FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2015
Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens webbplats www.transportstyrelsen.se /Beteckning ISBN Författare Månad År Eftertryck tillåts med angivande av källa. 2 (10)
Passagerare Under andra kvartalet 2015 ökade antalet passagerare på de svenska flygplatserna med 2 procent och uppgick till drygt 9,2 miljoner. Ökningen med motsvarar i runda tal 185 000 fler passagerare. Av de drygt 9,2 miljoner passagerarna var drygt 1,9 miljoner inrikespassagerare och närmare7,3 miljoner utrikes. Utrikestrafiken ökade med 2,6 procent medan antalet inrikes var i det närmaste oförändrad. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Miljoner Antal passagerare under andra kvartalet respektive år 1,96 1,96 7,07 7,26 Utrikes Inrikes Utvecklingen skiljer sig åt mellan de enskilda flygplatserna. På 16 av de 40 trafikflygplatserna noteras ett ökat antal passagerare under årets andra kvartal jämfört med samma period 2014. Den största relativa passagerarökningen hade Jönköping flygplats, följt av Karlstad. I absoluta tal var ökningen störst på Göteborg/Landvetter med närmare 290 000 fler passagerare. Vid sidan av Oskarshamn (som lades ned 2014) och Göteborg/Säve där passagerartrafiken i princip upphört, hade Mora/Siljan flygplats den största procentuella minskningen. I absoluta tal är det Skellefteå som haft det största passagerartappet med cirka 10 000 färre passagerare jämfört med andra kvartalet 2014. 3 (10)
Antal ankommande och avresande passagerare i linje-och chartertrafik på svenska flygplatser under andra kvartalet för respektive år Flygplats Diff Förändring, % Arvidsjaur 5 299 5 225 74 1,4 % Borlänge 10 025 9 066 959 9,6 % Gällivare 11 195 9 255 1 940 17,3% Göteborg/Landvetter 1 365 286 1 653 656 288 370 21,1% Göteborg/Säve 238 885 343-238 542 99,9% Hagfors 765 597 168 22,0% Halmstad 31 985 30 468 1 517 4,7 % Hemavan Tärnaby 3 858 3 584 274 7,1 % Jönköping 22 433 28 622 6 189 27,6% Kalmar 57 740 59 455 1 715 3,0 % Karlstad 23 284 29 001 5 717 24,6% Kiruna 65 057 58 188 6 869 10,6% Kramfors-Sollefteå 5 017 4 008 1 009 20,1% Kristianstad 11 204 10 104 1 100 9,8 % Linköping/Saab 46 082 45 174 908 2,0 % Luleå 310 868 312 786 1 918 0,6 % Lycksele 5 116 4 874 242 4,7 % Malmö 560 516 567 730 7 214 1,3 % Mora/Siljan 1 157 211 946 81,8% Norrköping/Kungsängen 27 971 24 259 3 712 13,3% Oskarshamn 343 0 343 100 % Pajala 1 017 280 737 72,5% Ronneby 59 210 58 146 1 064 1,8 % Skellefteå 92 656 82 296 10 360 11,2% Stockholm/Arlanda 6 110 368 6 163 480 53 112 0,9 % Stockholm/Bromma 615 506 656 439 40 933 6,7 % Stockholm/Skavsta 471 713 513 994 42 281 9,0 % Stockholm/Västerås 38 102 35 069 3 033 8,0 % Sundsvall-Timrå 77 141 73 433 3 708 4,8 % Sveg 1 407 935 472 33,5% Torsby 630 526 104 16,5% Trollhättan/Vänersborg 11 475 11 613 138 1,2 % Umeå 278 572 281 385 2 813 1,0 % Vilhelmina 3 774 4 108 334 8,9 % Visby 109 349 115 957 6 608 6,0 % Växjö/Kronoberg 47 003 50 624 3 621 7,7 % Åre Östersund 119 600 116 893 2 707 2,3 % Ängelholm 111 580 112 688 1 108 1,0 % Örebro 23 901 21 180 2 721 11,4% Örnsköldsvik 20 893 21 279 386 1,8 % 4 (10)
Jönköping Karlstad Göteborg/Landvetter Stockholm/Skavsta Flygplatser med den bästa respektive sämsta relativa passagerarutvecklingen under andra kvartalet 2015 Vilhelmina Hagfors Sveg Pajala Mora/Siljan Göteborg/Säve -120% -100% -80% -60% -40% -20% 0% 20% 40% Destinationer Bland de tio största inrikessträckorna under årets andra kvartal var det, med undantag av sträckorna Stockholm Visby och Stockholm Skellefteå, relativt små förändringar i antalet passagerare. Relativ förändring på de 10 passagerarmässigt största inrikessträckorna under andra kvartalet 2015-4,0% -3,0% -2,0% -1,0% 0,0% 1,0% 2,0% 3,0% 4,0% 5,0% 6,0% Sthlm-Visby 5,5% Sthlm-Ängelholm 1,5% Sthlm-Sundsvall 0,7% Sthlm-Östersund 0,2% Sthlm-Luleå Sthlm-Umeå -0,1% -0,2% Sthlm-Malmö Sthlm-Göteborg Sthlm-Ronneby -0,7% -0,8% -0,9% Sthlm-Skellefteå -3,0% 5 (10)
Bland länder som trafikeras från svenska flygplatser var Tyskland det land som hade flest passagerare, följt av Nederländerna och Grekland. Närmare 850 000 passagerare flög mellan Sverige och Tyskland under årets andra kvartal. Tyskland var tillsammans med Nederländerna de länder där antalet passagerare ökade procentuellt mest. Relativ förändring för de passagerarmässigt tio mest trafikerade länderna från Sverige under andra kvartalet 2015-15% -10% -5% 0% 5% 10% 15% Tyskland Nederländerna Grekland Spanien Storbritannien Finland Turkiet Norge Frankrike Danmark -9,6% -0,9% -1,3% -3,1% -3,5% -4,9% 1,7% 2,6% 8,2% 13,1% Flygrörelser Inom linje- och chartertrafiken var det totala antalet starter och landningar på de svenska trafikflygplatserna drygt 132 000, vilket är i det närmaste är samma antal som under motsvarande kvartal 2014. Rörelserna utrikes ökade med 2 %, medan inrikes minskade med drygt 1 %. 6 (10)
Antal rörelser i linje- och chartertrafik under andra kvartalet 2015 140 000 120 000 100 000 66 203 65 335 80 000 60 000 40 000 20 000 0 65 508 66 883 Utrikes Inrikes Bland flygplatserna hade Jönköping flygplats den största relativa ökningen vad gäller rörelser i linjefart och charter. Störst var minskningen på Mora/Siljan flygplats där trafiken till och från Stockholm upphört. Flygplatser med den bästa respektive sämsta relativa utvecklingen av antalet rörelser i linjefart och chartertrafik under andra kvartalet 2015-120% -100% -80% -60% -40% -20% 0% 20% 40% 60% Jönköping Karlstad Göteborg/Landvetter Trohhättan/Vänersborg Kalmar Örebro Kiruna Gällivare Göteborg/Säve Mora/Siljan 7 (10)
Sätesutbud Utbudet av flygstolar i linjefart och charter ökade med drygt 7 % och uppgick till närmare 13,5 miljoner under årets andra kvartal. Det motsvarar drygt 900 000 fler utbjudna stolar än under motsvarande kvartal 2014. I utrikestrafiken ökade utbudet med drygt 9 %, för inrikes var ökningen cirka 1 %. Antalet utbjudna flygstolar i linjefart och chartertrafik under andra kvartalet Stolar, miljoner respektive år 16 14 12 10 8 6 4 2 3,09 9,47 3,12 10,34 0 Utrikes Inrikes Kabinfaktorer Kabinfaktorn är ett mått som anger i vilken grad den utbjudna kapaciteten utnyttjas. Ett sätt att mäta denna är att relatera antalet passagerare till antalet utbjudna flygstolar. Kabinfaktorerna under andra kvartalet respektive år visas i nedanstående figur, där en relativt stor minskning kan noteras för utrikestrafiken. 8 (10)
Kabinfaktorer under andra kvartalet respektive år 80% 70% 60% 50% 40% 30% 64,7% 63,5% 74,3% 69,9% 20% 10% 0% Inrikes Utrikes Marknadsandelar En liten nedgång för SAS och Norwegian i inrikestrafiken medan Malmö Aviations marknadsandel ökade med 1 procentenhet. I utrikes minskade SAS andel med 2,4 procentenheter framförallt till gruppen övriga, men också Norwegians andel ökade något under andra kvartalet. 100% Marknadsandelar i inrikes trafik under andra kvartalet respektive år 90% 80% 70% 60% 50% 17,5% 17,3% 19,1% 18,9% 17,6% 18,6% 40% 30% 20% 45,8% 45,3% 10% 0% SAS Sverige Malmö Aviation Norwegian Air Övriga 9 (10)
Marknadsandelar i utrikes trafik under andra kvartalet respektive år 100% 90% 80% 70% 48,5% 50,7% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 15,6% 16,2% 8,6% 8,4% 27,2% 24,8% SAS Sverige Ryanair Norwegian Air Övriga 10 (10)