Översiktlig naturinventering av naturområde vid Uttrans sjukhus Kattfot Antennaria dioica 2008 Richard Vestin
Översiktlig naturinventering av naturområde vid Uttrans sjukhus 2008-02-29 av Richard Vestin Bakgrund och syfte På uppdrag av planavdelningen & miljöförvaltningen i Botkyrka kommun gjorde undertecknad en naturinventering i ett område vid Uttrans sjukhus. I syftet med inventeringen ligger att utreda konsekvenserna för naturvärdena i området vid uppförande av ett bostadsområde. Naturinventeringen omfattar den biologiska mångfalden i området. Områdeskaraktär och beskrivning: Området vid Uttrans sjukhus med omnejd kan delas in i 6 avgränsade naturmiljöer (se karta). Två av dessa utgörs av naturområden med betydligt högre naturvärde, delområde nummer 1 och 6. Genomgående karaktär för samtliga inventerade områden är närvaron av grus och sand i marken, ganska naturligt när området ligger på en grusås. En annan gemensam faktor är att området används av väldigt många människor för promenad och rekreation. Alla inventerade områden har givetvis påverkan av människor i olika utsträckning, vissa områden extremt mycket, andra lite mildare i sin påverkan. Delområde nr. 1 framstår tydligt som ett mer naturligt och genuint skogsparti med fungerande ekosystem för ej areal krävande arter. 1. NATURVÄRDE BLOCKRIK SYDOSTBRANT; Området sluttar kraftig mot sydost och bitvis har det karaktär av otillgänglig brant. I den östra delen av området finns en tydlig påverkan av rörligt markvatten/källflöde. En gammal grävd brunn hittades i anslutning till den närmast belägna byggnaden. Här utmärkte sig markfloran på ett särskilt sätt med flera fynd av arter som kräver betydligt rikare mark än vad som är vanligt i liknande branter på Södertörn. Blåsippa, Hepatica nobilis, skavfräken, Equisetum hyemale, harsyra, Oxalis acetosella, bergmynta, Satureja vulgaris, flenört, Scrophularia nodosa, stinksyska, Stachys sylvatica, måbär, Ribes alpinum och skogstry, Lonicera xylosteum visar på markens speciella förutsättningar. Därtill visar även trädskiktet på den speciella tillgången av vatten med klibbal och hägg så högt i terrängen. I hela delområdet finns även en tydlig karaktär av gammelskog. Flera av gammelskogens element finns bevarade eller har bildats efter det att områdets skötsel upphört. Flertalet gamla och grova träd av tall, sälg, en och björk hittades. Vilket tyder på att området haft ett trädskikt som varit betydligt glesare och öppnare än det är idag. Merparten av tallarna i skogsbeståndet håller en ålder av 100 130 år vilket bekräftas av ett flertal spridda fynd av den parasitiska vedsvampen tallticka, Phellinus pini. Talltickan fungerar som och ingår i gruppen av signalarter som skogsstyrelsen tagit fram för att detektera biologiskt värdefulla skogsbestånd. Tallticka är känd för att endast etablera sig på
gamla tallar (minst 100-åriga träd). Svampen kan sedan synas med sina fruktkroppar på tallstammarna upp till 50 år. Detta innebär att träd med lavbevuxna talltickor är mycket gamla. Minst tre stycken sådana tallar hittades i området. Dessa gamla tallar kan vara livsmiljö för flera ovanliga och rödlistade insektsarter. Ett annat intressant fynd som bekräftar förekomsten av gamla träd och bekräftar värdet av de gamla träden är den epifytiska laven grynig blåslav, Hypogymnia farinacea. Denna lav hittades på elva olika gamla tallar i området. Arten förekommer i landet på förutom gamla tallar även gamla granar, björkar, ekar och bok. Senvuxna träd av björk, asp och gran hittades också. Övriga träd som fanns spridda i området var ek, rönn, hassel, lönn och en. Det hittades många bohål av större hackspett och några enstaka av spillkråka i de senvuxna asparna och i några av högstubbarna. På flera ställen i området fanns många asplågor där successionen skapat en självgallring av asparna. Just mängden död ved i området i form av lågor (många grova), torrakor och högstubbar av många olika trädslag är en karaktär som höjer naturvärdet eftersom en stor del av skogens hotade arter är beroende av just död ved. Området används frekvent av hackspettar för födosök och häckning. Tofsmes, talltita och svartmes observerades under inventeringen vilka alla är utpräglade skogslevande arter. Naturvärdet i denna del av inventeringsområdet får ses som högt. Skägglav, Usnea filipendula, hittades också i delområde 1 tillsammans med skavfräken, Equisetum hyemale, och signalarten tallticka, Phellinus pini. 2. SJUKHUSOMRÅDE MED DELVIS ANLAGD GRÖNSTRUKTUR; Område nr. 2 utgörs av tomtområde med anlagda gräsytor med planterade träd och befintlig gräsmark med kvarstående gamla tallar. Bland de planterade träden sågs bl.a. gullregn, rönn, lönn, balsampoppel, lind. Buskar som kaprifol och syren fanns på två ställen inom området. Inga särskilda naturvärden kunde identifieras.
Miljöbild över område 3. 3. PLANTERAD OCH VÄLSKÖTT cirka 30-40-årig TALLSKOG: Området består av välskött konventionell planterad och brukad ung tallskog. I stort sett är tall det enda trädslaget. Enstaka granar, björkar och enar finns i kantzonerna och ett litet bestånd av äldre tall i västra delen mot stigen/vägen. Markskiktet hyser blåbär, Vaccinium myrtillus, lingon, Vaccinium vitis-idaea, mjölon, Arctostaphylos uva-ursi, ljung, Calluna vulgaris, kråkbär, Empetrum nigrum och diverse mossor som kvastmossor, Dicranum ssp., björnmossor, Polytrichum ssp., väggmossa, Pleurozium schreberi och husmossa, Hylocomium splendens. Bitvis växer också rikligt med grå- och gulvit renlav, Cladonia rangiferina respektive arbuscula, islandslav, Cetraria islandica, diverse andra cladonia-arter (bägarlavar). Skogen växer på del av grusåsen med ett inslag av finare fraktioner (sand). Delområdet har en låg tillväxt. Området har också en betongbyggnad som skulle kunna omformas med enkla medel till en lokal för områdets fladdermöss. Byggnaden kan bli en mycket attraktiv miljö för fladdermöss, både som yngelkoloni under sommaren och som övervintringsplats. Idag är tyvärr byggnaden öppen vilket medför att störningen på fladdermössen är alltför stor. Detta innebär att fladdermöss gästar denna lokal endast tillfälligt. Inga särskilda naturvärden kunde identifieras.
Lämplig blivande fladdermuslokal i område 3. 4. PLANTERAD OCH VÄLSKÖTT cirka 30-40-årig TALLSKOG: Området består av välskött konventionell planterad och brukad ung tallskog. I stort sett är tall det enda trädslaget. Enstaka granar och björkar finns i kantzonerna. Markskiktet hyser blåbär, lingon och diverse mossor som kvastmossor, björnmossor, väggmossa och husmossa. I några delar dominerar grå- och gulvit renlav, islandslav och diverse andra cladonia-arter (bägarlavar). Skogen växer på del av grusåsen med ett inslag av grövre fraktioner. Området har en bördigare mark därav en bättre tillväxt på den planterade tallskogen. Inga särskilda naturvärden kunde identifieras.
Område 5 har karaktär av norrländsk tallskog 5. (PLANTERAD) OGALLRAD cirka 80-årig TALLSKOG: Området består av tallskog. I stort sett är tall det enda trädslaget. Enstaka björkar, granar och enar finns spritt i området. Fältskiktet består bitvis av lingon, mjölon, ljung, kråkbär och bitvis dominerar diverse mossor markskiktet som kvastmossor och björnmossor. Delar av området är så magert att det dominerande inslaget i markskiktet är grå- och gulvit renlav, islandslav och diverse andra cladonia-arter (bägarlavar). Skogen växer på del av grusåsen med ett inslag av blandad finare fraktioner (sand) till grov mer blockrik fraktion. Boniteten och tillgången på vatten är riktigt låg. Tallarna är senvuxna. Träden kan vara betydligt äldre än vad man tror. Inga särskilda naturvärden kunde identifieras.
Sandsluttning med kattfot, Antennaria dioica, i område 6. 6. NATURVÄRDE GLES OCH TÄMLIGEN NYLIGEN GALLRAD ÄLDRE TALLSKOG PÅ MAGER SANDSLUTTNING: Äldre tallar dominerar med inslag av enstaka unga rönnar, ekar och björkar. Enbuskar av olika ålder finns spridda i hela sluttningen. Skogen växer på del av grusåsen med ett inslag av finare fraktioner (sand). Fältskiktet domineras av kruståtel, Deschampsia flexuosa ssp. flexuosa, blåbär, lingon och ljung. Åssluttningen har tidigare haft ett betydligt glesare trädskikt. Det som talar för detta är den spridda och frekventa förekomsten av olika blommande örter som gökärt, Lathyrus linilolius, gullris, Solidago virgaurea ssp virgaurea, ärenpris, Veronica officinalis, backglim, Silene nutans var. nutans och smultron, Fragaria vesca. Den säkraste indikationen på ett tidigare mer öppet landskap, liknande det beteslandskap som förekommer vid Nedre Söderby, är den sparsamma men ändå frekventa förekomsten av arten kattfot, Antennaria dioica. Arten finns spridd i hela sluttningen med små bestånd. En ovanlig vedsvamp som indikerar höga naturvärden är grovticka, Phaeolus schweinitzii, som hittades vid en gammal tall mitt i sluttningen. Grovtickan fungerar som och ingår i gruppen av signalarter som skogsstyrelsen tagit fram för att detektera just biologiskt värdefulla skogsbestånd. Arten finns säkert på fler platser i delområdet då den inte alltid bildar fruktkroppar varje år. Med en vision att återskapa en ljus, varm, artrik södersluttning med ett glest trädskikt och ett återkommande fårbete för att bibehålla öppenheten så kan den blommande floran återfå sin dominans. Kanske till och med att fröbanken innehåller lite vitala backsippefrön Naturvärdet i denna del av inventeringsområdet får ses som relativt högt. Grovticka, Phaeolus schweinitzii, från område 6.
Richard Vestin Dappens backe 20 147 91 Grödinge 08-711 11 35 / 0709-750 244