Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen tar fram riktlinjer för sjukdomar och tillstånd som drabbar många människor och kräver mycket resurser. Det finns riktlinjer för psykisk ohälsa, diabetes, demens, tandvård, cancer m.m. Vill visa på nyttan och riskerna med olika åtgärder och riktlinjerna ska vara ett stöd för vården och omsorgen att prioritera rätt åtgärder. Målet är att ge människor möjlighet till en god och jämlik vård och omsorg.
Forts. vad är nationella riktlinjer? Riktlinjerna ger rekommendationer om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd. Tillståndet kan vara en sjukdom (till exempel diabetes) eller ett problem kopplat till en sjukdom (till exempel en person med schizofreni som är hemlös). Åtgärden är det vården eller omsorgen gör för att behandla eller diagnostisera tillståndet, eller för att lösa problemet.
Forts. vad är nationella riktlinjer? Vägledning för beslut på gruppnivå i ledningsfrågor Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation Kan bidra till lokala och regionala vårdprogram och rutiner Stöd vid beslut om åtgärd enskilda personer
www.socialstyrelsen.se 15 st slutliga riktlinjer 1 st ute på remiss 8 st är pågående
Hur tas riktlinjer fram? 1. Förberedelser och avgränsningar (tillstånd och åtgärder) 2. Kunskapsunderlag (sökning, granskning & gradering) 3. Prioriteringsarbete (rekommendationer) Hur allvarligt är tillståndet? Åtgärdens effekt? Kostnadseffektivitet? Etiska överväganden? Rekommendation
Hur tas riktlinjer fram? 1. Förberedelser och avgränsningar (tillstånd och åtgärder) 2. Kunskapsunderlag (sökning, granskning & gradering) 3. Prioriteringsarbete (rekommendationer) 4. Preliminär version (regionala konferenser) 5. Revidering 6. Slutlig version
Arbetsprocessen då och nu Arbetet började 2000 Sökning av litteratur pågick fram till 2004 Boken publicerades 2007 Arbetet började 2011 Sökning av litteratur pågick fram till 2014 Boken publicerades 2015
Forts. hur tar man fram riktlinjer? 1. Förberedelser och avgränsningar 2. Kunskapsunderlag 3. Prioriteringsarbete 4. Preliminär version 5. Reviering 6. Slutlig version 7. Ta del av NR, planera & diskutera IMPLEMENTERA! 8. Mät och följ upp! (indikatorer) 9. Uppdatering
Riktlinjerna är en del av den evidensbaserade praktiken Den bästa tillgängliga evidensen idag Den berörda personens erfarenhet och önskemål Den professionelles expertis och erfarenhet
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevård 2007 vs 2015 Vad är nytt? Från 53 till 153 rekommendationer Prioriteringar Fokus på beslutsfattare 3 nya områden: ungdomar, läkemedelsberoende och psykosociala stödinsatser Indikatorer för uppföljning
Ingår inte: Riskbruk av alkohol Dopning Spelberoende Nikotin Tidig upptäckt/förebyggande
Hur ska jag (orka) läsa nationella riktlinjerna?
För den late finns det en tabell längst bak i skriften med samtliga 153 rekommendationer För den vetgirige finns det på webben utförligt underlag till varje rekommendation För en god orientering rekommenderas skriften som tar upp de centrala rekommendationerna, dvs. rekommendationer att beakta (går att banta till 50 sidor)
Tillstånd och åtgärder Missbruk och beroende av: Alkohol Narkotika Beroendeframkallande läkemedel och med samtidig svag arbetsmarknadsanknytning hemlöshet behov av samordning psykiatrisk samsjuklighet, personlighetsstörning eller neuropsykiatriska tillstånd Ovanstående hos ungdomar under 18 år Anhöriga till personer med missbruk/beroende
Tillstånd och åtgärder Bedömningsinstrumet Medicinska test Läkemedelsbehandling Psykologisk och psykosocial behandling Psykosociala stödinsatser Behandling vid samsjuklighet Psykologisk och psykosocial behandling av ungdomar Användbart för utredning, bedömning, behandlingsplanering, uppföljning Bio-psyko-sociala insatser (samverkan, samsyn, samarbete, samordning) Särskilda behov
Rekommendation med rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg prioritet (10) ges åtgärder med liten nytta i förhållande till kostnaden där det vetenskapliga stödet är ofullständigt/motstridigt och det finns andra alternativ med gott vetenskapligt stöd Använder formuleringen bör (1-3) och kan (4-7) och kan i undantagsfall (8-10).
FoU rekommendation Åtgärder bör endast användas inom forskning och utveckling Icke göra Åtgärder som bör undvikas helt
Tillstånd och åtgärden På webben Effekter av åtgärd, evidens för effekten, kostnad per effekten, evidens för kostnaden per effekten, senaste uppdaterad
Riktlinjerna är en viktig del av den evidensbaserade praktikens genomförande Den bästa tillgängliga kunskapen idag nationella riktlinjer Den berörda personens erfarenhet och önskemål Den professionelles expertis och erfarenhet
Cirka 780 000 personer över 18 år har ett missbruk eller beroende, varav drygt 300 000 har ett beroende Totalt i den vuxna befolkningen är 4,2 procent alkoholberoende S. Andreasson, 2014 FOLKHÄLSOPROBLEM Drygt 200 000 vuxna har använt narkotika de senaste tolv månaderna Cirka 55 000 vuxna har ett missbruk/beroende av narkotika Cirka 45 000-65 000 vuxna har ett läkemedelsmissbruk/beroende
Ett beroende förkortar livet med cirka 20 år. Enligt WHO (2015) avlider drygt 3 miljoner i alkoholism per år.
OMRÅDET ÄR ÄNTLIGEN BELYST! 2007 kom de första riktlinjerna 2009 etablerades Kunskap till praktik av SKL (t.o.m. 2014) 2011 kom Missbruksutredningen 2011 kom riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder 2015 kom de reviderade nationella riktlinjerna MEN NU DÅ?
Om vi hjälps åt kan vi nå målet att 1. Förberedelser och avgränsningar 2. Kunskapsunderlag 3. Prioriteringsarbete 4. Preliminär version 5. Revidering 6. Slutlig version 7. Ta del av NR, planera & diskutera IMPLEMENTER 8. Mäta och följa upp (indikatorer) 9. Uppdatering ge människor möjlighet till en god och jämlik vård och omsorg.
www.cera.gu.se www.gu.se