Kursplan: Samhällskunskap

Relevanta dokument
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Momentguide: Makt & demokrati

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

Samhällskunskap. Redovisning. Ämnets syfte

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Demokrati. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

GUIDE FÖR RÄTTVIS HANDEL LÄRARHANDLEDNING

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Ämnesområde Hållbar konsumtion

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

PETER DJERV OCH MATS JOHNSSON

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

HISTORIA. Ämnets syfte

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

Arbetsområde: Min tid - min strid

KUNSKAP SAMHALLE SAMHALLE. SamhAllskunskap. Röd punkt i hörnet betyder anteckna! men vad är ett samhälle?

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Kursplan för SH Samhällskunskap A

samhällskunskap Syfte

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Ämnesområde Hållbar konsumtion. Årskurs Gymnasiet. LÄRARINSTRUKTION Lek och allvar med begrepp

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Hen kan inte redogöra för! Kan vi pysa?

Syfte och mål med kursen

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Hen kan inte redogöra för! Kan vi pysa?

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Sverige och USA SM1, vt. 2013

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

Till dig som ska studera på Barn- och fritidsutbildningen

SPEAK TRUTH TO POWER MOD UTAN GRÄNSER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Ämnesområde Hållbar konsumtion

Lärarhandledning Upplev riksdagen

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Arbetsområde: Häng dom jävlarna!

LEKTIONSFÖRSLAG 2 GARDEROBSKOLL ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: GYMNASIET

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Fördjupning i arbetslivet

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Individer och gemenskaper

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Transkript:

Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global. Förmedla kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Utveckla förmågan att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet. Samhällskunskap 1a1 Centralt innehåll Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system. Medier De mänskliga rättigheterna Folkrätten i väpnade konflikter. Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor. Privatekonomi och konsumenträtt. Källkritik.

Kunskapskrav Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också översiktligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven dra enkla slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens. I analysen diskuterar eleven översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. Eleven kan översiktligt redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor samt göra enkla reflektioner om källornas relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. Samhällskunskap 1a2 Centralt innehåll Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier. Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt.

Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik. Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter. Kunskapskrav Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra enkla slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven diskuterar översiktligt orsaker och konsekvenser samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.

I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra enkla reflektioner om deras relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttryckasina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Samhällkunskap 2 Centralt innehåll Nationalekonomiska teoriers framväxt och genomslagskraft utifrån historiska villkor och motsättningar, till exempel merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism. Frågor om tillväxt, makt, inflytande, ett hållbart samhälle, miljö och resursfördelning i relation till de ekonomiska teorierna. Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Tematisk fördjupning i samhällsfrågor. Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system. Muntlig och skriftlig presentation i olika former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer. Kurslitteratur och kursens praktiska genomförande bestäms gemensamt av lärare och kursdeltagare. Vi använder både traditionella böcker och digitala resurser.kurserna innehåller både studiebesök, utflykter och praktiska moment.

Kunskapskrav Eleven kan översiktligt redogöra för några centrala teorier och översiktligt diskutera deras styrkor och svagheter. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för hur teorierna påverkar nutidens ekonomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa förhållanden kan förstås utifrån teorierna. Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven diskuterar översiktligt orsakerna samt politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser av olika lösningar på samhällsfrågor. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra enkla reflektioner om källornas relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.