Rapport Underlag till Statens finansiella sparande 2015 (kvartal 1)
Underlag till Statens Finansiella sparande Kvartal 1, 2015 Innehållsförteckning Kontaktinformation 2 Sammanfattning 3 Förändringar sedan föregående beräkning 5 Underlag till Statens finansiella sparande, inkomster 6 Analys av inkomster 7 Underlag till Statens finansiella sparande, utgifter 8 Analys av utgifter 11 Bilagor: Specifikation av räntor på statsskulden 21 Transfereringar till hushåll 22 Sociala naturaförmåner 25 Transfereringar till kommuner & landsting 26 Transfereringar till pensionssystemet 36 Art 42 38 Produktskatter D21 39 Övriga produktskatter D29 40 Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter D5 41 Sociala avgifter D61 42 Försvaret 43 Trafikverket 46
Kontaktinformation Ansvarig Telefon Mikael Marelius 08-690 44 28 Trafikverket Domstolsverket Kriminalvården Socialstyrelsen Rikspolisstyrelsen Statens tjänstepensionsverk Statens fastighetsverk Skatteverket Skogsstyrelsen Statens jordbruksverk Tullverket Hans Åhlander 08-690 45 07 Regeringskansliet Länsstyrelserna Lars Nordkvist 08-690 45 12 Fortifikationsverket Försvarets materielverk Försvarsmakten Kärnavfallsfonden Margareta Söderhult 08-690 44 60 Försäkringskassan Pensionsmyndigheten Arbetsförmedlingen Migrationsverket Sida Annika Näsvall 08-690 45 14 Centrala studiestödsnämnden ESF-rådet Universitet och Högskolor Emelie Brunhage 08-690 44 23 Kammarkollegiet Riksgäldskontoret Universitet och Högskolor 2
Sammanfattning av Underlag till statens finansiella sparande kvartal 1 2015-20 miljarder i finansiellt sparande Resultatet av den preliminära beräkningen för första kvartalet 2015 visar att det finansiella sparandet blev -20 miljarder kronor. Jämfört med första kvartalet föregående år försämrades det finansiella sparandet med knappt 1 miljard eller 5 procent. Inkomster Inkomsterna första kvartalet uppgick till knappt 266 miljarder kronor. Det är en ökning med drygt 8 miljarder kronor jämfört med samma period i fjol. Skatter på produktion och import Skatter på produktion och import ökade med knappt 9 miljarder, 4 procent, till 209 miljarder kronor under första kvartalet 2015. Det är främst moms samt löneskatter som står för ökningen. Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter Statens andel av löpande inkomst- och förmögensskatter minskade med 1 procent, 0,6 miljarder kronor. Hushållsskatterna ökade med 0,2 miljarder samtidigt som bolagsskatterna minskade med 0,8 miljarder kronor. Utgifter De totala utgifterna uppgick till 286 miljarder första kvartalet i år vilket är en ökning med 9 miljarder kronor eller 3 procent jämfört med första kvartalet 2014. Konsumtionen ökade med 6 procent Första kvartalet uppgick konsumtionsutgifterna till 51 miljarder kronor vilket var en ökning med 6 procent jämfört med första kvartalet 2014. Sociala naturaförmåner ökade med hela 18 procent, 0,5 miljarder första kvartalet i år jämfört med första kvartalet 2014. Den främsta bidragande orsaken till ökningen var de ökade utgifterna i anslagen Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare (Migrationsverket) och Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser (Arbetsförmedlingen). Omkostnader för konsumtion ökade med 8 procent första kvartalet jämfört med motsvarande period föregående år. Migrationsverket, Försvarsmyndigheterna och Naturvårdsverket redovisar ökade kostnader. Kostnaden för löner och sociala avgifter uppgick 36 miljarder kronor under första kvartalet 2015. Både lönekostnaderna och de sociala avgifterna ökade med 3 procent jämfört med motsvarande kvartal 2014. Totala investeringarna ökade med 3 procent Investeringarna i byggnader och anläggningar ökade med 0,7 miljarder kronor första kvartalet. Försvarsmyndigheternas militära investeringar uppgick till 1,1 miljarder kronor under kvartalet, vilket är en minskning med 0,4 miljarder kronor eller -29 procent. 3
Räntekostnader Statsskuldsräntor Räntekostnaden för statsskulden uppgick till 3,9 miljarder kronor första kvartalet 2015. Det är 1 miljard högre än första kvartalet 2014. Transfereringar Den största posten på utgiftssidan är transfereringar. Transfereringarna uppgick till 218 miljarder kronor första kvartalet vilket motsvarar 76 procent av utgifterna. Löpande transfereringar till utlandet ökade med 1 miljarder kronor första kvartalet i år jämfört med föregående år. EU-avgiften blev 15 miljarder, en ökning med knappt 1 miljard jämfört med kvartal 1 2014. Löpande transfereringar inom Sverige ökade med 4 miljarder kronor, till 196 miljarder första kvartalet i år. De löpande transfereringar till kommunsektorn ökade med 0,8 miljarder, bland annat ökade kommunersättningar vid flyktingmottagande med 0,6 miljarder kronor. Transfereringarna till hushållssektorn ökade med 1,5 miljarder. Försäkringskassans utgifter för sjukpenning och rehabilitering m.m. ökade med 1,1 miljarder. Transfereringar till ålderspensionssystemet ökade med 1,2 miljarder kronor första kvartalet i år. 4
Förändringar sedan föregående beräkning I denna beräkning har ytterligare steg tagits för att minimera skillnaderna mellan ESVs och SCBs beräkningar. På inkomstsidan har transfereringar från övriga staten konsoliderats vilket sänker statens inkomster 2014 med 1,2 miljarder. En ny metod att beräkna statliga tjänstepensioner har införts som medför att, förutom in- och utbetalningar i pensionssystemet, så tillkommer kapitalavkastning och Hushållens kompletterande pensionspremier på kostnads- respektive intäktssidan. Dessa båda poster uppgår till samma belopp och är alltså saldoneutrala. På kostnadssidan tillkommer också Förändring av pensionsskuld vilket gör att saldot för statens finansiella sparande försämras med ca 2 miljarder kronor både 2013 och 2014. Statlig moms redovisas exklusive skattepliktig verksamhet vilket sänker kostnadsposten med ca 3 miljarder kronor 2014. Totalt för 2014 ökar både intäkter och kostnader med ca 1 miljard kronor vilket gör att årets förändringar blir saldoneutrala. 5
01 Skatter på produktion och import 819 919 199 676 218 710 208 114 219 516 846 017 208 573 8 897 4 03 Inkomst från bolag 24 953 129 14 333 131 137 14 729 134 5 4 04 Arrenden 19 3 4 11 4 23 6 2 71 06 Sociala avgifter 7 709 2 011 1 814 1 843 1 790 7 458 2 018 7 0 08 Löpande transfereringar från utlandssektorn 1 675 365 350 525 564 1 803 442 77 21 Summa utgifter 1 106 053 276 522 292 474 273 039 306 058 1 148 094 285 913 9 391 3 Summa inkomster 1 063 336 257 530 291 353 263 344 278 102 1 090 329 265 939 8 409 3 Finansiellt sparande -42 717-18 992-1 122-9 695-27 957-57 766-19 974-982 5-54 Underlag till Statens finansiella sparande (UFS kvartal 1). Inkomster (Miljoner kronor) Kv1-4 2013 Kv1 2014 Kv2 2014 Kv3 2014 Kv4 2014 Kv1-4 2014 Kv1 2015 Diff. bel. Kv 1 Diff. % Kv 1 01-12 Produktskatter 447 519 106 334 119 640 112 014 122 647 460 636 110 830 4 496 4 02 Övriga produktionsskatter 372 400 93 342 99 070 96 100 96 869 385 381 97 743 4 400 5 02 Ränteintäkter 9 477 2 752 2 094 1 713 1 858 8 417 2 413-338 05 Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter 169 277 46 080 47 579 45 098 46 034 184 791 45 409-671 -1 07 Skadeförsäkringspremier, netto 1 508 472 222 256 462 1 413 266-206 -44 01 EU-länder 968 205 185 344 287 1 021 186-20 -10 02 Övriga länder 551 131 122 139 212 605 205 74 57 04 Återvinningar 155 28 43 42 64 177 50 22 78 09 Transfereringar inom Sverige 28 803 6 038 6 247 5 652 7 738 25 676 6 678 640 11 6 01-6 Företagssektorn 3 619 680 785 615 970 3 051 805 125 18 01 Böter och straffavgifter från företag D759 339 56 56 43 64 219 143 88 157 02 Övriga transfereringar från företag D753 3 225 622 673 569 903 2 766 660 38 6 03 Återvinningar 55 3 57 3 3 65 2-1 -39 02 Kommunala sektorn 9 046 2 301 1 931 1 914 2 673 8 820 2 641 340 15 01 Primärkommuner 8 009 1 781 1 771 1 748 2 439 7 739 2 416 635 36 02 Landsting 1 020 518 157 164 222 1 061 221-297 -57 03 Kommunala ideella organisationer 17 2 3 3 12 20 4 2 77 03 Hushållssektorn 15 368 2 864 3 339 2 932 3 893 13 027 3 050 187 7 01 Hushållens ideella organisationer 8 877 1 405 1 778 1 493 2 117 6 793 1 553 148 10 02 Egentliga hushåll 6 491 1 459 1 561 1 439 1 776 6 234 1 498 39 3 01 Böter och straffavgifter från hushåll D753 1 034 221 244 199 247 910 234 14 6 02 Övriga transfereringar från hushåll D753 5 457 1 238 1 316 1 240 1 529 5 323 1 263 26 2 04 AP-fonden 770 193 192 191 203 779 182-11 10 Kapitalskatter -4 3 0 0-1 1 0-3 -101 11 Bidrag för investering 1 0 0 0 0 0 0 0
Analys av inkomster kvartal 1, 2015 Inkomsterna i staten fjärde kvartalet uppgår till knappt 266 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 8 miljarder jämfört med samma period i fjol. Produktskatter ökar med knappt 5 miljarder kronor. Mervärdesskatten ökar med 3 miljarder kronor medan övriga punktskatter såsom energiskatter, tobakskatter och alkoholskatter ökar något och tillsammans ökar 2 miljarder kronor jämfört med samma period förra året Övriga produktionsskatter ökar med 4 miljarder kronor. Av dessa står löneskatterna för hela ökningen till följd av en högre lönesumma i ekonomin. Kommunal fastighetsavgift och fastighetsskatt är i stort oförändrade. Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter minskar med 0,6 miljarder av dessa ökar hushållen med 0,2 miljarder kronor medan bolagen minskar med 0,8 miljarder kronor. Totala hushållsskatter ökar 6,8 miljarder kronor men av dessa går 6,6 miljarder kronor till kommuner och landsting. Bolagens minskning beror delvis på anstånd på 1,3 miljarder kronor som beviljades under detta kvartal. Utan denna post hade även bolagsskatterna uppvisat en fortsatt ökning. Jobbskatteavdraget ökar med 0,6 miljarder kronor medan RUT- och ROT avdrag förväntas bli oförändrade. Transfereringsinkomsterna ökar med 0,6 miljarder kronor. Transfereringar från hushåll och från kommuner ökar båda med 0,3 miljarder kronor. 7
Total konsumtion 209 216 48 242 54 956 50 531 61 983 215 712 50 920 2 679 6 Totala investeringar 42 727 7 055 12 715 8 264 12 534 40 567 7 226 171 2 Totala räntor 25 953 3 421 10 910 5 693 5 176 25 200 4 235 814 24 Totala transfereringar 799 355 212 031 205 863 202 707 216 734 837 335 217 523 5 492 3 Total beredskapslagring 183-127 332-80 297 423-110 16-13 Total statlig moms 28 619 5 901 7 700 5 924 9 334 28 858 6 120 219 4 Summa utgifter 1 106 053 276 522 292 474 273 039 306 058 1 148 094 285 913 9 391 3 01 Sociala naturaförmåner 11 651 2 546 3 285 2 434 3 143 11 408 2 997 450 18 02 Omkostnader för konsumtion 100 807 20 819 26 143 21 884 34 560 103 406 22 299 1 480 7 03 Löner och sociala avgifter 137 115 34 558 35 611 35 537 35 477 141 183 35 561 1 003 3 01 Löner 92 971 23 259 24 276 24 122 24 375 96 033 24 012 753 3 02 Sociala avgifter 43 596 11 010 11 395 11 351 11 020 44 776 11 365 355 3 03 Värnpliktslöner 252 52 58 62 68 241 52 0 0 04 Löner, egenutvecklade investeringar -621-139 -235-111 -220-704 -260-121 87 05 Övriga löner 645 263 83 79 164 589 275 12 5 06 Övriga sociala avgifter 272 112 35 34 69 249 117 5 5 04 Försäljning -40 358-9 682-10 083-9 323-11 197-40 285-9 937-255 3 01 Extern försäljning -30 334-7 422-7 521-7 188-7 813-29 944-7 712-290 4 02 Intern försäljning -10 023-2 260-2 563-2 136-3 384-10 342-2 225 35-2 Total konsumtion 209 216 48 242 54 956 50 531 61 983 215 712 50 920 2 679 6 05 Investeringsverksamhet 42 727 7 055 12 715 8 264 12 534 40 567 7 226 171 2 01 Byggnader och anläggningar 23 571 3 782 7 334 7 455 8 472 27 043 4 531 749 20 02 Om- och tillbygnad av bef. byggnader och anläggningar, mark 1 105 194 310 188 440 1 133 194 0 0 03 Maskiner, transportmedel och inventarier 6 175 1 090 1 564 1 135 2 363 6 151 1 066-23 -2 04 Forskning och utveckling, immateriella investeringar 2 855 476 904 362 889 2 632 458-18 -4 05 Försäljning av materiella tillgångar -1 049-43 -432-1 715-800 -2 989-133 -90 210 06 Militära investeringar 10 070 1 556 3 034 838 1 170 6 598 1 108-448 -29 Totala investeringar 42 727 7 055 12 715 8 264 12 534 40 567 7 226 171 2 Underlag till Statens finansiella sparande (UFS kvartal 1). Utgifter (Miljoner kronor) Kv 1-4 2013 Kv 1-4 Kv1 2014 Kv2 2014 Kv3 2014 Kv4 2014 2014 Kv1 2015 Diff. bel. Kv 1 Diff. % Kv 1 8 01 Inköp av varor och tjänster 99 272 18 575 26 402 21 578 34 628 101 183 20 128 1 553 8 02 Personalomkostnader 4 206 820 1 046 712 1 418 3 996 832 12 1 03 Hyror 18 912 4 794 4 909 4 867 5 343 19 913 5 116 322 7 04 Reparationer av lokaler 382 54 108 43 166 371 57 2 4 05 Material, egenutvecklade investeringar -22 672-3 641-6 467-5 424-7 182-22 714-4 084-443 12 06 Hyror, egenutvecklade investeringar -3 0 0 0 0-1 0 0 07 Offentligrättsliga avgifter 164 32 56 34 65 187 53 21 64 08 Övriga omkostnader 388 147 51 48 99 345 168 21 14 09 Fordonsskatter 31 8 8 5 5 25 6-1 -18 10 Övriga produktionsskatter 126 31 30 21 19 101 25-6 -18
01 Räntor på statsskulden m.m. 23 973 2 927 10 256 5 301 4 751 23 235 3 905 978 33 02 Övriga räntekostnader 2 002 500 661 400 433 1 994 336-164 -33 03 Räntor, egenutvecklade investeringar -22-6 -7-8 -8-29 -6 0 2 Totala räntor 25 953 3 421 10 910 5 693 5 176 25 200 4 235 814 24 07 Löpande transfereringar till utlandet 57 490 18 633 12 997 13 511 13 603 58 744 19 975 1 342 7 01 EU-institutioner 33 599 14 807 8 588 5 034 6 310 34 739 15 470 663 4 01 BNI-avgift (kassamässig) 31 478 12 410 7 198 4 219 5 197 29 025 13 218 808 7 02 UK-avgift (kassamässig) 407 193 112 66 93 463 243 50 26 03 EU-moms (kassamässig) 1 714 2 204 1 278 749 1 020 5 252 2 009-195 -9 02 Övriga utlandssektorn 23 891 3 826 4 409 8 476 7 294 24 005 4 505 679 18 01 EU-länder 2 294 847 196 526 613 2 182 711-137 -16 02 Övriga länder 21 597 2 979 4 212 7 951 6 681 21 822 3 794 816 27 08 Löpande transfereringar inom Sverige 731 590 191 858 191 232 186 815 198 074 767 979 195 733 3 875 2 09 Kapitaltransfereringar till utlandssektorn 5 572 113 797 1 375 2 615 4 901 787 674 597 01 EU-länder 10 1 0 1 1 3 21 20 2 510 02 Övriga länder 5 562 112 797 1 374 2 615 4 898 767 654 583 10 Kapitaltransfereringar inom Sverige 4 703 1 427 837 1 006 2 441 5 711 1 028-399 -28 01 Företagssektorn 1 985 918 466 691 517 2 592 759-159 -17 01 Privata företag m.fl. 869 212 189 168 219 788 227 15 7 02 Kommunala bolag 335 83 118 36 82 319 92 9 11 03 Infrianden av garantier 361 233 151 112 102 598 109-123 -53 04 Tillskott till företag 420 390 7 375 114 887 330-60 -15 02 Statliga ideella organisationer 23 10 3 4 6 23 12 2 23 03 Kommunala sektorn 1 729 256 127 81 1 643 2 107 55-201 -79 01 Primärkommuner 1 147 245 124 73 890 1 332 48-197 -80 02 Landsting 569 9 3 7 746 765 6-3 -30 03 Kommunala ideella organisationer 13 2 0 1 7 10 0-2 -94 04 Hushållssektorn 965 243 241 231 275 990 202-41 -17 01 Hushållens ideella organisationer 182 47 43 35 66 192 45-3 -5 02 Egentliga hushåll 783 195 198 196 208 798 157-39 -20 Totala transfereringar 799 355 212 031 205 863 202 707 216 734 837 335 217 523 5 492 3 11 Beredskapslagring 183-127 332-80 297 423-110 16-13 Diff. Kv 1-4 Kv 1-4 bel. Diff. % 2013 Kv1 2014 Kv2 2014 Kv3 2014 Kv4 2014 2014 Kv1 2015 Kv 1 Kv 1 06 Räntekostnader 25 953 3 421 10 910 5 693 5 176 25 200 4 235 814 24 9 01 Företagssektorn 35 449 8 610 8 689 8 738 11 176 37 213 8 989 380 4 01 Statliga affärsverk 846 256 275 271 449 1 250 267 12 5 02 Statliga bolag 8 181 2 193 2 140 1 748 1 995 8 077 2 144-49 -2 03 Privata företag m.fl. 25 210 5 934 5 973 6 381 8 296 26 585 6 325 391 7 04 Kommunala bolag 1 212 227 302 338 436 1 302 253 26 12 03 Kommunala sektorn 273 894 73 752 74 980 72 226 78 429 299 388 74 534 781 1 01 Primärkommuner 169 552 45 221 46 567 45 614 48 628 186 029 46 291 1 070 2 02 Landsting 100 215 27 355 27 792 26 187 27 693 109 027 27 309-46 0 03 Kommunala ideella organisationer 4 127 1 176 621 426 2 109 4 332 934-243 -21 04 Hushållssektorn 301 086 78 952 74 982 74 537 76 833 305 305 80 487 1 535 2 01 Hushållens ideella organisationer 33 365 10 116 7 939 6 999 7 688 32 743 9 632-484 -5 02 Egentliga hushåll 267 722 68 836 67 043 67 538 69 145 272 562 70 855 2 019 3 05 Ålderspensionssystemet 121 160 30 544 32 580 31 313 31 635 126 073 31 723 1 179 4
Total beredskapslagring 183-127 332-80 297 423-110 16-13 13 Statlig moms 28 619 5 901 7 700 5 924 9 334 28 858 6 120 219 4 Total statlig moms 28 619 5 901 7 700 5 924 9 334 28 858 6 120 219 4 Summa utgifter 1 106 053 276 522 292 474 273 039 306 058 1 148 094 285 913 9 391 3 Summa inkomster 1 063 336 257 530 291 353 263 344 278 102 1 090 329 265 939 8 409 3 Finansiellt sparande -42 717-18 992-1 122-9 695-27 957-57 766 Diff. bel. Kv 1-19 974-982 Diff. % Kv 1 5 Kv 1-4 2013 Kv 1-4 Kv1 2014 Kv2 2014 Kv3 2014 Kv4 2014 2014 Kv1 2015 10
Analys av utgifter kvartal 1 Statlig konsumtion fortsätter öka starkt Den statliga konsumtionen ökade med 6 procent första kvartalet 2015. Det är en utgiftsökning med 3 miljarder jämfört med första kvartalet 2014. Sociala naturaförmåner samt omkostnader för konsumtion var de utgiftspunkter som främst bidrog till ökningen. Sociala naturaförmåner fortsätter öka kraftigt Under första kvartalet 2015 ökade utgifterna för de sociala naturaförmånerna med hela 18 procent, 0,5 miljarder kronor, jämfört med motsvarande kvartal 2014. Merparten av ökningen återfinns på två anslag hos Arbetsförmedlingen. Anslaget Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare stod beloppsmässigt för hälften av ökningen. Jämfört med första kvartalet 2014 ökade anslaget med 78 procent vilket motsvarade 0,2 miljarder. Anledningen till den kraftiga ökningen är att allt fler omfattas av etableringsreformen. Reformen utgår från lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Lagen gäller en nyanländ som fyllt 20 men inte 65 år och som har beviljats uppehållstillstånd. Syftet är att underlätta och påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. För anslaget Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökade utgifterna med 14 procent, 0,1 miljarder kronor. Det är första gången på två år utgifterna ökar ett kvartal jämfört med motsvarande kvartal året innan. Domstolsverket ökade sina kostnader avseende anslaget Rättsliga biträden m.m. med 10 procent, 46 miljoner kronor. Det är rättsliga biträden som yrkar ersättning från staten för lämnad rådgivning. Sådan ersättning kan utgå när den enskilde av ekonomiska skäl inte själv behöver betala hela kostnaden för lämnad rådgivning. Den senaste tiden har antalet inkomna ärenden ökat. Ökningen beror till största delen av att antalet återkrav i brottmål ökar. Hos Försäkringskassan har Utgifterna för anslaget Statligt tandvårdsstöd ökat med 7 procent, 57 miljoner. Ökningen beror både på att antalet tandvårdsbesök samt unika patienter har ökat. Enligt socialtjänstbalken anses alla som är bosatta i Sverige ha rätt till statligt tandvårdsstöd. Inköp av varor och tjänster bidrog till ökade omkostnader för konsumtion Omkostnader för konsumtion ökade med 8 procent, 1,6 miljarder, första kvartalet jämfört med motsvarande period föregående år. Omkostnaderna utgör nästan hälften av de totala konsumtionsutgifterna. Totalt uppgick omkostnader för konsumtion till 22 miljarder kronor första kvartalet. Inköp av varor och tjänster är den största utgiftsposten med drygt 90 procent av utgifterna. Första kvartalet 2015 ökade myndigheternas inköp av varor och tjänster med 9 procent, 1,7 miljarder kronor, jämfört med motsvarande period föregående år. Migrationsverket ökade sina omkostnader för inköp av varor och tjänster med 52 procent första kvartalet 2015. Anslaget Ersättningar och bostadskostnader stod för den största delen av ökningen. Anslaget ökade med125 procent jämfört med 11
motsvarande kvartal 2014. Det var främst utgifterna för köpta konsumtionsvaror som ökade och då framförallt kostnader för livsmedel. Naturvårdsverket har ökat sina omkostnader avseende anslaget Skydd av värdefull natur. Ökningen uppgår till 105 procent eller 0,2 miljarder kronor och avser bland annat förvärv, skötsel och skydd av skyddade naturområden. Försvarsmyndigheternas utgifter för inköp av varor och tjänster har ökat med 0,6 miljarder kronor, 16 procent. Förändringen avser dels ökade kostnader för varor med anknytning till anskaffning av ny materiel, dels ökade kostnader för tjänster åt förbandsverksamheten. Polismyndigheten minskade sina omkostnader med 13 procent, knappt 0,1 miljard kronor. De minskade kostnaderna avser bland annat övriga utgifter för köpta konsumtionsvaror samt utgifter för datatjänster. Migrationsverkets utgifter för hyror fortsätter öka kraftigt Myndigheternas omkostnader för hyror ökade med 7 procent eller 0,3 miljarder kronor under första kvartalet 2015 jämfört med motsvarande kvartal 2014. Migrationsverket är den myndighet som fortsätter stå för den största beloppsmässiga ökningen av hyresutgifter. Deras omkostnader för hyra steg med 56 procent, 0,2 miljarder under första kvartalet 2015. Ökningen beror främst på den stora ökningen av antalet asylsökande och att efterfrågan på platser i anläggningsboende överstiger antalet avtalade platser. Utökningen av tillfälliga boenden är betydligt dyrare än avtalade platser Ökade investeringar hos Trafikverket Aktivering av material inom egenutvecklade investeringar hade ett utfall på drygt 4 miljarder kronor första kvartalet 2015. Det var en ökning med 12 procent eller 0,4 miljarder jämfört med första kvartalet 2014. Trafikverket stod för merparten, 93 procent, av omkostnaderna. Huvuddelen av omkostnaderna återfinns under anslaget Utveckling av statens transportinfrastruktur med anslagsposten Investeringar i nationell plan. Omkostnaderna omfattar investeringar i både väg, järnväg samt sjöfart. Löner och sociala avgifter ökade med 3 procent Kostnaden för löner och sociala avgifter uppgick 36 miljarder kronor under första kvartalet 2015. Både lönekostnader och sociala avgifter ökade med 3 procent jämfört med första kvartalet 2014. Myndigheternas lönekostnader ökade med 3 procent Migrationsverkets lönekostnader har ökat stadigt de senaste åren. Första kvartalet 2015 ökade lönekostnaderna med 19 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Ökningen beror främst på ett större personalbehov till följd av att antalet asylsökande fortsätter öka. Arbetsförmedlingens lönekostnader har ökat med 46 miljoner eller 6 procent första kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal 2014. Regeringskansliets lönekostnader ökade med 6 procent första kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal föregående år. Föregående års lönerevision och förändring i personalstyrkan är den största anledningen till ökningen mellan åren. 12
Lönekostnaderna har även ökat för Statens institutionsstyrelse första kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal föregående år. Ökningen på 14 procent kan till viss del förklaras av löneökningar men främst av ökat personalbehov på grund av hög beläggning inom ungdoms- och missbruksvården. Statens historiska museer har ökat sina lönekostnader med 11 miljoner, vilket motsvarar 128 procent första kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal föregående år. Anledningen till ökningen är att myndigheten har tagit över den Arkeologisk Uppdragsverksamheten från Riksantikvarieämbetet som istället har minskat sina lönekostnader med 8 miljoner kvartal 1 2015. Sociala avgifter ökade med 3 procent De sociala avgifterna uppgick till 11 miljarder kronor första kvartalet 2015 vilket är en ökning med 3 procent jämfört med samma kvartal 2014. Mälardalens högskola har en kraftig ökning i sociala avgifter på 43 miljoner jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Ökningen på 19 000 procent beror på att i stort sett hela kostnaden för sociala avgifter första kvartalet 2014 redovisades först under andra kvartalet 2014. Myndigheternas försäljning minskade med 2 procent Myndigheterna minskade både sin externa och interna försäljning med 2 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Totalt uppgick försäljningen till drygt 9 miljarder kronor varav 7 miljarder var extern försäljning och 2 miljarder intern. Vetenskapsrådets externa försäljning har minskat med 91 procent första kvartalet i år jämfört med samma kvartal föregående år. Minskningen kan främst förklaras med att myndigheten kvartal 1 2014 fick ett bidrag från EU på 42 miljoner, det finns inget motsvarande belopp redovisat för första kvartal 2015. Riksgälden minskade sin externa försäljning med 95 procent första kvartalet i år jämfört med samma kvartal föregående år. Minskningen beror främst på att flertalet av de utestående garantierna inom bankgarantiprogrammet nu förfallit. 13
Investeringar Totala investeringar ökar med 3 procent Investeringarna i byggnader och anläggningar ökade med 0,7 miljarder kronor första kvartalet. Trafikverket står för merparten av investeringarna och ökar med 16 procent. Järnväginvesteringarna ökade det första kvartalet med 0,6 miljarder kronor medan vägsinvesteringarna ökade marginellt. Militära investeringar Försvarsmyndigheternas militära investeringar uppgick till 1,1 miljarder kronor under kvartalet, vilket är en minskning med 0,4 miljarder kronor eller -29 procent. Leveranserna under kvartalet avsåg bland annat JAS-systemet. Räntor Statsskuldsräntor Räntekostnaden för statsskulden uppgick till 3,9 miljarder kronor första kvartalet 2015. Det är 1 miljard högre än första kvartalet 2014. Ökningen kan förklaras av en ökad statsskuld. Övriga räntekostnader Övriga räntekostnader uppgick till 0,3 miljarder första kvartalet 2015 vilket är 0,2 miljarder kronor lägre jämfört med motsvarande kvartal 2014. I posten ligger inomstatliga intäkts- och kostnadsräntor samt utomstatliga kostnadsräntor. De utomstatliga räntekostnaderna innehåller också räntor för premiepensionen som senare ska betalas ut till hushållen. Pengarna placeras i Riksgälden ett år innan pengarna betalas ut till respektive hushåll. Hur stor ränta som ska tillgodoräknas hushållen bestäms inte förrän i december året efter. För 2014 och 2015 redovisas prognosvärden. Räntor för egenutvecklade investeringar Räntor för egenutvecklade investeringar redovisas som en minuspost då de minskar räntekostnaderna. Myndigheterna finansierar egenutvecklade investeringar, till exempel IT-system, vägar, järnvägar med lån i Riksgälden. När investeringen är klar flyttas räntekostnaderna till investeringar istället som investeringar i byggnader och anläggningar eller Forskning och utveckling, immateriella investeringar. Räntorna för egenutvecklade investeringar uppgick till 6 miljoner kronor kvartal 1 år 2015 vilket är i stort sett oförändrat jämfört med samma period föregående år. Transfereringar Löpande transfereringar till utlandet ökade 1,3 miljarder kronor första kvartalet och uppgick till 20 miljarder kronor. EU-avgiften ökade Transfereringar till EU-institutioner avser EU-avgiften som enligt det uppdaterade Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS) omfattar BNI-baserad avgift, mervärdesskattebaserad avgift och Storbritanniens budgetreduktion. Avgiften totalt blev 15,5 miljarder kronor vilket är 0,7 miljarder högre än första kvartalet 2014. BNI-avgiften blev 0,8 miljarder kronor högre första kvartalet 2015. Till följd av ENS-omläggningen räknade kommissionen om medlemsstaternas BNI för perioden 14
1995-2013 under hösten 2014. I december 2014 fick Sverige därför betala 1,8 miljarder utöver den ordinarie avgiften. Under hösten kom även en ändringsbudget för 2014 från EU där Sverige ska kompenseras för omräkningen med 2,6 miljarder under 2015. Enligt Eurostats direktiv ska medlemsstaternas reduktion av BNIavgiften redovisas fjärde kvartalet 2014. Vanligtvis redovisas dock EU-avgiften kassamässigt i UFS i enlighet med NR. Sveriges avgift 2014 blev lägre än 2013 eftersom EU:s budget för 2014 var lägre än för 2013. Den lägre budgeten är ett resultat av rådets och parlamentets uppgörelse om den fleråriga budgetramen för 2014-2020. Den mervärdesskattebaserade avgiften blev 0,2 miljarder kronor lägre första kvartalet. Minskningen beror på Sveriges rabatt för perioden 2014-2020. (Det egnamedelbeslut som regelerar Sveriges rabatt för perioden 2014-2020 väntas träda i kraft först 2016 eftersom det först måste godkännas av medlemsstaternas nationella parlament. Beslutet har dock verkan från och med 2014 och kommer att tillämpas retroaktivt.) Tullavgift ingår inte här utan den del som Sverige får behålla redovisas istället som försäljningsinkomst. Transfereringar till övriga länder Transfereringar till övriga länder, totalt 3,8 miljarder kronor första kvartalet, har ökat med 0,8 miljarder kronor. Kammarkollegiets transfereringar till Förenta nationerna ökade 0,3 miljarder mellan kvartalen. Sidas biståndverksamhet avseende humanitära insatser ökade med 0,5 miljarder jämfört med första kvartalet 2014. Även Rymdstyrelsens transfereringar till övriga länder ökade. Löpande transfereringar inom Sverige ökade 3,9 miljarder kronor första kvartalet och uppgick till 196 miljarder. Löpande transfereringar till företagssektorn har ökat 0,4 miljarder kronor netto mellan kvartalen Transfereringar till privata företag ökade 0,4 miljarder kronor första kvartalet. Arbetsförmedlingens kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt Arbetsförmedlingens kostnader för lönebidrag m.m. har ökat 0,1 miljarder kronor vardera mellan kvartalen. De subventionerade anställningsformerna är fortsatt viktiga bland annat som en följd av utförsäkringarna inom sjukförsäkringsområdet. Stöd för nystartsjobb och yrkesintroduktion redovisas enligt uppdaterade ENS brutto. Dessa stöd har ökat 0,1 miljarder första kvartalet. Även bidrag för forskning och utveckling från Verket för innovationssystem har ökat 0,1 miljarder mellan kvartalen. Löpande transfereringar till kommunala sektorn ökade 0,8 miljarder kronor till 75 miljarder första kvartalet. När ENS uppdaterades höjdes nivån för transfereringar till den kommunala sektorn med drygt 20 miljarder kronor per kvartal. Skatterna redovisas per sektor, det vill säga, fördelat på staten, kommunerna och ålderpensionssystemet. Detta innebär att de stora skattereduktionerna, framför allt jobbskatteavdraget och skattereduktionen för hemtjänster, gör att statens skatteintäkter från hushållen blir negativa. Enligt de redovisningsprinciper som nationalräkenskaperna tillämpar måste därför en del av dessa skattereduktioner räknas av mot den kommunalskatt som hushållen betalar 15
trots att skattereduktionerna belastar statens budget. Genom att NR på inkomstsidan flyttar en del av skattereduktionerna från staten till kommunerna så måste man kompensera kommunerna med ett fiktivt statsbidrag som är lika stort som den skattereduktion man räknar av från den kommunala skatten. Det innebär att den kommunala inkomstskatten som NR redovisar är betydligt lägre än den kommunalskatt som Skatteverket redovisar vid den årliga inkomsttaxeringen. Ökad kommunalekonomisk utjämning Löpande transfereringar till primärkommuner var 46 miljarder kronor första kvartalet, vilket var en ökning med 1,1 miljarder. Skattereduktioner ökade med 0,4 miljarder till 15 miljarder mellan kvartalen. Den kommunalekonomiska utjämningen minskade med 0,4 miljarder kronor första kvartalet. Minskningen beror på att avdragsrätten för pensionssparande togs bort 2015 vilket medförde ökade skattemedel till kommunerna. Därför minskades den kommunalekonomiska utjämningen i motsvarande grad. Under 2013 och 2014 ökade den kommunalekonomiska utjämningen eftersom kommunerna kompenserades för beslut som påverkar deras skatteunderlag negativt, framför allt sänkt skatt för pensionärer. En förändring av det kommunalekonomiska utjämningssystemet bidrog också till ökade bidrag 2014. Kommunmomsen avseende primärkommuner ökade 0,4 miljarder kronor första kvartalet. Ökad kommunersättning för flyktingmottagande Kommunersättningar vid flyktingmottagande ökade 0,6 miljarder kronor första kvartalet och uppgick till 2,1 miljarder kronor. För 2014 var ökningen 1,4 miljarder och årsersättningen 7,2 miljarder. Schablonersättning ökade 0,3 miljarder medan ersättning för ensamkommande barn ökade 0,2 miljarder första kvartalet. Antalet ensamkommande barn ökade och var 1 499 första kvartalet, 573 fler än första kvartalet 2014. Antalet kommunmottagna ensamkommande barn var 1 047 vilket är 472 fler än kvartal 1 föregående år. Antalet ensamkommande barn 2014 var 7 049 varav 3 370 blev kommunmottagna. En ny prestationsbaserad ersättning infördes 2014 och den förklarar en ökning med 0,1 miljarder kronor första kvartalet. Den finns också under anslaget Kommunersättningar vid flyktingmottagande som särskild anslagspost. Ersättningen betalas ut till kommuner som tar emot fler flyktingar i relation till folkmängd än medianvärdet för samtliga kommuner. Ersättningar till primärkommuner för mottagandet av asylsökande ökade 0,3 miljarder kronor första kvartalet. Migrationsverket tog under det första kvartalet 2015 emot 13 050 ansökningar om asyl, vilket är 85 fler än första kvartalet 2014. Under 2014 ansökte totalt 81 301 om asyl. Sökanden från Syrien fortsätter att vara den största gruppen, men var 26 procent första kvartalet att jämföra med nästan 40 procent 2014. Migrationsverkets senaste prognos är att antalet asylsökande 2015 blir 80 000 enligt huvudscenariot. Antalet kommunmottagna enligt ersättningsförordningen var 12 493 första kvartalet, 2 962 fler än under första kvartalet 2014. Under 2014 var antalet kommunmottagna enligt ersättningsförordningen 45 836, 12 039 fler än 2013. Under det första kvartalet beviljades totalt 29 100 uppehållstillstånd vilket är 4 950 färre än första kvartalet 2014. Under 2014 beviljades 110 610 uppehållstillstånd. Mer till skola och socialt arbete Statligt stöd till vuxenutbildning avseende yrkesutbildning inom Komvux och särvux ökade knappt 0,2 miljarder första kvartalet. 16
Kommunerna har fått bidrag till utveckling av socialt arbete vilket förklarar en ökning med 0,1 miljarder kvartal 1. Val, infrastruktur En minskning med knappt 0,2 miljarder 2015 förklaras av de två valen 2014. Ytterligare en minskning med 0,2 miljarder avser utveckling av statens transportinfrastruktur. Löpande transfereringar till landsting minskade något första kvartalet Löpande transfereringar till landsting uppgick till 27,3 miljarder kronor vilket är en liten minskning jämfört med första kvartalet 2014. Skattereduktioner ökade med 0,2 miljarder och var 8,2 miljarder första kvartalet. Den kommunalekonomiska utjämningen till landstingen minskade 0,2 miljarder kronor första kvartalet. Minskningen beror på att avdragsrätten för pensionssparande togs bort 2015 vilket medförde ökade skattemedel till kommunerna. Därför minskades den kommunalekonomiska utjämningen i motsvarande grad. Landstingsmomsen minskade marginellt mellan kvartalen. Ny överenskommelse för subventionerade läk emedel Läkemedelsförmånerna ökade med knappt 0,1 miljarder kronor jämfört med första kvartalet 2014. Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har ingått en överenskommelse som reglerar formerna för statens bidrag till läkemedelsförmånerna 2015. Senast en sådan överenskommelse fanns var 2011. Minskade bidrag till sjukskrivningsprocessen Bidrag till sjukskrivningsprocessen minskade 0,2 miljarder första kvartalet. Ökade bidrag för ersättningar till asylsökande Ersättningar till asylsökande som gick till landsting ökade 0,1miljarder mellan kvartalen. För antalet asylsökande se Ökad kommunersättning för flyktingmottagande ovan. Minskade bidrag till kommunala ideella organisationer Löpande transfereringar till kommunala ideella organisationer uppgick till 0,9 miljarder kronor första kvartalet, en minskning med 0,2 miljarder. Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken minskade mellan kvartalen. Löpande transfereringar till hushållssektorn ökade 1,5 miljarder kronor Arbetslöshetsersättningen minskade Transfereringarna till hushållens ideella organisationer minskade med 0,5 miljarder kronor första kvartalet. Bidragen till arbetslöshetsersättning, som betalas till a- kassorna, redovisas som en transferering till hushållens ideella organisationer. Bidraget till a-kassorna var 3,4 miljarder första kvartalet, en minskning med 0,5 miljarder. Under 2014 minskade bidraget 1,2 miljarder och uppgick till 13,4 miljarder I mars 2015 var 665 860 personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen, en minskning med 2,5 procent jämfört med mars 2014. Av de inskrivna var 191 380 personer öppet arbetslösa, en minskning med 7,3 procent. Mest minskade arbetslösheten för arbetslösa som varit utan arbete en kort tid. Arbetslösheten minskar också mer bland kvinnor än bland män. Andelen av de arbetslösa som har rätt till arbetslöshetsersättning har fallit från 80 procent 2006 till cirka 38 procent 2014. 17
Bidrag för biståndsverksamhet till hushållens ideella organisationer ökade 0,1 miljarder första kvartalet. Hushållen får mer Transfereringarna till egentliga hushåll blev 71 miljarder kronor och har ökat med 2 miljarder kronor jämfört med första kvartalet 2014. Transfereringarna till egentliga hushåll är den största posten på utgiftssidan. De transfereringar som ökat mest första kvartalet är sjukpenning och rehabilitering samt föräldraförsäkring medan aktivitetsstöd minskat mest. Färre har fått aktivitets- och sjukersättning men fler har fått sjukpenning Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar till enskilda personer har minskat med 0,2 miljarder kronor och uppgår till 11,2 miljarder första kvartalet. Utgifterna 2014 minskade med 1,2 miljarder till 45 miljarder. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 352 180 personer i mars 2015. Det är en minskning med 2,3 procent jämfört med mars föregående år. Minskningen fortsätter eftersom antalet nytillkomna är lågt samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är en följd av det nya regelverket som ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Från 2014 förekommer endast beslut om sjukersättning som gäller tills vidare eftersom ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har fasats ut. Försäkringskassans utgifter för sjukpenning och rehabilitering m.m. ökade med 1,1 miljarder kronor och uppgick till 8,2 miljarder första kvartalet 2015. Under 2014 var ökningen 3,7 miljarder till 29,6 miljarder. Mellan 2002 och 2010 minskade antalet sjukpenningdagar. Minskningen förstärktes under 2008 då striktare regler infördes. Från 2011 började antalet personer med sjukpenning att öka igen. Under 2014 fortsatte antalet nya sjukfall att öka. Enligt en rapport från Försäkringskassan har de senaste årens ökning framför allt skett bland kvinnor och i sjukfall med psykiska diagnoser. Det finns indikationer på att den psykiska hälsan försämrats i samhället, vilket bland annat yttrar sig i att fler uppger att de lider av sömnproblem. Även tidigare har sjukfrånvaron i psykiska diagnoser varierat mer än den totala sjukfrånvaron. När sjukskrivningarna totalt sett går upp, ökar frånvaron på grund av psykiska diagnoser ännu mer. Under januari månad 2015 pågick 179 000 sjukfall, vilket är en ökning med 22 500 jämfört med januari 2014. Sjukpenningtalet i mars var 9,7 dagar. Det har stigit med 1,11 dagar sedan mars 2014. Totalt har kostnaderna för ohälsa ökat med 1,0 miljarder kronor första kvartalet. Minskat aktivitetsstöd Bidrag till aktivitetsstöd minskade med 0,3 miljarder kronor till 3,7 miljarder första kvartalet. Aktivitetsstödet blev 14,8 miljarder 2014. Bidraget till arbetslöshetsersättningen redovisas ovan till hushållens ideella organisationer. Antalet personer som deltog i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd var i mars 185 100 personer, en minskning med 0,6 procent. Minskningen är bland annat en effekt av satsningen på att förlänga de särskilda anställningsstöden och att permanenta och förlänga de förstärkta särskilda anställningsstöden. Därmed går fler arbetslösa från aktivitetsstöd till att bli sysselsatta med hjälp av dessa stöd. Statlig assistensersättning fortsätter öka Statlig assistansersättning fortsätter att öka och uppgick första kvartalet till 18
7,4 miljarder kronor brutto, en ökning med 0,3 miljarder kronor. För 2014 blev den statliga assistansersättningen 29 miljarder. Det är framför allt medelersättningen som ökar. Föräldrapenning ökar Föräldraförsäkringen ökade med 0,6 miljarder kronor till 8,8 miljarder första kvartalet. Ökningen 2014 var 0,8 miljarder till 35 miljarder. Barnbidragen ökade 0,1 miljarder mellan kvartalen och uppgick till 6,4 miljarder första kvartalet och 25 miljarder för helåret 2014. Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag beror på att antalet barn i åldrarna 0 8 år har ökat. Ökad etableringsersättning och bostadskostnader till invandrare Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare ökade 0,3 miljarder och ersättningar och bostadskostnader ökade 0,1 miljarder första kvartalet. De ökade 1 miljard vardera 2014. Ökningen av antalet asylsökande och kommunmottagna flyktingar beskrivs ovan under kommunersättning för flyktingmottagande. Efterlevandepensioner och garantipensioner fortsätter minska Efterlevandepensioner till vuxna minskade med knappt 0,2 miljarder kronor jämfört med första kvartalet 2014. Minskningen förklaras bland annat av att antalet kvinnor med änkepension minskar då änkepensionssystemet är under avveckling. Garantipensioner minskade 0,2 miljarder kronor första kvartalet då prisbasbeloppet har sänkts. Antalet personer med garantipension minskar eftersom allt fler personer får inkomstgrundad ålderspension från ålderspensionssystemet utanför statens budget. Balanseringen inom ålderspensionssystemet medför att utgifterna för garantipension inte minskar i den omfattning de skulle ha gjort utan balansering, eftersom fler pensionärer kommer under brytpunkten för garantipension. Anslaget Statliga tjänstepensioner ökade drygt 0,1 miljarder mellan kvartalen. Lönegarantin har minskat Bidrag till lönegarantiersättning minskade 0,1 miljarder kronor första kvartalet och 0,9 miljarder mellan åren. Det är en följd av att antalet konkurser blivit färre då konjunkturen förbättrats. Löpande transfereringar till ålderspensionssystemet ökade 1,2 miljarder kronor Under punkten Ålderspensionssystemet redovisas statliga ålderspensionsavgifter avseende inkomstpensionssystemet, den allmänna pensionsavgiften och Pensionsmyndighetens förvaltningsanslag. Pensionsmyndighetens förvaltningsanslag är en transferering till socialförsäkringssektorn och ingår här från och med myndighetens bildande 2010. Första kvartalet 2015 ökade den allmänna pensionsavgiften med en miljard till 26 miljarder kronor. Statliga ålderspensionsavgifter till ålderspensionssystemet ökade 0,3 miljarder kronor och uppgick till 6,5 miljarder kronor första kvartalet. Ålderspensionsavgifter för aktivitets och sjukersättningar ökade mest. Kapitaltransfereringar till utlandssektorn ökade Kapitaltransfereringar till övriga länder ökade 654 miljoner kronor första kvartalet. Förändringarna rör mest Sidas biståndsverksamhet till Afrika. Kapitaltransfereringar inom Sverige minskade Kapitaltransfereringar till företagssektorn minskade 159 miljoner första kvartalet. Exportkreditnämndens infriande av garantier minskade. 19