Vindkraftutbyggnadförutsättningar

Vindkraftutbyggnadförutsättningar och prognos Svensk Vindenergi 2016-02-16 Tomas Hallberg

Agenda Historisk utveckling Drivkrafter Dagsläge och prognos Utmaningar och möjligheter Tillståndsfrågor Nätutbyggnad Utlandsförbindelser EU:s Energiunion Lönsamhet Långsiktiga spelregler Vind 2016

Om oss 140 medlemsföretag Projektörer, turbintillverkare, underleverantörer, elhandlare, investerare etc. Kansli, 7 personer Prioriterade områden - Styrmedel och marknad - Nät - Tillstånd 7 st medlemsråd VIND-konferensen (26-27 oktober 2016)

Vind 2016 26-27 oktober Münchenbryggeriet, Stockholm Välkommen, vi ses på Vind!

Stark utveckling i Europa Installerad kapacitet i Europa, GW

och i Sverige

Drivkrafter Klimatförändringar Opinion Mål för förnybart Stödsystem Teknik- och kostnadsutveckling

Klimatet! Sverige är en del av ett Nordeuropeiskt elsystem Vind 5% Bio 5% Vatten 20% Övrigt 4% Kol 38% Kärnkraft 16% Gas 9% Olja 3% Källa: Svensk Energi, NVE, ENS, Statistikcentralen, AEE

Opinion vad ska vi satsa på? Källa: SOM-Institutet

Opinion ska vi satsa på vindkraft? Källa: SOM-Institutet

Stödsystem för att nå målen Elcertifikatsystemet Producent: 1 MWh = 1 elcertifikat Konsument: 1 MWh = 0,143 elcertifikat (2015) Vilket motsvarar några ören per kwh Extra intäkt för producenter av förnybart Kan sparas över tid Kan säkras genom terminshandel

Styrmedel 2020-2030 Långsiktighet i stödsystem är centralt för investeringsviljan i förnybar elproduktion. En oförändrad utbyggnadstakt för den förnybara elproduktionen inom ramen för elcertifikatsystemet, jämfört med åren 2010-2014, skulle innebära cirka 57 TWh år 2030. En ökad målsättning till 60 TWh år 2030 är ambitiös men fullt möjlig.

Vindkraftverken blir högre

och mer effektiva!

Resultat? Vindkraften är billig!

Vindkraftsutbyggnad 2015 Totalt vid utgången av 2014 Vindkraftverk: 3 048 stycken Effekt: 5 425 MW Årsproduktion: 11,5 TWh Helårsproduktion: 13,5 TWh Tillkommande effekt under 2015 Kvartal 1: 62 MW Kvartal 2: 95 MW Kvartal 3: 119 MW Kvartal 4: 332 MW Totalt: 608 MW Totalt vid utgången av 2015 Vindkraftverk: 3 244 stycken Effekt: 6 033 MW Årsproduktion: 15,6 TWh Helårsproduktion: 15,2 TWh

Antaganden bakom vår modell Motsvarande andel av effekt som förväntas realiseras utifrån status och scenario inom angiven tidsram Status Hög Bas Låg Under byggnation 100 % 100 % 95 % Med alla tillstånd 25 % 15 % 0 % Under tillståndsprövning 10 % 5 % 0 %

Basscenariot vårprognos Utfall (vitt) och prognos (blått) 25000 Ökande osäkerhet 20000 15000 10000 5000 18916 17220 15748 15550 11450 9900 7662 7160 6033 6499 7027 6100 5425 4382 3743 2899 2039 2403 2663 3048 3265 3413 3592 3804 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Årsproduktion [GWh] Total installerad effekt [MW] Totalt antal vindkraftverk Per 31/12 varje år

Installerad effekt december 2018 MW 3000 2500 2000 1500 1000 Status per 2015-06-30 Under tillståndsprövning Med alla tillstånd Under byggnation I drift 500 0 SE1 SE2 SE3 SE4

När producerar vindkraften? Vindkraftproduktion, GWh 2500 2000 1500 1000 500 2014 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2012 2012 2013 2014 2015

Goda vindlägen Goda vindresurser är en förutsättning för en affärsmässig och hållbar tillväxt av vindkraften i det svenska energisystemet. När vindkraften byggs i goda vindlägen minskar dess miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv, den blir ekonomiskt konkurrenskraftig och kostnaderna kan hållas nere för konsumenterna.

Global nytta - lokalt intrång + - Minskade CO2-utsläpp Minskade partikelutsläpp Minskad vattenförbrukning Påverkad landskapsbild Ökade bullernivåer Påverkan på djur- och fågelliv

Vad innebär 30 TWh vindkraft? Vid slutet av år 2015 fanns det cirka 3 260 vindkraftverk i Sverige För att öka från 15 TWh till 30 TWh vindkraft behövs ytterligare cirka 2 000 moderna 3 MW-verk i goda vindlägen 127 inv/km 2 6 500 vindkraftverk 230 inv/km 2 25 000 vindkraftverk 22 inv/km 2 5 500 vindkraftverk

Hinder för utbyggnad Artskydd Kommunalt veto Försvarsmakten Risk att anläggningarna inte lokaliseras till de miljö- och resursmässigt bästa platserna!

Artskydd Bedömningarna utgår inte längre från risk för påverkan på fågelbestånd utan från vad som lokalt bedöms vara viktiga fågellokaler och schablonmässiga skyddsavstånd till enstaka fåglar. Reglerna ger sken av att det måste tas hänsyn till enskilda exemplar av fåglar på ett sätt som egentligen inte är motiverat ur artskyddssynpunkt och som inte heller följer av EU-rätten. Artskyddsförordningen måste ses justeras och anpassas till gällande EU-rätt.

Försvarsmakten och civila flyget Försvarets stoppområden MSA-ytor vid flygplatser Skjut- och övningsfält Väderradar 18 % i elområde 1 och 2 51 % i elområde 3 och 4 32 % totalt

Kommunal tillstyrkan Användandet av det kommunala vetot är inte förenligt med de principer om saklighet och objektivitet som är centrala vid tillståndsprövningar och all annan myndighetsutövning. Sverige har en lag som tillåter godtyckliga beslut, innebär obefintlig förutsägbarhet, ger utslag som inte kan överklagas och som kan leda till att kommuner begär ersättning för att bevilja en ansökan.

Klarar elsystemet av förnybart?

Vad säger forskningen? 60 TWh vind och solkraft i det svenska elsystemet, 40 procent. Från den kunskap som hittills tagits fram, inklusive denna rapport, om större mängder vindoch solkraft finns inga oöverstigliga hinder gällande kraftsystemets balansering att, t ex, erhålla 55 60 TWh/år från vind och solkraft i Sverige

Vad säger verkligheten? Andel vindkraft av total elanvändning 2010 2014 2020 Skottland 12% 30% 100% Danmark 24% 39% 50% Portugal 15% 27% 30% Spanien 14% 23% 30% Irland 10% 23% 40% Storbritannien 3% 9% 22% Tyskland 9% 10% 18% EU-27 5% 9% 16% Sverige 3% 8% 14% Källa: EWEA

Andra länder kan Spanien: 21 procent år 2020 samma andel i Sverige: 30 TWh Portugal: 23 procent år 2020 samma andel i Sverige: 30 TWh Irland: 36 procent år 2020 samma andel i Sverige: 50 TWh Danmark: 50 procent år 2020 samma andel i Sverige: 70 TWh

Underskattning av utbyggnaden Jämförelser av tidigare prognoser med faktiskt utfall visar på grov underskattning av vindkraftsutbyggnaden hos Energimyndigheten och Svenska Kraftnät. 11,4-12 TWh till år 2020 har vi redan passerat. Vindkraftsproduktionen passerar 17 TWh under år 2017. Det är samma årsproduktion som Svenska Kraftnät uppskattar till år 2025 och Energimyndigheten till år 2030. Energimyndighetens långsiktsprognos förutsätter i princip att inga fler investeringsbeslut kommer att tas från och med idag fram till och med år 2030. Baserat på nuvarande utbyggnadstakt innebär det en underskattning om 26 TWh år 2030.

Jämförelser Svenska Kraftnäts vindkraftsprognoser (TYNDP 2012 och Perspektivplan 2025) med tänkbart utfall TWh 46 44 42 40 38 36 34 32 30 28 26 16 TWh 24 22 20 18 10 TWh 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Svensk Vindenergi Q4 2014 Utfall TYNDP 2012 Perspektivplan 2025 Trendlinje

Flaskhalsar i elnäten Flaskhals i snitt 2 Långa ledtider Otillräckliga utlandsförbindelser Flaskhalsar i anslutande länders stamnät Risk för inlåst kraft (framförallt i norra Sverige)

Stamnätskoncession Vi efterfrågar en utredning som fokuserar på hur processen för anslutning till, och förstärkning av, stamnätet kan snabbas upp. Det kan ta över 10 år att få koncession. Långa ledtider kan leda till att nödvändiga och utpekade förstärkningar i SvK:s nätplaner realiseras för sent. För att minska risken att elnäten begränsar möjligheten till måluppfyllelse i elcertifikatsystemet måste SvK tidigarelägga planen på en ny ledning genom snitt ett och två för driftsättning senast år 2020. En förutsättning för att möjliggöra detta är att tillståndsprocessen för nya luftledningar förkortas avsevärt.

Förnybar el och utlandsförbindelser En hög utbyggnad av förnybar el kompenserar för ett ökat elpris till följd av högre priser på utsläppsrätter och ökad marknadsintegration. Sammantaget blir resultatet lägre elpriser i Sverige. Störst vinnare blir den elintensiva industrin (som inte är med och betalar för förnybartutbyggnaden genom elcertifikatsystemet), men även hushållen får totalt sett lägre kostnader. Utlandsförbindelserna är viktiga för försörjningstryggheten, marknadsintegrationen med Europa och för att säkra avsättningen. Utlandförbindelserna är också en lönsam affär för Svenska kraftnät. Om intäkterna används för att täcka nätutbyggnad inom landet, kan elkonsumenternas kostnader för de nätförstärkningar som den förnybara elproduktionen kräver begränsas.

Vindkraften är billig och kommer att fortsätta gynnas av teknikutvecklingen

Ökad försörjningstrygghet Källa: Sweco Energy Markets

Varför en Energiunion? Importerar 53% av all energi som konsumeras EU:s konsumenter och företag ska kunna dra nytta av ökade valmöjligheter och lägre energipriser Minska beroende av fossilt och växthusgasutsläpp

Strategiska områden Trygg energiförsörjning, solidaritet och förtroende Den inre marknaden för energi Energieffektivitet Utfasning av fossila bränslen inom ekonomin Forskning, innovation och konkurrenskraft

Energiunionen möjliggör elexport Källa: Svensk Energi

Jan 2008 Apr 2008 Jul 2008 Okt 2008 Jan 2009 Apr 2009 Jul 2009 Okt 2009 Jan 2010 Apr 2010 Jul 2010 Okt 2010 Jan 2011 Apr 2011 Jul 2011 Okt 2011 Jan 2012 Apr 2012 Jul 2012 Okt 2012 Jan 2013 Apr 2013 Jul 2013 Okt 2013 Jan 2014 Apr 2014 Jul 2014 Okt 2014 Jan 2015 Apr 2015 Jul 2015 Okt 2015 Jan 2016 Prisutveckling 1200,00 SEK/MWh 1000,00 800,00 600,00 400,00 200,00 0,00 El, Nordpool Elcertifikat, SKM Källa: NordPool, SKM

05 - Nov 06 - Feb 06 - May 06 - Aug 06 - Nov 07 - Feb 07 - May 07 - Aug 07 - Nov 08 - Feb 08 - May 08 - Aug 08 - Nov 09 - Feb 09 - May 09 - Aug 09 - Nov 10 - Feb 10 - May 10 - Aug 10 - Nov 11 - Feb 11 - May 11 - Aug 11 - Nov 12 - Feb 12 - May 12 - Aug 12 - Nov 13 - Feb 13 - May 13 - Aug 13 - Nov 14 - Feb 14 - May 14 - Aug 14 - Nov 15 - Feb 15 - May 15 - Aug Försämrad lönsamhet i äldre investeringar SEK/MWh 1 400 1 200 1400 1200 1 000 800 600 Prisintervall för lönsamhet i förnybara kraftinvesteringar 1000 800 600 400 400 200 200 0 0 Epris Elcertifikat Totalt Källa: NordPool, SKM

Fastighetsskatt - Skatteverket 2015-03-24 lämnade Skatteverket ett ställningstagande som gäller Statsstöd i form av lägre fastighetsskatt för vindkraftverk. Fastighetsskatten för elproduktionsenhet med vindkraftverk är lägre än för övriga elproduktionsenheter, vilket kan vara ett statligt stöd enligt artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Fastighetsskatten för elproduktionsenhet med vindkraftverk får endast beräknas med den lägre skattesatsen (0,2 %) om takbeloppet (200 000 euro för en period om tre beskattningsår) inte överskrids enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse. Om det stöd som ges i form av en lägre fastighetsskatt för elproduktionsenhet med vindkraftverk medför att takbeloppet kommer att överskridas, ska fastighetsskatten istället beräknas till 0,5 procent av taxeringsvärdet.

Fastighetsskatt Ökad fastighetsskatt, från 0,2% till 0,5% 3 MW, 8.200.000 kwh/år, taxeringsvärde 27.750.000 kr Skatten ökar med 83.250 kr, från 55.500 till 138.750 kr Skatten ökar med 1,01 öre/kwh, från 0,68 till 1,69 öre/kwh

Politisk osäkerhet Ambitionshöjning till 2020 Mandatfördelning i riksdagen för 100% förnybart Styrmedel till 2030 Energikommissionen 52% 48% 1 2

Slutsatser Sverige har goda förutsättningar för att etablera och integrera stora mängder vindkraft i elnätet till en låg kostnad jämfört med andra länder. Det finns ett politiskt stöd för en fortsatt utbyggnad, men skillnader i omfattning och när i tiden utbyggnaden ska ske. Avgörande framgångsfaktorer kommer att vara: - förbättrad nätinfrastruktur - smidigare tillståndsprocesser - fungerade marknad och styrmedel (även att avgifter och skatter inte fortsätter att öka på ett orimligt och okontrollerat sätt).

Tack! Tomas Hallberg tomas.hallberg@svenskvindenergi.org 070-164 44 53 www.svenskvindenergi.org