Kalix - De Hållbara Byarnas kommun LANDSBYGDSPROGRAM 2005-2010 Arbetat fram av byarna, Kalixbygdens Byaråd och Hållbara Byar. Antaget av kommunfullmäktige i juni 2005 Kommunens Landsbygdsprogram är ett styrdokument och arbetsverktyg, som förenar kommuninvånare, politiker och tjänstemän i ett gemensamt arbete för att förverkliga idén om en levande landsbygd i en hållbar kommun. Hållbara Byar Kalixbygdens Byaråd Medfinansierat av strukturfonderna 1
Kalix De Hållbara Byarnas Kommun Landsbygdsprogram 2005 2010 INNEHÅLL Innehåll sid 2 Mål sid 3 Vision sid 3 Syfte sid 4 Strategi sid 5 Nuläge sid 6 Bilaga: Byarnas förarbete Vision, Syfte, Process sid 7 Mål & Riktlinjer sid 8 Strategier sid 9 Ökat inflytande sid 10 Hållbara Kalix sid 11 Fler företag sid 13 Boende sid 14 Närservice sid 15 Barn & Ungdom sid 17 Gott liv i Kalix sid 18 Tätort sid 19 Lokala Byaplaner sid 21 Första upplagan av Kalix kommuns Landsbygdsprogram Tryck: Kalix Skrivbyrå September 2005 Omslagsbilden är fotad av Per Holmqvist och visar Lena Nilsson från Sören med en rejäl hink med havets guld - löjrom. Landsbygdsprogram Kalix kommun 2
MÅL Mera Folk i byarna. Det handlar om att öka inflyttningen till Kalix landsbygd. Mera Företag i byarna. Ett företagsvänligt klimat ska finnas för företagande i byarna. Mera Fisk i vattnen. Kalix kommun ska nyttja sina unika naturtillgångar, de outbyggda älvarna, träsken, skärgården och skogen för att skapa möjligheter för lokal företagsutveckling och för en hållbar besöksnäring. Finn landsbygden i Kalix. Nyttja Kalix landsbygd med dess speciella kultur, som en resurs för hela kommunens utveckling. Skapa ekologisk, ekonomisk och social hållbar framtid i Kalix genom att använda fotosyntesen som ett verktyg i utvecklingen. Fotosyntesen står för det gröna Kalix, naturen, hållbar energi, vårdade landskap, forskning och kunskap för en hållbar utveckling. Minska nettoutsläppen av växthusgaser från personoch varutransporter enligt de nationella målen. Lokalt inflytande där kommunens tjänstemän och politiker tidigt och tydligt informerar och samråder med byarna i frågor som berör dem. Utvecklad service och infrastruktur utifrån lokala förutsättningar. VISION Vår framtidsbild av Kalix år 2010 är en bygd av levande och hållbara byar som förenas i ett livskraftigt centrum och har lokala resurser och en traditionsburen lokal kultur som grund för att möta en föränderlig värld. 3 Landsbygdsprogram Kalix kommun
Många har varit inblandade när Landsbygdsprogrammet mejslats fram. Här är några Siknäsdamer som varit med och påverkat innehållet. Foto: Per Holmqvist Befolkningen har ökat i kommunen varav minst hälften bor på landsbygden. Alla som vill och kan ska ha ett arbete och möjlighet till attraktivt boende. Det ska finnas aktiva företag och en fungerande service utifrån varje områdes förutsättningar. Byarna tar aktivt ansvar för sin närmiljö i ett långsiktigt hållbart arbete. SYFTE Landsbygdsprogrammets syfte är att skapa en positiv utveckling på landsbygden i form av befolkningsökning, blandad åldersfördelning, samt att ordna bra samhällsservice utifrån de förutsättningar som finns. Syftet är också att verka för en långsiktig ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling Landsbygdsprogram Kalix kommun 4
STRATEGI Kommunen har ansvaret för genomförandet som kräver samverkan mellan politiker, tjänstemän och byaföreningar. Kommunens landsbygdsarbete leds av en landsbygdsutvecklare med verksamhetsansvar. Landsbygdsprogrammet integreras i all kommunal verksamhet som rör landsbygden. Samverkansrådet, som träffas minst fyra gånger per år, bereder och driver landsbygdsfrågor med stöd av Landsbygdsprogrammet och Byarnas Lokala utvecklingsplaner. Samverkansrådets sammansättning: De partier som sitter i fullmäktige utser var sin representant. Kalixbygdens Byaråd utser representanter och kommunens landsbygdsutvecklare är kontaktperson och sammankallande. Vid en årlig landsbygdskongress med representanter från byarna, kommunens politiker och tjänstemän utvärderas det gångna årets verksamhet. På landsbygdskongressen beslutas om en plan för verksamheter, aktiviteter och budget för det kommande året. Den årliga utvärderingen ska ske i form av Hållbar redovisning som ska beskriva hur den ekonomiska, sociala och ekologiska utvecklingen påverkats av landsbygdsverksamheten. Förarbetet till landsbygdsprogrammet, som kalixborna jobbade fram hösten 2004, ligger till grund för verksamheten. Se bilaga. Revidering sker kontinuerligt vart 3:e år. 5 Landsbygdsprogram Kalix kommun
En är lyrisk och en skeptisk när den ljuvliga surströmmingsdoften sprider sig över Storön. De två är några av de japaner som i flera omgångar gästat Kalix och Hållbara Byar. Foto: Per Holmqvist NULÄGE Kalix landsbygd är byarna utanför tätorten. Landsbygden har en befolkning på 9.192 av kommunens totala 17.653 alltså 52 % (2003). Butiker utanför centralorten: Sangis, Pålänge, Morjärv, Båtskärsnäs, Nyborg, Töre, Vitvattnet och Risön. 8 orter Skolor utanför centralorten: Sangis, Pålänge, Morjärv, Nyborg, Töre, Vitvattnet, Gammelgården, Risön. 8 orter. Barnomsorg utanför centralorten: Sangis, Björkfors, Båtskärsnäs, Risön, Nyborg, Ryssbält, Pålänge, Töre, Morjärv, Bondersbyn, Gammelgården, Vitvattnet. 12 orter. Äldreboenden: Sangis, Nyborg, Töre samt Morjärv, vilken beslutats om stängning hösten 2005. Landsbygdsprogram Kalix kommun 6
Bilaga: KALIX DE HÅLLBARA BYARNAS KOMMUN FÖRARBETE TILL LANDSBYGDSPROGRAM FÖR KALIX KOMMUN 2005 2010 VISION Vår framtidsbild av Kalix år 2010 är en bygd av levande och hållbara byar som förenas i ett livskraftigt centrum och har lokala resurser och en traditionsburen lokal kultur som grund för att möta en föränderlig värld. Befolkningen har ökat till 19 000 invånare varav hälften bor på landsbygden. Alla som vill och kan ska ha ett arbete. SYFTE Landsbygdsprogrammets syfte är att stoppa och vända det negativa skeendet på landsbygden i form av befolkningsminskning, åldrande befolkning och sviktande samhällsservice i positiv riktning samt skapa förutsättningar för detta. Syftet är också att lägga grunden för en hållbar utveckling sett såväl ur ekologisk, ekonomisk, social som kulturell utgångspunkt. Landsbygdsprogrammet är tänkt att vara ett styrdokument och arbetsverktyg, som förenar kommuninvånare, politiker och tjänstemän i ett gemensamt arbete för att förverkliga idén om en levande landsbygd i en hållbar kommun. PROCESS Arbetet med att ta fram ett landsbygdsprogram började efter ett initiativ från Kalixbygdens byaråd och har sedan fortsatt inom ramen för projektet Hållbara Byar. Det har skett genom en serie seminarier och träffar där bybor, politiker och tjänstemän diskuterat och lärt sig mer om miljöns möjligheter och begränsningar och om kommunens och landsbygdens framtid. 7 Kalixbyarnas förarbete
Det var på Mariebergs Viltfarm det hela startade. Tjänstemän, politiker, bybor från både Kalixbygden och Kangos drog upp riktlinjerna för hur Landsbygdsprogrammet skulle se ut. Samtalen har sedan fortsatt i studiecirklar och diskussionsgrupper och lett fram till ett omfattande skriftligt material, som bildat underlag för det här programmet. Processen fortsätter nu fram till ett beslut i fullmäktige och därefter i en genomförandefas. För att fortlöpande kunna utvärdera och följa upp arbetet kommer en metod som kallas för Social redovisning att användas. Den går ut på att utöver ekonomiska mål också mäta hur programmets ekologiska och sociala mål uppfylls, dvs. icke-ekonomiska mål. Under rubriken Föreslagna åtgärder nedan finns de idéer och förslag som förts fram i byarna. Foto: Per Holmqvist ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER att social, kulturell, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling är ledstjärna i kommunens utvecklingsarbete att utveckla det lokala inflytandet så att besluten i högre grad beaktar byarnas intressen och gör kommunen mer attraktiv och välfungerande som helhet Kalixbyarnas förarbete 8
att säkerställa en fungerande basservice i alla delar av kommunen att utveckla samarbetet mellan boende i byarna och boende i centrum att satsa på många mötesplatser och på den lokala kulturen så att den sociala gemenskapen blir drivkraft i utvecklingen att öka nyttjandegraden av lokala resurser och lokal produktion av varor och tjänster att skapa bättre förutsättningar för det lokala företagandet i byarna att öka kunskaperna hos beslutsfattare och allmänhet om vad ekologiskt hållbar produktion och konsumtion innebär att fästa speciell uppmärksamhet på kvinnors arbetsinsatser och behov att vara öppen för intryck och erfarenheter från omvärlden STRATEGIER - Ett underifrånperspektiv är utgångspunkt för en social och kulturell mobilisering för ett hållbart samhälle. - Livskvalitet ges hög prioritet i utvecklingsarbetet - Ett gränsöverskridande samarbete mellan byar, partier, föreningar, företag och mellan olika sektorer i den kommunala verksamheten samt fördjupat samarbete med andra kommuner - Arbeta med attityd- och beteendeförändrande åtgärder för att uppnå en högre grad av eget ansvarstagande - Använda den nödvändiga triangeln, det vill säga den lokala förankringen, kommunen som möjliggörare och stimulanser från omvärlden, som tankemodell i förändringsarbetet. 9 Kalixbyarnas förarbete
- Skapa tydligare förutsättningar för det lokala initiativet i form av företagande, föreningsdrift, social ekonomi etc. - Kommunen och byarna delar på ansvaret för genomförandet av programmet - Kommunens Landsbygdsutvecklare har ansvar för integrering av landsbygdsprogrammet i kommunens alla verksamheter och upprättar årligen i samverkan med kommunledning och byarepresentanter en plan för arbetet med landsbygdsprogrammet - I slutet av varje mandatperiod arbetas ett socialt och ekologiskt bokslut fram för de gångna fyra åren UTVECKLINGSOMRÅDEN Ökat inflytande Hållbara Kalix Fler företag och ökad sysselsättning Boende och inflyttning Närservice trygghet och trivsel Barn och Ungdom Gott liv i Kalix Tätort för hela kommunen Kalixbyarnas förarbete 10
Ökat Inflytande Byborna ska få känna att de blir tagna på allvar och hörda i frågor som berör landsbygden. Det handlar om att bli informerad i ett tidigt stadium, att få yttra sig före beslut samt få medverka vid genomförandet. MÅL att komplettera dagens medborgarförslag genom att införa rätten för flera kommuninnevånare, byaföreningar m.fl. att tillsammans väcka frågor i kommunfullmäktige att informera och samråda i en samrådsgrupp eller med representanter för byarna i alla frågor som berör bygden att byarna rådfrågas i alla frågor som direkt berör byn före beslut och ges möjlighet att medverka vid genomförandet. FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER Kontinuerlig uppdatering av kommunens hemsida Stöd till Händer På Bygden Anslagstavlor i byar Årliga byakonferenser Använda ett språk som alla förstår Medborgarkontor Demokratiska hållplatser samråd, dialog, remisser, studiecirklar Delegering av ansvar för verksamheter till byanivå. Områdesstyrelser 11 Kalixbyarnas förarbete
Hållbara Kalix Hållbar utveckling innebär att dagens kalixbor ska kunna leva och tillfredsställa sina behov utan att begränsa framtida generationers möjligheter att göra detsamma. Därför krävs ökade kunskaper hos de styrande och hos kommuninvånarna om miljöns begränsningar och kretsloppstänkandets nödvändighet. MÅL att utarbeta och anta ett Agenda 21-program inom tre år att utarbeta ett program för miljöutbildning och genomföra återkommande utbildningar i hållbar utveckling för förtroendevalda, anställda och övriga kommuninnevånare att utarbeta en handledning i praktisk miljökunskap som ska användas i skolor och bland allmänhet att fortsätta övergången till biobränslen med 10 % ökning årligen att införa ett miljökriterium vid upphandlingar och kommunala inköp genom att använda substitutionsprincipen utbytesprincipen konsekvent. Det vill säga om det finns två varor och den ena är mer miljövänlig än den andra, ska den miljövänligare köpas in. att minst hälften av de baslivsmedel som konsumeras på skolor, dagis, vårdhem skall produceras i regionen att 75% av de livsmedel som inköps till kommunen, i den mån det finns, skall vara Kravmärkta och Rättvisemärkta att minska utsläppen av växthusgaser CO2 från transporter med tio procent till år 2010. Kalixbyarnas förarbete 12
Lokalt producerade livsmedel är en viktig del av landsbygdsutvecklingen. Kvalitén på matvarorna ökar samtidigt som det skapar jobb. Foto: Bernt Selberg FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER Ta fram ett Agenda 21-program Miljöutbildningar, miljömässa, manual i praktisk miljökunskap Minskade biltransporter och bättre kollektivtrafik. Fortsatt övergång till fastbränsle Miljökriterium vid upphandlingar Minska sopberget genom utbildning och information Översyn av den nuvarande sophanteringen så att tillgängligheten ökar och transporterna minskar. Mobil enhet för uppsamling av miljöfarligt avfall 13 Kalixbyarnas förarbete
Fler företag och ökad sysselsättning En levande landsbygd behöver arbetstillfällen och sysselsättning. För att det skall uppnås behövs en god infrastruktur, stimulans och ett aktivt stöd från kommunen och i bygden. Företagandets villkor i byarna måste synliggöras. Jorden, skogen, älven och skärgården kan nyttjas mer för lokal produktion. MÅL att göra en plan för förbättring av infrastrukturen i form av vägar, kommunikationer, bredband och basservice att kartlägga vilka arbetsuppgifter och förvaltningar eller delar av förvaltningar och verksamheter kan flytta ut på landsbygden och genomföra det att uppsöka alla landsbygdsföretagare, gemensamt eller enskilt, för återkommande konsultation och utvecklingssamtal att ett lokalt kriterium läggs in i mallen för upphandling av varor och tjänster att sysselsättningen ökar med 100 årsarbeten, varav hälften på landsbygden att stimulera landsbygdsföretagande som bygger på lokal resursanvändning FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER Bättre vägstandard och underhåll Utbyggnad av bredbandsnätet Samordning av skolskjutsar och serviceresor Marknadsföring av byar och företag genom en gemensam broschyr och karta över kalixbygden Samordning av utvecklingsprogram för Älven, Kusten/ Kalixbyarnas förarbete 14
Skärgården och Inlandet Cykel- och gångvägar, vandrings-, skoter- och kanotleder genom kommunen. Rådgivning om finansieringsmöjligheter, regelverk, skatter, bidrag, marknadsföring och andra företagsspecifika frågor Bättre täckning i mobilnätet Åtgärder för ett mer gynnsamt företagsklimat Mindre krångliga regler Företagsbyar och mentorskap Kurser i entreprenörskap och företagande för alla åldrar, i bland annat produktion av mat, energi och utveckling av turism Boende och inflyttning Att bo på landet är för många hög livskvalitet och ett val av livsstil. Många fler skulle vilja göra det men hindras av brist på tillgängliga fastigheter och bostäder, svårigheter med finansiering och minskande sammhällservice. Kommunen och byarna gör tillsammans en kraftfull satsning för att, inte minst barnfamiljer ska kunna flytta ut på landsbygden. MÅL att tillsammans med respektive by kartlägga lediga tomter, tomma fastigheter och även möjliga strandtomter som kan bebyggas, köpas eller hyras ut att minst hälften av den framtida befolkningstillväxten bör beredas möjlighet att bosätta sig på landsbygden att kommunen och byarna genom byaplaner tillsammans utvecklar goda och stimulerande boende- 15 Kalixbyarnas förarbete
och närmiljöer i byarna att i samråd med byarna göra en plan över hur befintlig kollektivtrafik genom samordning av beställningstrafik och samnyttjande av skolskjutsar ska förbättras FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER Kartläggning av tomma fastigheter samt byggbara tomter och strandtomter Satsning på gång- och cykelvägar Samlingslokaler, gym, lekplatser, sandlådor, biblioteksställen m.m. Omvandla fritidsboende till fast boende Underlätta boendet på landsbygden Stimulansbidrag för inflyttning Närservice trygghet och trivsel För att bo på landsbygden krävs basservice i form av vård, omsorg, postservice och förnödenheter för behov i livets olika skeden. Den skall vara lättillgänglig men kan finnas i byn, området eller tätorten och kan erbjudas på olika nivåer beroende på behov och antal invånare. MÅL att garantera basservice för alla men den kan genomföras förutom av kommunala vårdlag och hemtjänst också av föreningar, kooperativ eller privata entreprenörer att hemtjänsten görs mer flexibel och kompletteras med hemservice för lägre prioriterade behov och tjänster att dagligvaruförsörjning ska erbjudas minst en gång per vecka och i första hand genom lokala butiker Kalixbyarnas förarbete 16
Det ska vara tryggt att bli gammal på landsbygden i Kalix. Foto: Nicke Johansson FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER Mer flexibel hemtjänst Samordnade servicesresor till tätorten, vårdcentralen, tandläkaren, kommunen m.fl. Möjlighet att starta och driva alternativa privata eller kooperativa lösningar i äldreomsorgen, som Närvårdshus Utvidgade lantbrevbärartjänster Morgontidningar till alla byar Fixarpellar i området, d.v.s. arvoderade byavaktmästare som ansvarar för lättare snöskottning, gå ärenden och se till att boende i området mår bra. Mer uppsökande verksamhet inom socialtjänst och distriktsvård Seniorboenden i mindre skala Samlingspunkter för yngre och äldre Service för stor och liten 17 Kalixbyarnas förarbete
Föreningar och intresseorganisationer ska erbjudas att ansvara för hemkörning av dagligvaror på landsbygden, genom att trafiktillstånd ordnas av kommunen Kioskbutiker som utlämningsställe för internethandel Varuhemsändning från närmaste lanthandel, alternativt införa varubussar Barn och Ungdom Barnen är de värdefullaste som finns i en bygd oavsett var i världen de kommer att leva sina liv. De måste få den bästa av alla starter i livet. Därför måste kommunen möta dem med stora insatser i deras närmiljöer. Det gäller i synnerhet de minsta barnen med omsorg av barn, dagis och förskola. Skolan ska inte bara vara en byggnad i byn utan ses i ett större sammanhang som ett centrum kring vilken bygdens invånare samlas med alla sina angelägenheter och aktiviteter. Skolan är inte bara en fysisk kropp utan i lika hög grad en mental byggnad i byn. MÅL att en tydlig och hållbar struktur för barnomsorg och skola upprättas för de olika områdena att varje skola ges möjlighet att profilera sig för att attrahera elever från annat håll i kommunen att innan en kommunal skola läggs ner ska andra intresserade, som föräldrar, personal eller bybor erbjudas att driva skolan att utarbeta en lokal plan för grundskolan i entreprenörskap och kurser i entreprenörskap för gymnasiet att kommunens ungdomsråd beaktar landsbygdsungdomens behov av träffpunkter, aktiviteter och transporter i sin planering Kalixbyarnas förarbete 18
Att få barnfamiljer att stanna kvar och nya att flytta in till landsbygden är en av de viktigaste arbetsuppgifterna byarörelsen, tjänstemän och politiker kan jobba med. Foto: Nicke Johansson FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER Skolan görs till en mötesplats i byn Den lilla skolans pedagogik närhet, småskalighet, datormiljöer, lärarlag och föräldramedverkan Profilering Mer vuxna i skolan, faddersystem, rastvakter, morgonfika, uteliv osv. Mer samverkan mellan skolorna Grund- och kompletterande utbildningar för barn, ungdomar och vuxna med betoning på skogsbruk, trädgårdsskötsel, fiske- och naturguidning, turism.. Öppna kulturarrangemang i skolorna för att stärka gemenskapen mellan barn och vuxna 19 Kalixbyarnas förarbete
Gott liv i Kalix Livskvalitet innebär generellt sett god hälsa, ekonomisk och social trygghet, social och kulturell tillhörighet men också möjligheter till rekreation och personlig utveckling. Frihet att få ägna sig åt sådant som man verkligen tycker om att göra är en avgörande förutsättning för god livskvalitet. För att möjliggöra detta behövs stimulerande närmiljöer med ett varierande utbud av fritids- och kulturaktiviteter men också möjligheter att ta del av upplevelser utanför den egna byn. MÅL att stimulera fritidslivet och vardagskulturen på landsbygden genom ändamålsenligt stöd till verksamheter och till samlingslokaler i varje område. att upprätta en resursbank med utrustning och en aktörshandledning för lokala arrangemang att stödja lokala arrangemang för att möjliggöra och underlätta kulturevenemang i byarna att kartlägga kulturminnesplatser och utflyktsmål runt om i bygden för att synliggöra och informera om sevärdheter i bygden att starta en evenemangskalender för fortlöpande information om evenemang i byarna FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER Små arrangemang av typ Kulturrallyt Musikcaféer Friskvårdsmöjligheter som motionsspår, träningslokaler, platser för spontanidrott m.m. Samordning och samutnyttjande av samlingslokaler Bussresor vid vissa större kulturarrangemang Biblioteksfilialer Kalixbyarnas förarbete 20
Evenemangskalender Resursbank för utlåning av utrustning Arrangörsmanual Katalog över utflyktsmål med karta Kartläggning av värdefulla kulturmiljöer Samverkan med studieförbunden Tätort för Hela Kommunen Tätorten Kalix har två funktioner dels att vara kommunens ansikte utåt världen dels att vara ett nav för kommunens alla byar. Det är av yttersta vikt att kommunen har ett attraktivt centrum för kontakter, handel, besökare, utbildning, företagande, massmedier och påverkansarbete. Tätorten skall vara ett uttryck för det genuina Kalix med sin traditionsburna kultur och folkrörelsekaraktär men också för det nya Kalix med modern teknologi och demokratisträvanden. Ett modernt men genuint Kalix. Den andra funktionen som nav i ett nätverk av byar bör tas till vara och utvecklas. Majoriteten av befolkningen bor i byarna även om man arbetar i centrum. Tätorten ska därför utvecklas i samverkan med landsbygden. MÅL att ta fram en plan för Kalix kommun där tätort och landsbygd är kompletterande delar i en helhet att byarna också finns med vid marknadsföringen av Kalix att centrum har klara inslag av demokrati-, folkrörelseoch kulturaspekter och inte bara blir ett rent kommersiellt koncept. 21 Kalixbyarnas förarbete
att Kalix centrum ska vara en plats för ungdomar med attraktiva nöjen, träffpunkter, aktiviteter, arbeten och utbildningar att Strandängarna utvecklas till ett parkområde med festplats att infarten till centrum från E 4-an görs om så den blir mer attraktiv och inbjudande för att locka förbipasserande att titta in FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER Bra och lättillgängliga parkeringsplatser med motorvärmare Informationstavla och karta vid infarten där också byarna finns med Ett gott utbud av sällantjänster Mer och bättre ungdomsverksamhet Kundanpassade bussturer från byar Broschyr och karta över kommunen med uppgifter om byarna Ett mer folkrörelse- och demokratiprofilerat centrum Park och festplats på Strandängarna Områdesföreningar i ytterområdena Lätt tillgänglighet för äldre och funktionshindrade Få tätortsborna att upptäcka landsbygden Utnyttja det fantastiska Folkets Hus för fler kulturarrangemang Återskapa den gamla kyrkbyn i modern tappning i det nya centrum Kalixbyarnas förarbete 22
Områdesplaner Byaplaner För att Landsbygdsprogrammet ska bli komplett behövs lokala utvecklingsplaner för byarna, för varje by eller gemensam för flera byar. Genomförandet av Landsbygdsprogrammet och de lokala utvecklingsplanerna skall ske genom samverkan mellan kommunen och lokala aktiva medborgare, t ex utvecklingsgrupper eller områdesstyrelser. 23 Kalixbyarnas förarbete
Kalix De Hållbara Byarnas Kommun Landsbygdsprogram 2005 2010 Den skrift du håller i din hand är Kalix kommuns Landsbygdsprogram. Det har under två års tid arbetats fram av byarörelsen, kommunens tjänstemän och de politiska partierna som är representerade i fullmäktige i Kalix. Det har pågått ett projekt som heter Hållbara Byar i Kalix. Ett av projektets viktigaste arbetsuppgifter har varit att försöka minska avståndet mellan byarörelsen, tjänstemännen och politikerna för att på så sätt åstadkomma gemensamma tag för en hållbar utveckling av byarna i Kalix. Efter ett välbesökt möte på Mariebergs Viltfarm startades ett par arbetsgrupper som fick i uppgift att ta fram ett underlag till ett landsbygdsprogram som skulle lämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för beslut. En stor mobilisering med fler än 2000 mantimmar i 24 byagrupper resulterade i ett förslag till Landsbygdsprogram som i mars 2005 lämnades till kommunfullmäktige för beslut. Efter ett par kosmetiska förändringar antog kommunfullmäktige den 13 juni 2005 detta program som kommer att bli basen i den fortsatta utvecklingen av byarna i Kalix. Det är med stolthet vi nu publicerar denna skrift. Samtidigt vill vi inom projektledningen tacka alla inblandade som gjort att detta landsbygdsprogram Kalix De Hållbara Byarnas Kommun sett dagens ljus. Vi hoppas som sagt att detta dokument blir ett aktivt verktyg som tillsammans med Byarnas Lokala Utvecklingsplaner och alla kommunens innevånare ska resultera i flera inflyttade och flera företag i byarna, bättre service, ökat samarbete, bättre miljö och lyckligare kalixbor. Kalix 20 september 2005 Hållbara Byar, Kalix kommun, Kalixbygdens Byaråd 24