Motion till riksdagen 1985/86:142

Relevanta dokument
Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Tillämpning i fråga om Iran av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner

Säkerhetspolitik för vem?

Det svenska samhällskontraktet

Kommittédirektiv. Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Dir. 2014:155

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Iran, antagna av rådet den 4 februari 2019.

This document replaces JOIN(2018) 22 final of Change of the sensitivity level, deletion of the marking "LIMITED". Gemensamt förslag till

FN:s konvention om barnets rättigheter

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Demokratiska republiken Kongo, som rådet antog vid sitt 3587:e möte den 11 december 2017.

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Stöd till invånarna i Gaza Motion (2011:19) av Ann-Margarethe Livh (V)

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Skyldighet att skydda

9101/16 /ss 1 DG C 1

Motion till riksdagen 1989/90: U614. Stopp för statsbesök av diktatorer. av Hans Lindblad (fp)

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

Den12mars i år kulminerade den

Motion till riksdagen /88:T106 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder

Oversander harmed eniigt bverenskommelse tidningsurklipp i samband med Ditt Hassleholmsbesok den 22 oktober 1986.

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Sociala rättigheter för utsatta EU-medborgare. Andreas Pettersson Jur. dr. Umeå universitet

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Skyldighet att skydda

Kommittédirektiv. Dir. 2016:46. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Socialnämndens beslut

Barnkonventionen kort version

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Sammanfattning av Svenska Röda Korsets synpunkter. Stockholm, 22 november Ju 2017/07518/L5

Politisk information i skolan

Mänskliga rättigheter i utrikespolitiken

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av ett uttalande av kommissionen. i enlighet med artikel i arbetsordningen

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Mänskliga rättigheter

Gemensamt förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Centrum för Iran Analys

Motion till riksdagen 1985/86:330

Sammanfattning av Svenska Röda Korsets synpunkter

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap

PTSD och Dissociation

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter till bevakning av kollektivavtal. Dir. 2004:98. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 2004.

Utlåtande 2001:140 RI (Dnr 392/01)

Uppdrag att överväga ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER

Otillåtna avfallstransporter och manipulerade avgasreningssystem

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Överlag är Enskilda Högskolan Stockholm positiv till att det inrättas en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige.

Kommittédirektiv. Översyn av lagstiftningen om utländska filialer m.m. Dir. 2009:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009

Artikel 2 Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.


Kort om Barnkonventionen

Uppmärksammande av allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i de kommunala valen Motion (2016:44) av Margareta Björk (M)

Tilläggsprotokoll till Europakonventionen dödsstraffets totala avskaffande i Europa

Kommittédirektiv. Rätten för Försvarsmaktens personal att använda våld och tvång i internationella insatser. Dir. 2010:125

TRENDBROTT I SVENSK NATO-OPINION

Yttrande över slutbetänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69)

SV Förenade i mångfalden SV B8-0163/7. Ändringsförslag. France Jamet, Danilo Oscar Lancini för ENF-gruppen

Stöd till invånarna i Gaza Motion (2011:19) av Ann-Margarethe Livh (V)

Läget i Syrien. Ja Kan inte säga Nej. Finland bör utöka sitt humanitära bistånd till området.

Handlingsplan vid hot och våld riktat mot förtroendevalda i samband med offentliga sammanträden

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Trafikutskottets betänkande 1999/2000:TU6. Marktjänster på flygplatser. Sammanfattning. Propositionen. Motionen 1999/2000 TU6 1999/2000:TU6

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Yttrande över utredningen Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation (Ds 2017:62)

Ett konkret demokratisamarbete med staden Suleimanya i irakiska Kurdistan Motion av Christer Öhgren (mp) (2001:71)

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG

Barnens Rättigheter Manifest

200 år av fred i Sverige

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (3) Motion 2009:30 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om ungdomsmottagningarna och uppsökande verksamhet

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

Ny lag om näringsförbud

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick

Kommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017

Motion till riksdagen 1989/90:0645

KRIG OCH DESS ORSAKER.

Kommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 5 juli 2002 PE /1-37

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Transkript:

Motion till riksdagen 1985/86:142 Ulf Adelsohn m. fl. Förbud mot införsel av jordbruksvaror från Sydafrika, m. m. (prop. 1985/86:52) l. Inledning Den vita minoritetens apartheidpolitik i Sydafrika strider mot grundläggande mänskliga och demokratiska fri- och rättigheter. Apartheidpolitiken är omoralisk och oförenlig med västerländsk syn på den enskilda människans rättigheter och skyldigheter. Genom apartheidpolitiken bryter Sydafrika mot FN-stadgans stadgande om likabehandling av människor, oavsett ras och etniskt ursprung. Situationen i Sydafrika har under 1985 allvarligt försämrats. Konfrontationen mellan den vita minoritetsregimen och motståndarna till apartheid har tilltagit i styrka och brutalitet. Omvärlden har nåtts av allt fler tragiska rapporter om övergrepp från sydafrikansk polis och militär på värnlösa människor. Antalet döda vid dessa oroligheter under det senaste året uppskattas till ca 700 personer. 2. Svensk sydafrikapolitik Det råder bred enighet i Sverige kring avståndstagandet från apartheidsystemet. Sverige har, liksom varje annan FN-medlem, rätt och plikt att reagera mot förhållandena i Sydafrika och söka bidra till att det omänskliga och ohållbara apartheidsystemet avskaffas. Svensk sydafrikapolitik har utifrån den breda enighet som råder i avståndstagandet från apartheid syftat till att påverka den vita minoriteten till att avskaffa apartheidsystemet, respektera FN-stadgan och införa ett demokratiskt styrelseskick. Sverige bör medverka till att den förändring som är ofrånkomlig sker på fredlig väg och inom sådan tid att en våldsam, väpnad omvälvning med ofantliga lidanden för alla sydafrikaner undviks. Sverige strävar efter att påverka den sydafrikanska regeringen utifrån främst följande tre handlingslinjer: - Inom ramen för FN arbetar Sverige för att säkerhetsrådet skall besluta om bindande sanktioner gentemot Sydafrika. - Sverige strävar efter att upprätthålla goda kontakter med och stödja grupper och enskilda personer i Sydafrika som arbetar för apartheidsystemets avskaffande och en demokratisk samhällsutveckling. s

- Sverige har för Sydafrikas regering och medborgare genom uttalanden och skilda isoleringsåtgärder klart markerat vårt lands avståndstagande från apartheidpolitiken. Mot. 1985/86:142 3. Apartheid- hot mot frihet och fred Den sydafrikanska regimen demonstrerar dagligen hur diktatur skiljer sig från demokrati, hur våld och rasförtryck skiljer sig från medmänsklighet och mänsklig etik. Diktatur och förtryck är ett hot mot freden. Sammandrabbningarna i Sydafrika illustrerar på ett klart sätt det faktum att frihet är en förutsättning för fred. Sydafrika kan aldrig omvandlas till en fri och öppen demokrati på apartheidregimens villkor. De som i dag bär upp det sydafrikanska samhällssystemet måste fås att inse hur överlägsna frihetens ideer är varje annat samhällssystem. De måste fås att inse att vägen till fred och civilisation går över respekten för medmänniskan, oavsett hudfärg. Det senaste decenniet har vi i Europa bevittnat hur diktaturer fallit när icke minst den unga generationen konfronteras med frihetens och demokratins ideer. Därför är det angeläget att särskilt den unga generationen i Sydafrika genom kontakter med omvärlden tvingas välja i stället för att isoleras. Arbetet för en fredlig omvandling av det sydafrikanska samhället i riktning mot de västerländska frihetsideal vi företräder kan aldrig främjas av en total isolering av Sydafrika. I ett längre perspektiv är det utvidgade snarare än inskränkta kontakter mellan Sydafrika och de västeuropeiska och nordamerikanska demokratierna som skapar de bästa förutsättningarna för en demokratisk utveckling. Rätten för sydafrikanska medborgare att fritt resa utomlands är därvid av central betydelse. Omvärldens ekonomiska förbindelser med Sydafrika är betydelsefulla. Det är ingen tillfällighet att det är företrädare för det sydafrikanska näringslivet som varit ledande när det gällt att kräva apartheidsystemets avskaffande. Kontakterna mellan ledande företrädare för det sydafrikanska näringslivet och ANC har lett till stora spänningar mellan näringslivet och den nuvarande regimen i landet. Kontakterna gentemot omvärlden är självfallet också av stor betydelse för de olika organisationer och individer som, ofta under svåra förhållanden, verkar för ett avskaffande av apartheid. Stödet från omvärlden i olika former, icke minst moraliskt, är för dem av avgörande betydelse. En viktig del av kontakterna mellan Sydafrika och omvärlden är det fria informationsflödet. Det är utomordentligt angeläget att massmedia kan verka i Sydafrika och rapportera om händelseutvecklingen. De av den sydafrikanska regimen nyligen proklamerade inskränkningarna i utländska massmedias arbetsmöjligheter är därför ytterligare ett steg i fel riktning. Begränsningen av informations- och nyhetsförmedling gynnar de styrande och missgynnar dem som bekämpar apartheidsystemet och bör aktivt motarbetas. 6

4. Riktlinjer för svensk sydafrikapolitik Mot. 1985/86:142 Moderata samlingspartiet hyser sedan lång tid tillbaka föga tilltro till effektiviteten i bojkott- och blockadaktioner från enskilda länder. Historiskt sett finns inget exempel på att sådana varit framgångsrika. Det är mot denna bakgrund som vi hävdat och hävdar att sanktioner och blockader mot Sydafrika för att ha utsikt till framgång måste vara beslutade av FN :s säkerhetsråd. För att säkerhetsrådet skall kunna enas om verkningsfulla åtgärder krävs att några av Sydafrikas viktigaste handelspartner modifierar sin inställning till sanktioner gentemot Sydafrika i FN:s regi. Det har under 1985 glädjande nog skett en viss attitydförskjutning hos flera av dessa länder. l motion 1984/85:1018 presenterade vi huvuddragen i en svensk sydafrikapolitik, vilken skulle kunna lämna ett konstruktivt bidrag till utvecklingen i Sydafrika bort från apartheid och mot demokrati, frihet och respekt för mänskliga fri- och rättigheter. Vi framhöll i reservation nr 8, UU 1984/85:6, bl. a. följande: Sverige ger ett omfattande bistånd till länderna i Södra Afrika. I dag ges ett bistånd på 160 miljoner till sydafrikanska befrielserörelser, flyktinghjälp och stöd till apartheidpolitikens offer. Uppskattningsvis en fjärdedel av detta bistånd går till hjälp inom Sydafrikas gräns. Det begränsade stödet till olika ändamål i Sydafrika motiverar enligt utskottet att detta, i enlighet med vad som föreslås i motion 166, ökar. Den sydafrikanska regeringens ekonomiska anslag till utbildning för den icke vita befolkningen är ytterligt begränsat. Sverige bör ekonomiskt stödja högre utbildning. Detta stöd kan utgå t. ex. i form av stipendier för studier vid sydafrikanska högskolor eller för studier utomlands. Sverige bör ge bistånd till apartheidpolitikens offer. De svartas organisationer spelar en stor roll för omvandlingen av Sydafrika. Sverige bör därför ge de svartas organisationer ekonomiskt stöd. Stödet bör t. ex. utgå till medborgarrätts-, kyrkliga och fackliga organisationer. Världskyrkorådet driver en rad angelägna projekt i Sydafrika. Sverige bör stödja dessa hjälpprogram. Stora delar av den svarta befolkningen lider av undernäring och akut brist på sjukvård. Sverige bör undersöka möjligheterna att ge medicinsk och humanitär hjälp åt den svarta befolkningen i Sydafrika. Vi betonade också att en ny "Codex Ethicus" för de svenska företagens verksamhet i Sydafrika bör införas. 5. Händelseutvecklingen under 1985 Den dramatiska händelseutvecklingen i Sydafrika under 1985 är ett resultat av ett flertal faktorer, som t. ex.det utbredda missnöjet med arbetslösheten och försämrade levnadsvillkor. Men bakom dessa orsaker finns den stora befolkningsmajoritetens hat och förbittring mot apartheidsystemet i sig. Den svenska lagstiftningen om förbud mot nyinvestering har saknat betydelse för det senaste årets händelseutveckling i Sydafrika. Den sydafrikanska regimens ökade brutalitet och fängslaodet av en rad framträdande företrädare för sydafrikanska organisationer inger stor oro. 7

Med stöd av arbetet inom ramen för IDU (International Democrat Union) har moderata samlingspartiet tillsammans med våra nordiska broderpartier bl. a. verkat för ytterligare, av FN:s säkerhetsråd beslutade, åtgärder gentemot Sydafrika. Ett viktigt resultat av detta arbete var det uttalande som IDU:s partiledarmöte gjorde i Washington i år. I uttalandet från partiledarmötet, vilket representerade moderata, konservativa, liberala och kristdemokratiska partier, sades: Mot. 1985/86:142 The Party Leaders condemo apartheid, and call upon the South African Government to open a national dialogue with all racial groups with a view to introducing major reforms guaranteering the equal participation of all South Africans in political life. They al so call on South Africa to implement Security Council Resolution 435, which remains the internationally agreed basis for achieving the independence of Namibia. Diskussionerna om utformningen av uttalandet inför partiledarmötet var ett verksamt bidrag till att säkerhetsrådet den 26 juli, för första gången sedan 1977, uppmanade medlemsstaterna att vidta vissa åtgärder mot Sydafrika. Säkerhetsrådets behandling av Sydafrika utmynnade bl. a. i en rekommendation, vari det heter: säkerhetsrådet, som känner djup oro över den allt allvarligare situationen i Sydafrika och över att apartheidsystemet, som rådet kraftigt fördömer, fortsättningsvis förorsakar svårt lidande i landet---anmodar organisationens medlemsstater att vidta åtgärder mot Sydafrika såsom följande: a) inställande av alla nyinvesteringar i Sydafrika, b) förbud mot försäljning av kriigerrand och alla andra mynt som präglats i Sydafrika, c) restriktioner i fråga om idrottsliga och kulturella förbindelser, d) inställande av exportgarantilån, e) förbud mot all försäljning av datautrustning som kan komma att användas av sydafrikanska armen och polis. Det nordiska handlingsprogrammet mot Sydafrika innehåller, förutom ett antal punkter vilka återfinns i säkerhetsrådets resolution, också bl. a. en "rekommendation till nordiska företag som exporterar eller importerar från Sydafrika att söka sig andra marknader och leverantörer i syfte att minska handeln mellan de nordiska länderna och Sydafrika". 6. Lagen om förbud för nyinvesteringar Vid behandlingen av lagförslag om förbud för svenskägda företag i Sydafrika att genomföra nyinvesteringar anförde vi att lagen bröt mot den huvudlinje i svensk utrikespolitik som anger att om Sverige skall delta i sanktioner eller sanktionsliknande åtgärder mot ett annat land, skall våra åtgärder föregås av beslut av FN:s säkerhetsråd. Genom Sveriges avsteg från sin grundläggande uppfattning i detta fall kan det hävdas att vi indirekt - från folkrättslig synpunkt-erkänner det rättfärdiga i de sanktioner som stormakterna, utan beslut i FN:s säkerhetsråd, använder som ett led i utrikespolitiken. FN skall svara för upprätthållandet av internationell fred och säkerhet. Om den rättsordning som är beslutad i FN sätts ur spel genom staters ensidiga 8

handlande ökar påtagligt riskerna för internationella konflikter. Samtidigt försvagas i motsvarande mån världsorganisationens prestige och möjligheter att verkningsfullt bidra till att upprätthålla fred och säkerhet i världen. Sverige har som liten nation ett alldeles särskilt intresse av att det internationella regelsystemet fungerar i enlighet med FN-stadgan. Detta har också sedan lång tid tillbaka varit en framträdande linje i svensk utrikespolitik. Därigenom har de mindre staternas ställning successivt kunnat förbättras. De svenska företag som är verksamma i Sydafrika kan inte ses som ett stöd för apartheidsystemet. I ett längre perspektiv utgör de i stället del i en ekonomisk utveckling och en öppning mot omvärlden som bäddar för en förändring av förhållandena i landet. I frågor som t. ex. anställningsvillkor och fackliga rättigheter bidrar de till att driva utvecklingen framåt. Därtill skall läggas att det borde finnas ett klart intresse av att även svenska företag finns representerade och verksamma i Sydafrika den dag apartheid avskaffas. Svenska rederier bedriver i dag trafik på södra Afrika, vilket även inkluderar trafik på Sydafrika. Denna trafik bör även fortsättningsvis äga rum. I nuvarande läge skulle ett avskaffande av lagstiftningen mot nyinvesteringar innebära att Sverige skulle sända fel signaler till omvärlden. Då FN:s deklaration från den 26 juli 1985 nu dessutom ger visst stöd för de svenska åtgärderna bör lagen tills vidare fortsätta att gälla. Mot.l985/86:142 7. Regeringens förslag Regeringen föreslår -att en särskild straffskala för grova brott införs i lagen (1971: 176) om vissa internationella sanktioner (2.6). Vi biträder förslaget. -att riksdagen bör godkänna regeringens beslut att, till följd av FN:s rekommendation från den 26 juli 1985, sätta 3 lagen om vissa internationella sanktioner i tillämpning för ett förbud mot införsel av det sydafrikanska guldmyntet kriigerrand till Sverige. Vi biträder förslaget. - att riksdagen skall stifta en lag om generellt förbud mot införsel av jordbruksprodukter från Sydafrika. Vi delar regeringens inställning om vikten av att vidta åtgärder mot användningen av fångar i det sydafrikanska jordbruket. Det är angeläget att Sverige utformar ett sanktionssystem gentemot Sydafrika, som är förenligt med våra internationella åtaganden. Vi föreslår därför ett bättre system, som bl. a. är förenligt med Sveriges åtaganden gentemot GA Tf. Tvångsarbete och användning av fångar i produktion är i de flesta fall ett resultat av avsaknaden av demokrati och mänskliga fri- och rättigheter i en stor del av världens länder. Sydafrika och dess apartheidsystem är inget undantag. Sydafrika har bl. a. till följd av främst passlagarna ett i jämförelse 9

med andra länder stort antal fångar. Enligt olika uppgifter utnyttjades år Mot. 1985/86:142 1984 minst 90 000 fångar i det sydafrikanska lantbruket. Det är nödvändigt att Sverige på olika sätt agerar mot detta. Detta är en naturlig konsekvens av att det är Sveriges rätt och plikt att reagera mot förtryck, tvångsarbete och användning av fångar i produktion varhelst det än förekommer. Moderata samlingspartiet har därför kritiserat att tvångsarbete t. o. m. förekommer vid svenska biståndsprojekt, såsom vid Vinh-Phu-projektet i Vietnam. USA har sedan 1930-talet ett generellt förbud för import till USA av varor tillverkade av fångar. Ett system med intyg, vilka garanterar att vissa jordbruksprodukter från Sydafrika inte har producerats av fångar eller tvångskommenderad arbetskraft, har enligt uppgift använts under lång tid vid import till USA. För att markera Sveriges fördömande av användningen av fångarbetskraft och tvångsarbete i det sydafrikanska jordbruket bör ett system med intyg införas. l dessa intyg skall producenterna under allsidig insyn garantera att fångarbetskraft eller tvångsarbete ej utnyttjas i produktionen. Om sådant intyg inte kan uppvisas skall import till Sverige av de aktuella jordbruksprodukterna inte få ske. Härigenom skulle Sverige öka trycket på de sydafrikanska producenterna att avskaffa systemet med tvångsarbetskraft och utnyttjandet av fångar i produktionen. Ett sådant system med intyg skulle, som nämnts, vara förenligt med Sveriges åtaganden gentemot GA TI. Det bör ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext baserad på valda delar av den av regeringen föreslagna lagen. Innan lagen träder i kraft bör konsultationer ske med bl. a. de nordiska länderna. Sverige bör också utifrån den i motionen föreslagna lagstiftningen om Sydafrika i skilda internationella fora aktualisera frågan om förekomsten av fångar och tvångsarbete i produktion av varor och tjänster i andra länder. Utgångspukten för Sveriges agerande bör vara internationella åtgärder gentemot även sådana missförhållanden. -rätt för kommuner och landstingskommuner att under 1986 vid upphandling vidta bojkottåtgärder mot Sydafrika. Sveriges utrikes-, säkerhets- och biståndspolitik skall utformas av riksdag och regering. Vi kan därför inte biträda förslaget. Den övervägande delen av kommunernas och landstingskommunernas import från Sydafrika utgörs dessutom av lantbru.ksprodukter, för vilka vi föreslår ett intygsförfarande. 8. Hemställan Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs l. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om riktlinjer för svensk Sydafrikapolitik, 2. att riksdagen beslutar införa en lag om intyg som villkor för import av sydafrikanska jordbruksprodukter i enlighet med vad som i motionen anförs, 3. att riksdagen därmed avslår regeringens förslag till lag om förbud mot införsel av jordbruksvaror från Sydafrika, lo

4. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om rätt för Mot.l985/86:142 kommuner och landstings kommuner att vidta bojkottåtgärder mot Sydafrika. Stockholm den 19 november 1985 Ulf Adelsohn (m) Lars Tobisson (m) Anders Björck (m) Carl Bildt (m) Nils Carlshamre (m) Rolf Dahlberg (m) L. Arne Andersson (m) i Ljung Ingegerd Troedsson (m) Staffan Burenstam Linder (m) Rolf Clarkson (m) Sonja Rembo (m) Per-Olof Strindberg (m) Ingrid Sundberg (m) Il