Kulturmiljöer Kanonbruk och modern industri Finspångs läge vid Finspångsån med dess vattenkraft och närhet till skog och natur utgjorde goda förutsättningar för brukshantering. Även ur transportsynpunkt blev Finspång medelpunkt för östra bergslagen. Från 1568 finns det anteckningar om en bruksrörelse i Finspång. Bruket ägdes av kronan och arrenderades från 1618 av Louis de Geer som 1641 förvärvade bl.a. Finspångs bruk. Här byggde han upp en konkurrenskraftig bruksrörelse med hjälp av invandrad arbetskraft. Produktionen koncentrerades på kanontillverkning och från 1700-talet även på stångjärn. 1848 kom Carl Ekman till bruket och han införde det kolbesparande lancashiresmidet och Sverige fick sitt första valsverk. Där Siemens idag är beläget anlades i slutet av 1800- talet verkstäder för modernare vapenproduktion, kanoner i stål, kulsprutor mm. Konkurrensen från de kontinentala vapentillverkarna framtvingade en total omläggning av verksamheten kring sekelskiftet 1900 och det godskomplex som i stort sett hållits intakt sedan Louis de Geer upplöstes. Utmed Slottsvägen, mittemot slottet, syns idag en del äldre industribyggnader från 1700- och 1800-talet. Skrotförrådet De äldre industribyggnader man idag kan se utmed Slottsvägen är först på åns södra sida ett brunrött hus byggt 1755, Skrotförrådet, som tidigare bland annat inrymt kontor, bostäder och apoteket. Uppströms efter skrotförrådet fanns bryggeri, gasverk, kolupplag, sliperi, gjuteri mm. Kanonverkstäderna Med gaveln mot Slottsvägen, på åns norra sida ligger ett stort gulputsat hus i tre våningar. Detta är den gamla kanonbearbetningsverkstaden, byggd på 1840-50-talet. Uppströms fanns masugnar, valsverk, stångjärnssmedja och kanongjuteri. 12 vattenhjul längs strömmen drev stångjärnshammare, valsverk, blåsmaskiner mm. Klensmedjan Vägg i vägg med denna byggnad ligger en envånings 1700-talsbyggnad med långsidan mot Slottsvägen. Detta var från början kanonbrukets klensmedja. Den har senare nyttjats som verkstad och förråd. Här har många ungdomar utbildats för arbete i ortens industri under den period klensmedjan inrymde yrkesskola. Skrotförrådet Kanonverkstaden Klensmedjan 9
Kontor Vid huvudingång till SAPAs industriområde ligger en brunröd tvåvåningsbyggnad Denna byggnad fick sitt nuvarande utseende 1885 men hade troligen redan 1705 byggts om. Ursprungligen, berättas det, fungerade huset bland annat som Corps-de-logi till Louis De Geer d.ä. då han besökte Finspång. Huset var då endast i en våning. Efter att Slottet stod färdigt kom byggnaden att vara bostad åt olika högre tjänstemän vid bruket. I huset har bland andra konstgjutaren J.F. Mertens bott under 1800-talets mitt. Byggnaden inhyser idag kontor. Vid industrientrén har den gamla Norra gatan, Norlavärsgata, börjat och sedan gått rätt nordväst upp genom industriområdet till Hällestadsbron. Utmed denna gatan har flera byggnader legat vilka fungerat som bostäder åt arbetare och tjänstemän vid bruket. f d kvarnen Mitt emot denna byggnad ligger, en stor två och en halv vånings byggnad med en putsad ljusgrå fasad. På byggnadens västra gavel står följande att läsa i svarta bokstäver: JJDG 1773 AFT. Detta betyder att huset byggdes 1773 när Jean Jacques De Geer och Aurora Fredrika Taube residerade på bruket. Byggnaden är ursprungligen den gamla Finspångs kvarn men används idag som kontor. Slaggstensmuren Slaggstensmuren som löper utmed Slottsvägen tillkom mellan åren 1880-1885. Historien förtäljer att den byggdes på initiativ av fru Augusta Ekman, maka till brukspatron Carl Ekman, för att hon skulle slippa att se när kolkörarna stod och uträttade sina behov i väntan på att få lasta av kol i det stora kolhuset som låg på Slottsvägens norra sida. Linan som förbinder stenpelarna utmed muren kommer från den linbana som gick från Skutbosjön förbi byggnaden där Bruksmuseet ligger och vidare över strömmen till den sk Malmbacken. Linbana byggdes 1869-1870. Kontoret Kvarnen Slaggstensmuren 10
Finspångs slott och park Finspångs Slott Den nuvarande slottsbyggnaden är uppförd mellan åren 1668-1685 av Louise De Geer d.y. efter ritningar av den holländske arkitekten Adriaan Dortsman. Slottet är ett av landets största barockslott. Nöjet att pryda ett kärt fosterland har varit orsaken till denna byggnad har brukspatron Jean Jacques De Geer låtit C.G. Tessin författa på en stentavla i slottsentrén. De fristående slottsflyglarna är tillkomna på 1740-talet och på 1790-talet byggdes de två mindre flyglarna. I slottet inryms också ett kapell i den södra fasta flygeln. Planlösningen har holländska förebilder och saknar den stora sal som annars karakteriserar många stora huvudbyggnader från denna tid. Exteriört är slottet i allt väsentligt oförändrat sedan byggnadstiden. Slottet är idag huvudkontor för Siemens Industrial Turbomachinery AB. Av de ursprungliga rummen är idag den s.k. Auorasviten återställd med möbler och inredning. Orangeriet Orangeriet byggdes 1832, efter en ritning av Lars von Röök, på platsen för ett tidigare nedbrunnet orangeri. Engelska parken En engelsk park till Finspångs slott anlades under 1790-talet, under ledning av herrskapet Jean Jacques och hans legendomsusade hustru Aurora De Geer. En notering från 1787 kan tyda på att arbetet med parkens anläggning hade inletts redan då. Den engelska parken blev med tiden vidsträckt, 1831 uppges att den engelska parken jämte trädgården utgör 16 tunnland, närmare 80 000 kvm. Engelsk park är en parkanläggningsstil som slog igenom i Sverige under senare delen av 1700-talet och inspirerades av då rådande engelsk stil. Den utgör en brytning med barockens ideal med hårt tuktad växtlighet och fyrkantiga former. Den engelska parken har lummig grönska och mjukare och mer naturliga former, som med små kullar, dalsänkor och slingrande bäckar med högvälvda broar försökte ge intryck av att vara naturliga landskap. Man planterade till och med in döda träd, för att anlägg- Finspångs slott Orangeriet 11
ningen skulle se så naturlig ut som möjligt. Denna trädgårdsstil utmärks i sin bästa form genom att den strävar efter att genom ändamålsenlig plantering och vård få växtmaterialet att utveckla sin naturliga skönhet. Räta linjer undviks, vägarna dras i mjuka bukter som motiveras av markens ojämnheter eller planteringar. Man eftersträvar långa och vackra utsikter. Man lägger också stor vikt vid växlingar mellan ljus och skugga och starka kontraster får framträda i växtgruppernas form och färg. Till den engelska parkens rekvisita hörde små överraskande uppfinningar och prydnader till de besökandes tjänst, varierande efter tidens smak. Så även i Finspång. På platsen för nuvarande bruksmuseet fanns en Lustbyggnad som under yttre utseendet av en kolmila hyser ett vackert rum. Platser för vila och meditation var viktiga, så fanns i parken en stor liggande tunna, fästad på spetsen av en bergskulle genom en stolpe, omkring vilken tunnan kan vändas åt vilken sida man behagar. Inuti tunnan, som åt ena sidan är öppen eller avskuren, är ett säte anbragt. Vida berömd var den Belisars hydda och grav, en anlagd hydda och ett gravmonument på en avsides plats i parken, som fanns i Finspång liksom i andra parkanläggningar. Växlande efter tidens smak fanns i parken även ett kinesiskt lusthus, konstgjorda borgruiner, skeppsvrak, en obelisk mm. Av dessa utsmyckningar återstår idag intet. Auroras tempel I mittaxeln till slottet, på en höjd i engelska parken, uppfördes 1791 Auroras tempel som ett minnesmärke över slottsfrun Aurora Taube De Geer. Det är ett rundtempel i vars mitt finns ett altare utsmyckat med tre medaljonger. Takmålningarna är utförda av Per Hörberg. Enligt traditionen är templet uppfört efter ritningar av Johan Tobias Sergel, en mer trolig upphovsman är dock CA Ehrensvärd. På templets omgivande träd har de sk kungatavlorna satts upp, det är gjutjärnstavlor till åminnelse av kungars och andra kungligheters besök i Finspång. Engelska parken Auroras tempel Kungatavlorna 12
Järntemplet På höjden mellan Skutbosjön och Slottsvägen ligger Mertens järntempel, ett monument i gjutjärn tillkommit på Finspångs bruk under 1800- talets första hälft då Carl Fredrik Mertens ledde en konstgjutningsverksamhet som förutom detta monument resulterade i en mängd konstgjutningsföremål som finns att beskåda på Bruksmuseet och Biblioteket. Lugnet Till den engelska parken hörde ofta små lanthus, till vilka man anordnade små utflykter med vagn eller båt. På Finspång anlades ett liknande område kallat Lugnet i slutet av parken. Den nuvarande byggnaden, som ersatte en tidigare, stod färdig 1821 och uppfördes i stram klassicistisk stil efter ritningar av hovintendenten Lars von Röök, som även ritade Orangeriet. von Röök ville med sin arkitektur och byggnadens placering gestalta tidens romantiska naturkänsla. Trädgårdsmästarbostaden I anslutning till lusthuset ligger ett samtida bostadshus, trädgårdsmästarbostaden. Järntemplet Lugnet Trädgårdsmästarbostaden 13
Bruksgatan Som på alla gamla bruksorter med anor från det tidiga 1600-talet ligger tjänstemännens och bruksarbetarnas bostäder i direkt anslutning till slottet och bruket. Smedbostäder Den bevarade bebyggelsen utmed Bruksgatan består av sju f.d. bostadshus för bruksarbetare byggda mellan åren 1764 till 1815. I förlämgningen av Bruksgatan har tidigare funnits fler byggnader av vilka kan nämnas hospitalsbyggnaden Spettaln från 1768, gamla krogen och arbetarbostäderna Kapernaum och Sion. Värdshuset I äldre tider var det naturligt att slottsherren i Finspång tog hand om gäster och kunder. Ökad verksamhet och samfärdsdel utgjorde grund för tillkomsten av Värdshuset, som byggdes 1818 som värds- och tingshus. Bruksinspektorn Detlof Odelstierna var ansvarig för bygget. Nedre våningen inreddes till värdshus och övre våningen till tingsrätt som residerade där till 1879. I källaren inrättades arrestlokaler. Som en flygelbyggnad till Värdshuset byggdes samtidigt Krog- och hållstuga (krog) för gement folk. Den var tillika skjutsstation. Sedan tingsrätten lämnade huset fanns här hotellverksamhet. Byggnaden kallades då för Hotellet. 1948 återfick byggnaden namnet Värdshuset. När Finspång fick sin järnvägsstation 1874 var Värdshuset väl inarbetat. Alltså behövdes inget järnvägshotell på orten. Sedan skjutsverksamheten mist sin betydelse och lagt ned drevs i Värdshuset hotellrörelse under namnet Gamla hotellet. Nya hotellet hade byggts vid Kalkugnsvägen nära stationen. Det är numera rivet. Bruksgården Förutom arbetarbostäder byggdes hus för brukets chefer och tjänstemän utmed Bruksgatan. Direkt öster om arbetarbebyggelsen ligger f.d. chefsbostaden, byggd under 1800- talets första hälft. Den har bland annat varit bostad åt Carl Ekman. Smedbostäder Värdshuset Bruksgården 14
Förvaltarbostaden Intill den gamla chefsbostaden ligger en byggnad från 1800- talets tidiga hälft som bland annat fungerat som bostad till brukets förvaltare. Predikantbostaden Till bruket var knutet en brukspredikant som ansvarade för gudstjänstverksamheten i Slottskapellet. Granne med förvaltarbostaden ligger det gamla 1700-tals huset som bland annat fungerade som bostad åt brukspredikanten. Bakom huset finns en trappa som leder upp till klockstapeln och det var närheten till denna som bidrog till att brukets predikant fick sin bostad i huset. Bruksmuseet Det sista huset utmed Bruksgatan byggdes 1755 som dagsverkstuga. Här bodde bland andra de från Dalarna hitkomna sten- och träarbetarna som bland annat 1776 byggde Hällestadsbron och 1824-26 byggde en ny masugn med två pipor. Huset är i dag Finspångs Bruksmuseum som drivs av företagen på det äldre bruksområdet. Tillverkning av vapen, främst kanoner lade grunden till Finspång Förvaltarbostaden Predikantbostaden Bruksmuseet 15
Högby Utmed Vallonvägens norra sida, på höjden direkt söder om bruksmiljön, ligger den tidigare omnämnda Villan från 1888. Därefter följer på rad tre stor ljusmålade träbyggnader från 1920-talet byggda som bostäder till brukets tjänstemän. På bergknallen, väster om dessa hus, ligger den på 1880-talet byggda klockstapeln. Utmed Vallonvägens södra sida ligger från öster till väster sett det vackra f.d. kommunalhuset från 1920- talet. Därefter följer f.d. Högbyskolan och den gamla lärarbostaden, liggande som flygel till skolbyggnaden, från 1911-12. Sedan följer två mycket vackra byggnader från 1920- talets början byggda i den typiska 20-talsklassicismens anda med mjukt svängda valmade tak och kolonnförsedda entréer. Vi har nu nått det egentliga Högby med sina kvarvarande f.d. bruksarbetarbostäder från 1750-1783. Området har, innan Högby servicehus tillkomst, bestått av ett flertal gamla arbetarbostäder från sent 1700-tal. Villan, Vallonvägen 12 Den sk Villan, byggdes 1888 som bostad till brukets kamrer och Carl Ekmans sekreterare Reinhold Boström. Denna vackra byggnad i det sena 1800-talets romantiska arkitektur kom också att fungera som bostad till kontrollofficerarna vid bruket. Idag privatbostad Klockstapeln Vallonvägen 18 Vallonvägen 16 Villan Vallonvägen 14 16
Fd Tjänstemannabostad, Vallonvägen 14 Byggdes 1920 som tjänstemannabostad till Finspångs Metallverk. Idag privata bostad Gripen, Vallonvägen 16 Byggdes 1920 som tjänstemannabostad till Finspångs Metallverk. Idag privata bostad Fd Tjänstemannabostad, Vallonvägen 18 Byggdes 1910 som tjänstemannabostad till Finspångs Metallverk. Idag privata bostad Fd Tjänstemannabostad, Vallonvägen 20 Byggdes 1920 som tjänstemannabostad till Finspångs Metallverk. Idag privat bostad Klockstapeln Klockstapeln, som är byggd 1599, har flyttats hit 1870. Gamla kommunalhuset Byggt 1917 som kommunalhus, bank och apotek. Högbyskolan Högbyskolan invigdes 1912. Den var i bruk som skola till 1982. Därefter har byggnadne använts för ABF, föreningsverksamhet mm. Lärarbostäderna Byggnaden är den ena av två fd lärarbostäder som byggdes till Högbyskolan. Byggnaden är renoverad på ett varsamt sätt och tillbyggd. Risinge Församling finns här. Byggnaderna låg som två flyglar till Högbyskolan. Den rivna byggnaden låg ungefär där varuhuset Lidl ligger. Sedan följer två mycket vackra byggnader från 1920- talets början byggda i den typiska 20-talsklassicismens anda med mjukt svängda valmade tak och kolonnförsedda entréer. Bruksarbetarbostäder, Vallonvägen 31 och Högbyvägen 2 Byggnaderna tillhör det gamla Högby som bebyggdes med arbetarbostäder under 1750-1783. Byggnaden utmed Vallonvägen kallades för Långholmen.. Vallonvägen 31 Lärarbostäder Gamla kommunalhuset Högbyskolan Lärarbostäder 17
Centrum Centrumhuset På Bergslagsvägens norra sida ligger Centrumhuset med sina två fasta flygelbyggnader. Huset byggdes 1909-10 som ett samlingshus bland annat innehållande en större sal med 500 sittplatser. Byggnaden bekostades av bruket. Sitt nuvarande utseende, med de fasta flyglarna, fick byggnaden senare under 1900-talet. I den högra flygeln låg tidigare Dahlgrens konditori med en uteservering på baksidan Bokhandelshuset Fortsätter man så Bergslagsvägen fram till den korsar Kalkugnsvägen ligger det fd bokhandelshuset med sitt brutna tak, byggt under 1920-talet. Post- och telegrafhusen Två byggnader från den äldre centrumbyggnationen är de båda, för Finspångs gamla centrum så typiska byggnation, f.d. posthuset och telegrafhuset. Byggnaderna ligger vid Bergslagstorget och stod klara för invigning på hösten 1921. I Östergötlands Dagblad den 28 september 1921 stod att läsa: De båda husen äro uppförda efter ritning av professor E. Lallerstedt, som här tillämpat gammal Finspångsstil. Denna utmärker sig för enkel exteriör i rena och raka linjer med öppna portaler. Byggmästare för husen var byggnadsingenjör N. Carlberg. Framför byggnaderna fanns tidigare en liten parkanläggning varifrån de stora träden framför husen minner. I byggnaden utmed Bergslagsvägen låg Posten fram till den 8 maj 1989. Idag finns här nattklubben Ettan. fd Polishuset Byggnaden är från 1938. Arkitekt var Sven Lindgren, Stockholm. Folkets Hus På krönet av bergslagsvägen byggdes ett nytt Folkets Hus 1937. Det ersatte ett äldre Folkets Hus som låg i samma kvarter som nuvarande Gallerian, där Resia idag ligger. Affärshuset Gallerian År 1936 förvärvade Kooperationen dåvarande Folkets hus i Finspång. Genom detta stora lokaltillskott blev det möjlighet att starta ett varuhus redan 1937. Det nuvarande varuhuset byggdes under 60-talet. Hotellet Behovet av ett tidsenligt hotell i den expanderande köpingen växte under 40-talet. Finspångs Hotell AB bildades med industrierna, kommunen, Köpmannaföreningen och Ö-Sara som intressenter. Hotell De Geer blev färdigt hösten 1952. Genom en stor tillbyggnad 1974 tillkom ytterligare Centrumhuset Telegrafstation Posthuset 18
40 rum jämte moderna, välutrustade konferenslokaler. Restaurangköket och matsalarna har moderniserats under 1986. Stationsområdet Stationshuset När järnvägslinjen Finspång - Pålsboda invigdes den 19 september 1874 var Finspångs stationshus redan klart. Det inrymde expeditionslokaler i bottenvåningen och stinsbostad i övervåningen. 1905 tillbyggdes på den södra gaveln en lokal i en våning för posten som sedan blev kvar till 1921 då nytt posthus uppfördes vid Bergslagstorget. Verkstaden Järnvägsverkstaden är byggd i etapper, troligen från slutet av 1800-talet till 1930-talet. På kartan från 1905 framgår att den långa byggnaden är byggd. Som framgår av kartan har här tidigare även funnits en halvcirkelformad byggnad som var lokstallar. Majorsvillan På höjden framför stationshuset byggdes 1876 en bostad för Trafikschefen. Huset ritades av arkitekten Axel Kumlin. Byggnaden kallas för Majorsvillan. Detta namn kommer från trafikchefen Eric M Lindgren som när han tillträdde som trafikchef 1902 var löjtnant men som med åren befordrades till major. I Majorsvillan finns idag kommunens musikskola. Verkstaden Bokhandelshuset Gallerian Stationshuset 19