Byggnadsstyrelsen 60 Tekniskabyråns information 1986-03 Aluzink påtomteboda - erfarenheter
Dokumentets utgivare Projektledare, upphovsman ( män), konsult (er), etc Hans Nilsson, Tekniska byrån Rolf Svensson, Plåtkonsult Rolf Svensson AB Torbjörn Österling, Bentab Byggkonsult AB Dokumentnamn och dokumentbeteckning Tekniska byråns information nr 60 Dokumentets datum Ärendebeteckning 1986-03 Projektnamn (ev förkortat) Aluzink Uppdragsgivare Byggnadsstyrelsen Tekniska byrån 5001-49/86 Dokumentets titel Aluzink på Tomteboda - erfarenheter Huvudinnehåll En sammanställning,av erfarenheterna från användningen av aluzink på Tomteboda Postterminal. Nyckelord' Aluzink, katodiskt skydd, hanteringsfläckar, rostfläckar, fotrännor, brunnar, galvanisk korrosion, förzinkad plåt. Försäljningsställen ISSN Omfång 31 sidor Sekretessuppgifter Red Ingrid Bäckström Ref Q Byggnadsstyrelsen Hans Nilsson Postadress Besöksadress Godsadresser' Telefon Telex Byggnadsstyrelsen Karlavägen 100 Banergatan 30 08-783 10 00 10446 Bu i Id S 106 43 STOCKHOLM
1 Innehållsförteckning Förord Bakgrund Motiv för kontinuerlig erfarenhetsåterföring Allmänt om aluzink Beläggningsklasser - aluzink Begränsningar vid användning av aluzink Katodiskt skydd Erfarenheter efter 2 år Besiktningsresultat i november 1984 Hanteringsfläckar på aluzink Rostfläckar/ rostangrepp Fotrännor, brunnar Lödningar av aluzink Rörelsefogar Rostangrepp vid lanterniner över lastgård vid infästningar Galvanisk korrosion Förzinkad plåt och aluzinkplåt på samma vägg Papptak Sammanfattning Nästa besiktning
á
3 Förord Informationen innehåller en sammanställning av de erfarenheter man fått från användningen av stålplåt, metalliserad med zink-aluminium, (aluzink) på Tomteboda postterminal. Planerat är också att Byggnadsstyrelsen framgent ska sammanställa och redovisa erfarenheter i skriven färm. I arbetet med innehåll och sammanställning har deltagit, Rolf Svensson Plåtkonsult AB och Torbjörn Osterling, Bentab Byggkonsult AB. AB. Samtliga fotografier har tagits av Torbjörn Osterling. Bilderna finns även som smådia för utlåning. Tekniska byrån Husbyggnads sektionen Hans Nilsson
á
5 Bakgrund. Motiv för. kontinuerlig erfarenhetsåterföring Under åren 1981-1982 uppförde Byggnadsstyrelsen för Postverkets räkning en ny postterminal, Tomteboda Postterminal. Postterminalen är uppdelad på flera olika huskroppar, vilket framgår av figur 1. Som taktäckning och fasadbeklädnad har använts stålplåt metalliserad med en beläggning bestående av aluminium, zink och kisel, aluzink. Aluzink har också använts till beslagning av krön m m i anslutning till tak täckta med papp. 7 / / i / i 1 7 1 2 4 3 0 FIG.1. Tomteboda Postterminal,. 1. Spårhall med fyra elektrifierade spår om vardera 175 m. 2. F järr- och högt raf ikka j med 12 angöringsplatser för större lastbilar. 3. Huvudbyggnad i 6 plan varav sorteringsfunktionerna tar 3 plan. Garage och verkstäder i souterrängvåning, personalytor i en takvåning och däröver en installationsvåning längs hela huskroppen. 4. Inbyggd lastgård för postens uppsamlings- och spridningsbilar vid en 250 m lång kaj. 5. Kontorsbyggnad i 7 plan, fyra kontorsplan med cellkontor,pla ce rade över en indragen fläktvåning, kassaexpeditioner och en 80 m lång kundkaj (7). 6. Ett ännu inte uppfört parkeringshus med plats för 430 bilar.
6 BILD 1. Aluzink på entretak. För ytbelagd förzinkad stålplåt liksom för byggplatsmålad förzinkad stålplåt finns lång svensk erfarenhet. Aluzink är däremot ett fr svenska förhållanden relativt nytt plåtmaterial. Det saknas i stor utsträckning erfarenheter från en användning liknande den som kommit till utförande på Tomteboda Postterminal. Hur är ko rrosionshärdigheten jämfört nied förzinkad plåt? Finns några begränsningar vad gäller falsning, lödning etc? Mot bakgrund av. ovanstående har d' airför Byggnadsstyrelsen beslutat om en kontinuerlig uppföljning av erfarenheterna från användning av aluzink på Tomteboda Postterminal. Iakttagelsen, fdrändringar m m skall tills vidare dokumenteras minst 1 gång/år. Jämförande fotodokumentation skall lämnas.
7 Allmänt om aluzink Stålplåt metalliserad med zinkalu-miniumbeläggni ng i stället för enbart med zink är en ny produkt som börjat användas som taktåckningsoch fasadbeklädnadsmaterial. Metallbeläggningen består av en legering av 55 % aluminium, 43,4 % zink och 1,6 % kisel. Skälet till att tillsätta aluminium till metallbeläggningen är att öka korrosionsskyddet. Metallbeläggningen har tillverkats och använts kommersiellt sedan år 1972 i USA och år 1976 i Australien. I Europa introducerades materialet år 1979, och sedan år 1981 tillverkas materialet även i Sverige. Grundmaterialet vid f ramställning av aluzinkplåt är detsamma som vid tillverkning av va rmfö rzinkad stålplåt. Aluzink-plåten används dels obelagd dels ytbelagd med organisk ytbeläggning på motsvarande sätt som den varmförzinkade plåten. Metallbeläggningen med zink.-aluminium-kisel skyddar stålplåten på samma sätt som beläggning med zink. För förzinkad plåt finns många svenska långtidsprov att referera till medan man för plåt belagd med zinkaluminium-kisel har 4-5 års erfarenhet. För att få fram längre tids erfarenheter måste man gå till utländska försök. BILD 2. Aluzink som väggbeklädnad och taktäckning. Sedan år 1981 tillverkas materialet i Sverige.
8 Av figur 2 och 3 framgår korrosionsförluster vid stadsmil j6 - Stockholm; Vanadis och vid marin miljö - Bohus ; Malmön. Varmförzinkad stålplåt 4- Nc,y 0 Stålplåt belagd med zinkaluminium (55 %aluminium, 43,4 %zink, 1,6%kisel) 1 2 3 4 Exponeringstid, år Fig.2 Korrosionsförluster i stadsmiljö - Stockholm; Vanadis. Uppgifterna är hämtade från "Värt att veta om Aluzink" utgåva 3, december 1981. Varmförzinkad stålplåt c c9 Stålplåt belagd med zinkaluminium (55 % aluminium, 43,4 % zink, 1,6 % kisel) 1 2 3 Exponeringstid, år Fig.3. Korrosionsförlusterna i marin miljö - Bohus; Malmön. Uppgifterna är hämtade från "Värt att veta om Aluzink" utgåva 3, december 1981. Det bör beaktas att figurerna 2 och 3 redovisar jämförelser mellan varmförzinkad stålplåt och stålplåt metalliserad med zink-aluminium (Aluzink), båda utan organisk ytbeläggning. Numera används sällan va rmf ö rzinkad stålplåt utan organisk ytbeläggning. Några resultat från jämförande prov där plåten haft organisk ytbeläggning finns inte redovisade ännu. De slutsatser som kan dras av fig 2 och 3 kan därf r inte överföras till att gälla plåt med organisk ytbeläggning.
0 41 u 0 n Co 4i 0 00.-+ Co) G 4J bou) r n n ro Q )Q) Ln o +. aa a N N e0 x a 'rl 4i a) bo0i CI) C'1 C'1 od å0 b0 4J ' b p, Lr'1 O QO r-oc 00 Lr :c r- r-4 T- a) v (1) ct) a a, ri ond n Ln o N u'1 N N r,- N r- a a w a cd., a -4!J u v 00 Cl)'r 4J O.r 0).0 Cl) G o N r- I r l v-i a q a 0 e e ö y 0C ttf r cd (00) Cr-I d-) O 'G cd ARS.1-1 bo x å t0 N c : o WbOr- 4d + N rl Llr1 4 0)r-1 (0N tö acd bd (0 -i i: vi D c :ö cd w C0 b Ö C C r-{ N ta ba W r l 4l C' r 00 r-1 G 0 Ö 'n bi o c11.x fs7 E aj.n 0
lo Begransningar vid anvandning av aluzink Aluzinkplåt kan normalt bearbetas, målas och ytbeläggas på ungefär samma sätt som varmförzinkad plåt. Av hittills gjorda erfarenheter såväl inom Sverige som utomlands bör dock vissa saker beaktas vid användning av aluzinkplåt. Eftersom metallbeläggningen innehåller en stor volym aluminium är risken för galvanisk korrosion vid kontakt med ädlare metaller, t ex koppar, betydligt större än vid användning av förzinkad stålplåt. Vätska, t ex regnvatten som innehåller koppar, måste därför förhindras att rinna ner på eller komma i kontakt ened stålplåt belagd med zink-aluminium. Det har också visat sig olämpligt att kombinera materialet med bly, varför bly inte bör användas som isoleringsmaterial på samma sätt som vid varmförzinkad plåt. Aluzinkplåt bör inte heller användas i basiska miljöer, t ex i ladugårdar och d jurstaller. Plåten måste också skyddas mot stänk av murbruk, cement eller betong. Ingjutning i betong skall undvikas. Plåten går att svetsa, men är svår att löda. Detta innebär att kon'- struktioner som måste lödas bör undvikas. I figur 4 redovisas de garantivillkor som tillverkaren (Dobel AB) uppställt. Av dessa framgår också de begränsnip.gar som berörts ovan. GARANTIATAGANDE Dobel AB gatatitcrar på häri angivna villkor an Dobd byig. plåt tillverkad av Alutink inte genom notmal atmos(zisk kor mon genombryts, brista eller förlorar sina konstruktiv' egenskaper intom 20 år från på Föregående sida angivna levenstsdatutn. Om berättigat garanturuqråk fnmstills åtar sig Dobd AB att i eget val svan för kostnaderna tör reparation av defekt plåt eller till köparen fritt kvcru a ny plåt sam etättning för den defekta. Dobel ansvarar dock inte för kostnader för demontetin; av defekt plåt, extra beaibeming eller moutcsing av ny plåt eller för direkta dler indirekta skador till följd av defekt i levererad plåt. Denna garanti gäller som tillägg till Dobels ångande enligt vid leveranstillfället gällatede allmänna lev ser. VILLKOR FÖR GARANTI Garanti enligt detta bevis gäller naiv D00EL plåten används i notmal miljö. Garantin kan alltså inte tillämpas då plåten används i särskilt korrosiv eller aggressiv miljö, t ex i luft med hög sdthak,,i,konnstant kontakt med vatten eller där korroaiva kemikalier, korrosiv rök, kondens och aska, cementdamm eller djurspillning kan påverka plåtytan. Garantin gäller vidare under förutsättning am A. Lutningen på tak eller annan plåtyta at minst 1:48 (1,2 ) g. Tillämpad radie vid bockning av plåt år minst 2 X t om plåttjockkken u 0,75 mm eller ninnare och minst 4 X t för plåt som är tjockare än 0,75 mm C. Plåten inte återbockas kraftigt eller funnas så an metallbe läggningen utsätts för vaxelvis hopstickning och smackning D. Plåten eller dess beläggning inte skadas mekaniskt eller kemiskt E. Vatten kan.avrinna fritt från alla plåtytor F. Plåten inte las eller används i kontakt med iller närhet av fuktiga och korrusiva material G. PL ten inte utsätts för kontakt med biv eller koppar eller vätskeutströmning från bly eller kopparrör H. Lämpliga fästdon, tätningsmedd odh tillsatsmedel vid lödtung används 1. Offentliga bykgru rmcr oh anvisningar liksom av nobel utfrdadc finskrifter nlläntpas FIG, 4, Garantivillkor föra Aluzink enligt Dobel ABe
11 Katodiskt skydd Zink ger som bekant ett korrosionsskydd åt stålplåt. En annan positiv effekt är det katodiska skydd som zinken ger. Om zinkskiktet skadas mekaniskt så att stålkärnan friläggs har zinken en läkande effekt. Detta innebär att zinken läker frilagda stålytor i repor, borrhål, snittkanter m m. Ett galvaniskt element bildas då den förzinkade plåten blir fuktig. Zinkbeläggningen (anod) korroderar och zink-joner vandrar i den galvaniska cellen till stålytan (katod) och neutraliserar hydroxider som vandrar i motsatt riktning. Resultatet blir olösliga zinkföreningar som fålls ut och. skyddar stålytan. Detta går något oegentligt under benämningen självläkning. Zinken,offrar sig genom egenkorrosoon.for stålet och kan bara fortgå sa lange som det finns zink på stalytan intill snittytan. En väsentlig egenskap i detta sammanhang är att zinken genom det katodiska skyddet även förhindrar kryprost under zinkbeläggningen. När metallbeläggningar med zinkalumin.ium-kisel (aluzink) används som korrosionsskydd på stålplåt är det främst med hänsyn till det katodiska skyddet som zinken ingår i metallbeläggningen. En ofta återkommande fråga i de sammanhangen är huruvida mängden zink i beläggningslegeringen är tillräcklig för att ge katodiskt skydd under plåtens (byggnadens) användningstid, eftersom zinken successivt förbrukas. Hittills vunna erfarenheter - och resultat från utförda provningar - tyder på att så skulle vara fallet i normala miljöer men måste natur ligtivis följas upp under de närmaste åren. Detta sker bl a inom ramen för detta erfarenhetsåterföringsprojekt. I detta sammanhang bör dock påpekas att en viss rostfärgning 1 alltid uppstår av klippkanter o d vid exponeringens inledningsskede, vilket även gäller för varmförzinkad plåt. Rostningen avstannar dock efter en tid och problemet är huvudsakligen av estetisk karaktär. Det har visat sig att rostf ärgningen vid klippkanter o d vid exponeringens inledningsskede pågår längre tid vid aluzink än vid förzinkad stålplåt.
12 Erfarenheter efter 2 år Besiktningsresultat i november 1984 Som underlag för redovisade erfarenheter utgör i huvudsak anteckningar i slut- och ef terbesiktningsutikande av plåtarbeten å tak och fasader; Bilaga Plåt 1, 2 och 3. Dessa ingår inte i denna PM. Garantibesiktning våren 1985. skall utföras Hanteringsfläckar på aluzink Rengöring av plåt från fläckar efter hanteringar och redskap som legat på plåt har inte gått att utföra med ett bra slutresultat. Vid försök som utfördes genom avtorkning ökade fläckens storlek, se bild 8. Mot denna bakgrund beslutades under arbetets gång och vid slutbesiktningen att ingen åtgärd skulle vidtagas för att ta bort fläckarna. BILD 4. Exempel på fläck (repa) efter en fram och tillbaka. hängande elkabel som svängt
W
14 BILD 7. Detalj av fläckar som framgår på bild 6. Någon förändring under tiden från slutbesiktning har inte skett. Se bild 2 som är tagen ca 3 månader efter slutbesiktning. BILD 8. Försök att rengöra har inte gått bra. Någon förändring har inte skett sedan slutbesiktning. Sammanfattningsvis kan beträffande bilderna 4-8 noteras att någon f6ränd ring inte skett sedan slutbesiktningen. Detta gäller såväl estetiskt (utseende) som tekniskt (korrosion, flagningar i metallbeläggning).
15 Rost fläckar/r osta ngre pp 1 slutbesiktningsutlåtande har note rats rostangrepp på i fdrsta hand ståndfalser där aluzinkskiktet skadats vid f alsningsa rbetet. Dessa brister har bättringsmålats med zinkrik färg, se bild 9. BILD 9. Bättringsmålning med zinkrik färg vid skadors i aluzinkskiktet
p O No rr W: f) -i1 N P id -1 p o n rp K m rr (D o n J. rp (D h- w P1o0 w nma CL m rr 1- b N p O b h' i-h ) Fw-a 04 f-(d rt pro t1) rt rt m C a' r n N N fj. oq o C C g N.. rr e7 (1) N fd rt Oti? Pa u. 3o t7 I O I- N aoo Q. 'rr
17 BILD 12, Rastfläckar där aluzinkbeläggningen skadats Bättringsmålning är inte utförcl Bild 13, 14, 15 och 16 visar rostangrepp och rostrinningar från andra material, s k f remdrost, t e x rostrinningar från icke bättringsmålade skruvf rband, eller fästdon utan egentligt korrosionsskydd. BILD 13. Exemp e Z på fremdrost.
18 4 BILD 14. Exempel på fremdrost. BILD 15. Exempel på fremdrost.
19 BILD 16. Exempel på fremdrost. Fotrannor, brunnar Bild 20 visar ett exempel där omfalsningen av plåten till takbrunn är rostangripen. Generellt noterades att det fanns kvarstående vatten och skräp i så gott som samtliga brunnar. Bild 17, 18 och 19 visar på ett tydligt sätt att (vattengången) f otrännan blir hårt angripen av f broreningar. Risk för korrosionsangrepp kanske finns på sikt om det kontinuerliga underhållet (rengäringen) åtsidosätts. BILD 1?. Föroreningar samlas lätt z vattengångar.
N-
'ti'. '''ti 0 N b
22 Rörelsefogar vid lanterniner över lastgård Vid besiktningen kunde noteras att rörelsefogar i lastgården inte fullföljts genom Tante rnintaket. Se bild 22. BILD 22, Rörelsefog vid lastgård. Se även bild 23.
BILD 23. Av bilden framgår att man i plåten har en rörelsefog (förhöjd ståndfals) medan man i lanterninen endast harg ett något bredare täcklist. Se även bild 24. 23
á
R: cf c R, O N. N N o rt Cfl x J. rd N r o (D cn f- x v) rt hrprt rr rn S p w a: K a' w: oa ( m oa a, m aa n vw cr m b w n w: oa N rt -n m awrr o: o N OQ F' 1 r'2!d C\ p) p F-' CD rt OQ A I-- A Ö E r rt fad N o fd fa s: i w c Q rr F- a. N t-t u, a w m cn QR ( E D r'! H + Sv p + C G rt CJ C rt ro _J w: n w ht c& m t x i N b
26 Galvanisk korrosion Av bilderna 27 och 28 framgår att väggbeklädnad och taktäckningen ovanförr utförd med aluzinkplåt. BILD 2?. Taktäckning och väggbeklädnad av aluzinkplåt BILD 28 Taktäckning och väggbeklädnad av azuzznkpzåt
27 Bilderna 29 och 30 visar också väggbekl'dnad och taktckning med den skillnaden att taktäckningen ir utfird med simsvetsad rostfri plåt...-...".".:::::.........%:::... : : ::f :. : %. :::.::::::.:.::::::::.:.:::::.:.::::::..:::.:.: BILD 29. Taktäckning med sömevetsad rostfri stålplåt. Väggbeklädnad och listbeslag är av aluzinkplåt. %% ::. % \\ *%% \ %..;%\\ '. BILD 30. Taktäckning med sömevetsad rostfri stålplåt. Väggbeklädnad och listbeslag är av aluzinkplåt.
28 Från taksprånget har vatten droppat ned på underliggande sockelbeslag och gett missfärgning i det fallet dr rostfri plåt använts som taktäckning. Där taktäckningen är av aluzinkplåt har ingen missfärgning skett. Jämför bild 28 och 30. Det b6 r observeras att dessa takytor ligger intill varandra och att det vid besiktningstillfället regnade. Trolig orsak till missfärgningen kan vara att erosionspartiklar från det ädlare materialet ( rostfri plåt) följer med vattendropparna, varvid det uppstår en kombination av nötningskorrosion sion. och galvanisk korro- Det noterade förhållandena bör särskilt observeras vid framtida besiktningar. Förzinkad plåt och aluzinkplåt.,. på samma vägg Av bild 31 framgår att ett antal band på väggbeklädnaden har en avvikande lyster (glans). Dessa är utförda av f rzinkad plåt, vilka av misstag monterats in bland de övriga banden av aluzinkplåt. Vid slutbesiktningen noterades detta, men banden har fått sitta kvar på väggen eftersom det ä r ett unikt tillfälle att jämföra aluzinkplåt och varmförzinkad plåt i den aktuella miljön. BILD 31. Väggbeklädnad både med azuzinkpzåt och för'zinkad stålplåt.
' Q) 0 f., x...r:'r'r:... q H
30 I vissa fall där man vid slutbesiktning kunde notera flera kraftiga bakfall har ombyggnad skett. Se bild 34. Som framgår av bilden har ombyggnaden inte gett avsedd förbättri.ng. BILD 34. De Z av papptak som byggts om. Tyvärr utan resu Ztat eftersom man fort farande har bakfall och kvarstående vatten.
Sammanfattning 31 Efter ca 2 å rs exponering har aluzinkplåten inte förändrats på något anmärkningsvärt sätt. Exponeringstiden är också ännu mycket kort. Av bilderna framgår i vissa avseenden några förändringar och erfarenheter som speciellt bör föl jas vid efterföljande besiktningar. Detta galler i första hand o fläckar efter hantering o förändringar vid bättringsställen respektive dr bättring inte utförts o korrosionsangrepp i vattengångar o utveckling av f remdrost o hållbarhet hos lödningar o galvanisk korrosion o nötnl.ngskorrosion. : ti::y:: :::: `;:: ;:;a::; i : : ka '', :;ti:..ti;:;..:.. : : :.''ä;:::;;............ BILD 35. På Tomteboda postterminal finns ca 100 000 m2aluzin7<plåt. Dels i form av taktäckning och väggbeklädnad dels i form av bärverk o. dy. Nästa besiktnin g Nästa besiktning kommer att ske vid garantibesiktningen under 1985. Eventuella förändringar och andra iakttagelser kommer då att dokumenteras på motsvarande sätt som i denna PM.
db MBYGGNADSSTYRELSEN * Gernisonstryckeriet *Stockholm* 19e6 *