DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning all den verksamhet som skolan erbjuder eleverna som förberedelse för framtida val. Det här materialet utgår från denna vida definition och strävar särskilt efter att visa hur undervisningen kan bidra till att nå läroplanens övergripande mål att varje elev efter genomgången grundskola kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Genom att integrera studie- och yrkesvägledningsperspektivet i undervisningen får eleverna möjlighet att relatera innehållet i olika skolämnen till sina egna funderingar om framtiden. I det här materialet presenteras en idé om hur man kan planera och utforma undervisning om frågor med koppling till skola, utbildning och arbetsliv i enlighet med den samlade läroplanens första och andra del samt kursplanerna i ämnena samhällskunskap och engelska. Syftet är att ge inspiration till att komma igång med den egna samverkan på skolan. Idén bygger på att elever, lärare och studie- och yrkesvägledare tillsammans planerar ett arbetsområde som utgår från kursplanerna i samhällskunskap och engelska, läroplanens övergripande mål samt elevernas förkunskaper och intressen. Exemplet är konstruerat för årskurs 8 men idén om planeringsprocessen är överförbar till alla årskurser och alla ämnen. Diskussionsunderlaget är strukturerat under följande rubriker: Förankring i läroplanen och kursplanens syfte
En idé till planering av studie- och yrkesvägledning i undervisningen exempel från grundskolan år 7-9 Ett arbetslag som undervisar i årskurs 8 bestämmer sig för att under fyra veckor arbeta med arbetsområdet Arbetsmarknad och utbildningsval i engelska och samhällskunskap. Arbetsområdet fyller en plats i skolans plan för att integrera studie- och yrkesvägledningsperspektivet i undervisningen under hela grundskoletiden. Alla arbetslag arbetar tillsammans med skolans studie- och yrkesvägledare när det gäller planering och genomförande av arbetsområden som har anknytning till arbetslivet eller vidare studier. Rektorn har avsatt tid för gemensam planering och sett till att schemat möjliggör samarbete. Arbetslaget för årskurs 8 utgår från läroplanens övergripande mål samt de förmågor som kursplanerna i samhällskunskap och engelska beskriver att eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen. Till exempel Hur kan vi ge eleverna förutsättningar att göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning? (LGR 11, Övergripande mål och riktlinjer) Hur kan vi i det här sammanhanget arbeta för att ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor? (LGR 11, kursplanen i samhällskunskap) Hur kan vi i det här sammanhanget arbeta för att öka elevernas möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie- och arbetsliv? (LGR 11, kursplanen i engelska) 2
Förankring i läroplan och kursplanernas syften Exempel på en planeringsprocess Förankring i läroplan och kursplanernas syften När arbetslaget tillsammans med studie- och yrkesvägledaren gått igenom de inledande avsnitten av läroplanen samt kursplanerna för samhällskunskap och engelska har man funnit att flera delar av läroplanens inledande avsnitt samt kursplanernas syften, centrala innehåll och kunskapskrav berörs i samband med arbetsområdet Arbetsmarknad och utbildningsval. Nedan presenteras några utdrag ur läroplanen som kan ligga till grund för arbetsområdet. Utdrag ur läroplanens andra del, Övergripande mål och riktlinjer Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Utdrag ur läroplanens tredje del, kursplan i ämnet samhällskunskap Syfte / / Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen. Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. / / Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att / / analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, / / söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet / / 3
Förankring i läroplan och kursplanernas syften Utdrag ur läroplanens tredje del, kursplan i ämnet engelska / / Engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar därför individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie- och arbetsliv. Syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. / / I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. / / Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. / / Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter, formulera sig och kommunicera i tal och skrift, / / anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Lärarna och studie- och yrkesvägledaren i exemplet undersöker vad eleverna redan kan och vad de vill lära sig. Det senare är betydelsefullt för att sätta in arbetsområdet i ett för eleverna meningsfullt och intresseskapande sammanhang. Lärarna låter eleverna berätta om sina erfarenheter av arbetslivs- och utbildningsfrågor, antingen egna eller via föräldrar och syskon. De får också ge förslag på aktiviteter de vill göra inom ramen för arbetsområdet samt vilket innehåll som kan vara relevant i det aktuella arbetsområdet. 4
Innehåll Exempel på en planeringsprocess: Förankring i läroplanen och kursplanernas syften Lärarna diskuterar kursplanernas centrala innehåll för årskurs 7-9 och vad som skulle kunna vara relevant att behandla i arbetsområdet Arbetsmarknad och utbildningsval. Arbetslaget ser att flera delar av kursplanernas centrala innehåll är relevant att behandla i det aktuella arbetsområdet. Nedanför är det innehåll som lärarna och studie- och yrkesvägledaren bestämmer sig för saxat ur kursplanerna. Utdrag ur läroplanens tredje del, kursplaner, samhällskunskap Centralt innehåll i årskurs 7 9 Information och kommunikation - Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier. Samhällsresurser och fördelning - Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader. - Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet. Utdrag ur läroplanens tredje del, kursplaner, engelska Centralt innehåll i årskurs 7 9 Kommunikationens innehåll Aktuella och för eleverna välbekanta ämnesområden. Åsikter, erfarenheter, känslor och framtidsplaner. Lyssna och läsa reception Talad engelska och texter från olika medier. Muntlig och skriftlig information samt diskussioner och argumentation med olika syften, till exempel nyheter, reportage och tidningsartiklar. Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från internet och andra medier. Tala, skriva och samtala produktion och interaktion Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften. 5
Exempel på en planeringsprocess: Förankring i läroplanen och kursplanernas syften Arbetsformer I valet av arbetsformer utgår lärarna och studie- och yrkesvägledaren från läroplanens två första delar. Där anges bland annat riktlinjer som läraren har att förhålla sig till när det gäller elevernas utveckling och lärande. Nedan visas ett urval av de riktlinjer som lärarna utgår från när de väljer arbetsformer. Utdrag ur läroplanens andra del 2.2 Kunskap Riktlinjer Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen, organisera och genomföra arbetet så att eleven / / - får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och - får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Med stöd av de inledande diskussionerna med eleverna väljer lärarna och studie- och yrkesvägledaren i vilka former eleverna ska få möta och bearbeta arbetsområdets innehåll. Nedan ges några exempel på vad lärarna och studieoch yrkesvägledaren väljer att genomföra: Eleverna ska få delta i genomgångar om och diskussioner kring arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor. Eleverna ska få genomgångar om arbetsmarknad och utbildningsvägar ur olika perspektiv, bland annat vilka delar av arbetsmarknaden där brist respektive överskott av arbetskraft kan förväntas uppstå i framtiden. Eleverna ska få undersöka och diskutera skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på utbildning och yrkesinriktning, med koppling till kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Eleverna ska få ta del av och bearbeta statistik som belyser till exempel yrkesval och löner både i Sverige och internationellt samt presentera sina slutsatser. Eleverna ska få lyssna på en webbsänd radiodebatt kring hur globaliseringen påverkar ungdomars möjligheter att få jobb och utbildning. Utifrån debatten ska eleverna skriftligt beskriva dessa samband. Eleverna ska få diskutera med representanter från olika branscher i både privat och offentlig sektor för att få en bild av i vilken utsträckning det finns möjligheter att få ett arbete direkt efter gymnasieexamen. Eleverna ska få söka och välja ut jobbannonser på engelska. De ska sedan skriva jobbansökningar på engelska till annonser som de har valt ut. Eleverna ska tillsammans med studie- och yrkesvägledaren och några lärare få besöka en gymnasiemässa för att undersöka hur gymnasieutbildningar marknadsförs. Eleverna ska få fördjupa sig i hur gymnasieutbildningar marknadsförs genom att söka information i form av fakta och opinionsbildning i olika medier och utifrån informationen skriva en insändare. Eleverna ska genom att söka information i olika medier få undersöka hur möjligheterna till högre studier i engelsktalande länder ser ut och presentera resultatet. 6
Bedömning och Exempel på enplaneringsprocess: Förankring i läroplanen och kursplanernas syften Lärarna i exemplet vill att eleverna ska förstå vad de förväntas lära sig inom ramen för arbetsområdet och få möjligheter att ta ansvar för sitt lärande. Därför planerar de för hur de fortlöpande ska arbeta med bedömning och feedback inom ramen för arbetsområdet samt hur de ska göra eleverna delaktiga i detta. Lärarna stödjer sig på läroplanens övergripande mål om bedömning och betyg. Utdrag ur läroplanens andra del, 2.7 Bedömning och betyg Skolans mål är att varje elev - utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och - utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Lärarna behöver identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet. Arbetslaget konstaterar att det begränsade arbetsområdet ger ett brett bedömningsunderlag som berör stora delar av kunskapskraven i ämnena samhällskunskap och engelska. Lärarna i exemplet diskuterar och bestämmer sig också för hur de ska bedöma elevernas lärande och utveckling inom ramen för arbetsområdet och vid vilka tillfällen detta ska ske. Exempel: Samhällskunskap Eleven har grundläggande/goda/mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla/förhållandevis komplexa/komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. Detta kommer eleverna att få visa på flera olika sätt, bland annat i den text de ska skriva om sambanden mellan globalisering och ungdomars möjligheter att få jobb och utbildning. Engelska Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt med viss relevans/på ett relevant sätt/på ett relevant och effektiv sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. Detta kommer eleverna att få visa bland annat i samband med att de ska välja ut en jobbannons och skriva ansökan. 7
Bedömning och Lärarna planerar också hur de delar av kunskapskraven som ska ligga till grund för bedömningen ska konkretiseras för eleverna i relation till det innehåll som behandlas och de uppgifter eleverna ska genomföra. På så sätt kan lärarna i sin undervisning lyfta fram de bedömningsaspekter som ligger till grund för bedömningen och därmed säkerställa att eleverna har förstått grunderna för betygssättningen. Lärarna diskuterar slutligen hur elevernas lärande och utveckling ska dokumenteras. Tillsammans med kunskapskraven blir detta ett underlag för fortsatt formativ bedömning av hur eleven kan fortsätta att utvecklas i riktning mot ämnets syfte och läroplanens övergripande mål. Det blir även en del i det underlag som ligger till grund för utvecklingssamtalet. Lärarna i exemplet planerar också att använda bedömningsunderlagen som utgångspunkt för att utvärdera den egna undervisningen med syfte att utveckla dess kvalitet så att elevernas måluppfyllelse kan öka. 8
Uppföljning Exempel på en planeringsprocess: Förankring i läroplanen och kursplanernas syften Efter avslutat arbetsområde bestämmer sig arbetslaget och studie- och yrkesvägledaren för att sammanfatta det de uppfattar som de viktigaste resultaten av arbetsområdet; vad har fungerat bra, vad har fungerat mindre bra och vad skulle vi göras annorlunda nästa gång? Som underlag för detta utgår man från en enkel utvärdering med eleverna, var och ens egna intryck och reflektioner samt den övergripande bild man har av hur eleverna presterat. Studie- och yrkesvägledaren följer upp hur de kunskaper och erfarenheter som eleverna har fått i arbetsområdet speglas i de enskilda vägledningssamtalen med varje elev. Har undervisningen bidragit till högre kvalitet i vägledningssamtalet? Har undervisningen bidragit till att stärka elevernas möjligheter att göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning, och i så fall hur? 9