HANDLINGSPLAN 1 (23) Ögonkliniken Västmanland Handlingsplan ST Ögonsjukdomar enligt SOSFS 2008:17 Denna handlingsplan gäller enbart för läkare legitimerade före 30 april 2015. Övergångsregler gör det möjligt för läkare som redan påbörjat sin ST att fullfölja denna utifrån regelverk SOSFS 2008:17 med målbeskrivningar fram till den 30 april 2022. För övriga gäller regelverk SOSFS 2015:8.
HANDLINGSPLAN 2 (23) INTRODUKTION Varmt välkommen till Ögonkliniken! Vårt mål är att du ska få en riktigt bra ST-utbildning hos oss. Placeringen startar med tre introduktionsveckor eftersom specialiteten kräver att du behärskar grundläggande undersökningsteknik innan du kan ha egna mottagningspatienter. Om du inte har arbetat med Cosmic tidigare kommer introduktionsperioden att omfatta fyra veckor. Första dagen räknar vi med att du bekantar dig med vår personal, lär känna våra lokaler och får behörigheter till de dataprogram som behövs i verksamheten. Under introduktionsveckorna kommer du att få inblick i hur de olika yrkeskategoriernas kompetenser tas tillvara på kliniken och hur viktigt samarbetet mellan de olika grupperna är. Efter de första veckorna ska du behärska grunderna i refraktionering och användande av korscylinder. Du ska kunna mäta Goldmannapplanationstryck och klara av att utföra en basal undersökning av ögats främre och bakre segment i spaltlampa samt om möjligt även utföra direkt och indirekt oftalmoskopi. ÖGONKLINIKEN VÄSTMANLAND Kliniken är länsövergripande och innefattar enheter i Västerås, Köping, Sala och Fagersta. Den största delen av verksamheten är förlagd till Västmanlands Sjukhus Västerås. På klinikens operationsavdelning bedrivs kataraktkirurgi, glaukomkirurgi, strabismoperationer och plastikoperationer samt vitreoretinal kirurgi. Kliniken är välutrustad med exempelvis argonlaser, diodlaser, laser för YAG och SLT, tre stycken OCTapparater (Topcon), ultraljudsapparat, Pentacam, RetCam och apparatur för cross-linking. Kliniken har genomgått SPUR-inspektion 2008 enligt SOSFS 1996:27och 2014 enligt SOSFS 2008:17. Alla ST-läkare får redan från tjänstgöringsstarten en utsedd med godkänd handledarutbildning. Samtliga specialistkompetenta läkare på kliniken är instruktörer inom sina respektive underspecialiteter. Klinikens två disputerade överläkare ansvarar för handledning vid vetenskapliga arbeten under ST. LANDSTINGET VÄSTMANLAND Landstingets övergripande Riktlinjer för ST-läkare 28581 som publicerades 2015-10-27 ligger till grund för Ögonklinikens handlingsplan.
HANDLINGSPLAN 3 (23) UPPLÄGG AV MOTTAGNINGSVERKSAMHETEN FÖR NY ST-LÄKARE Vecka 1 Två pass med introduktionsn (gles mottagning) för genomgång/träning av undersökning i spaltlampa med och utan försättslinser samt genomgång av klinikens rutiner Ett pass med optometrist Två pass med sköterskor/undersköterskor som förbereder ögonläkarmottagningar Ett pass med ögonsköterska som utför ögonbottenfotografering och angiografier Ett pass med ögonsköterska som utför synfält Vecka 2 Två pass med introduktionsn (gles mottagning) för genomgång/träning av undersökning i spaltlampa med och utan försättslinser samt genomgång av klinikens rutiner Två pass med optiker (mottagning med refraktionering) - obs reducerat patientantal Ett pass med ortoptist Ett pass med ögonsköterska som har glaukommottagning (instruktion mätning av ögontryck) Ett pass med jourläkare (sidookular) Vecka 3 Fördjupning inom undersökningsteknik med fortsatt träning på patientfall (mottagning med den personalkategori som är bäst lämpad för inlärning av det aktuella momentet) Två pass med optiker (mottagning med refraktionering och tårsekretionsmätningar) Ett pass på ögonoperation Månad 1-6 Egna patienter from vecka 4. Alla patienter, utom vissa jourfall, förbereds själv Första mottagningsveckan 2 patienter/fm, 3 jourfall/em Därefter en mottagningspatient per timme eller ett jourfall var 45:e minut Månad 7-12 En mottagningspatient var 45:e minut Månad 13-36 En mottagningspatient var 30:e minut Månad 37-60 En mottagningspatient var 20:e minut Mottagningsarbetet är i huvudsak förlagt till enheten i Västerås. Mot slutet av ST kan tjänstgöring även vid någon av enheterna i Fagersta, Köping eller Sala bli aktuell. Resa tor respektive enhet sker då på arbetstid.
HANDLINGSPLAN 4 (23) UTBILDNINGSSTRUKTUR Läkarnas specialiseringstjänstgöring är en målstyrd utbildning. Det anges inte hur lång tid det tar att uppnå ett specifikt delmål. Om specialiseringstjänstgöringen genomförs på deltid förlängs tjänstgöringstiden så att den sammanlagt motsvarar heltid under minst 5 år. Under utbildningen kommer huvudvikten att läggas på klinisk tjänstgöring under handledning. De första ett och ett halvt åren omfattas av introduktion och allmän tjänstgöring inklusive glaukom, neurooftalmologi, SLT, YAG och polikliniska operationer. Redan efter ett par månader får du ansvar för patienter med glaukom och misstänkt glaukom. Du kommer att bli PAL för patienter med kroniska ögonsjukdomar. Sedan följer två år där det ena har huvudvikt på barnoftalmologi, det andra på näthinnans sjukdomar. I vilken ordning placeringarna kommer varierar beroende på var i planen som dina ST-kollegor befinner sig. Under dessa två år behåller du patienter med neurooftalmologiska tillstånd och glaukom från din allmänna placering, men du får dessutom möjlighet att förvärva kunskaper inom barnoftalmologi respektive näthinnans sjukdomar. Du får fortsätta med SLT, YAG och eventuellt även med polikliniska operationer. En tre månader lång sidoutbildning planeras in under de första fyra åren. Sidoutbildningen förläggs företrädesvis på universitetsklinik med stor verksamhet inom kirurgisk retina och i första hand på klinik med ett regionalt avtal med Landstinget Västmanland (för närvarande Ögonkliniken USÖ). Ditt individuella vetenskapliga arbete inklusive en kurs i vetenskapsmetodik beräknas ta tio veckor i anspråk. Det vetenskapliga arbetet kan påbörjas först efter det att kurs i vetenskapsmetodik är avslutad. Du ska också utföra ett kvalitets- och utvecklingsarbete under cirka två veckors tid. Det sista året ägnas åt komplettering och fördjupning enligt överenskommelse med och verksamhetschef. Eventuellt kan 1 månads frivillig auskultation vid S:t Eriks Ögonsjukhus (onkologi/orbita) ordnas under slutåret.
HANDLINGSPLAN 5 (23) Sveriges Ögonläkarförening (SÖF) erbjuder tio Lipus-granskade ST-kurser inom delmål 1-12 i egen regi. SÖF:s styrelse arbetar för närvarande med att skapa en digital lärplattform för utbildningskurserna. Målet är att nå ut till fler ST-läkare med kurserna och också att effektivisera distributionen av undervisningsmaterial. Till det kommer kurser i medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete, handledarutbildning och ledarskapsutbildning. De sistnämnda kurserna ges av Landstinget Västmanland och söks via Kompetensplatsen. Vårt riktmärke är att du kan gå maximalt två kurser per termin. Du får dessutom delta i ST-dagar inom Uppsala-Örebroregionen. För närvarande anordnas en ST-dag per termin. Under barnplaceringen räknar vi med att du är med vid ett regionalt barn- och skelningsmöte. Vi erbjuder dig även att delta i ett möte i Svenska Glaukomsällskapets regi. Vi förutsätter att du är aktiv vid interna utbildningsmoment på kliniken. Till dessa utbildningsmoment räknas bland annat bildronder (för närvarande onsdagar kl 07.45-08.40), så kallade stormöten (cirka 8 förmiddagar per år) och andra utbildningsmöten som ordnas för samtliga läkare på kliniken. Du kommer att vara programansvarig för stormötena i minst ett år under din ST-tid. Vi utgår ifrån att du efter varje ST-kurs gör ett referat på nästföljande stormöte. Du bör även återrapportera innehåll och inlärda moment från genomgångna kurser skriftligt eller muntligt till huvudansvarig. För att träna din pedagogiska förmåga kommer du under tjänstgöringen att handleda medicine kandidater, AT-läkare och ST-läkare från andra specialiteter som auskulterar på kliniken. Vi utgår ifrån att du avlägger svensk specialistexamen i Sveriges Ögonläkarförenings regi och/eller europeisk specialistexamen i European Board of Ophthalmology:s regi (EBO). Inför avläggande av specialistexamen erbjuds du två veckors studietid med lön. Det är i alla lägen viktigt att du tar ett eget ansvar för din kompetensutveckling utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. Glöm inte att dokumentera. Använd SÖF:s checklista för att kontrollera att du får med alla utbildningsmoment. Vi vill påminna om att abstrakt från ditt vetenskapliga arbete och titeln på ditt utvecklingsarbete bör skickas till Catharina Kuylenstierna: catharina.kuylenstierna@sankteriks.se för publicering på SÖF:s hemsida.
HANDLINGSPLAN 6 (23) UTBILDNINGSPLAN ENLIGT SOSFS 2008:17 minst 60 månader vid 100 % tjänstgöringsgrad Introduktion och allmän tjänstgöring inklusive glaukom, neurooftalmologi, SLT, YAG och polikliniska operationer 18 månader Barnoftalmologi 12 månader Medicinsk retina 12 månader Kirurgisk retina (sidoutbildning Ögonkliniken USÖ) 3 månader Komplettering och fördjupning under 12 månader inklusive eventuellt 1 månads frivillig auskultation vid S:t Eriks Ögonsjukhus (onkologi/orbita) Vetenskapligt arbete inklusive kurs i vetenskapsmetodik cirka 10 veckor Kvalitetsarbete och utvecklingsarbete cirka 2 veckor Teoretisk utbildning 1. Specialitetsspecifika kurser Barnoftalmologi och skelning Diabetes Glaukom Kornea och konjunktivas sjukdomar Linsen och refraktiv kirurgi Neurooftalmologi Optik Retinas sjukdomar Uveas sjukdomar Ögononkologi, rekonstruktiv ögonplastikkirurgi och orbitas sjukdomar 2. vetenskapsmetodik 3. Ledarskapsutbildning 4. Handledarutbildning 5. ST-dagar inom regionen 2 gånger/år 6. Regionmöte barn/skelning 1 möte 7. Svenska Glaukomsällskapet 1 möte 8. Intern utbildning Gemensam utbildning för samtliga läkare - stormöten - var 4:e fredag kl 07.30-12.00 höst och vår Gemensam bildrond - framförallt retinabilder - för samtliga läkare varje onsdag kl 07.45-08.40 Gemensam bildrond - framförallt exteriörbilder - för samtliga läkare varje tisdag kl 07.45-08.00 Självstudier Tid för regelbundna självstudier avsätts med 8 timmar per 4-veckorsperiod. En del av tiden schemaläggas samtidigt för klinikens ST-läkare. ST-läkaren kan då välja att studera i grupp eller enskilt. Studierna sker inom landstingets lokaler. ST-läkaren ska redovisa till huvudansvarig vad självstudietiden använts till.
HANDLINGSPLAN 7 (23) HANDLEDNING OCH UTVÄRDERING Huvudansvarig utses av verksamhetschef i samråd med ST-studierektor och ST-läkare. Handledningen planeras in i ordinarie tjänstgöringsschema och omfattar minst 1 timme/månad. Samtalen förväntas innehålla handledning inom medicinsk kompetens kommunikation etik ledarskap pedagogik professionell utveckling samt bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling inom dessa områden. Ämnesansvarig instruktör bidrar med handledning inom sitt medicinska kompetensområde. Formella avstämningssamtal om ST-läkarnas utveckling planeras in i verksamheten enligt följande: specialistkollegium 1 gång/år, med återkoppling via n handledarträff 1 gång/år, med möjlighet till fortbildning för möte med ST-läkare och studierektor minst 1 gång/år, där även handledningen kan utvärderas, individuellt eller i grupp avstämningsmöte med ST-studierektor, ST-läkare och huvudansvarig 1 gång/år med fokus på måluppfyllelse enligt individuell utbildningsplan. Metoder för bedömning Formell individuell kompetensbedömning och återkoppling, med i förväg överenskomna metoder, sker med en eller fler av nedanstående metoder: Medsittning vid patient- eller anhörigsamtal Utvärderar ST-läkarens kommunikation, patientkontakt och medicinska kompetens. Huvudansvarig och ST ansvarar tillsammans för att dessa sker, och det utförs av eller av denne delegerad klinisk instruktör. Mini-CEX (Clinical Evaluation Exercise) Kortvariant av medsittning som kan vara lättare att få till i vardagen och också kan visa förbättring över tid, vilket bör utvärderas vid handledarsamtal. Tidsåtgång ca 30 min inklusive återkoppling. CBD (Case-Based Discussion) Journalbaserad teoretisk diskussion på djupet kring 1-2 fall som ST-läkaren bedömt och handlagt. Bedömning av medicinsk kompetens, teoretisk kunskap och journalföring. DOPS (Direct Observation of Procedural Skills) Utvärderingsinstrument för enklare praktiska moment. Inkluderar även bedömning av STläkarens interaktion/kommunikation med patienten i samband med ingreppet. Bedömning vid muntlig presentation Utvärdering av pedagogisk förmåga. Även förmåga att handleda bör utvärderas, t ex via återkoppling från kandidater/at-läkare. Bilateral återkoppling efter tjänstgöringsavsnitt Utvärderar medicinsk kompetens, professionell utveckling och korrelerar inhämtad kunskap till den individuella utbildningsplanen. Varje ST-läkare bör genomgå minst två bedömningsmoment/år.
HANDLINGSPLAN 8 (23) SPECIALISTKOLLEGIUM Varje ST-läkare ska vara föremål för utvärdering vid ett specialistkollegium minst en gång/år. Vid specialistkollegium deltar ST-studierektor, huvudansvariga samt klinikens kliniska instruktörer, dvs alla specialister/överläkare. ST-läkaren är inte med. ST-studierektor kallar. Inför kollegiet är det lämpligt att ST-läkaren och huvudansvarig tillsammans går igenom STläkarens dokumentation av senaste årets tjänstgöringsavsnitt och andra utbildningsaktiviteter, dokumentation från genomgångna bedömningsmoment, samt gör en avstämning mot aktuell målbeskrivelse. Inför kollegiet fyller huvudansvarig i dokument (a) och ST-läkaren dokument (b). Deltagande kliniska instruktörer fyller i dokument (c), ett för varje ST-läkare, inför specialistkollegiet. ST-studierektor leder kollegiet. Handledaren/handledarna föredrar sin ST-läkare utifrån dokumenten. Sedan går man laget runt bland kliniska instruktörer. Huvudansvarig sammanställer omdömena till ett utvärderingsdokument och ansvarar för att återkoppla innehållet från specialistkollegiet till ST-läkaren. ST-studierektor kan vara behjälplig. Vid bedömningen gör man en värdering av hur ST-läkarens kompetensutveckling varit i förhållande till hur länge utbildningen pågått. I de fall återkopplingsinstrumentet visar låga värden, dvs det finns brister i ST-läkarens kompetensutveckling, bör det leda till justeringar i dennes utbildningsprogram, förändring i verksamhetens utbildningsinsatser eller, i förekommande fall, tydligare krav på ST-läkarens insatser. LÄNKAR LTV riktlinjer fastställda 2015-10-27 Riktlinjer för ST-läkare Kontrakt/överenskommelse för ST-läkare Riktlinjer för ST-läkare Kontrakt/överenskommelse för ST-läkare Handledningsöverenskommelse för ST-läkare Handledningssamtal för ST-läkare Metoder för individuell bedömning/återkoppling gällande ST-läkare Bedömningskriterier för ST-läkarens skriftliga arbete enligt vetenskapliga kriterier Specialistkollegium gällande ST-läkare Uppdragsbeskrivning studierektor Socialstyrelsen SOSFS 2008:17 Författning Bilaga 1 Ansökan om bevis om specialistkompetens Bilaga 2 Intyg om uppnådd specialistkompetens Bilaga 3 Intyg om klinisk tjänstgöring Bilaga 4 Intyg om auskultation Bilaga 5 Intyg om kurs Bilaga 6 Intyg om självständigt skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer Bilaga 7 Intyg om kvalitets- och utvecklingsarbete
HANDLINGSPLAN 9 (23) INLEDNING SOSFS 2008:17 Den 24 juni 2008 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17) om läkarnas specialiseringstjänstgöring. Författningen består dels av en allmän del med gemensamma bestämmelser för alla specialiteter, dels av en specifik del med alla målbeskrivningar. Målbeskrivningen för respektive specialitet ska läsas mot bakgrund av bestämmelserna i den allmänna delen. I varje målbeskrivning finns ett avsnitt med rubriken Utbildningsstruktur som utgör allmänna råd. Även de lärandemetoder under rubriken Delmål där ingen uppföljning anges utgör allmänna råd. ORDFÖRKLARINGAR aktuell auskultation bedöma behärska förmåga ha kunskap ha kännedom handleda under handledning handleda/handledning specialistläkare vars specialistkompetens motsvarar det kompetensområde som delmålet avser och som har att ansvara för ST-läkarens professionella utveckling under angiven lärandeperiod eller metod för lärande uppdraget som för en ST- läkare omfattar som regel hela specialistutbildningen men kan också omfatta del eller delar av den under handledning och enligt ett på förhand strukturerat program studera specialistläkarens eller annan hälso- och sjukvårdspersonals yrkesutövning genom att följa en eller flera yrkesutövare samt i viss mån utföra uppgifter inom det aktuella området skaffa sig en välgrundad uppfattning om en patient eller motsvarande som grund för vidare handläggning fullständigt kunna bedöma och handlägga utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av en patient, eller motsvarande, och att fullständigt kunna använda för området relevanta tekniker personlig kapacitet att utföra eller uträtta något genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig vetande och insikter inom ett område genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig visst vetande inom ett område som ST-läkare handleda en medarbetare och samtidigt själv bli handledd av en specialistkompetent läkare kontinuerligt och i dialogform stödja och vägleda samt bedöma en medarbetares professionella utveckling
HANDLINGSPLAN 10 (23) handlägga initialt handlägga initialt bedöma klinisk tjänstgöring kurs medsittning aktivt utföra åtgärder avseende utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av en patient, eller motsvarande, och ha övergripande ansvar för att dessa åtgärder utförs som första omhändertagande läkare aktivt utföra åtgärder avseende utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av en patient, eller motsvarande, och ha övergripande ansvar för att dessa åtgärder utförs som första omhändertagande läkare skaffa sig en välgrundad uppfattning om en patient eller motsvarande, som grund för vidare handläggning hälso- och sjukvårdsarbete som ST-läkaren utför under eget yrkesansvar och med stöd av lärarledd utbildning med en fastställd plan som ges under en avgränsad tidsperiod utbildningsaktivitet som innebär att ST- läkaren iakttar när en specialistläkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal har patientbesök eller utvärderingsaktivitet som innebär att en specialistläkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal iakttar och bedömer ST-läkaren när den har patientbesök
HANDLINGSPLAN 11 (23) KOMPETENSBESKRIVNING ÖGONSJUKDOMAR ENLIGT SOSFS 2008:17 Definition av kompetensområdet Specialiteten ögonsjukdomar omfattar kunskaper och färdigheter både i sjukdomar som primärt drabbar ögat och i sjukdomar som leder till påverkan på ögonen eller synsinnet. Specialiteten omfattar alla sjukdomstillstånd som drabbar ögat, ögonhålan, ögats adnexa och synsinnet i vidare bemärkelse, i alla åldrar. Specialiteten omfattar vidare kunskaper om optik och refraktionering, lagliga aspekter på synkrav avseende trafik och olika yrken liksom förmåga att ta hand om och tolka resultaten från relevant undersökningsapparatur. Ett nära samarbete med den övriga hälso- och sjukvården, liksom med optiker, är centralt. I specialiteten ingår även kunskaper om barnets synutveckling och om synrehabilitering. Kompetenskrav för medicinsk kompetens För specialistkompetens i ögonsjukdomar krävs kunskaper och färdigheter för att självständigt kunna utreda, diagnostisera, behandla och följa upp ögonsjukdomar. Det krävs också teoretisk och praktisk kompetens och färdighet i aktuella, adekvata undersöknings- och behandlingsmetoder samt förmåga att bestämma refraktion och att göra en komplett undersökning av ögat. Dessutom krävs att man behärskar aktuell apparatur för diagnostik och behandling. Vidare krävs kunskaper om anatomi, fysiologi och sjukdomstillstånd i ögats och dess adnexas olika delar, med tonvikt på de vanligt förekommande sjukdomarna. Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Kommunikativ kompetens Den jämlika och ansvarstagande patienten Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga till dialog och att ha en öppen kontakt med patienten och dennes närstående. Kontakten ska präglas av empati och förtroende samt respekt för patientens rätt till information, inflytande och delaktighet i besluten. Kontakten ska också präglas av samverkan och lyhördhet för patientens behov, önskemål och rätt till självbestämmande samt ge stimulans åt patientens engagemang och ansvar för sin egen vård. Mångfalds- och genusaspekter Kommunikationen med patienten och dennes närstående ska präglas av kunskap och respekt för transkulturella aspekter och mångfaldsaspekter såsom ålder, språk, etnicitet, sexuell läggning och religion samt genus. Interprofessionella relationer Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga till kommunikation, såväl skriftlig som muntlig, med andra läkare och medarbetare, med respekt för deras yrkeskunskaper och kompetens. Detsamma gäller för kontakter med företrädare för allmänheten och olika samhällsinstanser. Pedagogisk förmåga Den specialistkompetenta läkaren ska ha pedagogisk förmåga för att kunna informera och undervisa, främst patienter och deras närstående men också andra läkare och medarbetare samt studenter. Professionellt förhållningssätt och etik Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga att kontinuerligt arbeta med sitt professionella och läkaretiska förhållningssätt, med målet att kunna fatta självständiga beslut av medicinsk etisk natur. Egen kompetensutveckling Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga att kontinuerligt pröva och identifiera, tillsammans med verksamhetens krav, de egna behoven för kompetensutveckling för att kunna motsvara kraven på bästa möjliga vård för patienterna.
HANDLINGSPLAN 12 (23) Ledarskapskompetens Medarbetarskap Den specialistkompetenta läkaren ska ha utvecklat förmåga till själ kännedom och kunskap om den egna funktionen och rollen i organisationen. Handledarskap Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga att handleda andra läkare och medarbetare samt studenter. Ledarskap Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga till ledarskap som utmärks av samverkan, öppenhet och dialog med medarbetarna. Ledarskapet ska vidare präglas av delaktighet och verksamhetsutveckling, som är förbättringsinriktad. Förmåga att leda arbete i vårdteam är grundläggande. Systemkunskap Den specialistkompetenta läkaren ska ha kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation, administration, ekonomi och regelverk samt om dess styrning för bästa resursutnyttjande. Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Medicinsk vetenskap Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga till ett medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt, kunskap om forskningsmetodik, inklusive epidemiologiska grundbegrepp, samt om metoder för evidensbaserad medicin och granskning av vetenskaplig information. Förbättrings- och kvalitetsarbete Den specialistkompetenta läkaren ska ha kunskap om och kompetens i evidensbaserat förbättrings- och kvalitetsarbete. Målet är att kunna initiera, delta i och ansvara för kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete med betoning på helhetsperspektiv, patientsäkerhet, patientnytta, mätbarhet och lärandestyrning för att kritiskt kunna granska och utvärdera den egna verksamheten. Folkhälsa och prevention Den specialistkompetenta läkaren ska ha kunskaper om hälsans bestämningsfaktorer och andra folkhälsoaspekter samt om metoder för hälsofrämjande samt skade- och sjukdomsförebyggande insatser för att i det medicinskt vetenskapliga arbetet och kvalitetsarbetet kunna beakta denna kunskap.
HANDLINGSPLAN 13 (23) UTBILDNINGSSTRUKTUR Tidigt under utbildningen bör tonvikten läggas på undersökningsmetodik och primär handläggning av akuta ögonsjukdomar och skador. Efterhand är det väsentligt att ST-läkaren tjänstgör i en verksamhet som handlägger hela spektrat av de vanligt förekommande ögonsjukdomarna, enligt delmålen för specialiteten. Sammanhängande perioder med fokusering på de olika delmålen bör eftersträvas. Specialiseringstjänstgöringen bör även kunna ge visst utrymme för fördjupning inom ett eller flera områden. er är viktiga inslag i utbildningen och bör så långt som möjligt harmonisera tidsmässigt med ST-läkarens övriga utbildning. Under utbildningen bör man utnyttja möjligheterna till tjänstgöring på olika nivåer, såsom tjänstgöring vid en regionklinik i de fall då ST-läkarens hemklinik inte är en regionklinik. Det är av vikt att utbildningens innehåll vid en sådan tjänstgöring då har en stark tonvikt på de delområden inom specialiteten som hemkliniken inte kan erbjuda. SÄRSKILDA REKOMMENDATIONER Läkarorganisationernas specialitetsföreningar och sektioner har utformat särskilda rekommendationer för sina specialiteter. Rekommendationerna rör bland annat hur specialiseringstjänstgöringen kan läggas upp.
HANDLINGSPLAN 14 (23) DELMÅL Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Att behärska optik och refraktionering under handledning vid enhet där sådan verksamhet bedrivs Medsittning Medsittning: Sjukhusoptiker, Optometrist Förberedelse och refraktionering av egna mottagningspatienter första halvåret : Praktisk optik Litteratur: Relevanta delar av AAO:s Basic and Clinical Science Course (BCSC) Delmål 2 Metoder för lärande Uppföljning Att behärska undersökningsmetoder och instrument inom oftalmologin under handledning vid enhet där sådan verksamhet bedrivs Medsittning Teoretiska studier Medsittning: Ögonläkare, Ögonsjuksköterska Förberedelse och refraktionering av egna mottagningspatienter första halvåret : Kornea och konjunktiva : Näthinnans sjukdomar : Ögononkologi, rekonstruktiv ögonkirurgi (plastikkirurgi) samt orbitas sjukdomar Litteratur: Relevanta delar av AAO:s Basic and Clinical Science Course (BCSC)
HANDLINGSPLAN 15 (23) Delmål 3 Metoder för lärande Uppföljning Att kunna handlägga sjukdomar i ögats yttre delar, adnexa och orbita under handledning vid enhet som handlägger dessa tillstånd Auskultation (eventuellt): S:t Eriks Ögonsjukhus vid enheten för onkologi/orbita : Kornea och konjunktiva : Ögononkologi, rekonstruktiv ögonkirurgi (plastikkirurgi) samt orbitas sjukdomar Litteratur: Relevanta delar av AAO:s Basic and Clinical Science Course (BCSC) Delmål 4 Metoder för lärande Uppföljning Att kunna handlägga katarakt och övriga sjukdomar i ögats främre segment under handledning vid enhet som handlägger dessa tillstånd Medsittning Gå med på kataraktoperation vid ett tillfälle tidigt under ST-introduktionen Handläggning av patienter med katarakt kontinuerligt under hela ST : Linsens sjukdomar och refraktiv kirurgi. Litteratur: Relevanta delar av AAO:s Basic and Clinical Science Course (BCSC)
HANDLINGSPLAN 16 (23) Delmål 5 Metoder för lärande Uppföljning Att kunna handlägga uveiter och uveas övriga sjukdomar under handledning vid enhet som handlägger dessa tillstånd Tjänstgöring med inriktning retina 12 mån Handläggning av patienter med uveit under hela ST-tiden under handledning Aktivt deltagande vid bildrond : Uveas sjukdomar Litteratur: Relevanta delar av AAO:s Basic and Clinical Science Course (BCSC) Delmål 6 Metoder för lärande Uppföljning Att kunna handlägga diabetesretinopati, makuladegeneration och näthinnans övriga medicinska sjukdomar under handledning vid enhet som handlägger dessa tillstånd Tjänstgöring med inriktning retina 12 mån varav AMD 6 månader och diabetes 6 månader Handläggning av patienter med akuta makula-symptom (jourfall) under hela ST-tiden under handledning Diabetes (åtminstone 6 månader) - Ansvar för bedömning och handläggning av diabetesscreeningfoton - Ha diabetespatienter på mottagningen för att lära sig handlägga olika grader av diabetesretinopati och övriga diabeteskomplikationer i ögonen. Enklare fall handläggs självständigt och övriga fall tillsammans med någon av de övriga läkarna i medicinsk-retinateamet - Upplärning på laserbehandling av proliferativ diabetesretinopati (scatterbehandling) och kännedom om övriga behandlingsmetoder med laser, injektioner och operationer - Utföra injektionsbehandling vid diabeteskomplikationer som tex diabetesmakulaödem Aktivt deltagande vid bildrond med dragning av egna patientfall : Diabetes och ögonkomplikationer : Näthinnans sjukdomar Litteratur: Relevanta delar av AAO:s Basic and Clinical Science Course (BCSC)
HANDLINGSPLAN 17 (23) Delmål 7 Metoder för lärande Uppföljning Att initialt kunna handlägga näthinnans och glaskroppens kirurgiska sjukdomar samt tumörer i ögats bakre segment under handledning vid enhet som handlägger dessa tillstånd Medsittning Sidoutbildning: Ögonkliniken Universitetssjukhuset Örebro Auskultation (eventuellt): S:t Eriks Ögonsjukhus vid enheten för onkologi/orbita : Näthinnans sjukdomar : Ögononkologi, rekonstruktiv ögonkirurgi (plastikkirurgi) samt orbitas sjukdomar Litteratur: Relevanta delar av AAO:s Basic and Clinical Science Course (BCSC)
HANDLINGSPLAN 18 (23) Delmål 8 Metoder för lärande Uppföljning Att kunna handlägga ögonsjukdomar hos barn och att behärska synsinnets utveckling under handledning vid enhet som handlägger dessa tillstånd Medsittning Tjänstgöring med inriktning barnoftalmologi under 6-12 månader Månad 1 Barnmottagning med ortoptist vid 4 tillfällen/pass Barnmottagning med barnoftalmolog vid 2-3 tillfällen/pass Månad 2-6 (12) Barnmottagning 2-3 pass/vecka (egen mottagning med 2 pat/pass initialt; med 4-5 pat/pass som mål i slutet av placeringen) Remissbarn -mottagningar Delta vid ROP-screeningkontroller så ofta som möjligt Medverka vid skelningsronder Vara med vid skelningsoperation vid 1-2 tillfällen Vara med på sondering av barn vid 1 tillfälle Sit-in i början och slutet av placeringen : Barnoftalmologi och skelning Litteratur: PM Pediatric Ophthalmology and Strabismus (Creig S. Hoyt, David Taylor) Relevanta delar av AAO:s Basic and Clinical Science Course (BCSC) Litteratur: Relevanta delar av AAO:s Basic and Clinical Science Course (BCSC)
HANDLINGSPLAN 19 (23) Delmål 9 Metoder för lärande Uppföljning Att kunna handlägga olika typer av glaukom under handledning vid enhet som handlägger dessa tillstånd Tjänstgöring med inriktning glaukom under 6 månader Handläggning av patienter med glaukom och misstänkt glaukom under hela ST-tiden Regelbundna diskussioner angående handläggning av patientfall med glaukomansvarig läkare eller annan specialist inom glaukomteamet Aktivt deltagande i team-glaukom-möten och vid glaukomronder Möte i Svenska Glaukomsällskapets regi : Glaukom Litteratur: EGS Terminology and Guidelines for Glaucoma ( European Glaucoma Society 4 th Edition 2014) Riktlinjer för glaukomsjukvården (Sveriges Ögonläkarförening 2010) Effective Perimetry (Zeiss Visual Field Primer, 4 th Edition. Heijl, Bengtsson & Patella, 2012) Relevanta delar av AAO:s Basic and Clinical Science Course (BCSC) Delmål 10 Metoder för lärande Uppföljning Att initialt kunna handlägga neurooftalmologiska sjukdomar under handledning vid enhet som handlägger dessa tillstånd Auskultation under handledning vid enhet där sådan verksamhet bedrivs Handläggning av patienter med neurooftalmologiska frågeställningar under hela ST-tiden : Neurooftalmologi Litteratur: Relevanta delar av AAO:s Basic and Clinical Science Course (BCSC)
HANDLINGSPLAN 20 (23) Delmål 11 Metoder för lärande Uppföljning Att initialt kunna handlägga ögonsjukdomar som är associerade med andra sjukdomstillstånd under handledning vid enhet som handlägger dessa tillstånd Teoretiska studier : Barnoftalmologi och skelning : Neurooftalmologi : Näthinnans sjukdomar Litteratur: Relevanta delar av AAO:s Basic and Clinical Science Course (BCSC) Delmål 12 Metoder för lärande Uppföljning Att ha kunskap om synrehabilitering Auskultation under handledning vid enhet där sådan verksamhet bedrivs Auskultation: Synenheten Landstinget Västmanland Deltagande i barnhabiliteringsmöte vid två tillfällen
HANDLINGSPLAN 21 (23) Kommunikativ kompetens Delmål 13 Metoder för lärande Uppföljning Att ha förmåga till dialog och en öppen kontakt med patienten och dennes närstående under handledning vid enhet där sådan verksamhet bedrivs Medsittning Ögonkliniken Västmanland Delmål 14 Metoder för lärande Uppföljning Att ha förmåga till kommunikation, såväl skriftlig som muntlig, med andra läkare och medarbetare under handledning vid enhet där sådan verksamhet bedrivs Ögonkliniken Västmanland Delmål 15 Metoder för lärande Uppföljning Att ha förmåga att informera och undervisa patienter, närstående, andra läkare och medarbetare samt studenter under handledning vid enhet där sådan verksamhet bedrivs Undervisa under handledning Ögonkliniken Västmanland
HANDLINGSPLAN 22 (23) Ledarskapskompetens Delmål 16 Metoder för lärande Uppföljning Att ha förmåga att handleda andra läkare och medarbetare samt studenter under handledning vid enhet där sådan verksamhet bedrivs Handleda under handledning Ögonkliniken Västmanland i Landstinget Västmanland Ledarskapsutbildning/Handledarutbildning Delmål 17 Metoder för lärande Uppföljning Att ha förmåga att leda i samverkan och dialog med medarbetarna samt i vårdteam under handledning vid enhet där sådan verksamhet bedrivs Teoretiska studier Ögonkliniken Västmanland i Landstinget Västmanland Ledarskapsutbildning/Handledarutbildning Delmål 18 Metoder för lärande Uppföljning Att ha kunskap om hälsooch sjukvårdens organisation, styrning och regelverk Teoretiska studier i Landstinget Västmanland Ledarskapsutbildning/Handledarutbildning
HANDLINGSPLAN 23 (23) Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Delmål 19 Metoder för lärande Uppföljning Att ha förmåga till ett medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt Skriftligt individuellt arbete under handledning enligt vetenskapliga principer i Landstinget Västmanland: Vetenskapsmetodik för ST-läkare Intyg om godkänt skriftligt individuellt arbete utfärdat av aktuell Delmål 20 Metoder för lärande Uppföljning Att ha kunskap om och kompetens i evidensbaserat förbättrings- och kvalitetsarbete Kvalitets- och utvecklingsarbete under handledning Intyg om godkänt kvalitets- och utvecklingsarbete Sveriges Ögonläkarförening har tagit fram särskilda rekommendationer som är tänkta att fungera som ett komplement till de av Socialstyrelsen fastställda delmålen för STutbildningen inom ögonsjukdomar. Checklistan ger en mer detaljerad bild av vad som är lämpligt att lära sig under respektive delmål. Checklistan utgör grunden för hela ST-utbildningen.