet i händelse av förväxlingsrisk i enlighet med artikel 8.1 b i varumärkesförordningen. Skyddet enligt artikel 8.1 a i varumärkesförordningen är absolut eftersom registrering av ett yngre identiskt kännetecken för identiska varor eller tjänster skulle äventyra det äldre varumärkets funktion som identifikationsmedel för kommersiellt ursprung. Om absolut identiska kännetecken eller varumärken registreras för identiska varor eller tjänster går det inte att föreställa sig omständigheter där all förväxlingsrisk skulle kunna uteslutas. Inga andra faktorer behöver beaktas, såsom allmänhetens grad av uppmärksamhet eller det äldre varumärkets särskiljbarhet. Å andra sidan skyddas det äldre varumärket enligt artikel 8.1 b i varumärkesförordningen mot förväxlingsrisk: även om varumärkena skiljer sig avseende vissa element kan deras likhet i kombination med ytterligare element som 4 Riktlinjerna del C, Invändning, avsnitt 2, kapitel 6, Omsättningskrets och grad av uppmärksamhet. Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 6

måste bedömas globalt leda till antagandet att de relevanta produkterna kommer från samma företag eller företag med ekonomiska band. På grund av det absoluta skydd som artikel 8.1 a i varumärkesförordningen ger måste begreppet identitet mellan varumärken ges en restriktiv tolkning. Det absoluta skyddet i det fall en ansökan om ett gemenskapsvarumärke som är identiskt med ett [äldre] varumärke i förhållande till varor eller tjänster som är identiska med dem för vilka varumärket är registrerat [enligt artikel 8.1 a i varumärkesförordningen] kan inte utvidgas utöver de situationer för vilket det föreskrevs, särskilt inte till situationer som mer specifikt skyddas av [artikel 8.1 b i varumärkesförordningen (dom av den 20 mars 2003, C-291/00, LTJ Diffusion (Arthur et Félicie), punkterna 50-54 i förhållande till motsvarande bestämmelser i varumärkesdirektivet). 2.2 Gräns för fastställande av identitet Enligt definitionen av identitet ska de båda kännetecknen sammanfalla i alla avseenden. Identitet mellan varumärkena föreligger därmed när ansökan om gemenskapsvarumärke utan ändring eller tillägg återger alla de element som utgör det äldre varumärket. Eftersom uppfattningen av identitet mellan kännetecknet och varumärket inte alltid följer av en direkt jämförelse av alla egenskaper hos de element som jämförs kan obetydliga skillnader mellan varumärkena förbigå en genomsnittlig konsument. Därför ska ansökan om gemenskapsvarumärke anses vara identisk med det äldre varumärket om det utan ändring eller tillägg återger alla element som utgör varumärket eller där det innehåller skillnader som är så obetydliga att de kan förbigå den genomsnittlige konsumenten (dom av den 20 mars 2003, C-291/00, LTJ Diffusion (Arthur et Félicie), punkterna 50-54). En obetydlig skillnad mellan två varumärken är en skillnad som en rimligt uppmärksam konsument inte upptäcker annat än vid grundlig granskning av varumärkena sida vid sida. Obetydlig är ingen objektiv term, och dess tolkning beror på graden av komplexitet hos de varumärken som jämförs. Obetydliga skillnader är de som, eftersom de berör element som är mycket små eller inte märks i ett sammansatt varumärke, inte går lätt att uppfatta för det mänskliga ögat när det berörda varumärket observeras. Detta med tanke på att den genomsnittlige konsumenten normalt inte analyserar ett varumärke utan uppfattar det som en helhet. Slutsatsen att ett element är "försumbart" bör åtföljas av ett adekvat resonemang om dess uteblivna inverkan på den allmänna uppfattningen av varumärket. Det följer av definitionen av identitet ovan att följande villkor måste uppfyllas för att varumärkena ska anses identiska i den mening som avses i artikel 8.1 a i varumärkesförordningen. fullständig identitet hos kännetecknen som helhet. Partiell identitet räcker inte enligt artikel 8.1 a i varumärkesförordningen. Däremot kan sammanfallande element i någon del av märket leda till att likhet mellan dem fastställs, vilket bör tas upp vid en prövning i förhållande till artikel 8.1 b i varumärkesförordningen. Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 7

Vilket som helst ytterligare element räcker för slutsatsen att varumärkena inte är identiska. Det spelar ingen roll om det extra elementet är ett ord, en figurdetalj eller en kombination av båda dessa. Följaktligen kommer två ordmärken inte att betraktas som identiska om det ena ingår i det andra men åtföljs av fler tecken (se del 2.4) eller av ord oavsett särskiljbarhet eller eventuell beskrivande karaktär. Äldre kännetecken Omtvistade kännetecken och yttranden Ärende millenium MILLENIUM INSURANCE COMPANY LIMITED Det konstaterades att "kännetecknen i fråga uppenbart inte var identiska", även om "insurance company limited" var beskrivande på engelska för tillhörande tjänster. R 0696/2011-1 INDIVIDUAL R 0807/2008-4 identitet på alla jämförelsenivåer. Det måste föreligga identitet mellan kännetecknen på alla relevanta nivåer av jämförelsen mellan varumärkena, dvs. visuell likhet, fonetisk likhet och begreppsmässig likhet. Om varumärkena är identiska i vissa aspekter (visuell likhet, fonetisk likhet eller begreppsmässig likhet) men inte i andra är de inte identiska som helhet. I det senare fallet kan de vara likartade och därför måste förväxlingsrisken prövas. 2.3 Identitet mellan ordmärken Ordmärken är identiska om båda är strikta ordmärken och sammanfaller exakt i bokstavs- eller sifferföljden. Ordmärken är varumärken som utgörs av bokstäver, siffror och andra tecken (t.ex. +, @,!) som återges med det standardtypsnitt som används av respektive kontor. Detta innebär att de inte gör anspråk på något särskilt figurelement eller utseende. Om båda märkena är registrerade som ordmärken är det oväsentligt vilket typsnitt som faktiskt använts av respektive kontor i det officiella offentliggörandet (Bulletinen). Skillnader i användningen av versaler eller gemener är irrelevant, även om gemener och versaler alternerar. Följande ordmärken är identiska MOMO MoMo B 1 802 233 BLUE MOON Blue Moon R 0835/2010-1 Global Campus GLOBAL CAMPUS R 0719/2008-2 Zeus ZEUS R 0760/2007-1 Jumbo JUMBO R 0353/2007-2 DOMINO Domino R 0523/2008-2 apetito APETITO T-129/09 Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 8

I allmänhet bör man kontrollera om kännetecknet har registrerats som ordmärke. Det kan exempelvis vara missvisande att endast pröva den grafiska återgivningen av varumärket (t.ex. i Madridsystemet) eftersom ansökan kan vara för ett ordmärke, men beroende på den grafiska återgivningen av kännetecken som används i intygen, bulletinerna osv. kan varumärket innehålla figurelement, stiliserade element eller typsnitt. I dessa fall gäller ansökan framför den exakta återgivningen i intyg, bulletiner osv. Varumärken med icke-latinska tecken måste betraktas som ordmärken i de designerade jurisdiktioner där dessa tecken officiellt används (t.ex. kyrilliska tecken för ett gemenskapsvarumärke eller en internationell registrering som designerar Bulgarien eller EU), i enlighet med angivelsen av kategori nr 28.05 i Wienklassificeringen av figurelement. B 1 827 537 En skillnad på endast en bokstav räcker för att avgöra att identitet inte föreligger. Detsamma gäller ett blanksteg eller ett skiljetecken (t.ex. bindestreck eller punkt) eftersom närvaron av något av dessa kan förändra hur kännetecknet uppfattas (se det första exemplet nedan). Följande ordmärken är inte identiska: She, SHE S-HE T-391/06 TELIA teeli B 13 948 NOVALLOY NOVALOY B 29 290 HERBOFARM HERBO-FARMA R 1752/2010-1 2.4 Ordmärken och bildmärken Ett ordmärke och ett bildmärke är inte identiska även om de båda består av samma ord, annat än om skillnaderna kan förbigå omsättningskretsen. I de följande exemplen är kännetecknen tveklöst inte identiska: IHotel T-277/11 ELCO R 0803/2008-1 Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 9

eclear R 1807/2010-1 BIG BROTHER R 0932/2010-4 Däremot kan det vara svårare att komma fram till att varumärken inte är identiska om bildmärket är skrivet med ett vanligt typsnitt. I de följande exemplen konstaterades det ändå att varumärkena inte var identiska: THOMSON R 0252/2008-1 Klepper R 0964/2009-1 2.5 Identitet mellan bildmärken Två bildmärken är identiska om båda kännetecknen överensstämmer i alla sina figurelement (form, färger, kontrast, skuggning osv.). Om figurelementen skiljer sig räcker det givetvis inte med att samma ord används för att varumärkena ska betraktas som identiska. Följande varumärken är inte identiska: R 0558/2011-1 R 1440/2010-1 7078 C Eftersom presentationen av bokstäverna "TEP" med kursivering skulle förbigå allmänheten betraktas varumärkena i det följande fallet som identiska: Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 10

B 2 031 741 3 Likhet mellan kännetecken 3.1 Begreppet likhet Enligt rättspraxis är två varumärken likartade bland annat om det ur omsättningskretsens synvinkel förekommer åtminstone delvis likhet mellan dem med avseende på en eller flera relevanta aspekter (dom av den 23 oktober 2002, T-6/01, Matratzen, punkt 30 (C-03/03 P); dom av den 12 november 2008, T-281/07, BLUE, punkt 26). Helhetsbedömningen av förväxlingsrisken måste, när det gäller de omtvistade varumärkenas visuella likhet, fonetisk likhet och begreppsmässiga likhet, bygga på det helhetsintryck varumärkena ger, med hänsyn bland annat till deras särskiljande och dominerande beståndsdelar (dom av den 11 november 1997, C-251/95, SABEL, punkt. 23). 3.2 Gräns för fastställande av likhet Om likhet föreligger på någon av de tre nivåerna är kännetecknen likartade (dom av den 2 december 2009, T-434/07, Volvo, punkt 50-53). Huruvida kännetecknen är tillräckligt likartade för att förväxlingsrisk ska föreligga ska behandlas i en annan del av beslutet (helhetsbedömningen) och inte i det avsnitt som gäller jämförelse av kännetecknen. En logisk följd av en lågt satt gräns är att det inte automatiskt leder till slutsatsen att förväxlingsrisk föreligger, inklusive risk för associering, även om det konstateras att kännetecknen är likartade och varorna och tjänsterna är likartade eller identiska. Så som nämns ovan beror förväxlingsrisken, inklusive risken för associering, på många faktorer som först måste bedömas var för sig 5. Eftersom det inte alltid är lätt att dra gränsen mellan likhet och olikhet behandlas dessa begrepp tillsammans vid varje jämförelse: bedömning av visuell likhet, fonetisk likhet och begreppsmässig likhet. 3.3 Försumbara element Så som nämns i avsnitt 1.2.1 ovan ska jämförelsen omfatta kännetecknen i sin helhet. När det gäller försumbara element får kontoret dock hoppa över jämförelsen av sådana element från början, efter att vederbörligen ha motiverat varför elementen anses försumbara (se dom av den 12 juni 2007, C-334/05 P, Limoncello, punkt 42). Detta är särskilt viktigt när det försumbara elementet är det element som är 5 Riktlinjerna del C, Invändning, avsnitt 2, kapitel 8, Helhetsbedömning. Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 11

gemensamt för kännetecknen. Begreppet försumbara element bör ges en restriktiv tolkning, och vid tvekan bör beslutet omfatta kännetecknen som helhet. Kontoret anser att ett försumbart element är ett element som på grund av sin storlek och/eller sitt läge inte observeras vid första påseendet eller ingår i ett sammansatt kännetecken med många andra element (t.ex. dryckesetiketter och förpackningar) och att det därför är högst sannolikt att det förbigår omsättningskretsen. Exempel: T-162/08 Orden by missako är nästan oläsliga: storleken och stilen gör dem svåra att tolka. (GREEN BY MISSAKO) LUNA R 02347/2010-2 Elementet Rótulos Luna S.A. ansågs vara försumbart. R 0396/2010-1 MATHEUS MÜLLER Nämnden bedömde inte elementen 30 cl, 30 % vol., ANNO och 1857 varken fonetiskt eller begreppsmässigt. R 1328/2005-2 MAGNA Nämnden beskrev det omtvistade kännetecknet som helhet men försumbara element som 70 % inkluderades inte i jämförelsen på tre nivåer. T-472/08 Andra element än cachaça/pirassununga och 51, det senare skrivet med vitt inne i en cirkel som i sig delvis ligger inom ett brett band som löper från kännetecknets ena sida till den andra, är försumbara för det helhetsintryck som dessa varumärken ger (punkt 65). Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 12

3.4 Jämförelse avseende visuell likhet 3.4.1 Jämförelse av visuell likhet som innefattar ordmärken När en jämförelse innefattar minst ett ordmärke är ordet som sådant skyddat, inte dess skrivna form. Enligt rättspraxis är ett ordmärke ett märke som uteslutande består av bokstäver, ord eller ordsammansättningar som skrivs med tryckbokstäver i ett standardtypsnitt, utan särskilda grafiska särdrag (dom av den 20 april 2005, T-211/03, Faber, punkt 33, och dom av den 13 februari 2007, T-353/04, Curon, punkt 74). Det skydd registrering av ett ordmärke erbjuder gäller det ord som anges i ansökan om registrering och inte de enskilda grafiska och stilistiska särdrag som varumärket kan ha (dom av den 22 maj 2008, T-254/06, RadioCom, punkt 43). Därför är det irrelevant huruvida ordmärket återges med gemener eller versaler. BABIDU babilu T-66/11 (punkt 57) BALLYMANOR BallyM R 0391/2010-1 3.4.1.1 Ordmärke mot ordmärke För ordmärken bygger jämförelsen avseende visuell likhet på en analys av antalet och sekvensen av bokstäver/tecken, placeringen av de sammanfallande bokstäverna/tecknen, antalet ord och kännetecknens struktur (t.ex. huruvida ordelementen är åtskilda eller förenade med bindestreck). Den genomsnittlige konsumenten uppfattar normalt ett varumärke som en helhet och går inte vidare och analyserar dess olika detaljer. Därför räcker det ofta inte med små skillnader i (antalet) bokstäver för att utesluta visuell likhet, särskilt om kännetecknen har en gemensam struktur. I följande fall bedömdes varumärkena vara visuellt likartade: CIRCULON CIRCON T-542/10 MEDINETTE MESILETTE T-342/10 FORTIS FORIS R 0049/2002-4 ARTEX ALREX T-154/03 BALLYMANOR BallyM R 0391/2010-1 MARILA MARILAN R 0799/2010-1 EPILEX E-PLEX T-161/10 CHALOU CHABOU T-323/10 Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 13

Följande ordmärken är visuellt olika: ARCOL CAPOL C-193/09 P och T-402/07 HALLOUMI HELLIM T-534/10 3.4.1.2 Jämförelse mellan ett ordmärke och ett bildmärke med ordelement När bildmärken med ordelement och ordmärken jämförs visuellt är det viktiga huruvida kännetecknen delar ett signifikant antal bokstäver i samma position och huruvida ordelementet i figurkännetecknet är kraftigt stiliserat. Likhet kan konstateras även om bokstäverna återges med olika typsnitt, med kursivering eller fetstil, med versaler eller gemener eller i färg. När samma bokstäver återges i samma sekvens måste i princip skillnaden i grad av stilisering vara stor för att visuell olikhet ska kunna konstateras. Följande varumärken ansågs vara visuellt likartade eftersom stiliseringen av ordelementen i bildmärkena inte skiljde sig åt påtagligt och ordelementen var både lättigenkännliga och läsliga: VITAFIT T-552/10 Hella T-522/10 vitafresh R 0399/2009-1 COTO DE IMAZ R 0409/2009-1 vendus sales & communication group R 0994/2009-4 OPENDOOR R1309/2008-4 VITESSE R 0636/2008-4 Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 14

EMERGEA T-172/04 I fall där orden i bildmärket är starkt stiliserade bör varumärkena dock betraktas som visuellt olika, som i följande exempel: NEFF R 1242/2009-2 NODUS R 1108/2006-4 3.4.2 Jämförelse av visuell likhet som inte innefattar ordmärken Om inget av de kännetecken som ska jämföras är ett ordmärke måste en åtskillnad göras mellan de rena figurelementen i varumärkena och ordelementen: Vid jämförelse av de motstående kännetecknen med avseende på deras rena figurelement betraktar kontoret bokstäverna som bilder: om de överensstämmer i ett, separat igenkännbart element eller har samma eller en likartad kontur är det troligt att någon visuell likhet kommer att konstateras. Vid jämförelse av kännetecknen med avseende på deras ordelement anser kontoret att kännetecknen är lika om de delar ett signifikant antal bokstäver i samma position och dessa inte är starkt stiliserade eller stiliserade på samma eller ett likartat sätt. Likhet kan konstateras trots att bokstäverna återges grafiskt med olika typsnitt, med kursivering eller fetstil, med versaler eller gemener eller i färg (dom av den 18 juni 2009, T-418/07, LiBRO, och dom av den 15 november 2011, T-434/10. ALPINE PRO SPORTSWEAR AND EQUIPMENT, överklagande C-42/12 P avslaget). Generellt finns det tre typer av jämförelse av visuell likhet: Rent figurkännetecken jämfört med rent figurkännetecken: kännetecknen är visuellt likartade om något av deras element överensstämmer. Figurkännetecken med ordelement jämfört med figurkännetecken med ordelement: kännetecknen är visuellt lika om deras figurelement överensstämmer och/eller om de har gemensamma ord och/eller bokstäver skrivna med samma/liknande typsnitt eller ett som inte är starkt stiliserat. Figurkännetecken med ordelement jämfört med rent figurkännetecken (eller omvänt): kännetecknen är visuellt likartade om något av deras figurelement överensstämmer. Dessa tre scenarier behandlas i detalj nedan, med vissa särskilda situationer beskrivna på slutet. Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 15

3.4.2.1 Rent figurkännetecken jämfört med rent figurkännetecken Så som förklaras ovan kan kännetecknen vara visuellt lika om de överensstämmer eller har en likartad kontur. Följande rena figurkännetecken konstaterades vara visuellt likartade. T-379/08 B 1 157 769 T-523/08 Följande rena figurkännetecken konstaterades vara visuellt olika. B 1 572 059 R 1904/2010-4 (överklagande som ännu inte avgjorts, T-502/11) 3.4.2.2 Visuell jämförelse mellan två ordmärken/bildmärken Så som redan nämnts gäller om båda kännetecknen innehåller ordelement att likhet kommer att konstateras om dessa element sammanfaller i en sekvens av bokstäver som inte är starkt stiliserad. Detta gäller även om bokstäverna återges grafiskt med olika, men fortfarande inte starkt stiliserade, typsnitt, oavsett om de återges med kursivering eller fetstil, med versaler eller gemener eller i färg (dom av den 18 juni Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 16

2009, T-418/07, LiBRO, och dom av den 15 november 2011, T-434/10. ALPINE PRO SPORTSWEAR AND EQUIPMENT, överklagande C-42/12 P ogillat). I följande exempel ansågs varumärkena vara visuellt likartade eftersom de har vissa ord eller sekvenser av bokstäver gemensamma och typsnittet inte ansågs vara starkt stiliserat: T-418/07 T-434/10 (överklagande ogillat) R 1148/2008 B 921 934 T-460/09 T-204/09 R 1025/2010-4 I följande exempel ansågs varumärkena dock vara visuellt olika, trots att de har vissa ord och/eller bokstäver och/eller figurdetaljer gemensamma eftersom de gemensamma bokstäverna är starkt stiliserade och olika placerade och det finns ytterligare figurdetaljer: T-390/03 Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 17

T-106/06 R 448/2009-1 R 0576/2010-2 (bekräftat genom T-593/10) R 0111/2010-4 3.4.2.3 Visuell jämförelse mellan ett ordkännetecken/figurkännetecken och ett figurkännetecken Ett sammanfallande figurelement som visuellt uppfattas som identiskt eller likartat kan leda till visuell likhet. Följande exempel är fall där visuella likheter föreligger på grund av överensstämmande figurelement. T-81/03, T-82/03 and T-103/03 och R 0144/2010-2 (två olika äldre kännetecken) Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 18

R 1022/2009-2 I följande exempel var figurelementen olika och kännetecknen ansågs vara visuellt olika: B 134 900 Varumärkena ansågs vara visuellt olika. 3.4.2.4 Särskilda scenarier vid jämförelse av figurkännetecken Vid visuell jämförelse av figurkännetecken går det fortfarande att konstatera visuell likhet när figurelementen är olika (dvs. de överensstämmer inte och har inte samma eller likartad kontur) och ordelementen är olika. Likhet konstateras om den övergripande stiliseringen, strukturen och färgkombinationen gör kännetecknen visuellt lika som helhet. Följande exempel åskådliggör hur likartad struktur, stilisering och färgkombination kan göra kännetecken visuellt likartade: B 1 220 724 Kännetecknen ansågs vara visuellt likartade. 3.4.2.5 Visuell jämförelse av "färg per se "-märken Vid jämförelse av rena färgvarumärken kommer visuell likhet att föreligga så länge varumärkena innehåller samma färger/färgkombinationer eller likartade nyanser. Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 19

Exempel: B 1 229 790 Angivelse av färg: Currygul (ockra) RAL 6003- HR/olivgrön RAL 1027-HR. Angivelse av färg: Gul, Pantone PMS 142, grön RAL 6001 Kännetecknen ansågs vara visuellt likartade i och med att de båda innehåller likartade nyanser av grönt och gult. 3.4.2.6 Visuell jämförelse av 3D-märken Vid jämförelse av tredimensionella och tvådimensionella kännetecken ska samma grundprinciper tillämpas som för 2D-märken. Tredimensionella kännetecken är relativt sällsynta, vilket normalt har särskild betydelse för kännetecknets visuella effekt, men denna måste ändå beaktas i förhållande till helhetsintrycket av kännetecknet. Däremot finns det en låg grad av visuell likhet mellan följande märken: R 0806/2009-4 T-24/08 Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 20

Följande ordmärken är visuellt olika: R 0806/2009-4, para. 34 3.5 Fonetisk jämförelse 3.5.1 Praktiska kriterier När invändningen bygger på äldre kännetecken som har skydd i olika EUmedlemsstater måste i princip hänsyn tas till alla omsättningsgruppens olika uttal av kännetecknen på dessa medlemsstaters officiella språk. Ingen hänsyn tas till dialekter. Så som redan nämnts gäller dock att om det äldre varumärket är ett registrerat gemenskapsvarumärke måste analysen i princip omfatta hela EU. I situationer där förväxlingsrisk föreligger i minst en medlemsstat och när det är motiverat av processekonomiska skäl (såsom att undvika prövning av specifika uttal eller innebörder på flera språk) behöver kontorets analys inte utvidgas till hela EU utan kan i stället ha fokus på endast den del eller de delar där förväxlingsrisk föreligger. Det fonetiska helhetsintrycket av ett kännetecken påverkas särskilt av stavelsernas antal och ordningsföljd. Den vanliga rytmen och intonationen för kännetecknen spelar stor roll för hur kännetecknen uppfattas fonetiskt. I Collins English Dictionary definieras det engelska ordet rhythm som the arrangement of words into a more or less regular sequence of stressed and unstressed or long and short syllables. Intonation definieras som the sound pattern of phrases and sentences produced by pitch variation in the voice. Därför är stavelserna och deras särskilda sekvens och betoning de viktigaste elementen för att fastställa det fonetiska intryck ett varumärke ger. Bedömningen av gemensamma stavelser är särskilt viktig vid fonetisk jämförelse av varumärken, eftersom det som avgör om varumärkenas fonetiska helhetsintryck är likartat huvudsakligen är dessa gemensamma stavelser och deras identiska eller likartade kombination. Följande är exempel på fonetiskt olika varumärken: Äldre kännetecken Omtvistat kännetecken Relevant territorium Ärende ARCOL CAPOL EU C-193/09 CLENOSAN ALEOSAN ES R 1669/2010-2 GULAS MARGULIÑAS ES R 1462/2010-2 Följande är exempel på fonetiskt likartade/identiska varumärken: Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 21

Äldre kännetecken Omtvistat kännetecken Relevant territorium Ärende FEMARA EU R 0722/2008-4 BX DE R 0166/2010-1 R 1071/2009-1 likartade i låg grad Varumärkena som består av en enda bokstav kan jämföras fonetiskt. Följande varumärken är fonetiskt identiska då de båda återger bokstaven A. Äldre varumärke Omtvistat kännetecken Ärende T-115/02 3.5.2 Kännetecken och element i kännetecken som måste bedömas Ett bildmärke utan ordelement kan per definition inte uttalas. Som mest kan dess visuella eller begreppsmässiga innehåll beskrivas muntligt (dom av den 7 februari 2012, T-424/10, Device of a rectangle with elephants, punkt 46). Med andra ord är rena bildmärken (dvs. varumärken som inte innehåller något ordelement) inte föremål för fonetisk bedömning. Den innebörd som bilden anspelar på får bara bedömas visuellt och begreppsmässigt. Följande är exempel där ingen fonetisk jämförelse kunde göras eftersom varumärkena är rena bildmärken: R 0131/2010-4 R 0403/2009-2 Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 22

T-424/10 När ett av kännetecknen innehåller element som kan läsas och det andra endast innehåller figurelement som inte är föremål för fonetisk bedömning bör utfallet vidare bli att ingen fonetisk jämförelse kan göras. Exempel: (KUNGFU) R 0144/2010-2 När det gäller uttalet av figurelement som påminner om bokstäver bör det noteras att omsättningskretsen tenderar att läsa sådana figurelement endast om dessa är kopplade till eller utgör en del av ett ord som är känt för omsättningskretsen, såsom i de följande exemplen: OLI SONE B 1 269 549 ROCK T-146/08 Slutligen gäller att ord, bokstäver och siffror alltid måste bedömas fonetiskt men att vissa symboler och förkortningar ger upphov till osäkerhet. Logogrammet & (et-tecken) läses och uttalas normalt. Därför bör det tas med i den fonetiska bedömningen. Men uttalet av en viss symbol kan skilja sig mellan olika berörda språk. DNG R 0160/2010-2 Et-tecknet & uttals på de flesta EU-språk och känns igen som motsvarande översättning av konjunktionen och. Detsamma gäller det typografiska tecknet @, som i princip uttalas. Men det är uppenbart att uttalet av en viss symbol kan skilja sig mellan olika berörda språk. Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 23

VODAFONE AT HOME R 1421/2010-4 @ kommer att uttals som "at" eller "arrobas" i Benelux (punkt 21). I fallet ovan kan det inte förnekas att en betydande andel av omsättningsgruppen särskilt engelskspråkiga skulle läsa symbolen som at och därmed uttala varumärket som at home. Därför måste hänsyn tas till denna möjlighet tillsammans med andra möjligheter, t.ex. a home eller bara home. På andra språk kan symbolen givetvis vara läsbar på olika sätt (t.ex. som arroba på spanska och portugisiska). Jämför dock detta med: R 0719/2010-1 (T-220/11 ogiltigförklarat, C-524/12 P pågår) @ kommer att uppfattas som bokstaven a av (åtminstone) den engelskspråkiga allmänheten (punkt 25). Även symbolerna för plus (+) och minus/bindestreck (-) kan beroende på omständigheterna uttalas av omsättningskretsen. Minussymbolen kan uttalas när den används i kombination med ett tal, t.ex. -1, men uttalas inte om den används som bindestreck (som i G-Star). I följande exempel skulle symbolen + i det omtvistade sökta gemenskapsvarumärket uttalas som plus. AirPlus International T-321/07 (C-216/10 P avslaget) T-400/06 Även valutasymboler (, $, osv.) kan uttalas när det relevanta varumärket uttalas högt. Som ett (fiktivt) exempel skulle kännetecknet 20 uttals som 20 pounds i Förenade kungariket. Därför är kännetecknen 20, 20 pounds och twenty pounds fonetiskt identiska. Ibland kan dock det sätt på vilket vissa symboler eller bokstäver används göra det orealistiskt att anta att de kommer att läsas och uttalas, t.ex. när en symbol i ett bildmärke upprepas för att skapa ett mönster eller är kraftigt förvrängd eller på annat sätt inte klart läsbar. Detta åskådliggörs med följande kontrasterande exempel: Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 24

Varumärke Förklaring T-593/10 I detta bildmärke kan bokstaven B läsas. Varumärket måste därför bedömas fonetiskt. T-593/10 I detta bildmärke är bokstaven B så förvrängd att det är svår att avgöra om det rör sig om bokstaven b eller om siffran 8. R 1779/2010-4 Det är mycket svårt att avgöra hur kännetecknet ska uttalas. Därför kan en jämförelse av fonetisk likhet ge högst varierande resultat, från identitet till olikhet. B 1 127 416 I detta bildmärke kan bokstaven H läsas och måste därför bedömas fonetiskt. B 1 127 416 I detta tecken gör mönstret det osannolikt att konsumenterna ska läsa ett H (eller snarare flera H). Varumärket kan inte bedömas fonetiskt. Huruvida en viss symbol/bokstav kan uttals eller inte beror sammanfattningsvis på typen av tecken i fråga, hur det återges och hur det kombineras med andra element i kännetecknet. 3.5.3 Identiska/likartade ljud i annan ordning Om de motstående varumärkena bildas av stavelser eller ord som är identiska eller mycket likartade men kommer i en annan ordning, så att om bara en av stavelserna skulle flyttas om skulle kännetecknen vara identiska eller högst likartade fonetiskt, skulle slutsatsen bli att kännetecknen är fonetiskt likartade. Exempel: SAT-COM COM S.A.T B 361 461 Kids Vits VITS4KIDS T-484/08 (C-84/10 P avslaget) Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 25

T-67/08 3.5.4 Kännetecken som består av eller innehåller främmande eller påhittade ord När ett tecken innehåller främmande ord bör det i princip antas att omsättningskretsen är obekant med hur modersmålstalare skulle uttala sitt eget språk. Därmed torde omsättningskretsen uttala ett främmande ord i enlighet med de fonetiska reglerna för sitt eget språk. Äldre kännetecken LIDL KAN-OPHTAL PAN-OPHTAL GLÄNSA Omtvistat kännetecken LIFEL BAÑOFTAL GLANZ Ärende R 0410/2010-1 De första två bokstäverna och den sista är desamma i båda varumärkena. Fonetisk likheten blir ännu större eftersom LIDL ofta uttalas som om det skrevs LIDEL. Av fonologiska orsaker är D och L nästan omöjliga att uttala på de flesta språk utan att man infogar en vokal mellan dem. Därför skulle varumärkena uttalas LIFEL och LIDEL på språk som spanska, italienska, tyska och franska. T-346/09 Det relevanta området är Tyskland. Domstolen konstaterade att fonetisk likhet förelåg. Den tyska konsumenten uttalar troligen bokstäverna N och Ñ på samma sätt. Vidare uttals bokstäverna P och B med båda läpparna, och ljuden kan förväxlas om de åtföljs av samma vokal. Det innebär att kännetecknen PAN-OPHTAL och BAÑOFTAL uppvisar stark fonetisk likhet. T-88/10 Tribunalen drog slutsatsen att omljud inte skulle förändra det fonetiska helhetsintrycket för talare av EN, FR och ES, eftersom språken i fråga inte har bokstaven ä (punkt 40). Detta gäller dock inte om omsättningskretsen är bekant med ett ord, t.ex. i de följande scenarierna: När det är ett fastställt faktum att ett främmande språk är känt av omsättningskretsen. Domstolen har t.ex. redan bekräftat att det finns en grundläggande förståelse av engelska hos allmänheten, åtminstone i de skandinaviska länderna, Nederländerna och Finland (dom av den 26 november 2008, T-435/07, NEW LOOK, punkt 23). När viss terminologi uppenbart är känd av omsättningskretsen för vissa klasser av varor och/eller tjänster. Fackmannen inom IT-området och forskare antas i allmänhet vara mer bekanta med användningen av den tekniska och grundläggande engelska vokabulären än den genomsnittlige konsumenten, oberoende av område (dom av den 27 november 2007, T-434/05, ACTIVY Media Gateway, punkterna 38 och 48 för IT-området (C-57/08 P, ogiltigförklarades) och dom av den 9 mars 2012, T-207/11, EyeSense, punkterna 21 och 22 för tyska fackmän inom det medicinska området). När mycket grundläggande ord förstås i alla medlemsstater, såsom de engelska orden baby, love, one, snack, surf, pizza osv. Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 26

Äldre varumärke Omtvistat kännetecken Ärende Babylove Baby Love R 0883/2010-2 Slutligen, när en av parterna lägger fram övertygande bevis för att ett sådant ord är känt av en betydande andel av omsättningskretsen. Om en betydande andel av omsättningskretsen uttalar det främmande ordet korrekt men en annan betydande andel tillämpar reglerna för sitt modersmål bör båda uttalen tas upp vid en bedömning av fonetisk likhet och ett resonemang kring detta föras. Exempel: WRITE RIGHT ZIRH (endast exempel) Engelska: hög grad av fonetisk likhet. Spanska: fonetisk olikhet. T-355/02 (överklagande C- 206/04 P ogillat.) Likartat i engelsktalande länder och Spanien. När det gäller påhittade ord eller fantasiord (ord som inte motsvarar något befintligt ord i EU) kan omsättningsgruppen uttala dem inte bara om de skulle ha ett uttal som följer uttalsreglerna för deras modersmål utan även så som de är skrivna. Äldre kännetecken BAMIX Omtvistat kännetecken KMIX Ärende T-444/10 Tribunalen noterade att ordelementet kmix inte motsvarar något befintligt ord i EU och att det kan uttalas av en del av omsättningskretsen som det är skrivet, som en enda stavelse. Det är dock också möjligt att det ansökta varumärket skulle uttalas som ett tvåstavigt ord, nämligen ka och mix. På vissa språk i EU (särskilt franska och tyska) uttalas bokstaven k som ka och uttalet km är inte vanligt (punkt 32). Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 27

3.6 Begreppsmässig jämförelse: praktiska kriterier 3.6.1 Definition av semantiskt innehåll Två tecken är begreppsmässigt identiska eller likartade om de uppfattas som att deras semantiska innehåll är identiskt eller överensstämmer (dom av den 11 november 1997, C-251/95, Sabèl, punkt 24). Ett varumärkes semantiska innehåll är vad det betyder, vad det anspelar på eller, om det är en bild eller form, vad det representerar. I denna text används uttrycken semantiskt innehåll och begrepp utan åtskillnad. Om ett varumärke utgörs av olika element (t.ex. ett ord- och ett figurelement) måste begreppet definieras för varje element. Om varumärket består av ett meningsfullt uttryck (som utgörs av två eller fler ord) är det viktiga innebörden av uttrycket som helhet och inte av varje ord för sig. Varje begrepp behöver inte definieras: endast de begrepp som sannolikt är kända av omsättningskretsen, enligt definitionen för relevant område, har betydelse. Om det relevanta området exempelvis är Spanien är det faktum att ordet har en innebörd på polska normalt irrelevant. Som regel påverkas den begreppsmässiga jämförelsen inte av relevanta varor och tjänster. Om en term har många innebörder varav en har särskild signifikans för de relevanta varorna och tjänsterna kan den begreppsmässiga jämförelsen inriktas på den innebörden. I vilket fall är det viktigaste hur termen uppfattas av omsättningskretsen. En koppling mellan varorna och tjänsterna och vad kännetecknen betyder, anspelar på eller representerar får inte tvingas fram eller konstrueras på konstlad väg. Om de relevanta varorna exempelvis har att göra med belysning och kännetecknet är eller innehåller elementet LED, är light-emitting dioder [SV: ljusavgivande diod] en av de olika möjliga innebörderna av LED. Därför kan den begreppsmässiga jämförelsen inriktas på den innebörden. 3.6.1.1 Ords semantiska innehåll Om varumärket utgörs av eller innehåller ett ord är granskarens första steg att slå upp förklaringen till ordet i ordböcker och/eller uppslagsverk på det relevanta områdets språk. Om ordet finns i ordboken/uppslagsverket är den innebörd som anges där dess semantiska innehåll. Som startpunkt bör det noteras att omsättningskretsen i olika EU-medlemsstater bedöms tala huvudsakligen de språk som är dominerande i deras respektive områden (dom av den 23 oktober 2002, T-6/01, MATRATZEN, punkt 27). Dessa språk är normalt det relevanta områdets språk. Äldre varumärke Omtvistat kännetecken Ärende HALLOUMI HELLIM T-534/10 Hellim är den turkiska översättningen av halloumi (grekiska) (typ av ost). Det relevanta området var Cypern. Domstolen konstaterade att turkiska visserligen inte är ett av EU:s officiella språk men att det är ett av Republiken Cyperns officiella språk. Därför förstås och talas turkiska av en del av Cyperns befolkning (punkt 38). Domstolen fann därför att genomsnittskonsumenten i Cypern, där både grekiska och turkiska är officiella språk, förstår att orden HALLOUMI eller HELLIM båda hänför sig till samma speciella ost från Cypern. Följaktligen finns det en viss begreppsmässig likhet mellan dessa ord (punkt 41). Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 28

Domstolen har dock gjort det lika klart att denna regel bara gäller den primära språkliga förståelsen hos allmänheten i dessa områden. Detta är ingen oflexibel regel. Omsättningskretsen bör inte automatiskt anses ha det språk som är dominerande i den berörda medlemsstaten som modersmål, eller inte ha någon särskild kunskap i andra språk (beslut av den 3 juni 2009, C-394/08 P, ZIPCAR, punkt 51). I de följande scenarierna tas t.ex. hänsyn till andra språk än det dominerande. När ordet på ett annat språk ligger mycket nära motsvarande ord på det relevanta områdets officiella språk. Det engelska ordet bicycle [SV: cykel] förstås i Spanien eftersom det ligger mycket nära det motsvarande spanska ordet, bicicleta. När det är vanligt att ordet på ett främmande språk används i det relevanta området. Det är t.ex. vanligt att det spanska ordet bravo används som en berömmande term, i betydelsen bra gjort, på tyska. När det är känt att omsättningskretsen är bekant med ett främmande språk. Domstolen har t.ex. redan bekräftat att allmänheten, åtminstone i de skandinaviska länderna, Nederländerna och Finland, har en grundläggande förståelse av engelska (dom av den 26 november 2008, T-435/07, NEW LOOK, punkt 23). När det är känt att omsättningskretsen är bekant med ett visst språk för vissa klasser av varor och/eller tjänster. Engelska it-termer förstås t.ex. normalt av omsättningskretsen för it-varor, oavsett område. Mycket grundläggande ord, som förstås i alla medlemsstater därför att de har fått internationell användning, såsom love, one, snack, surf, pizza, baby m.fl. Slutligen, när en av parterna lägger fram övertygande belägg för att ett sådant ord är känt av en relevant andel av omsättningskretsen. Följande är exempel på begrepp bakom ord: Varumärke Område Begrepp Ärende Mirto ES [SV: myrten] på spanska beskriver det en buske som tillhör familjen Myrtaceae och är två till tre meter hög. T-427/07 Peer EN Lord T-30/09 Storm EN Bad weather T-30/09 - EU Termerna star snacks och star foods kommer att tolkas som att de hänför sig till kvalitetslivsmedel inte bara av engelsktalande utan även av större delen av omsättningskretsen. T-492/08 (Star foods I) T-333/11 (Star Foods II) STAR SNACKS - EU Det finns en viss grad av begreppsmässig likhet baserat på Mc och orden baby och kids som båda hänför sig till barn (punkt 42). T-466/09 Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 29

Så som visas i vissa av exemplen ovan är det inte alltid nödvändigt att ge en fullständig lexikal definition av ett ords innebörd. Det räcker med att använda en synonym, såsom Peer=Lord eller Storm=bad weather. När en del av allmänheten uppfattar begreppet medan en annan del antingen inte uppfattar det eller uppfattar en annan innebörd bör dessutom en distinktion göras i enlighet med det. När varumärket utgörs av ett meningsfullt uttryck är det uttryckets innebörd som helhet, så länge det tolkas som sådant, och inte de enskilda ordens innebörd som är relevant för den begreppsmässiga jämförelsen (men lägg märke till undantaget nedan när det gäller uttryck på främmande språk). Fiktivt exempel: KINGS DOMAIN jämfört med KING SIZE. Felaktig bedömning: KING betyder male sovereign, DOMAIN betyder a territory over which rule or control is excercised och SIZE betyder the physical dimensions, proportions, magnitude, or extent of an object. Varumärkena är begreppsmässigt likartade eftersom de har begreppet king gemensamt. Korrekt bedömning: KINGS DOMAIN betyder a territory under the control of a king, KING SIZE betyder larger or longer than the usual or standard size. Varumärkena är begreppsmässigt olika även om de har ordet KING gemensamt. Detta åskådliggörs med följande exempel, där varumärkena konstaterades vara begreppsmässigt olika. MOUNTAIN MOUNTAIN BIKER B 1 950 GoldGips Goldband R 0975/2009-4 ALTA ALTA FIDELIDAD B 112 369 Ovannämnda regel om meningsfulla uttryck har följande undantag: när kännetecken är på ett främmande språk kan det hända att en betydande andel av omsättningskretsen endast har begränsade kunskaper i det relevanta främmande språket och därför inte förstår skillnaden i innebörd mellan de båda uttrycken. I sådana fall kan det hända att innebörden av ett uttryck som sådant inte förstås utan endast innebörden av de enskilda elementen. Detta kan därför leda till att likhet konstateras om allmänheten endast förstår den gemensamma delen. I exemplet ovan, om det konstateras att (en del av) allmänheten förstår endast KING bör slutsatsen vara att kännetecknen är begreppsmässigt lika. Äldre varumärke Omtvistat kännetecken Ärende ICEBERG ICEBREAKER T-112/09 Tribunalen ansåg att icebreaker skulle förstås endast av den del av den italienska allmänheten som kunde engelska. Däremot är iceberg ett vanligt ord med en omedelbart uppenbar innebörd för omsättningskretsen. Det äldre varumärket ICEBERG har därför en uppenbar innebörd för den italienska allmänheten, medan det ansökta varumärket ICEBREAKER skulle sakna tydlig innebörd för den allmänheten. Tribunalen tog vidare upp att de motstående varumärkena hade prefixet ice gemensamt. Tribunalen Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 30