Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall En ingående beskrivning av projektet Kompletterande informationsbroschyr till tjänstemannautlåtandet kring nytt insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall. Version 1 November 2016
Innehåll 1. INLEDNING... 1 2. STYRANDE FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 3. PERSPEKTIV PÅ MATERIALÅTERVINNING... 3 4. UTREDDA INSAMLINGSSYSTEM... 3 5. UTVÄRDERING OCH FÖRSLAG TILL INSAMLINGSSYSTEM... 5 6. SÅ FUNGERAR DET FÖRESLAGNA SYSTEMET FÖR ABONNENTERNA... 7 7. FÖRBEHANDLING... 7
1. Inledning I Norrtälje kommuns avfallsplan finns ambitiösa mål om att sortera ut matavfallet. För att kunna uppnå dessa mål har renhållningsavdelningen initierat ett projekt där olika alternativ jämförts för insamling av matavfall. Utifrån jämförelserna föreslår renhållningsavdelningen att ett system med så kallad automatiks sortering med två fraktioner införs i Norrtälje kommun. Syftet med denna broschyr är att komplettera tjänstemannautlåtandet genom att på ett mer ingående sätt presentera projektet, samt sätta det i relation till omvärldsfaktorer såsom lagar och mål. Hanna Lundqvist Netteberg och Mattias Andersson Projektledare, renhållningsavdelningen E-postadress: hanna.lundqvist-netteberg@norrtalje.se Telefonnummer: 0176-284 192 1
2. Styrande förutsättningar EU-nivå Den så kallade avfallshierarkin i avfallstrappan (figur 1) visar prioritetsordningen för lagstiftningen och politiken inom avfallsområdet. Avfallshierarkin är gemensam för hela EU. Prioriteringsordningen innebär att avfall i första hand ska minimeras (förebyggas), i andra hand återanvändas, i tredje hand materialåtervinnas, och så vidare. Ordningen gäller under förutsättning att det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt. Även om återvinning återför resurser kompenserar det för endast en mindre del av den resursförbrukning och miljöpåverkan som uppstår vid produktion av nya produkter. Därför har förebyggande av avfall högsta prioritet eftersom avfallets mängd och farlighet då minskar. Figur 1: EU:s avfallstrappa Nationell nivå Regeringens mål Regeringen har fastställt etappmål för ökad resurshushållningen livsmedelskedjan: Insatser ska vidtas så att senast år 2018 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara. Kommunal nivå Enligt miljöbalken ska alla kommuner ha en gällande renhållningsordning som antagits av kommunfullmäktige. Renhållningsordningen består av en avfallsplan och föreskrifter för avfallshanteringen. Avfallsplanen I förslaget till Norrtälje kommuns avfallsplan för perioden 2016 till 2019, som utgår från den nationella avfallsplanen, framgår att: Minst 95 procent av kunderna ska uppleva att Norrtälje kommun tillhandahåller god service och en välfungerande avfallshantering. (Delmål 1.1). 2
Senast år 2018 ska minst 50 procent av mängden matavfall från hushåll, storkök och butiker gå till biologisk behandling så att växtnäring och energi tas tillvara. (Delmål 4.1). 3. Perspektiv på matavfallsinsamling Tillväxten och konsumtionen i samhället ökar, liksom avfallsmängderna. Mer konsumtion resulterar i mer avfall. Med tanke på att våra naturresurser är begränsade och att vårt klimat förändras är det viktigare än någonsin att vi tar tillvara den resurs som avfallet utgör. Nedan beskrivs några perspektiv på matavfallinsamling. Det nationella läget Allt fler kommuner har infört insamling av källsorterat matavfall för biologisk återvinning. Enligt siffror från Avfall Sverige har över 200 kommuner infört insamling av matavfall och nästan två tredjedelar av hushållen är anslutna. Utvecklingen är att rötningen ökar och komposteringen minskar. Energibesparing Biologisk behandling omfattar både kompostering och rötning. Vid rötning bildas biogas, vilket innebär att både växtnäring och energi tas tillvara. Vid kompostering tas växtnäringen tillvara medan energin går förlorad i form av värme. Signalvärde En viktig aspekt är kommunens miljöprofil. Utöver lagar, mål och de uttalade fördelar som finns med insamling av matavfall har vi även att förhålla oss till de signaler vi sänder ut till kommunens invånare, fritidsboende och kommunbesökare. 4. Utredda insamlingssystem Nedan beskrivs de system som utretts i förstudien för insamling av matavfall. Det är inte alltid som endast ett insamlingssystem lämpar sig för hela kommunen. Flera kommuner i Sverige använder exempelvis ett system för villahushåll och ett annat för flerbostadshus. Tvåkärlssystemet Det vanligaste systemet i Sverige idag för insamling av rest- och matavfall är det så kallade tvåkärlssystemet. Matavfallet sorteras i en pappers-/plastpåse och läggs i det bruna kärlet (se bild 1). Restavfallet sorteras i valfri påse och läggs i det gröna kärlet. Bild 1. Separata kärl för restavfall och matavfall. 3
Fördelar Insamling av matavfall i papperspåse är möjligt, vilket ger en ren materialström vid behandling. Bidrar till att uppfylla nationellt mål och kommunens mål för insamling av matavfall. Avfallet kan komprimeras i hämtningsfordonet, vilket leder till färre transporter. Nackdelar Tvåkärlssystemet fungerar inte för öar och fastland som har båthämtning. Inköp av ett andra kärl för samtliga fastigheter blir en stor kostnad. Fyrfackssystemet Insamling med detta system innebär att villahushållen sorterar sitt avfall i två större kärl med olika fack. Kärlstorleken är 370 liter (att jämföra med den vanligaste kärlstorleken i kommunen som är på 190 liter) med fyra fack i varje kärl. För matavfall används pappers-/plastpåse och för förpackningar och tidningar används inga påsar utan dessa fraktioner läggs direkt ner i respektive fack. För abonnenter med så kallad skärgårdshämtning (där avfallet hämtas med båt) samt för flerbostadshus utan fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar krävs insamlingssystem vid sidan av fyrfackssystemet. Bild 2. Exempel på fyrfacksfordon. Systemet är vanligast i Skåne, men finns i ett 30-tal kommuner i Sverige. Fyrfacksfordonens vikt gör systemet opassande i Norrtälje kommun som har många enskilda vägar med dålig bärighet och framkomlighet. Dessutom skulle fyrfackssystemet medföra stora investeringskostnader eftersom samtliga villahushåll (inklusive fritidshusboende) skulle behöva två större kärl. Av dessa båda skäl har fyrfackssystemet förkastats. Fördelar Rena fraktioner med hög utsorteringsgrad. Möjlighet för hämtningspersonalen att upptäcka felsorterat avfall. Nackdelar Fyrfacksfordonens vikt gör systemet opassande i Norrtälje kommun som har många enskilda vägar med dålig bärighet och framkomlighet. Stor investering då det krävs två större kärl för samtliga villahushåll. Insamlingen måste kombineras med andra system för abonnenter med skärgårdshämtning (d.v.s. där hämtning sker med båt) och för flerbostadshus som saknar fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Automatisk sortering Automatisk sortering innebär att avfallslämnaren sorterar sitt avfall i påsar med specifik färg och lägger dem i befintligt kärl. Avfallet hämtas som vanligt och körs sedan till en sorteringsanläggning där ett optiskt öga registrerar färgen på påsarna och sorterar dem därefter. 4
Automatisk sortering med två fraktioner Detta system innebär utsortering av rest- och matavfall (med grön påse för matavfallet och annan påse för restavfallet). Förpackningar och tidningar lämnas vid en återvinningsstation. Automatisk sortering med fler fraktioner Genom detta system kan hushållen erbjudas möjlighet att i sitt hem sortera ut exempelvis restoch matavfall, förpackningar (papper, plast och metall), tidningar samt textilier. Exempel finns med ett separat kärl för matavfallet där denna fraktion följaktligen inte sorteras automatiskt. Glasförpackningar har ännu inte i större skala hanterats i en automatisk sorteringsanläggning. Åtminstone tillsvidare måste alltså glas lämnas vid en återvinningsstation. Systemet är flexibelt och kan utökas till insamling av fler fraktioner. Automatisk sortering lämpar sig för villahushåll och flerbostadshus som saknar fastighetsnära insamling (FNI) av förpackningar och tidningar, se sidan 5. Principiellt sett kan automatisk sortering även tillämpas för hämtning med båt (så kallad skärgårdshämtning). Här måste dock en lösning hittas för att öppna sopsäcken som påsarna ligger i, så att de därefter kan sorteras i anläggningen. Fördelar (Automatisk sortering med två fraktioner) En stor fördel med detta system är att det är lämpligt för hela kommunen, inklusive öar och fastland med båthämtning. Samma typ av enfacksfordon kan användas för insamlingen av avfallet som idag. Nackdelar (Automatisk sortering med två fraktioner) Distribution av avfallspåsar. 5. Utvärdering och förslag till insamlingssystem Utvärderingen av de studerade alternativen utgår ifrån målen i utkastet till kommunens nya avfallsplan som kommer att gälla mellan år 2016 och 2019. Av avfallsplanens mål är det primärt mål ett och fyra som är relevanta för detta projekt. Följande tre system är kvalificerade: Tvåkärlssystemet samt automatisk sortering med två fraktioner eller fler fraktioner. De övriga systemen är förkastade. Mål 1 - Service till kommuninvånarna Enligt avfallsplanens första mål ska: avfallshanteringen i Norrtälje kommun [ ] utgå från kundens behov och tillhandahålla god service [ ]. Delmål 1.1: Minst 95 procent av kunderna ska uppleva att Norrtälje kommun tillhandahåller god service och en välfungerande avfallshantering. Automatisk sortering i två fraktioner är ett kvalificerat lösningsalternativ som innebär att hushållen erbjuds möjlighet att sortera ut sitt matavfall i hemmet. Mål 4 - Återvinning av matavfall 5
Avfallsplanens fjärde mål: Matavfall ska återvinnas genom biologisk behandling. Delmål 4.1: Senast år 2018 ska minst 50 % av mängden matavfall från hushåll, storkök och butiker gå till biologisk behandling så att växtnäring och energi tas tillvara. I juni 2015 genomfördes ett antal plockanalyser 1 där resultatet från plockanalysen för villahushåll med så kallad fastlandshämtning 2 redovisas i diagram 1. Av diagrammet framgår att det finns stor potential för utsortering av matavfall som idag är 40 procent av restavfallet. Dagens mängd säck- och kärlavfall (d.v.s. avfallet som går till förbränning) är ca 16 000 ton per år. Det finns potential för en utsorterad mängd matavfall på ca 3 200 ton per år. Samtliga studerade system innefattar insamling av matavfall. Av Sveriges 290 kommuner har över 200 insamling av matavfall. Norrtälje kommun är den enda kommun i länet som inte har insamling av denna fraktion. Återvinning av matavfall genom rötning är att föredra framför kompostering eftersom både näringen (i form av biogödsel) och energin (i form av biogas) tas till vara. Vid kompostering tillvaratas inte energiinnehållet i matresterna. Kostnadsutvärdering En central aspekt är naturligtvis även att systemet är effektivt och drivs till rimliga kostnader. Tvåkärlssystemet, d.v.s. systemet med separata kärl för rest- och matavfall, är 6 miljoner kr dyrare än automatisk sortering med två fraktioner och 2,7 miljoner dyrare än automatisk sortering med fler fraktioner i det fall då sorteringen sker i egen anläggning. Den främsta anledningen till det är kostnaderna för inköp och tömning av matavfallskärlen som behövs för samtliga en- och tvåbostadshus. I kalkylerna för automatisk sortering (med två fraktioner respektive fler fraktioner) har eventuellt samarbete med andra kommuner kring byggnation av en sorteringsanläggning inte tagits med i beräkningarna. Se vidare kostnadsutvärderingen i tjänstemannautlåtandet. Föreslagen systemlösning Utgående från ovanstående uppgifter och resonemang föreslås automatisk sortering med två fraktioner. 1 En plockanalys innebär att en viss mängd avfall plockas ut och sorteras i syfte att bestämma vad avfallet består av. 2 Vid fastlandshämtning sker hämtningen med bil (till skillnad från så kallad skärgårdshämtning där hämtningen sker med båt). 6
6. Så fungerar det föreslagna systemet för abonnenterna Nedan beskrivs insamlingssystemet för de olika abonnentkategorierna. Villahushåll Villahushållen erbjuds möjlighet att ansluta sig till det nya systemet. Förpackningar och tidningar lämnas vid återvinningsstationerna (ÅVS) som Förpacknings- och tidningsinsamlingen ansvarar för. Den vanligaste kärlstorleken idag är 190 liter och större kärl behövs troligtvis inte då det är samma avfall som hamnar i kärlet men sorterat i två olika fraktioner. Flerbostadshus utan FNI Systemet lämpar sig väl för flerbostadshusen i kommunen och kan anpassas beroende på om fastighetsnära insamling (FNI) av förpackningar och tidningar finns eller inte. För flerbostadshus utan FNI går det bra att precis som för villhushåll slänga matavfall och restavfall i samma kärl med matavfallet sorterat i en grön påse. Flerbostadshus med FNI För de som har FNI kan matavfallsinsamlingen ske i ett särskilt kärl och placeras i anslutning till FNI-kärl i exempelvis ett miljöhus. Men det går även bra slänga matavfall och restavfall i samma kärl med matavfallet sorterat i en grön påse även om FNI finns. Verksamheter med större mängder avfall Här gäller samma förutsättningar som för flerbostadshus med fastighetsnära insamling (FNI), d.v.s. respektive avfallsfraktion sorteras i ett separat kärl. Omhändertagande av matavfall kan ske med så kallad kvarn till tank för att därigenom rationalisera hanteringen både för verksamheten och avfallshämtaren. Matavfallet hämtas då med slambil för att därefter rötas. Verksamheter med mindre mängder avfall Här gäller samma förutsättningar som för villahushåll och flerbostadshus utan fastighetsnära insamling (FNI) av förpackningar och tidningar. 7. Förbehandling I ett inledande skede av implementeringen kommer avfallet att sorteras vid en extern anläggning. Vid ett politiskt beslut om införande av automatisk sortering i Norrtälje kommun inleds diskussioner med närliggande kommuner och avfallsbolag om samarbete kring byggnation av en automatisk sorteringsanläggning. Renhållningsavdelningen har kontinuerlig kontakt med närliggande kommuner och avfallsbolag gällande införande av nytt insamlingssystem. De vi har kontakt mer är Roslagsvatten (ett kommunalt vatten- och avfallsbolag där avfallsdelen innefattar Vallentuna och Vaxholm), 7
Östhammars kommun, Uppsala Vatten och Avfall AB, Fortum Värme samt SÖRAB (ett avfallsbolag i norra Stockholms län som ägs av kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna). Samtliga av dessa aktörer undersöker i skrivande stund vilka möjligheter som finns att införa ett nytt insamlingssystem för säck- och kärlavfall. Stockholm Vatten AB har ett politiskt beslut på införande av optisk sortering med två fraktioner, vilket motsvarar det vi kallar automatisk sortering. 8