ALLMÄNNA INTRESSEN Mark och Vattenhushållning Stora opåverkade områden I miljöbalken (MB) 3 kap 2 definieras stora opåverkade mark- och vattenområden som områden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Dessa områden skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påverka områdets karaktär. Syftet är att värna en biologisk mångfald och slå vakt om stora sammanhängande områden för rekreation och friluftsliv. I framtiden kommer troligtvis efterfrågan av tysta områden och så kallade lågstrålningszoner öka. Vi ser en möjlighet att inom de stora opåverkade områdena finna platser med dessa kvalitéer. I dagsläget saknar vi tillräckliga kunskaper om elektromagnetisk strålning. Därför avstår vi från att i detalj peka ut dessa ytor. Motiv och urvalsmetod De ytor som i kartan utpekats som stora opåverkade mark och vattenområden är inte berörda av större vägar, kraftledningar, master, orter eller större exploateringsföretag som till exempel grustag eller torvbrytning. Kartan redovisar större opåverkade områden. 41
Ekologiskt särskilt känsliga områden Mark och vattenområden som är särskilt känsliga ur ekologisk synpunkt skall enligt 3 kap 3 MB så långt det är möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Det kan vara områden som är särskilt ömtåliga vid påverkan eller inrymmer särskilda ekologiska värden som till exempel grunda vattenområden, ädellövskogar, viktiga häcknings- och rastplatser för fåglar, reproduktionsområden och vandringsvägar för fisk, hagmarker och äldre kulturlandskap med lång obruten hävd. Motiv och urval: Exempel på sådana områden i kommunen är Åsnenområdet och Mienområdet. Översiktplanens riktlinjer är framtagna för att skydda dessa ekologiska värden. Geografiskt område med särskilda hushållningsbestämmelser Områden med särskilda hushållningsbestämmelser beskrivs i 4 kap 1 och 2 MB. För Tingsryds kommun innebär det ett stort område i kommunens västra del (se vidare under riksintressen geografiska bestämmelser för turism och friluftsliv). Enligt 4 kap 6 MB får vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte utföras i Bräkneåns och Mörrumsåns vattenområden med tillhörande käll- och biflöden. Biologisk mångfald Fågelskyddsområde Tingsryds kommun har 44 ytor i form av öar och vatten i Åsnenområdet som är utpekade som fågelskyddsområden. Djur- och växtskyddsområden skyddas enligt 7 kap 12 MB. Skydd: Länsstyrelsen och kommunen meddelar föreskrifter om områdesbestämmelser, vilket till exempel kan innebära tillträdesförbud under vissa tider på året samt restriktioner vid vistelse i området. Fågelskyddsområden i Tingaryds kommun 42
Biotopskydd Syftet med biotopskydd är enligt 7 kap 11 MB att skydda mindre mark- och vattenområden som är hotade djur- eller växtarters livsmiljöer. Biotopskyddsområden utgörs ofta av små öar ute i landskapet och används i första hand i akuta situationer där den värdefulla biotopen riskerar att försvinna genom avverkning eller igenväxning. Skogsvårdsstyrelsen har ansvaret för att peka ut, avgränsa och besluta om biotopskydd på skogsmark enligt 7 kap 11 MB. I Skydd: Mark och vattenområden som berörs av det generella biotopskyddet (enligt förordningen till MB 7 kap 1 bil) är: alléer källor med omgivande våtmark i jordbruksmark odlingsrösen i jordbruksmark pilevallar småvatten och våtmark i jordbruksmark stenmurar i jordbruksmark och åkerholmar Det generella biotopskyddet upphör att gälla i detaljplanelagda områden och kan istället skyddas genom bestämmelser i detaljplanen. Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. Dessa skogar har egenskaper som gör att de har en nyckelroll för skogens missgynnade och hotade djur och växter. Skogsvårdsstyrelsen genomför inventeringar av nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt. Sumpskogar har inventerats mellan åren 1990 och 1998 på all skogsmark i landet. Dessa visas i Skogens Pärlor allt eftersom de redovisas till Skogsvårdsstyrelsen som löpande skapar områdesskydd i form av biotopskydd och naturvårdsavtal. I Tingsryds kommun finns 20 ytor med en storlek på 1,5 till 5,0 ha som berörs av biotopskydd. Utpekade områden skall beaktas vid planläggning och nybyggnation. Antalet biotopskyddsområden i kommunen förväntas öka. Biotoptyp Trädslag Hektar Läge Äldre naturskogsartade skogar Blandad barr- och lövskog 4,90 Kroksjöhall Äldre naturskogsartade skogar Bokskog 1,60 Sandkullen Äldre naturskogsartade skogar Bokskog 3,10 Sandkullen Mindre vattendrag och småvatten med omg. mark Blandad ädel- ordinär lövskog 3,70 Gäddevik Äldre naturskogsartade skogar Blandad barr- och lövskog 2,70 Hunnamåla Mindre vattendrag och småvatten med omg. mark Blandad barr- och lövskog 3,20 Drevån Mindre vattendrag och småvatten med omg. mark Ordinär lövskog 3,20 Drevån Urskogsartade bestånd av barrträd Blandad barr- och lövskog 2,10 Botildsdal Urskogsartade bestånd av barrträd Granskog 1,80 Stenfors Urskogsartade bestånd av barrträd Barrblandskog 4,00 Västra torp Äldre naturskogsartade skogar Blandad ädel- ordinär lövskog 5,00 Fösingsmåla Urskogsartade bestånd av barrträd Barrblandskog 2,80 Sofielund Urskogsartade bestånd av barrträd Blandad barr- och lövskog 2,10 Hultasjön Urskogsartade bestånd av barrträd Barrblandskog 2,00 Kvarnhult Strand- eller svämskogar Ordinär lövskog 2,70 Rösjön Urskogsartade bestånd av barrträd Barrblandskog 1,80 Brännamåla Mark med mycket gamla träd Ädellövskog 4,20 Bökås Äldre naturskogsartade skogar Ädellövskog 2,60 Kurrebo Strand- eller svämskogar Blandad barr- och lövskog 4,00 Häjeudden Strand- eller svämskogar Blandad barr- och lövskog 2,60 Mossudden 43
Odlingslandskapet Naturvårdsavtal Syftet med naturvårdsavtal är att bevara, utveckla och tillskapa områden med höga naturvärden. Avtalet gäller under en viss avtalad tid, vanligen 50 år och den långa avtalstiden är oftast nödvändig för att syftet med avtalet skall uppnås. Markägare får en viss ersättning för den inskränkning i brukandet av marken som avtalet medför. Naturvårdsavtal bygger helt på frivillighet. Det är ett civilrättsligt avtal som tecknas mellan staten (genom Skogsvårdsstyrelsen) och en markägare. Engångsbeloppet till markägaren beskattas på vanligt sätt som inkomst av näringsverksamhet men är inte momspliktig. Markägaren behåller äganderätten till både marken och den stående skogen och virke som avverkas tillhör markägaren om inget annat avtalats. Skydd: Naturvårdsavtal kan ibland kombineras med naturreservat eller biotopskydd. I Tingsryds kommun finns 11 områden som berörs av naturvårdsavtal som är tecknade under perioden 2001 till 2003. Nr Biotoptyp Trädslag Hektar Läge 1 Naturskogsartad lövskog Blandad barr- och lövskog 1,40 Kuppramåla 2 Kulturmark, hage, skogsbete Blandad ädel- ordinär lövskog 5,00 Skogsryd 3 Kulturmark, hage, skogsbete Ädellövskog 1,10 Älmehult 4 Kulturmark, hage, skogsbete Blandad ädel- ordinär lövskog 1,60 Bjässebohult 5 Kulturmark, hage, skogsbete Ädellövskog 1,70 Heddamåla 6 Kulturmark, hage, skogsbete Ädellövskog 2,80 Dångebo 7 Kantzon, korridor, bäck, ravin Ordinär lövskog 1,60 Älmehult 8 Kulturmark, hage, skogsbete Ädellövskog 3,70 Älmehult 9 Kulturmark, hage, skogsbete Ädellövskog 2,90 Ulfsryd 10 Kulturmark, hage, skogsbete Blandad ädel- ordinär lövskog 1,30 Dångebo 11 Kulturmark, hage, skogsbete Ädellövskog 0,10 Dångebo Ängs- och betesmarksinventering Länsstyrelsen i Kronoberg har utfört en ängs- och betesmarksinventering som färdigställdes 2004. För Tingsryds kommun består den av 475 områden fördelade över hela kommunen. Områdesstorleken varierar mellan 0,05 ha till 25 ha men merparten är små och under 10 ha. Detta material ligger till grund för framtida bearbetning av bland annat naturvårdsprogrammet och kulturmiljöprogrammet. Kartan redovisar länsstyrelsens ängs- och betesmarksinventering 44
Vatten Vattnen är en grundläggande faktor i de ekologiska systemen. Vattentillgången skapar förutsättningarna för olika naturtyper och ger ramarna för olika arters fortlevnad. Bra vatten med god kvalitet är en framtidsfråga för kommunen. Bra dricksvatten är en livsnödvändighet. Tillgång till bra vatten kan för många företag vara avgörande faktor för nylokalisering eller möjlighet att expandera. Bra vatten för bad, fiske och annan rekreation gör kommunen attraktiv. Sjöar och vattendrag och våtmarker Kommunen har nästan 200 sjöar större än 1 hektar och berörs i huvudsak av 5 vattensystem, Mörrumsån, Mieån, Bräkneån, Ronnebyån och Nättrabyån. Vattenutnyttjandet både uppströms och nerströms måste samordnas. De många sjöarna och vattendragen har stor betydelse för många aktiviteter, t ex fiske, friluftsliv, vattentäkter för dricksvatten och recipienter för kommunalt och industriellt avloppsvatten. I anslutning till en stor del av sjöarna och vattendragen finns också naturvårdsintressen, både internationella, nationella och regionala vilka ibland kan komma i konflikt med de andra intressena. Det största hotet mot vattenkvalitén i Tingsryds kommun är försurningen och den medföljande urlakningen av metaller till vattendragen. Kommunalt avloppsvatten och industriavloppsvatten har en mer lokal påverkan. Vattenkraftsutbyggnaden har varit intensiv i de större åarna och orsakat stora förändringar i deras naturliga lopp. De största sjöarna i Tingsryds kommun 45
Bland viktiga vattenfrågor kan nämnas: Skyddet av Hensjön, Tingsryds vattentäkt Åsnen- och Mien-området- stort skyddsvärde, riksintresse för naturvård, friluftsliv och yrkesfiske, betydande kraftproduktion. De större vattendragen: Mörrumsån, Mieån, Bräkneån, Ronnebyån och Nättrabyån Fortsatt arbete för att motverka försurningen Kalkningsplanen Återhållsamhet av tillförseln av konstgödsel i jordbruket Kraftproduktion Avloppsutsläpp Ett långsiktigt arbete med vattenfrågorna bör drivas i samverkan med berörda kommuner, länsstyrelser, Skogsvårdsstyrelsen, vattenvårdsförbund och vattenförbund. Grundvatten och ytvatten Tillgången på grundvatten och ytvatten av hög kvalitet har stor betydelse för vattenförsörjningen. All enskild vattenförsörjning i kommunen är baserad på grundvatten medan övrig vattenförsörjning sker från Stora Hensjön. Tre av vattentäkterna har fastställda skyddsområden (markerade i kartan) med skyddsföreskrifter. Flisehult och Yxnanäs saknar fastställda skyddsområden och bestämmelser. För Stora Hensjön finns skyddsområde för den gamla ytvattentäkten. Tingsryds kommuns 4 vattenskyddsområden 46
Avrinningsområden Via fyra större avrinningsområden och vattendragen Mörrumsån, Mieån, Bräkneån och Ronnebyån når vattnet inom kommunen Östersjön. Övriga avrinningsområden som berör kommunen är Vierydsåns avrinningsområde runt Tjurken samt Nättrabyåns och Listerbyåns avrinningsområde i kommunens sydöstra del. Kalkning I Tingsryds kommun berörs strax under 100 sjöar och våtmarker av kalkning. På grund av försurning har fisk- och näringsdjursbestånd i ett stort antal sjöar och vattendrag i Kronobergs län utarmats. Målet med kalkningsverksamheten är att höja ph-värdet och därigenom återställa det ekologiska systemet. Kalkning utförs med stadsbidrag och kommunalt bidrag. Kalkning av sjöar är en naturvårdsåtgärd med koppling till miljömålen liksom miljökvalitetsmålen. Mer information om vilka områden som berörs kan man hitta i Åtgärdsplanen för kalkning 2003-2007, framtagen av Länsstyrelsen i Kronobergs län. Kartan visar de vatten som berörs av kalkningsåtgärder enligt åtgärdsplanen. 47
Sjöreglering och vattenkraft I kommunen finns tre vattenvårdsförbund Mörrumsåns, Ronnebyåns vattenvårdförbund och Bräkneåns vattenförbund. Kraftproduktion finns vid fyra platser Granö, Knällsberg, Dångebo och Krokfjordens kraftverk. Strandskyddsförordnanden Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Enligt 7 kap 13-18 MB gäller generellt strandskydd för land- och vattenområde intill 100 m från strandlinjen vid hav, sjöar och vattendrag samt 100 m ut i vattnet. Detta strandskydd kan vid behov utvidgas till 300 m. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får förordna att ett strandskyddsområde som uppenbart saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syften inte skall vara omfattat av strandskydd. Strandområden som vid utgången av juni 1975 ingick i fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan skall inte omfattas av strandskydd enligt miljöbalken, om det inte bestäms annat (10 Lag 1998:811). För Tingsryd kommun gäller utökat strandskydd till 200 m för sjöarna Åsnen, Mien och Stora Hensjön. Inom strandskyddsområde får inte enligt 7 kap 16 MB: 1. ny byggnad uppföras, 2. byggnader ändras så att de kan tillgodose ett väsentligen annat ändamål än de tidigare har använts till, 3. grävarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för bebyggelse som avses i 1 och 2, 4. andra anläggningar eller anordningar utföras som hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt eller som väsentligen försämrar livsvillkoren för djur- eller växtarter, 5. andra åtgärder vidtas som väsentligen försämrar livsvillkoren för djur och växter. Förbuden i 16 gäller inte 1. byggnader, anläggningar, anordningar eller åtgärder som behövs för jordbruket, fisket, skogsbruket och som inte tillgodoser bostadsändamål eller 2. verksamheter eller åtgärder som har tillåtits av regeringen enligt 17 kap 1, 3 eller 4 MB eller till vilka tillstånd har lämnats enligt MB eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av MB. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att förbuden i 16 inte skall gälla sådana byggnader, anläggningar eller anordningar som utgör komplement till bebyggelse på en tomtplats och som förläggs längre från stranden än huvudbyggnaden. Länsstyrelsen får meddela dispens från bestämmelserna i 16, om det finns särskilda skäl. Vid dispens skall länsstyrelsen bestämma i vilken utsträckning mark får tas i anspråk som tomt eller annars användas för det avsedda ändamålet. Ett dispensbeslut upphör att gälla om den åtgärd som avses med dispensen inte har påbörjats inom två år eller avslutats inom fem år från den dag beslutet vann laga kraft. Länsstyrelsen i Kronobergs län har delegerat beslutsbefogenheterna för strandskyddsdispenser, förutom dispenser avseende byggande av försvarsanläggningar eller allmänna vägar till Miljö- och byggnämnden i Tingsryds kommun. Länsstyrelsen har tillsynen. Det är även länsstyrelsen som beslutar om strandskyddet inom detaljplaner. 48
Ramdirektivet för vatten EU: s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) har nyligen implementerats i svensk lag (5 kap 10, 11 MB), som gäller från och med 2004-07-01. Landet har indelats i 5 vattendistrikt och vattenmyndigheter vid länsstyrelserna har tillsatts. Tingsryds kommun berörs av Södra Östersjöns vattendistrikt som skall förvaltas av Vattendelegationen vid Länsstyrelsen i Kalmar län. Enligt Förordning om förvaltning av vattenmiljön (SFS 2004:660) skall vattenmyndigheterna se till att det för vattendistriktet görs kartläggning och analyser före 2007-12-22. Förvaltningsplaner (FVP) och åtgärdsprogram för vattendistrikten ska vara framtagna och beslutade av respektive vattenmyndighet senast 2009-12-22. I processen att ta fram dessa nya vattenförvaltningsverktyg enligt direktivet kommer underlag från lokal nivå att efterfrågas. Det blir FVP, det övergripande dokumentet, som obligatoriskt ingriper i ÖP. Aktuell information om arbetet i Sverige med vattendirektivet kan hämtas från webbplatsen www.vattenportalen.se. Ramdirektivet om vatten utvidgar omfattningen av vattenskyddet till allt vatten och fastställer de klara målsättningarna att god status måste uppnås för allt vatten i Europa senast år 2015 och att hållbar vattenanvändning säkerställs över hela Europa. EU-kommissionen håller för närvarande på att arbeta fram ytterligare direktiv som på sikt kommer att medföra utökade miljökvalitetsnormer för luft och vatten. För närvarande planeras inga miljökvalitetsnormer för mark. Skydd: Kommunens miljöprogram innehåller åtgärder med koppling till vattendirektivet, vilka kommer att kompletteras efterhand som arbetet fortskrider. Ramsar Sverige har skrivit under Ramsarkonventionen som handlar om bevarande och hållbart nyttjande av våtmarker. Förutom att medlemsländerna förbinder sig att förvalta sina våtmarker väl ska de även utse och bevara särskilt värdefulla våtmarker. I dag omfattar de utpekade områdena närmare 112 miljoner hektar globalt, varav drygt en halv miljon hektar utgörs av svenska våtmarker. År 1989 upptogs Åsnen som Ramsarområde med sina 16 800 ha och berör förutom Tingsryds kommun även Växjö och Alvesta kommun. Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en nationell strategi för skydd och skötsel av våtmarker och sumpskogar. Strategin tas fram i samråd med Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet. Åsnen i översiktsplanen är ett planeringsunderlag nyligen framtaget av Länsstyrelsen i Kronobergs län i gemensam diskussion med de tre kommunerna runt sjön. Åsnen är ett Ramsarområde d.v.s. utgör ett viktigt område för bevarande och hållbart nyttjande av våtmarker enligt den konvention som Sverige skrivit på. Detta understryker Åsnens värde ur ett internationellt perspektiv. Åsnen är en stor grund sjön som tillsammans med omgivande stränder har en mångformighet och variation i naturen som bl.a. ger förutsättningar för ett rikt fågelliv. 49
Våtmarksinventering Våtmarksinventeringen som utförts av Länsstyrelsen i Kronobergs län berör Tingsryds kommun med ca 140 objekt. Dessa är väl spridda över hela kommunen. Detta material utgör underlag för arbetet att anlägga eller återställa våtmarker och småvatten i kommunen. Se vidare i målet Myllrande våtmarker i miljöprogrammet Kartan visar de ytor som berörs av våtmarksinventeringen. 50
Areella näringar Jordbruk Enligt de grundläggande hushållningsbestämmelserna i 3 kap 4 MB är jordbruksnäringen av nationell betydelse. Detta innebär att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Jordbruksnäringen i Tingsryds kommun har sedan 1950-talet minskat kraftigt, främst på grund av strukturrationalisering som medför färre och större jordbruksföretag. Antalet jordbruksföretag är år 2005 cirka 200 stycken. Skogsbruk Enligt de grundläggande hushållningsbestämmelserna i 3 kap 4 MB är skogsbruksnäringen av nationell betydelse. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. Skogsbruket är av stor omfattning i hela kommunen. Den produktiva skogsmarken upptar mer än ¾ av kommunens landareal. Skogsbruket har stor betydelse som komplement till jordbruket. Konvertering av betesmark till skogsmark är dock inte ovanlig. Efter stormskadorna i januari 2005 har förutsättningarna för skogsbruket förändrats i södra Sverige. Detta kommer att få effekter både på kort och på lång sikt vilka i dagsläget svåra att förutse. Natur och Kulturmiljöer Natura 2000 Naturvårdsverket samordnar arbetet kring Natura 2000. Varje länsstyrelse har ansvar för skydd och tillsyn av Sveriges Natura 2000-områden liksom att de sköts. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar skogsvårdsstyrelserna för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Generalläkaren för åtgärder som berör försvaret. År 1979 antogs fågeldirektivet och 1992 också habitatdirektivet (habitat = livsmiljöer) där Natura 2000 ingår. Dessa två direktiv är grunden för EU: s naturvårdspolitik som i sin tur har rötter i internationella överenskommelser. Den viktigaste är konventionen om biologisk mångfald, som antogs vid FN: s miljökonferens i Rio 1992. Medlemsländerna måste se till att nödvändiga bevarandeåtgärder vidtas i Natura 2000- områden. Naturtyper och arter, som utgjort grund för utpekandet till nätverket, ska upprätthållas i gynnsam bevarandestatus. Begreppet definieras i Förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken (SFS 1998:1252). I Sverige är alla Natura 2000-områden skyddade med stöd av miljöbalken och samtliga är klassade som riksintresse (4 kap 1 och 8 MB). Dessutom är en del naturreservat. Det krävs tillstånd om någon vill bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område (7 kap 28 MB). Länsstyrelsen tar även fram bevarandeplaner för alla områden. 51
Kartan redovisar Natura 2000 områdena. Alkärr i Gäddeviksås Habitatdirektivet SE0320208, 5,1 ha, ägare privat Beskrivning: Området består av odikad alsumpskog med källflöden vid Mien. Mien är en sjö med höga naturvärden liksom dess omgivningar. I den västra delen av Natura 2000-området finns en bäckravin med bäckar och källor. Luftfuktigheten är hög och jämn i området. Alsumpskogen har stort naturvärde och är en viktig lokal för både växter och djur, t.ex. mossor, svampar, snäckor, groddjur och fåglar. Floran är rik med bland annat bäckbräsma och gullpudra. Dunmossa har hittats i området. Bevarandesyfte: Syftet med området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de eventuella arter och livsmiljöer som förtecknats i området. Det främsta syftet med området är att bibehålla den gamla skogen och att de för området typiska arterna ska finnas kvar eller öka i antal. Skydd: Saknar delvis specifikt områdesskydd och biotopskydd. 52
Bro Habitatdirektivet SE0320162, 5,4 ha, ägare privat Beskrivning: I Bro öppnar sig ett vackert odlings- och kulturlandskap. Området som utgörs av slåtterängar och betesmarker är beläget i anslutning till Ronnebyån. Andra sidan ån löper en rullstensås. Fältskiktet i slåtter- och betesmarkerna är mycket artrikt, i likhet med träd- och buskskiktet som är variationsrikt. I områdena ingår gamla åkrar och flera av lindarna är hamlade. Kullarna inom området består troligen av sorterat material, då de uppvisar en torrbacksflora med bl.a. backsippa. Bevarandesyfte: Syftet med området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de eventuella arter och livsmiljöer som förtecknats i området. Det främsta syftet är att bibehålla och intensifiera hävden på ängarna och betesmarkerna så att den hävdgynnade floran och faunan kan bestå och utvecklas. Skydd: Saknar delvis specifikt områdesskydd. Brorsmåla Habitatdirektivet SE0320199 (7 ytor), 10,7 ha, ägare privat Beskrivning: Brorsmåla är beläget sydväst om Tingsryd, strax utanför Ryd. Natura 2000- området består av flera delområden av skiftande karaktär. Byn ligger i ett grönstensområde vilket sätter sin prägel på byn som har en småbruten terräng och är omgiven av lövskogsrika marker. Området består ungefär till hälften av bok- och ekdominerad skog. De övriga delytorna utgörs av betes- och slåttermark. Inom området finns hamlade askar och hålträd, framför allt grov asp. I de hävdade, öppna markerna förekommer en mängd arter, varav en del är rödlistade. Hit hör granspira, en art som är relativt sällsynt i Kronobergs län. Andra hävdgynnade arter som förekommer är St Pers nycklar, kattfot och jungfrulin. Förekomsten av dessa arter tyder på att markerna i Brorsmåla varit kontinuerligt öppna och hävdade under mycket lång tid. Bevarandesyfte: Syftet med området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de eventuella arter och livsmiljöer som förtecknats i området. De främsta syftena med området är: Hävden på ängarna och betesmarken skall bibehållas eller intensifieras så att den artrika floran och faunan kan bestå. Skydd: Saknar specifikt områdesskydd. Dammarskulla Habitatdirektivet SE0320161, 0,84 ha, ägare privat Beskrivning: Dammarskulla ligger på den högsta punkten i Tingsryds kommun, strax öster om Tingsryd. Odlingslandskapet i byn präglas av lövdungar och småskalighet. Området består av artrika slåtterängar och betesmark. I slåtterängen väster om vägen domineras trädskiktet av björk med inslag av ek, apel och rönn. Slåtterängen öster om vägen är helt öppen. I ängen finns arter som höskallra, Jungfru Marie nycklar, jungfrulin, darrgräs och slåttergubbe. Området längst österut har brukats som åker men betas numera. Bevarandesyfte: Syftet med området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de eventuella arter och livsmiljöer som förtecknats i området. Det främsta syftet med området är att bibehålla hävden på slåtterängarna så att den artrika floran kan bestå. Skydd: Saknar specifikt områdesskydd. 53
Gäddeviksås Habitatdirektivet SE0320150, 2,9 ha, ägare privat Beskrivning: Natura 2000-området Gäddeviksås har karaktären av naturskog och är beläget i en rasbrant mot Mieån. Området är storblockigt och utgörs i norr av bokskog och i söder av en avenbokskog. Bokskogen är mycket gammal och har synnerligen stora naturvärden. Träden är gamla och fulla av håligheter. De har rik påväxt av ovanliga och rödlistade mossor och lavar, t.ex. bokfjädermossa och bokvårtlav. I området finns också en del vedsvampar och bohål för fåglar. I den södra delen är skogen yngre och domineras av avenbok. En del avenbokar är senvuxna och troligen mycket gamla. Området mellan södra och norra delen är gallrat och genomkorsas av en traktorväg och dess huvudsakliga värde ligger i att binda ihop områdena. Bevarandesyfte: Syftet med området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de eventuella arter och livsmiljöer som förtecknats i området. Det främsta syftet med området är att bibehålla den gamla bokskogen och att de för skogen typiska arterna ska finnas kvar eller öka i antal. Skydd: Biotopskyddsområde. Hunshult Habitatsdirektivet SE0320220, 109,4 ha, ägare privat Beskrivning: Hunshult är ett ädellövskogsområde på nordligaste delen av Sirkön i sjön Åsnen. Sjön har en synnerligen värdefull och artrik fågelfauna. Koncentrationen av häckande storlom och fiskgjuse är bland de största i Europa. Åsnen har internationell betydelse som rast och övervintringsbiotop för storskrakar och havsörnar. Området är i huvudsak bevuxet med bokoch ekskog med inslag av lind, lönn, alm, björk, tall och gran. Här och var finns insprängda alkärr med sockelbildning, askkärr, lövsumpskogar och andra mindre våtmarker. Hamlade träd förekommer. I skogen finns många mindre åkrar insprängda. Åkerrenarna som tidigare skötts genom slåtter är fortfarande värdefulla och hyser många olika träd- och buskarter såsom hassel, körsbär, hägg, slånbär, vildapel mm. Längs vissa åkrar och i byns centrala delar finns rester från de tidigare så vanliga ängs- och åkerfruktodlingar. Bevarandesyfte: Syftet med området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarande status för de eventuella arter och livsmiljöer som förtecknats i området. Syftet med reservatet är att bevara ett värdefullt ädellövskogsområde med insprängda odlingsmarker och fruktodlingar inklusive omgivande vattenområde med förutsättningar att hysa hotade arter. Naturvärdena är främst knutna till områdets långa kontinuitet avseende lövskog, dess läge i direkt anslutning till Bjurkärrs naturreservat samt sjön Åsnens mycket stora värde för fågellivet. Hunshult är en förutsättning för att arterna i Bjurkärr ska kunna överleva på lång sikt. Naturvärdena skall bevaras och utvecklas. I de delar av området där barrskog förekommer skall utvecklingen styras så att bestånden på sikt blir lövdominerade för att återskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter. Syftet är dessutom att vårda vissa kulturhistoriska spår i området. Skydd: Saknar specifikt områdesskydd. 54
Korrö Habitatdirektivet SE0320072 (2 ytor) 38,8 ha, ägare kommunen Beskrivning: Korrö är beläget utefter Ronnebyån. Korrö består av hantverksbyn och i direkt anslutning till byn naturreservatet med ängs- och hagmarker, mad- och skogsområden. Reservatet bildades redan 1970. Terrängformerna är av stort geovetenskapligt värde med åsryggar, åskullar, terrasser och åssänkor. Under våren är blåsippsblomningen ymnig. Korrö utnyttjas flitigt av friluftslivet och genom området går en vandringsled. Bevarandesyfte: Syftet med området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de eventuella arter och livsmiljöer som förtecknats i området. Det främsta syftet med området är att bibehålla hävden på ängs- och betesmarkerna så att den artrika floran och faunan kan bestå samt att bevara traditionen med hamling av träd. Skydd: Naturreservat. Lidhem Habitatdirektivet SE0320169, 11,8 ha, ägare privat Beskrivning: Området består av en sötvattenstrandäng vid Lidhemssjöns nordöstra del. Strandängen ligger på båda sidor om Skyeåns utlopp och utgör bl.a. en del av en viktig rastoch häckningslokal för många fåglar, framförallt gäss och vadare. Ett trädklätt område finns dels längs med ån och norr därom och består bl.a. av björk, al och några ekar. På den södra delen av strandängen växer solitära ekar. Inom området finns diken som delvis berörs av en förrättning. Bevarandesyfte: Syftet med området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de livsmiljöer som förtecknats i området. Det främsta syftet med området är att strandängen ska finnas kvar och hävdas så att de för strandängen typiska arterna kan leva kvar i livskraftiga bestånd. Skydd: Saknar specifikt områdesskydd. Lunnabacken Habitatdirektivet SE0320135, 4 ha, ägare statligt Beskrivning: Lunnabacken är belägen i byn Sånnahult som ligger på en udde i södra delen av sjön Åsnen. Åsnenområdet har för tusentals år sedan haft sammanhängande lövskogar. Idag domineras istället stora delar av skogsmarken av gran. De kvarvarande lövskogsområdena har därför särskilt stor biologisk betydelse för hotade växt- och djurarter. Åsnenområdet är bland annat av riksintresse för naturvård och friluftsliv och enligt FN: s Våtmarkskonvention ett område av internationell betydelse. Ädellövskogen i Lunnabacken utgörs av 100-120- årig bokskog med inslag av björk, al, asp, ek m.m. Skogen har mycket stora biologiska värden som livsmiljö för hotade djur och växter. Omgivningarna präglas av ängsfruktodlingar som utgör ett för trakten karaktäristiskt inslag i odlingslandskapet. Bevarandesyfte: Syftet med området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de eventuella arter och livsmiljöer som förtecknats i området Det främsta syftet med området är att bevara ett bokdominerat ädellövskogsområde med rik flora. Skydd: Naturreservat. 55
Långö Habitatdirektivet och Fågeldirektivet SE0320102, 59,8 ha, ägare privat Beskrivning: Området omfattar öarna Långö och Södra Uvö med omgivande småöar och tillhörande vattenområde i Rännebäcksfjorden i Åsnen. Öarna är kuperade och rikblockiga och på sina ställen storblockiga. Långö är en variationsrik ö med bl.a. mycket gammal tallskog, ca 130 år, som är förhållandevis orörd. Dessutom finns några våtmarkspartier och mindre områden med blandskog. Den gamla grova tallskogen har förutsättningar för ett rikt fågelliv. Enstaka betydligt äldre, grövre och knotiga tallar växer i strandkanterna. Utanför Långö finns vassar. Södra Uvö täcks av blandskog av gran, äldre tallskog och björk m.fl. lövträdsslag. Lövträden dominerar i kantzonen runt ön. På flera av småöarna finns enstaka tallar ibland tillsammans med björkar, aspar eller ekar. Fiskgjuse häckar i Åsnenområdet. Bevarandesyfte: Syftet med området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de eventuella arter och livsmiljöer som förtecknats i området. De främsta syftena med området är att bevara urskogsartad skog samt ge förutsättningar för ett rikt fågelliv. Skydd: Naturreservat. Pettersborg Habitatdirektivet SE0320160, 2,2 ha, ägare privat Beskrivning: Pettersborg består av två öppna betesmarker med mycket fin flora som visar på långvarig hävd. Betesmarkerna är helt öppna förutom inslag av enstaka enar och i det östra delområdet en mindre talldunge som fungerar som skydd för djuren. Hagarna uppvisar en fin torrängsflora med arter som kattfot, solvända, jungfrulin, bockrot, stagg och slåttergubbe. Hagarna utgör länets enda kända lokal för trumgräshoppan, en art knuten till varma, soliga och torra gräsmarker. Gräshoppan anses starkt hotad. Bevarandesyfte: Syftet med området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de eventuella arter och livsmiljöer som förtecknats i området. Det främsta syftet med området är att bibehålla den goda hävden av betesmarken så att den rika floran och trumgräshoppans livsmiljö bevaras. Skydd: Saknar specifikt områdesskydd. Stora Hensjön Habitatdirektivet SE0320119 (2 ytor), 195,8 ha, ägare privat Beskrivning: Stora Hensjön som ligger i Tingsryds kommun, består av naturreservaten Grönvik och Hensjönäset. Hensjönäset var i äldre tider till största delen utmarker till byn Blötan och användes för bl.a. skogsbete. I dag har marken övergått till ren skogsmark. Skogen på näset är ca 100 år och förhållandevis jämnårig. Några grova träd som är mer än 150 år finns i strandkanterna. Bok är det dominerande trädslaget med ett rikt inslag av andra lövträd. Grönvik består av hagar, åkrar, lövskogar, strand- och öområden med hävd, men även skogsområden där skogsskötsel med naturhänsyn bedrivs. Bevarandesyfte: Syftet med området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de eventuella arter och livsmiljöer som förtecknats i området. Det främsta syftet är att i Hensjönäset skydda ädellövskog som får utvecklas i huvudsak fritt, samt att i Grönvik skydda och vårda ett naturskönt ö- och strandområde, som är av betydelse för allmänhetens friluftsliv. Skydd: Naturreservat. 56
Sånnahult Habitatdirektivet SE0320149, 2,7 ha, ägare privat Beskrivning: Sånnahult har längre tillbaka hävdats som slåttermark kombinerat med lövtäkt genom hamling. Hävden har dock upphört sedan uppskattningsvis minst 50 år och idag är Sånnahult ett ädellövskogsområde med rik vegetation. Området ligger vid sjön Åsnens södra strand. Åsnen är enligt FN: s Våtmarkskonvention ett område av internationell betydelse. Sånnahult utgör också en del av ett såväl geografisk riksintressant område som riksintressant område för naturvården och friluftslivet. I området finns rikligt med gamla hamlade lindar och askar, varav den rödlistade almlaven växer på den senare. En del av de hamlade träden är mycket grova. Lindarna och askarna omges av gammal klibbal och vårtbjörk. I området finns också ek, alm, lönn m.m. Området är en värdefull lokal för lavar, mossor, svampar, insekter och fåglar. Arter som hittats i området är grå vårtlav, rostfläck, gullpudra, tvåblad, blek kraterlav (rödlistad), grynig blåslav, gammelgranslav, blekspikar, guldlockmossa och porellor. Bevarandesyfte: Syftet med området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de eventuella arter och livsmiljöer som förtecknats i området. Det främsta syftet med området är att den lövnaturskog som fanns innan människans hävd kan återskapas med grova, gamla träd och rikligt med död ved samt lundflora. Vissa arter som fortfarande finns kvar från det öppna, hävdade tillståndet kommer härmed att missgynnas vilket dock är oundvikligt. Skydd: Biotopskyddsområde. Tåget Habitatdirektivet SE0320204 (5 ytor), 1,9 ha, ägare privat Beskrivning: Tåget ligger på en halvö i södra delen av sjön Åsnen. Vid Tåget öppnar sig skogen för ett ålderdomligt och välbevarat odlingslandskap med åkrar, betesmarker och ängsfruktodlingar som omger bebyggelsen i ett mycket vackert landskap. Ängsfruktodlingarna är unika och har en representativ slåttergynnad flora. Ängarna är artrika och hävdas med lieslåtter. Ängsmarken i Tåget utgörs av 5 olika områden som utgörs av renar utmed åkrar och vägkanter samt två större sammanhängande områden. Bevarandesyfte: Syftet med området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de eventuella arter och livsmiljöer som förtecknats i området. Det främsta syftet med området är att bevara ängen med tillhörande fruktträd så att den artrika floran och faunan kan leva kvar och utvecklas. Skydd: Saknar specifikt områdesskydd. 57
Törnabygd Habitatdirektivet SE0320163 (4 ytor), 3,3 ha, ägare privat Beskrivning: Byn är belägen på en halvö i sjön Åsnen. Omgivna av gran- och bokskog öppnar sig här småskaliga odlingsmarker med de för trakten unika ängsfruktodlingarna. Stenmurar och rösen är talrika. Området består av ett flertal delytor. Dels ingår två slåtterängar, bevuxna med ympade äppelträd och skötta genom lieslåtter. Under äppelträden finns ett rikt fältskikt med hävdgynnade arter, bland annat svinrot, Jungfru Marie nycklar och slåttergubbe. I de knotiga fruktträden finns gott om hål. Intill finns ytterligare mark som slås och betas, som dock är gödselpåverkad och saknar den rika floran som karaktäriserar de övriga ängarna. Även här växer ympade äppelträd, främst i kanterna. I området ingår också en mindre betesmarker insprängd i granskogen, där det bland annat växer slåttergubbe, jungfrulin och stagg. Bevarandesyfte: Syftet med området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de eventuella arter och livsmiljöer som förtecknats i området. Det främsta syftet med området är bevara de för trakten karaktäristiska ängsfruktodlingarna, samt för övrigt bibehålla hävden på slåtterängarna och gräsmarkerna så att den artrika floran kan bestå. Skydd: Saknar specifikt områdesskydd Västra Åsnen Habitatdirektivet och Fågeldirektivet SE0320040 (2 ytor), 1619 ha, ägare staten/privat Beskrivning: Västra Åsnen består av barr,- bland,- och lövskog, myrmarker och vatten vid sjön Åsnen. Området har stora ornitologiska värden. I Västra Åsnen ingår de tre naturreservaten Bjurkärr, Västra Åsnens övärld och Toftåsa myr. Åsnenområdet som helhet är av riksintresse för naturvård och friluftsliv och är utpekat Ramsarområde, d.v.s. en våtmark av internationellt intresse. Bevarandesyfte: Syftet med området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de arter och livsmiljöer som förtecknats i området. Skogarna ska huvudsakligen utvecklas fritt. Skydd: Naturreservat Östra Åsnen Habitatdirektivet och Fågeldirektivet SE0320101, 1868,1 ha, ägare privat Beskrivning: Östra Åsnen består av barr,- bland,- och ädellövskog samt vatten vid sjön Åsnen. Området har stora ornitologiska värden. Markerna i Östra Åsnen är naturreservat sedan 1995 (Utnäsuddens övärld) och 1996 (Grytö). Åsnenområdet som helhet är av riksintresse för naturvård och friluftsliv och är utpekat Ramsarområde, dvs. en våtmark av internationellt intresse. Bevarandesyfte: Syftet med området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de arter och livsmiljöer som förtecknats i området. Skogarna ska bevaras med sina höga naturvärden och i huvudsak utvecklas fritt. Skydd: Naturreservat 58
Naturreservat I Tingsryd kommun finns 12 utpekade naturreservat. I samråd med länsstyrelsen bildar kommunen naturreservat för att skydda och bevara naturområden. Vissa av dessa områden är också Natura 2000-område eller ingår i riksintresse för naturvård. Ansvaret för dessa områden ligger hos länsstyrelsen men förvaltningen sker av Skogsvårdsstyrelsen. Förutom allemansrätten finns också särskilda reservatsföreskrifter som är skyltade vid respektive reservat. Kartan nedan visar naturreservaten i kommunen. Grönvik skyddsår 1974, 115 ha Grönvik består av ett vackert ö- och strandområde vid Stora Hensjön. Större delen av reservatet, ca 85 ha, upptas av vatten medan 30 ha är land. Nordvästra delen av reservatet är till största delen bevuxen med granskog, medan de mellersta delarna är kulturpräglade med omväxlande åker-, ängs- och hagmarker. Här finns också lövdungar med inslag av bok, ek, björk, asp och hassel. I de sydligaste delarna, liksom på öarna, växer blandskog med varierande trädslagssammansättning. Längs sjöstranden löper en rullstensås. Stora Hensjön är en vacker sjö med låga steniga moränstränder och klart, näringsfattigt vatten. Den är vattentäkt för Tingsryd, Urshult m.fl. orter i trakten. Längs stränderna växer bl.a. klibbal och björk. I grunda mjukbottenvikar utbreder sig fält av vass- och starrarter. En översyn av reservatets gränser är aktuell. 59
Grytö skyddsår 1996, 368 ha Från utsiktspunkten på Lunnabacken ser man Grytö och stora delar av reservatets vattenområde. På Grytö växer mest granskog. I strandzonen står ett och annat lövträd. Tanken med reservatet är att skogen efter viss borthuggning av gran skall få utvecklas till att bli en fin blandnaturskog. Gammal skog med död ved är viktig för såväl svampar, lavar som vedlevande insekter. På Grytö och i dess omgivningar finns fågelarter som fiskgjuse och lärkfalk. På grund av det känsliga fågellivet har vissa delar av ön tillträdesförbud 1 april - 31 juli. Det är förbjudet att 1 april - 31 juli vistas inom vissa delar av områdena. För Grönön och Helgaholm - Rönneklätten gäller tillträdesförbudet öarna och ett omgivande vattenområde på 100 meter från öarna. Hensjönäset skyddsår 1970, 109 ha Mellan klarvattensjön Stora Hensjön, som är vattentäkt för Tingsryd och Urshult m.fl. orter, och den igenväxande vassjön Lilla Hensjön går ett lågt näs. Större delen av näset är bevuxet med yngre och medelålders bokskog. Landarealen är 32 ha, därutöver ingår 77 ha vattenområden i reservatet. Sjöarna sänktes för att vinna land på 1800-talet. Då frilades ett strandplan med ca 10 - Hensjönäset 30 meters bredd utanför en markant strandvall, bildad av ispressning, frostskjutning och vågsvall. På landvinningsmarken finns idag gott om buskar t.ex. sälg, vide och brakved samt yngre klibbal och björk. I strandkanten står en del gamla tallar. Korrö skyddsår 1970, 42 ha Hantverksbyn Korrö ligger vid Ronnebyån strax söder om sjön Viren. Byn har anor sedan början av 1700-talet och är ett riksintressant kulturminnesmärke. Från den gamla hantverksmiljön finns kvarn, såg, garveri och färgeri bevarat. Här har också funnits bryggeri och skomakeri. Gårdsbyggnaden ägs av Tingsryds kommun och används som vandrarhem. Naturreservatet Korrö ansluter till byn på Ronnebyåns västra strand. Isälvsavlagringar bildar Korrö vackra terrängformer både norr och söder om hantverksbyn. Åsen och strandängarna är gamla odlingsmarker. Närmast byn ligger åkrar och slåtterängar, längre bort betesmarker och slutligen skog. Genom slåttern hålls en del vanliga arter av bredbladiga gräs, hundkex, nässlor och smörblommor tillbaka. Detta gynnar många ljusälskande växter som t ex tjärblomster, natt och dag och stor blåklocka. Arbetet med ängen börjar redan tidigt på våren medan sipporna ännu blommar i backarna. Då tar man bort nedblåsta grenar och räfsar ihop kvistar och löv. Detta kallas rishämtning. Slåttern sker först i juli - augusti. På de stenbundna och kuperade markerna duger fortfarande lien bäst. Genom reservatet löper flera stigar. Längs dessa finns skyltar uppsatta som berättar om naturen på Korrö. Alldeles intill hantverksbyn ligger en byggnad som kallas logen. Där kan besökande äta sin matsäck och söka skydd vid dåligt väder. 60
Ljuva mon skyddsår 1985, 135 ha Isälvsfält bestående av åsryggar, åskullar, terrasser och åssänkor mellan Rolsmosjön och Linnerydssjön. Skogen utgörs av vackra tallmobestånd, som sköts för att det ca 80 ha stora skogsområdet långsiktigt skall behålla sin nuvarande karaktär. Området gränsar till Linneryds samhälle och den kommunala badplatsen. Här finns många strövstigar. Lunnabacken skyddsår 1960, 6,3 ha Lunnabackens naturreservat består av två områden som ligger helt åtskilda. En del av naturreservatet hävdas som slåtteräng. Ängen omges av ekbackar, där liljekonvalj växer rikligt. Där ligger också hembygdsgården. Några hundra meter västerut, i sluttningen ner mot Åsnen, finns ett vackert bokbestånd som numera också hör till Lunnabacken reservatet. Norr om Kurrebo finns ett område som domineras av lind. Det är biotopskyddat, vilket innebär ungefär samma skydd som naturreservat. Området är flitigt besökt, inte minst tack vare närheten till Kurrebo och att hembygdsgården Odensvallahult finns inom området. En strövstig förbinder Lunnabacken med badplatsen Kärrasand. Längs stigen kan man uppleva vackra restaurerade ängsfruktodlingar och bokskogens skönhet. Långö skyddsår 1986, 57,5 ha Naturreservatet omfattar Långö en 10 ha stor ö samt Södra Uvö som är 4 ha stor. Öarna ligger i Rönnebäcksfjorden i södra Åsnen. Med omgivande vatten och småöar är reservatets totala areal 57,5 ha. Öarna är kuperade, storblockiga och skogsbevuxna. Tallskogarna på Långö och Södra Uvö är ca 130 år gamla. Syftet med reservatet är att i orört och ostört skick bevara öar med urskogskaraktär samt gynna ett rikt fågelliv. Under tiden 1 april - 31 juli är det förbjudet att vistas på öarna i reservatet. Långö 61
Midingsbråte skyddsår 1956, 2,35 ha Vid Norra Svansjön är ett litet naturskogsliknande område med tall, gran och bok avsatt som naturreservat. Marken är jämn och sluttar svagt mot den näringsfattiga sjön. Under de resliga träden växer gott om lingon och blåbär. I östra delen finns resterna av ett torp. Man kan fortfarande se grundstenar och åldriga fruktträd. Ramsö skyddsår 1959, 15 ha Ramsö ligger i sjön Mien. Ön är unik i Skandinavien genom förekomsten av bergarten ryolit, som bildats av hårdnad lava och aska från en forntida vulkan eller genom ett meteoritnedslag. Teorierna går isär om den kraterformade sjöns ursprung. Sjön är länets djupaste med ett största djup på 43 meter norr om Ramsö. Vattnet är klart och näringsfattigt. Ryoliten går i dagen på flera ställen på ön. Bergarten har en mycket tät kornig grundmassa med spridda större mineralkorn i. Dessutom finns i lavabergarter ofta blåsor åstadkomna av gasbubblor. Ramsö är ett geologiskt reservat. Skogen omfattas därför inte av några särskilda skyddsföreskrifter och delar av skogen har avverkats i sen tid. På ön finns en sommarstuga. Vid de blockrika stränderna finns vidsträckta bestånd av krypgran. Markfloran tyder på god näringstillgång. Här finns rikligt med skogsbingel, tandrot, blåsippa, vitsippa och vårlök. Reservatet kan endast nås med båt. Särskilda anordningar för besökande saknas på ön. Toftåsa myr skyddsår 1986, 156 ha Den största delen av Toftåsa myr är av delvis trädbevuxen högmossetyp. År 1945 härjade en skogsbrand på delar av myren. På vissa av dessa delar växer idag ung tallskog. I myrens norra del ligger Toftagöl, omgiven av gammal tallskog med den lilla växten rosling på marken. I reservatets östra del finner vi Svartsjön. På Tranholmen strax väster om sjön växer urskogsartad tall- och barrblandskog. Denna skog är kanske den äldsta i hela Kronobergs län. Tallskogen är omkring 375 år gammal och klassas som mycket värdefull och är av riksintresse. Hackspetthål i levande och döda träd utnyttjas av hålbyggande fåglar. Orrarna använder Toftåsa myr som spelplats och tranor, fiskgjuse och storlom häckar i området. Norra delen av Toftåsa myr med den lilla Toftagöl. Svartsjön skymtar till höger. 62
Utnäsuddens övärld skyddsår 1985, 1500 ha Naturreservatet Utnäsuddens övärld består förutom av själva halvön av ett antal öar där Harö, Stora Almö samt Lilla Almö är de största. Reservatet, som f.n. är länets största med en yta på 1500 ha, omfattar förutom sjön, strandnära ädellövskog, våtmarker och en vacker övärld. På Stora och Lilla Almö finns lövskog medan det på Harö mest är fråga om barrskog men även en del lövskog. De större öarna har tidigare betats, men nu är orördheten gemensam för alla öarna inom reservatet. Skogen på vissa öar har kanske aldrig påverkats av egentligt skogsbruk, däremot har den påverkats starkt av bete och förmodligen av vedhuggning. Ädellövskogen på Almöarna innehåller en hel del alm medan ädellövskogen på Utnäshalvön består av mest ek. Inom reservatet häckar flera par fiskgjuse, lärkfalk, bivråk, duvhök, storlom, småskrake och mindre hackspett. Koncentrationen av fiskgjuse hör till de allra största i Nordeuropa. Vintertid samlas här övervintrande havs- och kungsörn. Vägarna som leder till reservatet är privata och därför inte tillgängliga för allmän biltrafik. I stora delar av reservatet råder tillträdesförbud under tiden 1 april - 31 juli för att de störningskänsliga fåglarna skall få häcka ostört. Västra Åsnens övärld skyddsår 1986, 1228 ha Genom reservatet har en viktig del av sjöns övärld skyddats. Den sträcker sig från Bergön i väster till Sirkön i öster, från Julö i norr till Lövöarna i söder. Inom reservatet finns närmare 200 öar varav Bergön är den största med sina 70 ha. På öarna växer skog som ej brukats sedan lång tid tillbaka. På vissa öar är det lövskog, på andra barrskog. Större delen av reservatet består av vattenområdet mellan öarna, öarna i sig utgör en mindre del av reservatet (170 ha). Västra Åsnens övärld Kantotleden Värendsleden passerar reservatets västra sida för att i söder korsa reservatet. Ett mycket rikt fågelliv finns i området med störningskänsliga arter såsom storlom och fiskgjuse. För att ge dessa fåglar ro under häckningstiden har delar av området tillträdesförbud under tiden 1 april - 31 juli. Under hösten samlas stora mängder storskrake i de grunda vikarna i området för att fiska. Flockar på uppemot 20 000 stycken har setts och årligen brukar flockar på 5 000-10.000 storskrakar uppträda i månadsskiftet november/december. En hel del örnar rastar och övervintrar vid sjön under sen höst och vår, vilka även de tar del av Åsnens rika fiskbestånd. En viss stödutfodring med självdöda, veterinärbesiktigade tamdjur sker också i regi av lokala fågelskådare. Detta är ett sätt att ge örnarna giftfri föda samt att minska dödligheten hos ungfåglarna som ännu inte lärt sig att jaga själva fullt ut. Det är mest havsörn som kan ses vid Åsnen och som mest har 48 örnar setts samtidigt (1997). Enstaka kungsörnar brukar dyka upp då och då under sina rundturer i Sydsverige på jakt efter föda. 63
Pågående arbete reservatsområden För ytterliggare sex områden pågår arbetsprocessen för naturreservat. Dessa områden är: Hunshult: ädellövskog på norra Sirkön Rotahult: lövrika blandskogar på södra Sirkön Lindholmen: ö i Åsnen med blandskog Skälö: ö i Åsnen med tall och lövskog Videsjön: sänkt sjö med rikt fågelliv omgiven av naturlövskogar Igelön: planerat som kulturreservat. Helhetsmiljö med traditionell bebyggelsemiljö omgiven av för trakten typiska ängsfruktodlingar på en av Åsnens öar. Kartan visar de föreslaga reservatsområdena. Naturminnen Naturminnen kan utgöras dels av enskilda föremål såsom flyttblock, jättegrytor eller gamla och storvuxna träd, dels av mycket små områden med intressanta naturföreteelser. De skyddas efter beslut av länsstyrelsen. (Underlaget hämtat från Länsstyrelsen i Kronoberg samt Skogsvårdsstyrelsen, 2004) Idnr Namn Beslut Plats 704017 Ormgran i Balders hage 1935-04-05 Hembygdsparken Ryd 704028 En ek 1949-08-10 Söder om Bökås Linneryd 704092 Fyra avenbokar 1979-12-19 Södra Sandsjö 704027 Ett enträd 1947-05-08 Fridsberg Tingsryd 704093 Två tallar 1995-12-18 Mårslycke Tingsryd 704045 En gnejshäll Oxahall 1959-04-11 Frösjöhult Urshult 704046 En ek 1959-04-11 Urshult 704047 En ek 1959-04-11 Munkanäs Urshult 704048 En ek 1959-04-11 Räveboda Urshult 704084 En gran 1968-11-18 Kärr Urshult 704087 Bastaremåla blockfält 1970-12-17 Urshult 704015 Två ekar 1935-04-05 Uvanäs Väckelsång 704085 En ek 1968-12-17 Väckelsång 704012 En bok sammanväxt med ek 1935-04-05 Älmeboda 704013 Ett flyttblock 1935-04-05 Flisehult Älmeboda Saknas Klostergrottan 1935 Flisehult Saknas En bok 1968 Mårslycke 64