Om folkhälsovetenskap och folkhälsoarbete - identitet, yrkesroller och exempel på arbeten och arbetsuppgifter
Enheten för socialmedicin, institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Hemsida: www.socmed.gu.se Sammanställt av Annika Andersson, 2009-2010 Kontakt: annika.m.andersson@socmed.gu.se, 031-786 6817 Bild på framsidan: Gotlands kommun, http://www.gotland.se/imcms/images/halsasjukvard/sida_6.jpg, efter bearbetning av M Whitehead & G Dahlgren (1991). Producerad av Sahlgrenska akademins informationsavdelning, april 2010
Om folkhälsovetenskap och folkhälsoarbete Målet hos en folkhälsovetare är att förebygga sjukdomar, skador och annan ohälsa hos människor samt att främja hälsa. Du arbetar med att samordna folkhälsoprogram, utreda, planera och leda projekt för att till exempel minska stress i arbetslivet eller för att påverka i frågor om mat, fysisk aktivitet, alkohol och droger. Som folkhälsovetare kan du exempelvis arbeta med metodutveckling inom folkhälsoområdet och att kartlägga och analysera behov av och genomföra folkhälsoinriktade insatser. Arbetet bedrivs och riktas huvudsakligen till grupper i befolkningen (såsom åldersgrupper, bostadsområden, arbetsplatser, riskgrupper etc.), i första hand med syfte att uppnå en jämlik hälsa i hela befolkningen. För folkhälsovetare finns jobben ofta inom offentlig sektor, exempelvis som folkhälsosamordnare i kommun eller landsting, man kan jobba i statliga folkhälsoprojekt, eller kanske på Försäkringskassan. En del arbetar inom icke-statliga/ideella organisationer, och några väljer att forska i till exempel samhällsmedicin eller arbetsliv och hälsa. Det är viktigt att vara tydlig med att folkhälsovetare inte konkurrerar med andra yrkesgrupper såsom socionomer, dietister, sjuksköterskor eller personalvetare, för att nämna några. Yrkesgrupperna kompletterar varandra, till exempel kan man gemensamt göra utredningar till företagshälsovården, men när det gäller behandling av enskilda individer ligger ansvaret hos de andra yrkesgrupperna. Vad är hälsoekonomi? (Källa, detta stycke: Hälsoekonomi för folkhälsoarbete, Statens folkhälsoinstitut, 2003) Hälsoekonomi kan beskrivas som ekonomisk vetenskap, applicerad på det som rör hälsa och hälsans bestämningsfaktorer. När hälsoekonomi utvecklades till en underdisciplin inom nationalekonomi berodde det delvis på att hälsa har en särställning i många människors liv. Folkhälsoarbete inkluderar många dilemman, där man måste prioritera mellan exempelvis olika insatser och olika (risk)grupper i befolkningen. Samhällets resurser är begränsade, och för att kunna prioritera inom hälsoområdet behöver man mäta och värdera vilka insatser som ger bäst utfall för befolkningens hälsa. Hälsoekonomi innefattar olika områden, exempelvis hälso- och sjukvårdens förutsättningar och effekter, utvärdering av insatser, prioritering och etiska frågeställningar. Exempelvis kan en hälsoekonomisk utvärdering ge vägledning om vilka behandlingar/åtgärder som kommer att vara de mest kostnadseffektiva. 1
Var kan folkhälsovetare arbeta? Som folkhälsovetare kan du till exempel arbeta inom företagshälsovård, med landstingens hälso- och sjukvård samt inom forskning och undervisning. Folkhälsovetare kan även arbeta med uppdrag inom förebyggande verksamheter, såsom alkohol- och drogprevention, migrationsfrågor eller inom medie- och informationsområdet. Exempel på arbetsgivare och områden: Folkhälsoplanerare/samordnare inom kommun/sdn Utredare Inom privata företag Konsult och rådgivare Lokalt, nationellt och internationellt Programmet förbereder också för forskarutbildning Med vad? Driva projekt Kartläggning av aktuellt folkhälsoläge Planering av åtgärder och resurser på olika nivåer i samhället Genomförande av hälsofrämjande aktiviteter Utvärdering En samordnande och pådrivande roll Medverkar ofta i hälsorelaterade utredningar Tänkbara arbetsområden Drog- och brottsförebyggande arbete, Genusfrågor, Jämlikhetsfrågor, Klimatfrågor, Arbetsmiljö, Nutrition, Psykisk hälsa, Personalhälsa och liknande arbetsuppgifter Folkhälsoplanerare (yrkesbeskrivning från www.ams.se) Arbete Att skapa förutsättningar för att människor ska må bra, både fysiskt och psykiskt, är målet för folkhälsoplanerarens arbete. Folkhälsoplaneraren arbetar vanligen i landsting och/eller kommuner för att förebygga sjukdom och främja hälsan 2
hos invånarna. Arbetet spänner över ett brett område. Förutom individens levnadsvanor exempelvis kost, motion, tobaks- och alkoholvanor så påverkas hälsoutvecklingen också av andra faktorer, exempelvis den fysiska miljön, sociala faktorer och arbetsmiljön. Nästan alla politiska beslut, exempelvis gällande bostadsbyggande, trafiksäkerhet, barn och äldre omsorg påverkar folkhälsan. Hur folkhälsoarbetet är upplagt varierar i landstingen och kommunerna. I kommunen kan arbetet ledas av ett folkhälsoråd, där du som folkhälsoplanerare ingår. Det kan vara rådets eller din uppgift att kartlägga och analysera befolkningens hälsa för att sedan utarbeta och genomföra en handlingsplan för folkhälsoarbetet. Vilka områden du ska inrikta dig på beror på vilka problem som finns lokalt. Folkhälsoplaneraren arbetar med att initiera, samordna och stödja verksamheter och projekt med koppling till folkhälsan. Du kan samverka med bland annat politiker, förvaltningschefer, skolsköterskor, vårdpersonal, fritidsledare och socialassistenter om områden som är vikiga för folkhälsan. Det kan gälla områden som kost, motion, tobaks- och alkoholfrågor men också demokrati, gemenskap, delaktighet, naturens och kulturens inverkan på hälsan. En del kommuner har som mål att skapa en trygg och säker miljö för invånarna. Här kan du samverka med till exempel brandförsvar, polis eller trafikplanerare. Du kan ordna informationsmöten, delta i arbetsgrupper och projekt för att förebygga brott, skador och olycksfall, som är vanliga i hemmen, orsakas av brand eller i trafiken. För att barn och ungdomar ska få en bra uppväxtmiljö kan du stödja föräldrarna genom att ordna studiecirklar eller föreläsningar om föräldraskap, arbeta för att det ska finnas fritidsverksamhet för barn och ungdomar, till exempel sportlovsaktiviteter, och stöd till barn med särskilda behov. Stress och mobbning i arbetsmiljön är faktorer som är negativa för människors hälsa. Som folkhälsoplanerare kan du verka för friskvård och stresshantering i företagen. Du planerar, ibland informerar och utbildar du på arbetsplatser och i skolor om hur man förebygger och hanterar mobbning. Samarbete med landsting, andra förvaltningar och personalgrupper i kommunen, med intresseorganisationer och föreningar är nödvändigt för att få till stånd och driva projekt och aktiviteter. Arbetet som folkhälsoplanerare handlar mycket om information, samordning och organisation. Du föreläser och utbildar till viss del själv, men du anordnar även informationsmöten och utbildningsdagar där olika experter deltar. Du skriver informationsbrev, protokoll och rapporter. 3
Utbildning Utbildning i folkhälsovetenskap finns vid Folkhälsovetenskapliga program vid ett antal universitet och högskolor i landet. Utbildningarna omfattar 180-300 högskolepoäng (3-5 år). Magister- och masterprogram, som omfattar 60-120 högskolepoäng, finns vid några universitet/högskolor, bland annat vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet. Förändringar inom utbildningsområdet kan ske från läsår till läsår. Framtid Att arbeta för att främja hälsa och förebygga sjukdomar är ett angeläget mål. Sambandet mellan hälsa, levnadsvillkor och livsstil, till exempel kost och motion, har blivit allt tydligare. Här ges bara ett par exempel på områden där folkhälsoarbetet har en viktig funktion att fylla. Det ökade antalet sjukskrivna under de senaste åren har understrukit värdet av förebyggande arbete till exempel när det gäller förbättrad hälsa i arbetslivet, som är ett av målen för folkhälsoarbetet. Även för den allt större andelen äldre i befolkningen är folkhälsoarbetet viktigt, så att de kan bibehålla sin hälsa så länge som möjligt. Exempel på innehåll och arbetsbeskrivningar i jobbannonser Folkhälsosamordnare, kommundelskontoret Brämhult, Borås, tillträde våren 2010 Borås Stad och Hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad finansierar gemensamt två tjänster för samordning av folkhälsoarbetet i stadsdelarna Hässleholmen och Norrby i syfte att bryta utanförskap, öka inflytandet och utveckla hälsan hos befolkningen. Arbetsuppgifter: Dina arbetsuppgifter är att samordna folkhälsoarbetet lokalt i stadsdelen Hässleholmen. Tillsammans med ledningen för kommundelen ska du verka för att nå de mål som ställs upp och genom samverkan med olika lokala nätverk utveckla det hälsofrämjande arbetet. I arbetet ingår också att samordna uppföljning, analys och sammanställning av det årliga lokala välfärdsbokslutet. Kvalifikationer: Vi söker dig med relevant högskoleutbildning och erfarenhet av liknande arbetsuppgifter. Meriterande är erfarenhet från kommunal sektor. Du är mål- och utvecklingsinriktad, kreativ och har god förmåga att samarbeta, samordna och arbeta i nätverk 4
Hälsoinformatör i Härlanda/Örgryte, tillträde 100301 Hälsoteket ska utgöra ett komplement till hälso- och sjukvårdens och stadsdelsförvaltningarnas ordinarie verksamheter och har ett förhållningssätt som utgår från ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Målsättningen med Hälsotekets verksamhet är bl a att skapa möjligheter för människor att ta ett större eget ansvar för sin hälsa och göra hälsosamma val. I arbetsuppgifterna ingår att: Öka och underlätta kommunikation och förståelse mellan invånare, organisationer, föreningar och olika myndigheter och att samla och stärka förebyggande aktivteter som bedrivs i stadsdelarna. Planera, boka in och marknadsföra Hälsotekets egna verksamhet tillsammans med planeringsledaren för Folkhälsofrågor och i samverkan med Kulturhuset Kåken Själv ge föreläsningar och leda grupper Göra hälsoinformation tillgänglig Genom uppsökande verksamhet sprida hälsoinformation till befolkningsgrupper som är svåra att nå Delta i folkhälsorådens möten och arbete Handläggare på Länsstyrelsen Västra Götaland, tillträde april 2010, 2 tjänster Länsstyrelsen Västra Götalands län söker två handläggare till den nybildade enheten Social hållbarhet med placering i Göteborg. en handläggare med inriktning på våld mot personer i närstående relationer. en handläggare med inriktning på folkhälsa, särskilt barn och ungdomars hälsa och livsvillkor. Utöver att arbeta med frågor inom de ovan nämnda områdena kommer du att arbeta med: Handläggning av statsbidrag/utvecklingsmedel Ge råd och stöd samt upplysningar till allmänheten, kommuner och övriga aktörer inom verksamhetsområdena Bidra till kunskapsutvecklingen i länet genom seminarier och konferenser Delta i Länsstyrelsens tvärsektoriella uppdrag Kvalifikationer: Socionomexamen eller annan jämförbar universitets- eller högskoleutbildning. Bred och djup kunskap om samhällsfrågor särskilt inom socialtjänstens område, gärna med fördjupning inom några av följande 5
sakområden: Barn och ungdomars hälsa och livsvillkor Våld mot personer i närstående relationer Alkohol och drogförebyggande arbete Psykiska funktionsnedsättningar Genuskunskap Arbetet som handläggare på Länsstyrelsen kräver att: Du är utåtriktad och har mycket god samarbetsförmåga Du måste vara ansvarstagande, initiativrik samt ha en god analytisk förmåga Du har en god förmåga att uttrycka dig väl i tal och skrift Du har goda kunskaper i Officepaketet Utredare Arbetslivscentrum Kungälv, tillträde 100401 Arbetslivscentrum (ALC) bildades 2005 genom att olika delar som arbetade med sysselsättning, arbetsträning, rehabilitering och daglig verksamhet slogs samman till en verksamhet. Den nuvarande organisationen trädde i kraft 2007 och den innebär att ALC består av två enheter: daglig verksamhet och Arbete Rehab Integration (ARI). Inom ARI finns verksamheter avseende sysselsättning/ arbetsträning och praktikplatser för personer med försörjningsstöd, psykisk problematik och missbruksproblematik. De två enheterna inom ALC har ett nära samarbete och vissa delar är integrerade mellan enheterna. Under våren 2009 genomfördes ett utvecklingsprogram inom främst ARI. Programmet hade som utgångspunkt politiska krav på besparingar och en ökad effektivitet i verksamheten. Ett starkt fokus var också sysselsättning/arbetsträning kopplat till personer med försörjningsstöd. Olika jämförelser med andra kommuner visade att Kungälv har en utmaning i att skapa bättre samverkan och snabbare processer mellan försörjningsstöd och sysselsättningsverksamhet. I utvecklingsarbetet ingår nu att lyfta fram en roll som utredare. Det innebär att en grupp av fyra personer ansvarar för kartläggning av personer som remitteras främst från socialsekreterare inom försörjningsstöd. En viktig del i verksamheten är att göra karläggningar av individers arbetsförmåga utifrån ett psykosocialt perspektiv. I arbetet används flera standardiserade verktyg samt att arbetsprövning ingår. Arbetet sker i nära samarbete med försörjningsstödsgruppen och syftar till att ge den enskilde bästa möjliga förutsättningar till egen försörjning. Vår kartläggningsgrupp består i dagsläget av en socionom och två arbetsterapeuter. 6
Projektledare jämställt bemötande, Mölndals stad, tillträde 100201 Vi söker dig som har ett genuint intresse för jämställdhetsfrågor och erfarenhet av projektledning i offentlig verksamhet. Du är självgående och flexibel samtidigt som du har helhetssyn och ett normkritiskt perspektiv. Mölndals stad strävar aktivt efter att utveckla vårt arbete med bemötande- och jämställdhetsfrågor. Som ett led i detta arbete söker vi nu en projektledare med uppdrag att genomföra jämställdhetsintegreringen av våra verksamheter riktade mot barn och unga. I detta arbete ingår såväl att planera, administrera, samordna och genomföra utbildnings- och handledningsinsatser som att utveckla praktiska verktyg för ett långsiktigt och strukturerat arbete kring dessa frågor. Du rapporterar till projektets styrgrupp bestående av berörda förvaltningschefer. Som stöd får du en projektgrupp med representanter från medverkande förvaltningar. Kvalifikationer: Dokumenterad erfarenhet av projektledning i offentlig verksamhet Högskoleutbildning med inriktning mot beteendevetenskap, socialt arbete eller samhällsvetenskap Goda kunskaper i praktiskt genus/jämställdhetsarbete Goda kunskaper i process- och projektutvärdering Vana att hantera projektbudget samt arrangera utbildningar Utredare tobaksprevention, Statens folkhälsoinstitut, tillträde april 2010 Avdelningen för drogprevention och spel bidrar till folkhälsoinstitutets sektorsövergripande uppdrag att följa upp och utvärdera insatser inom folkhälsoområdet genom att följa utvecklingen inom ANDT- och spelområdena. Detta inbegriper arbete med utveckling av indikatorer för dessa områden och metoder för att följa dessa. Utredaren får en samordnande och utvecklande roll inom det Nationella tobaksuppdraget och den särskilda satsningen för barn och ungdomar. Du kommer att medverka i utvecklingen av det förebyggande arbetet inom tobaksprevention gentemot barn och ungdomar och utifrån detta vara ett kunskapsstöd för våra målgrupper självständigt och i grupp ansvara för att arbeta målinriktat med nationellt strategiskt stöd och utbildningsinsatser 7
samverka med nationella nätverk, andra interna uppdrag och lokal och regional nivå självständigt och med andra utarbeta kunskapssammanställningar, metodmaterial, rapporter, skrivelser, artiklar och föredrag Vi söker dig som har: magisterexamen med inriktning mot folkhälsovetenskap eller motsvarande mycket god förmåga att självständigt utveckla och driva ditt arbete samt vara ett stöd för de aktörer vi samverkar med för att främja deras utveckling mycket god förmåga att uttrycka dig i tal och skrift både på svenska och engelska mycket god samarbetsförmåga och hög grad av självständighet mycket god initiativförmåga och förmåga att hantera många bollar i luften samt ett högt tempo mycket god datavana god kunskap och erfarenhet av folkhälsoarbete, drogförebyggande arbete eller liknande Meriterande är: specifika kunskaper om tobakspolitiska frågor samt erfarenhet av tobakspreventivt arbete erfarenhet från arbete med barn och ungdomar t.ex. inom skolan erfarenhet av arbete i landsting, och kommun erfarenhet av arbete på statlig myndighet erfarenhet av implementerings- och processarbete erfarenhet av annat arbete i projektorganisationer Och med lite mer arbetslivserfarenhet och utbildning Utredare/hälsoekonom Statens folkhälsoinstitut, ansök senast 100501 Avdelningen för analys och uppföljning vid Statens folkhälsoinstitut ansvarar för övergripande frågor om analys och uppföljning av folkhälsans bestämningsfaktorer samt folkhälsopolitikens utveckling och utgör ett stöd till verksamheten i dessa frågor. Hälsoekonomi har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen i samhället. Ett effektivt utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser leder till att befolkningens behov blir tillgodosedda och att hälsa för alla på lika villkor kan tillgodoses. På Statens folkhälsoinstitut pågår ett arbete i denna riktning, vilket bidrar till att främja sådana kunskaper och arbetssätt som är mest effektiva för att främja folkhälsan och förebygga sjukdomar. 8
Vi söker nu en utredare inom området folkhälsoekonomi. Som utredare hos oss kommer du att arbeta med analys och uppföljning av frågor kring folkhälsoekonomi ett nytt arbetsområde med en spännande vidareutveckling av den hälsoekonomiska disciplinen, framförallt inriktad mot utvärdering av prevention och hälsofrämjande verksamhet. Kvalifikationer Vi söker dig som är forskarutbildad med hälsoekonomisk inriktning. Din bakgrund kan vara samhällsvetenskap, folkhälsovetenskap, medicinsk vetenskap eller liknande. Förutom relevant utbildning har du några års utredarerfarenhet eller motsvarande. Befattningen passar dig som är analytisk, arbetar strukturerat och uttrycker dig väl i tal och skrift. Du tycker om samarbete, men kan också arbeta självständigt och ta egna initiativ. Advocacy and Communications Manager, Child Protection Initiative, tillträde april 2010 Location: Open, preferably member based. Reports to: Director of Child Protection Initiative, based in Stockholm. Terms: One year, with a possibility of extension This post will lead and coordinate the advocacy for Save the Children s Child Protection Initiative (CPI) to bring about positive change to protect children from abuse, neglect, exploitation and violence. It will also support the CPI communication strategy. Required Skills/Experience: Several years of advocacy experience from an international human rights/ child rights organisation in a senior position. Demonstrated experiences in communication. Demonstrated success in international policy advocacy on human/child rights. Relevant university degree in political science, social science, international relations or similar. Demonstrated knowledge about international and regional human/ child rights mechanism as well as mechanism for coordinating emergency responses, especially in relation to child protection. Strong analytic skills and demonstrated knowledge on child protection, including in emergency and development situations. Knowledge of child led advocacy and children s participation related to child protection. 9
Excellent writing, communication and networking skills in English and preferable also in French and Spanish. Strong ability to mobilise, build partnerships, guide and motivate people towards the achievement of agreed goals Prior experience, respected reputation and presence in high-level external representation. Experience in programming, fundraising, financial planning, financial management and IT is desirable. Såhär tycker tre studenter som läst hälsovetenskapligt program vid Sahlgrenska akademin Varför valde du folkhälsovetenskapligt program? Eftersom det var ett nytt program lät det spännande. Att arbeta med hälsa på en annan nivå än på individnivå lät intressant och nytt. Vad arbetar du med idag? Och på vilket sätt har du användning av kunskaper från utbildningen? Arbetar som folkhälsosamordnare i kommun. Jag märker att jag har stor nytta av utbildningen nu i efterhand. Det märks särskilt när man träffar andra som arbetar med samma frågor men som inte har haft samma utbildning. De har inte samma strategiska synsätt utan ofta hamnar på individ och gruppnivå. -Jennie Johannisson, magisterexamen folkhälsovetenskap 2008 Varför valde du folkhälsovetenskapligt program? För att få en tvärvetenskaplig, samhällsvetenskaplig kompetens som kan användas för att analysera och påverka människors konkreta livsvillkor. Vad arbetar du med idag? Och på vilket sätt har du användning av kunskaper från utbildningen? Arbetar idag som doktorand i ett forskningsprojekt om sjukvårdschefers arbetsaktiviteter i relation till stress och hantering av stress. Har stor användning av metod/epidemiologi-kunskaperna från grundutbildningen och även kursen om välfärdsorganisationer från magisteråret. Genus-kursen från termin 2 är alltid med som glasögon. Att inte utgå från ett specifikt kunskapsområde, utan integrera olika perspektiv för en helhetssyn, är en av de viktigaste behållningarna från utbildningen. Att försöka identifiera strukturer och därmed problematisera individperspektivet på hälsa och det egna ansvaret för denna, är en annan viktig kunskap. -Ellinor Tengelin, magisterexamen folkhälsovetenskap 2008 10
Varför valde du folkhälsovetenskapligt program? Jag valde folkhälsovetenskapligt program för att jag kände att jag ville lära mig mer om och förhoppningsvis få möjlighet att arbeta med frågor som på något sätt påverkar människors hälsa och levnadsvillkor. Efter att ha jämfört programmet vid Göteborgs universitet med andra liknande folkhälsovetenskapliga utbildningar tyckte jag att kursinnehållet här i Göteborg var klart mest intressant. Vad arbetar du med idag? Och på vilket sätt har du användning av kunskaper från utbildningen? Konsult/Förvaltningsrevisor, Ernst & Young samt gästlärare vid enheten för socialmedicin. Jag har haft stor användning av utbildningens tvärvetenskapliga perspektiv som givit en inblick i olika vetenskaper och dess olika tankesätt. Kurserna kring organisation och offentlig förvaltning har varit en förutsättning för att skapa förståelse och kunna arbeta med frågor inom den offentliga sektorn. Metodkurserna har också varit användbara då jag skriver en hel del rapporter i mitt arbete. -Erik Söderberg, kandidatexamen folkhälsovetenskap 2007, pol.mag. offentlig förvaltning 2008 FAQ Folkhälsovetenskapligt program, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 1. 2. 3. Hur länge har det folkhälsovetenskapliga programmet i Göteborg funnits? Utbildningen startade första gången höstterminen 2004 och de första studenterna tog sin kandidatexamen vt 2007. Var någonstans i Göteborg är utbildningen förlagd? Utbildningen är huvudsakligen förlagd till Hälsovetarbacken (Arvid Wallgrens Backe) i närheten av Sahlgrenska sjukhuset. Var det många sökande till programmet ht 09? Måste man ha höga betyg för att komma in på utbildningen? Det var 90 förstahandssökande till programmets 30 platser och totalt sökte 469 personer. Efter sista antagningen ht 2009 var lägsta antagningspoängen från gymnasieskolan 15.13. (Urval 1 17,60, urval 2 16,77) Vi kan naturligtvis inte veta hur det kommer att bli vid nästa antagning, men vill man öka sina chanser att komma in är det en bra idé att göra högskoleprovet. 11
4. 5. 6. 7. 8. Vilka behörighetskrav gäller för att komma in på programmet? Kraven är grundläggande behörighet för högskolestudier. Se katalogen för Kurser & Program inom Göteborgs universitet för klargörande information. Kan man få träffa några studenter som går programmet nu för att få veta hur de trivs och upplever sin utbildning? Varje år har universitetet en besöksdag (18 mars 2010). Det folkhälsovetenskapliga programmet presenteras där liksom de flesta andra program inom Göteborgs universitet. Studenter som går programmet finns då på plats och kan svara på frågor. Se mer om tid och plats här: http://www.utbildning.gu.se/villstudera/pluggapauniversitet/besoksdag/ Vill man ha en personlig kontakt med någon student från programmet kan man vända sig till studievägledare som kan förmedla en sådan kontakt. annika.jakobsson@socmed.gu.se Vad är egentligen folkhälsovetenskap? Vad läser man mer under utbildningen? Folkhälsovetenskap handlar om befolkningens hälsa, både nationellt och internationellt, med fokus på människors livsvillkor, livsstil och miljö. I ämnet ingår att följa hälsoutvecklingen i befolkningen och att utveckla metoder för att genomföra, analysera och utvärdera förebyggande och hälsofrämjande insatser på individuell, organisations- och samhällsnivå. Målet är att förebygga ohälsa och att främja hälsa. Folkhälsovetenskapen är mångvetenskaplig och under utbildningen studerar man epidemiologi, genus och hälsa, hälsoekonomi, socialt nätverk och hälsa, organisation, ledarskap och juridik. Se också: www.sahlgrenska.gu.se/utbildning/program Hur lång är utbildningen? Kandidatexamen i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi uppnår man efter 3 års heltidsstudier (180 hp). Därefter kan man söka masterprogrammet (120 hp) och studera ämnet i ytterligare 2 år (120 hp) och uppnå en masterexamen. Vad kan man få för arbete efter utbildningen? Utbildningen är mycket bred, så det finns olika arbetsmarknader för folkhälsovetare. Exempel på arbeten där utbildningen passar bra är folkhälsoplanerare inom kommuner och landsting. Arbetet kan bestå i att kartlägga hälsoläget, samordna arbetet inom hälsoområdet och fungera 12
som inspiratör och driva olika projekt. Folkhälsovetare kan även arbeta som projektledare med speciella uppdrag inom det folkhälsoområdet. Som exempel kan nämnas drogförebyggande, brottsförebyggande arbete och arbete med barn och ungdomars hälsa. För att citera en yrkesverksam folkhälsovetare: endast fantasin sätter gränser för vad man kan jobba med. Utbildningen förbereder också för forskning. Just nu pågår en undersökning för att ta reda på inom vilka områden studenterna som gått FHVprogrammet arbetar. En rapport väntas vara klar under vt 2010. 9. Kan man jobba utomlands efter att man har gått det folkhälsovetenskapliga programmet? Var kan man i så fall få arbete? Folkhälsovetenskap är en internationellt etablerad vetenskap (Public Health Science) och vi arbetar hela tiden med att skapa fler institutionella kontakter men redan idag finns bra möjligheter att genomföra studier/praktik utomlands under utbildningens gång. Därigenom kan man knyta kontakter som kan leda till arbete. Vidare beror det sannolikt på vad man är intresserad av och hur man har profilerat sig under utbildningen. Dessutom spelar språkkunskaper en central roll. En masterexamen i Public Health (MPH) krävs ofta för att få arbete inom internationella organisationer. 10. Är det mest föreläsningar eller grupparbeten under utbildningen? Hur går tentorna till? Vi försöker att blanda och variera de pedagogiska arbetsformerna under utbildningen. Vissa kurser innehåller mest grupparbeten och andra mest enskilda uppgifter. Föreläsningar och seminarier förekommer inom de flesta kurserna. Examinationsformerna varierar också mellan individuella skriftliga tentor, gruppuppgifter och hemtentor. Ta reda på mer om folkhälsa, folkhälsovetenskap och folkhälsoarbete www.fhi.se www.who.int Socialmedicinsk förening: http://www3.svls.se/sektioner/ssmf/ Svensk förening för folkhälsoarbete: www.folkhalsoarbete.se 13
Enheten för socialmedicin Box 453, 405 30 Göteborg