Seminariet Kooperativ -ett smart sätt att driva företag Catharina Andersson, ordförande i Konsumentföreningen Norrort, hälsade alla välkomna till seminariet och informerade om konsumentföreningen och varför den tillsammans med ABF Norra Stor-Stockholm har tagit initiativet till seminariet. Moderator Alice Bah Kuhnke Vad är social ekonomi Kjell Johansson Ktf Norrort (i stället för Lars Bryntesson Värmdö kommun) Social ekonomi definieras på följande vis: Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheten inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Begreppet social ekonomi omfattar verksamheter som funnits länge och har en stark tradition i landet. Gemensamt är att de bygger på demokratiska värderingar, medlemsnytta och allmännytta. Även om verksamhetens syfte är vinstintresset är det för verksamheternas överlevnad viktigt att ett ekonomiskt överskott skapas som kan vidareutveckla verksamheten. Seminariet syftar till att skapa kontakt mellan den etablerade kooperationen som har lyckats i sitt uppdrag och nya kooperativ som står för många nya utmaningar. För alla kooperativ gäller nämligen den internationella kooperations sjätte paragraf: Kooperativa föreningar tjänar sina medlemmar mest effektivt och stärker den kooperativa rörelsen genom att samarbeta på lokal, nationell samt regional och internationell nivå. Susanne Pontvik, Chokolatte Café i Rimbo Driver ett koooperativt café i Rimbo, inom ramen för Service och samverkan i Nortälje kommun. Detta gör hon med stor framgång tillsammans med de övriga i kooperativet. Susanne svar för dagens mat och chokladtårtor. Hon efterfrågar bra samverkan med etablerad kooperation och bra inköpskanaler för sina råvaror.
De kooperativa principerna Vad kan den etablerade kooperationen erbjuda? Nina Jarlbäck, KF Det finns två viktiga skillnader mellan kooperativ och aktiebolag. o En medlem en röst o Överskottet fördelas till medlemmarna För oss är det viktigt med värderingsstyrning men det utvecklas nu även inom privata företag. För ett kooperativ är det viktigt att generera ett överskott som kan fördelas till medlemmarna. För nya kooperativ är starthjälp viktigt, men därefter gäller affärsmässighet. All verksamhet inom KF syftar till ekonomisk nytta och en hållbar utveckling. Vi delar upp nyttobegreppet i affärsnytta, medlemsnytta och samhällsnytta. n Den etablerade kooperationen hade svårt med det egna kapitalet under åren 1980-2000. finansieringsfrågan blev då den överskuggande. Även om Sverige nu går in i en recession får vi inte hamna i samma situation. Konsumentföreningen Svea, där jag är ordförande, sitter med i samtliga lokala Coompanion inom vårt verksamhetsområde. KF är mer centralstyrt men öppnar allt mer för butikerna att köpa in lokalt. Viktigt att förändra lagstiftningen för ekonomiska föreningar. KF arbetar för det gentemot näringsdepartementet. En viktig uppgift för oss är hjälpa nykooperationen att få mer offentligt stöd. Förvirrande med alla begrepp kooperation, ekonomisk förening, social ekonomi, tredje sektor, coompanion etc. Christa Löwl, riksbyggen Riksbyggen har aktiva ägare och ca 20 tusen förtroendevalda. Våra ägare är våra kunder. Vi är affärsdrivande med en demokratisk organisation och struktur. För oss är samhällsengagemang och hållbarhet viktigt. Riksbyggen har nu en tydlig inställning till de kooperativa värderingarna. Vi har också återinfört återbäringen. Vi stödjer Initiativ och Coompanion i landet men ej i Stockholm. Viktigt för nya kooperativs utveckling att inköpsavtal ses över för att underlätta utvecklingen.
Anna Mariner, OK Viktigt med ett eget kapital som byggs upp av medlemmarna. Tyvärr får inte längre nystartade kooperativ starta sparkassor. För OK är sparkassan en ryggrad med 1,4 mdr kr. En viktig lärdom för nya kooperativ är att inte glömma att man just är ett kooperativ. Det gjorde OK i slutet av 1900-talet men nu är vi tillbaka! OK har 1,3 milj medlemmar. Det är svårt att dra lärdomar från vår verksamhet för nykooperationen, men vi har vårt kapital. Vi har själva lite problem med engagemanget hos våra medlemmar. Vi kanske kan lära något av nykooperationen? Håkan Berg, HSB Norra Stor-Stockholm HSB ägs direkt av enskilda medlemmar. Nyproduktion för bosparande medlemmar. Skillnaden mot privata är att de lämnar när färgen torkat. Vi finns kvar hos medlemmarna och deras bostäder. Den vinst vi gör används för att konsolidera och utveckla verksamheten. Det ger oss större frihet att agera långsiktigt till skilnnad mot börsbolagens kortsiktiga tänkande. För nya kooprativ finns en erfarenhetsbank i HSB:s lokala bostadsrättsföreningar. En samverkan i det lilla kan vara viktigt. Vi kan hjälpa till med lokaler, utbildning och kunskapsutbyte men det är viktigt att kraften kommer underifrån. Tidigare gav vi ekonomiskt stöd till kooperativ i Filippinerna. Nu har vi i stället växlat över till kompetensstöd och då ser vi att utvecklingen tar bättre fart. Anki Martens, HSB Omsorg HSB Omsorg är ett aktiebolag som ägs av HSB Stockholm. Det är utmanande att vara ett aktiebolag som ägs av ett kooperativ samtidigt som vi verkar på en offentligt finansierad marknad. Viktigt med att de grundläggande värderingarna är levande. Vi har tagit över personalkooperativ om saknat en värdegrund. För oss är det viktigt med demokrati kundernas inflytande över verksamheten. Tyvärr är erfarenheten att små personalkooperativ inom hemtjänsten har svårt att överleva. Kommunerna bör sänka de ekonomiska kraven vid upphandlingar. Däremot är det viktigt att hålla uppe kvalitetskraven. Kanske HSB Omsorg kan stötta nya kooperativ genom att skapa ett franchisingparaply? Kyrkan störst på social ekonom Anders Roos, Sollentuna församling Inom kyrkan har folk alltid gått samman och hjälpt åt. Den idén har alltid funnits eftersom det är en mänsklig drift. Anders redogjorde för begreppet kredofobi. Kredo=tro på och fobi=vara rädd för. Vi pratar ofta om islamofobi men det finns en för allt som är engagemang. En fobi för
människor som är tydliga i sitt engagemang. Från år 2000 är kyrkan fri från staten. Fler människor går till kyrkan än till fotbollsmatcherna. Kyrkan har barnverksamhet, konfirmandverksamhet (30% av ungdomarna) och vuxenverksamhet. Grundekonomin bygger på medlemsavgifterna. Sollentunas årliga budget är 60-70 milj.kr. varav ca 40 milj.kr. i medlemsavgifter. Vår internationella solidaritet omfattar bl a stöd till en flickskola i Betlehem. Inom diakoniverksamheten ses vi ibland som kommunernas städgumma. Svårt med förhålla sig till enskilda när kommunerna drar ner sin verksamhet. Hur kan vi bättre samordna resurserna mellan oss, socialförvaltningen, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Svårt för den enskilda med alla olika lagrum. I Sollentuna bedriver vi ett Livscentrum med café och socialt stöd. Här kan vi ta hand om människor som rör sig kring ett kommersiellt centrum och som ingen vill ta ansvar för. I Örebro bedriver kyrkan alternativa former för äldreboende. Är det möjligt för kyrkorna i Sollentuna att tillsammans bilda ett äldreboende/seniorboende? Viljan finns nog men formerna? Hur kan vi samordna frivilliginsatser? Alla är välkomna på sina villkor men det finns också de som är negativa. Finns det risker för framtida samverkan? Ja, det kan finnas risker utifrån olika ideologiska grunder. Samarbete med kommunerna Marie Pernebring, Sigtuna kommun Många kommuner håller på och tar fram olika förhållningssätt för den sociala ekonomin. Ambitionen för Sigtuna är att bygga upp nya verksamheter för människor som står utanför arbetsmarknaden, för avknoppade kommunala verksamheter och för landsbygdens utveckling. Marie är projektanställd bl a för att bygga upp en kunskap inom kommunen kring social ekonomi samt utveckla kontakter med organisationer inom den sociala ekonomin. Hon upplever att det saknas kunskap om associationsformen ekonomiskförening/kooperativ. Vi måste bli tydliga på våra idéer och inte bara begreppet social ekonomi. I kontakterna med kommunerna gäller det vara tålmodig och inte ge upp! Formen sociala företag kan få en stor funktion när det gäller långvarig samhällsnyttig sysselsättning. Här är samverkan med arbetsförmedlingen och jobb- och utvecklingsgarantin viktig. Finansiering Annika Laurén, Ekobanken och Bridget Wedberg, Coompanion Roslagen Kreditgarantiföreningen Social Ekonomi Stockholm (KGFSE) är till för att ge säkerhet (borgen) för organisationer inom den sociala ekonomin. Ekobanken finansierar verksamheter bl a inom den sociala ekonomin. Banken har rådgivare som tillsammans med den sökande organisationen bedömer affärsplaner, trovärdighet i idéer, budgetar m.m. viktig med organisationernas bidrag till sociala, kulturella och ekologiska mervärden. För att motverka riskerna för kreditförluster byggs nätverk upp kring låntagaren. Lån ges inte till hela det sökta beloppet utan ett eget kapital måste
finnas hos den sökande. En idé är kanske att låta den etablerade kooperationen följa nystartade kooperativ? Ekobanken är 10 år gammal och ägs av sina medlemmar. Insatsen är nu 1 000kr. Omslutningen är på 325 milj.kr. Bankens räntor ligger i nivå med övriga banker, men ibland finns det insättare som i stället för avkastning önskar att ge lån med bättre villkor till vissa verksamheter. Banken har aldrig haft några kreditförluster. Rådgivning - Hur gör man för att komma igång? Susanne Johansson, Coompanion Stockholm och Bridget Wedberg, Coompanion Roslagen Coompanion I Stockholm och Roslagen ger gratis rådgivning till människor som är intresserade av att driva företag. Rådgivningen ges tills man är redo att starta en ekonomisk förening dvs ett kooperativ. För att få gratis rådgivning måste man vara minst tre personer. Coompanion hjälper till med allt som behövs vid en start som att kartlägga möjligheter, informera om regelverk m.m. Svårigheter för befintliga verksamheter som knoppas av från offentlig sektor är oftast att man plötsligt tar över arbetsgivaransvaret. Coompanions organisation är en central organisation Coompanion Sverige med minst ett regionalt Coompanion i varje län. I Stockholm finns dock två Coompanion Stockholm och Coompanion Roslagen. Verksamheten har en grund i ett statligt uppdrag från NUTEK att ge stöd till kooperativt nyföretagande. Det som växer kraftigt nu är socialt företagande. Här gäller dock en omvänd ordning, det gäller att ge stöd till människor genom att försöka hitta idéer som kan leda till arbete. Sektor 3 Tankesmedjan för det civila samhället Alice Bah Kuhnke Alice berättade om sitt uppdrag för Sektor 3, den tankesmedja för det civila samhället som konstituerade sig den 28 oktober 2008. Sektor 3 är finansierat av Uppgiften är att finansiera forskning som granskar det civila samhället. Med det civila samhället menas exempelvis kyrkan, idrottsrörelsen, kooperationen etc. Sektor 3 ska försöka hitta nya idéer och spränga de gamla invanda boxarna. Med hjälp av forskare studeras nya möjligheter och inom sektorn ska idédebatt skapas. Tanken är att få ett långsiktigt samtal kring hur skiktet mellan privat och offentlig sektor dvs hur det civila samhället ska utformas.