För ett klimatsmart Enköping Energiplan - Faktaunderlag Enköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-16
Innehåll SAMMANFATTNING 5 INLEDNING 7 MÅL, STYRMEDEL OCH POLITIK, NATIONELLT OCH REGIONALT 9 Nationella mål och styrmedel 9 Sveriges energi och klimatpolitik Nya institutioner för klimatarbetet Regeringens energi- och klimatpolitik Klimat och energifrågor i EU 10 Viktiga mål inom EU:s klimat- och energipolitik: Om utsläppshandel Clean Development Mechanism, CDM Joint Implementation, JI Hållbar utveckling 10 FN:s klimatkonvention Nationella miljömål antagna av riksdagen Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål Alla miljöproblemen lösta till 2020? Delmål för konkretiserat miljöarbete Tre åtgärdsstrategier för att nå miljömålen Kostnaden och nyttan med miljömålen De regionala miljömålen Kommer Uppsala län att uppnå miljömålen till utsatt datum? 11 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv Enabygdens miljömål Producerad av Enköpings kommun: Text: Henrik Bengtsson, kommunstyrelsekontoret Foto, omslag: Kristina Gyld Foto, inlaga: Se respektive bild Copyright 2009 Enköpings kommun. All rights reserved. KOMMUNALA STYRMEDEL INOM ENERGIOMRÅDET 15 Energikvaliteten har stor betydelse Kommunen har stor rådighet Energirådgivaren finns hos Miljö & Stadsbyggnad Kommunal energitillsyn Krav på energihushållning
ENERGIN I ETT MARKNADSPERSPEKTIV 17 El-energimarknader Elcertifikat ENERGIANVÄNDNINGENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ, HÄLSA OCH HUSHÅLLNING MED RESURSER 19 Allmänt om miljöpåverkan Olika slag av energi och dess miljöpåverkan 19 Ej förnybara energislag, fossila Förnybara energislag En annan uppdelning - tre resursslag Lokal påverkan 19 Regional påverkan 20 Global påverkan 20 Klimatpåverkan historiskt och globalt Klimatförändringen är inte enbart negativ Gränsen går vid 2 0 C Luftföroreningar kan ge allvarliga skador Kort om fossila bränslen El till synes ren energi Kort om Kärnkraft 22 Kort om Vattenkraft Kort om Vindkraft Värmepumpar Bioenergi Moderna pannor är betydligt bättre än gamla Stora förbränningsanläggningar har bättre rökgasrening Avfallsförbränning förnybar energiproduktion? Solenergi TRANSPORTERNA OCH JORDBRUKET STORA KÄLLOR TILL KLIMATPÅVERKANDE GASER I ENKÖPING 24 Transporterna Jordbruket Arbetsmaskinerna Den sista procenten 25 Partiklar Kväveoxider Flyktiga organiska kolväten - VOC Marknära ozon Koldioxid Metan ENERGILÄGET I ENKÖPING IDAG 27 Energistatistik i Sverige Energins grundläggande principer Sambandet mellan energi och effekt Energiförluster och verkningsgrad Energitillförsel till Enköping 28 Efterfrågan av energi styr tillförseln Lokala energitillgångar 28 Geotermisk värme Vindkraft Energi utvunnen ur Annelunds avfallsupplag Metangas värmer fjärrvärmenätet ENERGIANVÄNDNING I ENKÖPING 29 Transporterna I Enköping bor en tredjedel på landet Hur värms Enköpings småhus? Husets byggnadsår avslöjar hur det värms upp 32 industrier och 4000 småföretag Transporterna står för stor del av energianvändningen Attraktivt boende hos EHB 30 Enköpings hyresbostäder, EHB Energieffektivisering i EHBs bostäder 37 år med fjärrvärme i Enköping 30 Ena Energi AB - Enköpings kraftvärmeverk Vad är fjärrvärme Fjärrvärmens kundstruktur Ena Energi ett kraftvärmeverk Varför fjärrvärme? Fjärrvärmeverkets bränsle Energiskog i Enköping Mindre bekämpningsmedel vid salixodling Salixvegetation och biologisk mångfald Ena Energis produktion av el och fjärrvärme KOMMUNIKATIONER I LÄNET OCH I ENKÖPING 33 Resvanor i allmänhet hos svenskar Biltrafiken i Sverige och i Enköping Godstrafiken i Sverige REFERENSER 34
Fotograf: Henrik Bengtsson
Sammanfattning Varje kommun ska enligt lagen om energiplanering ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Kommunens senast antagna kommunala energiplan är från 1999. Detta dokument är en nulägesbeskrivning av den rådande energisituationen i Enköpings kommun. Nulägesbeskrivningen kompletteras med ett måldokument som visar vad Enköpings kommun ska uppnå. Det konkreta arbetet för att nå målen åligger respektive förvaltning och kommunalt bolag. Kommunen har möjligheter att påverka befintlig bebyggelse och kommande bebyggelses energianvändning genom sin energirådgivning och sitt planmonopol. Genom kommunens tillsyn kan befintliga och planerade verksamheter påverkas att bli mer energieffektiva och minska sin klimatpåverkan. Av all energi som fördes till Enköpings kommun år 2007 var 20 % el-energi, 3 % fjärrvärme, 40 % träbränsle och 39 % fossila energislag som används framför allt inom transportsektorn som drivmedel. De flesta småhusen inom kommunen värms med biobränsle i kombination med el. Ungefär 15 procent av alla småhus är anslutna till fjärrvärmen och 25 procent av husen värms direkt eller indirekt av el. Ungefär 15 procent av småhusen värms helt eller delvis med olja. Uppgifterna är från 2007 vilket medför att andelen oljeuppvärmda hus troligtvis har minskat. Enköpings kommun som organisation och arbetsgivare är en stor producent, leverantör och konsument av varor och tjänster. Kommunen vill vara en föregångare genom att handla mer energieffektivt och miljöriktigt. Enköpings hyresbostäder, EHB, är ett kommunalt bolag som erbjuder lägenheter, radhus och lokaler. EHBs bostäder och lokaler värms nästan uteslutande av fjärrvärme från Ena Energi. Ena Energi är ett kommunalt bolag som säljer el och värme som kommer från biobränslen. Elproduktionen uppgår till en femtedel av elanvändningen inom kommunen. Genom den stora anslutningsgraden av fjärrvärme har många oljepannor ersatts med fjärrvärme vilket minskar utsläppen av koldioxid. Ena energi arrenderar jordbruksmark där det odlas salix som utgör en del av det biobränsle som driver i kraftvärmeverket. Transporterna är den största källan till koldioxidutsläpp i Enköpings kommun. Cirka 4,5 % av alla registrerade bilar i kommunen är miljöbilar. Antalet nyregistrerade miljöbilar har ökat mycket på sista tiden i Sverige vilket troligtvis även gäller i Enköpings kommun. Pendlingen till närliggande städer från Enköpings kommun ökar medan pendlingen till kommunen är relativt oförändrad. 4 5
Fotograf: Henrik Bengtsson
Inledning Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljö- och energiområdet. Under arbetet med energiplanen har kommunen taget flera viktiga strategiska beslut inom området. Två exempel är att all el som används i den kommunala verksamheten ska komma från förnybara energislag samt att nya tjänstebilar ska vara miljöbilar. För att kunna inspirera medborgare, företag och organisationer att använda energin på ett sätt som främjar utvecklingen måste Enköpings kommun ligga i framkant. Det innebär låg användning av fossila bränslen och hög energieffektivitet. Lagen om energiplanering talar om att varje kommun ska ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Lagen om energiplanering beslutades 1977 för att minska energislöseriet och främja sparandet av energi. 1 Lagen talar om att varje kommun ska ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Enköpings kommuns energiplan har flera syften. Den ska långsiktigt minska energianvändningen och dess miljöpåverkande utsläpp. Den ska också tydliggöra och visa att miljö- och energifrågorna står högt upp på kommunens agenda. Enköpings första energiplan arbetades fram 1996. Ytterligare tre energiplaner följde den första och den senaste arbetades fram 2005 av Ena Energi. Den blev dock aldrig antagen av fullmäktige. Enköpings energiplan föreslås bestå av två dokument. Dels detta faktaunderlag som beskriver energisituationen idag och dels ett måldokument som visar de av kommunfullmäktige föreslagna målen inom energiområdet. Arbetet med energiplanen har medfört att energifrågorna uppmärksammats mer än vanligt och det kommer att leda till ett antal tuffa utmaningar för framtiden. Det praktiska arbete för att nå målen kommer att utföras av varje förvaltning och bolag. Tillsammans har Enköpings kommun en fantastisk möjlighet att lyckas väl. 6 7
Fotograf: Henrik Bengtsson
Mål, styrmedel och politik, nationellt och regionalt Nationella mål och styrmedel Staten och kommunerna har olika styrmedel för att påverka. Dessa kan delas in i: Administrativa styrmedel, exempelvis lagar och förordningar. Ekonomiska styrmedel, exempelvis taxor, lån, bidrag och skatter. Informativa och mjuka styrmedel, exempelvis utbildning, information, rådgivning och samverkan. Sedan 1990-talet har flera politiska mål och styrmedel tillkommit på energiområdet. Nedan följer ett avsnitt som beskriver kortfattat miljöpolitiken på central nivå. Sveriges energi och klimatpolitik Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken skall skapa villkoren för effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Dessa riktlinjer för energipolitiken fastställdes av riksdagen i det energipolitiska beslutet 1997. Den svenska klimatpolitiken innehåller mål på kortare och längre sikt för att begränsa vår påverkan på klimatet. I Sveriges klimatstrategi ingår både nationella styrmedel och styrmedel som är gemensamma för hela EU. Styrmedlen har införts och skärpts successivt sedan 1990- talets början genom beslut inom energi-, transport-, miljö- och skattepolitikens områden. De senaste åtta åren har de svenska utsläppen legat under 1990 års nivå med i genomsnitt 4,5 procent. 2 År 2006 var utsläppen 8,7 procent under 1990 års nivå. Många olika styrmedel i klimatstrategin bidrar till denna positiva utsläppsutveckling. Ekonomiska styrmedel i energisektorn som energi- och koldioxidskatter och elcertifikat har stor betydelse. I transportsektorn bidrar energi- och koldioxidskatter till att dämpa ökningen av utsläppen trots att trafiken totalt sett ökar. Skattebefrielse för biodrivmedel tillsammans med en andra styrmedel bidrar till att andelen biodrivmedel och miljöbilar ökar. Nya institutioner för klimatarbetet Den svenska regeringen tog i december 2006 tre initiativ till en breddad och fördjupad samverkan mellan näringsliv, forskning och politik: 3 En kommission för hållbar utveckling Ett vetenskapligt råd för klimatfrågor En parlamentarisk beredning Med dessa initiativ vill regeringen öppna för en fördjupad analys av utmaningar och möjligheter inom klimatområdet, som kan ligga till grund för slutsatser, mål och konkreta åtgärder. Regeringens energi- och klimatpolitik I regeringsförklaringen hösten 2006 står det bland mycket annat att energifrågorna tillsammans med klimatfrågorna är avgörande utmaningar. Det ska löna sig att ta miljöansvar genom utformning av miljöoch energibeskattningen. I februari 2009 meddelade Allians för Sverige att partiledarna enats om en gemensam energipolitik. Grunden i denna strategi är EU:s klimat och energipolitik. 8 9
Regeringens energipolitik vilar på tre grundpelare: Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Regeringen har beslutat att följande punkter ska vara uppfylla år 2020: 50 procent förnybar energi 10 procent förnybar energi i transportsektorn 20 procent effektivare energianvändning 40 procent minskning av klimatgaser Regeringen har även beslutat om långsiktiga prioriteringar inom energi- och miljöområdet. Olja ska inte längre värma bostäder och lokaler till år 2020. I transportsektorn vill regeringen bryta fossilberoendet och ha en fordonsflotta som inte drivs med fossila bränslen till år 2030. Kärnkraften kommer även fortsättningsvis vara en viktig del av den Svenska elförsörjningen. Men de förnybara energikällorna som vindkraft, kraftvärme och övriga tekniker måste står för en betydande del av elproduktionen. Regeringen vision för år 2050 är att Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Klimat och energifrågor i EU Klimatförändringar, ökat importberoende och högre energipriser är problem som alla EU-länder står inför. 4 Samtidigt ökar hela tiden medlemsstaternas ömsesidiga beroende av varandra. Ett strömavbrott i ett land kan direkt få följder i andra länder. EU:s stats- och regeringschefer har som långsiktigt mål gemensamt beslutat att begränsa klimatets förändring till högst 2 graders temperaturökning över förindustriell nivå. I Kyotoprotokollet åtog sig EU:s dåvarande 15 medlemsländer att gemensamt minska utsläppen med 8 procent till år 2010 jämfört med 1990-års nivå. EU:s åtagande har fördelats mellan medlemsländerna via en så kallad bördefördelning. Bördefördelningen ger Sverige möjlighet att öka utsläppen med fyra procent under perioden 2008 2012. Europeiska rådet enades i mars 2007 om att ensidigt åta sig att minska utsläppen med 20 procent till år 2020 jämfört med 1990 års utsläpp. Om andra industriländer ansluter sig till ett nytt globalt klimatavtal för år 2020 har rådet beslutat att utsläppen ska minska med 30 procent förutsatt att andra industriländer åtar sig jämförbara reduktioner. Viktiga mål inom EU:s klimat- och energipolitik: 5 Europeiska rådet har antagit följande mål för EU: 20 procent lägre utsläpp av växthusgaser till 2020 - klimatmålet, 20 procent ökad energieffektivitet, 20 procent förnybar energi - förnybarhetsmålet. I detta mål ingår att andelen biodrivmedel skall vara 10 procent av trafikens energianvändning. Om utsläppshandel Handel med utsläppsrätter för koldioxid omfattar drygt 730 svenska anläggningar inom industri och energiproduktion. 6 Totalt berörs cirka 13 000 anläggningar i hela EU motsvarande cirka 40 procent av de totala utsläppen av koldioxid inom unionen. På EU-nivå tas en rad initiativ för att utveckla utsläppshandeln så att fler länder, samhällssektorer och växthusgaser ska kunna omfattas Systemet bygger på att EUkommissionen beslutar om hur mycket koldioxid som totalt får släppas ut från de företag som ingår i utsläppshandeln. Tanken är att utsläppen minskar när priset på utsläppsrätter överstiger kostnaden för att minska utsläppen genom förändringar i produktion eller teknik vid det enskilda företaget. En förutsättning för att handeln ska leda till minskade utsläpp är därför att det finns en brist på utsläppsrätter på marknaden. Systemet med EUs utsläppshandel ses som ett viktigt verktyg för att minska utsläppen av koldioxid inom unionen. Clean Development Mechanism, CDM CDM innebär att aktörer i länder med utsläppsåtagande enligt Kyotoprotokollet kan genomföra utsläppsminskande åtgärder i länder som är anslutna till protokollet men som inte har några kvantitativa åtaganden (i allmänhet u- länder). Investeringar ska även bidra till hållbar utveckling i värdlandet. Efter omfattande granskning och godkännande av FN:s CDM-styrelse kan en särskild typ av utsläppskrediter, CER, utfärdas. En värdefull bieffekt av CDM bedöms vara att det bidrar till överföring av teknik. Såväl stater som företag kan investera i och använda CDM för att uppfylla sina utsläppsåtaganden. Joint Implementation, JI JI innebär samarbetsprojekt mellan aktörer i länder med åtaganden om utsläppsminskningar enligt Kyotoprotokollet. Efter omfattande granskning kan en särskild typ av utsläppskrediter, ERU, utfärdas. En investering enligt JI bedöms ge värdefulla bieffekter genom överföring av teknik från ett land till ett annat. Liksom för CDM är målsättningen att insatserna även ska bidra till modernisering och effektivisering av industri- och energisektorn i värdlandet. Liksom för CDM kan såväl stater som företag investera i och använda JI för att uppfylla sina utsläppsåtaganden. Hållbar utveckling Vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 antog världens stater handlingsprogrammet Agenda 21, som ger riktlinjer för arbetet. Syftet är att skapa en hållbar utveckling i världen, dvs. en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. I Agenda 21 anges att alla kommuner ska arbeta fram lokala handlingsplaner för en hållbar utveckling. Vikten av uthålliga energilösningar betonas. Något annat som betonas är underifrånperspektivet, dvs. att det inte enbart är kommunen som ska sitta inne med alla svar, utan att skolor, företag, organisationer och enskilda också ska engageras i arbetet. Vid Rio-konferensen antogs också FN:s klimatkonvention, som utgör grund för det internationella arbete för att begränsa klimatförändringarna som därefter påbörjats. FN:s klimatkonvention Enligt FN:s klimatkonvention ska växthusgaserna i atmosfären stabiliseras på en nivå som inte påverkar klimatet på ett farligt sätt. EU har beslutat att temperaturökningen inte ska bli mer än 2 grader för garantera klimatkonventionens mål. Detta anses innebära en halvering av de globala växthusgasutsläppen till år 2050. Konventionen som antogs 1992 innehåller inga bindande krav för de 150 länder som antagit den, utan allmänt hållna mål. För mer än tio år sedan i Kyoto, Japan, 1997, försågs klimatkonventionen med ett protokoll, Kyotoprotokollet, där bindande avtal om minskade växthusgasutsläpp föreslogs. Det innebär att i-länderna ska minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 5 procent till perioden 2008 2012 jämfört med 1990. 7 Nya åtaganden efter 2012 har därefter börjat diskuteras i klimatförhandlingarna. En del av minskningen i Kyotoprotokollet kan ske med flexibla mekanismer, vilket innebär att ett land kan dra nytta av utsläppsminskningar som åstadkoms i andra länder. Köpenhamnsprotokollet Copenhagen Accord är namnet på den klimatuppgörelse som gjordes i december 2009. Det var svårt för länderna att enas om hur mycket varje land ska minska sina utsläpp av växthusgaser. Den överkommelse som kom till stånd innebär att den globala upp-
Fotograf: Henrik Bengtsson värmningen inte ska överstiga 2 grader. I överenskommelsen anges att i-länderna ska ge 30 miljarder dollar i klimatstöd till utvecklingsländer under 2010 2012 och från 2020 ska en årlig fond på 100 miljarder dollar finansiera klimatåtgärder i den fattiga världen. Det blir valfritt för länderna att ansluta sig till Köpenhamnsprotokollet. Nationella miljömål antagna av riksdagen Sverige har en ambitiös miljöpolitik där målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Därför antog Sveriges riksdag i slutet av 1990-talet mål för miljökvaliteten inom 16 områden. 8 Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Regeringen har inrättat ett Miljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen syftar till att: främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och natur-miljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Strävan är att till nästa generation ha löst de stora miljöproblemen. Måldatum är år 2020 för alla målen förutom klimatmålet som har måldatum 2050. I dagsläget ser det ut som att flertalet av miljömålen inte kommer att nås. Endast ett miljömål, Skyddande ozonskikt, kommer med nuvarande åtgärdstakt att nås. Sex av miljömålen bedöms kunna nås om fler åtgärder sätts in och nio av miljömålen bedöms vara mycket svårt eller inte alls nåbart även om fler åtgärder sätts in. För att generationsmålet 2020 ska klaras krävs ett stort engagemang hos många aktörer i samhället, speciellt kommunerna som bör vara föregångare. Delmål för konkretiserat miljöarbete Från november 2005 finns det delmål antagna av riksdagen för att konkretisera miljöarbetet på vägen mot miljömålen. Delmålen anger inriktning och tidsperspektiv. Några utgör en del av hela miljökvalitetsmålet, andra utgör ett steg på vägen. Nya delmål kommer att behöva utvecklas efter hand. Tre åtgärdsstrategier för att nå miljömålen Riksdagen har fastställt att arbetet med miljökvalitetsmålen ska koncentreras i tre strategier En strategi för effektivare energianvändning och transporter för att minska utsläppen från energi- och transportsektorerna. För att nå långsiktiga miljömål om bl.a. begränsad klimatpåverkan räcker det inte enbart med tekniska effektivitetsökningar, förnybar energi och reningsutrustning. Människornas beteende måste också ändras. En strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp för att minska användningen av naturresurser, minska de diffusa utsläppen av miljögifter och för att skapa energi- och materialsnåla kretslopp. En strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö för att bevara den biologiska mångfalden och värdefulla kulturmiljöer, skydda människors hälsa, samt för miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur. Kostnaden och nyttan med miljömålen Miljömålsrådet, som samordnar miljömålsarbetet i Sverige, bedömer att den samhällsekonomiska nyttan med åtgärderna för att nå miljömålen är större än kostnaderna. 9 Vinsten är ofta svår att kvantifiera, men de uppskattningar som gjorts i form av både ekonomiska och kvalitativa bedömningar pekar på att det är samhällsekonomiskt effektivt att genomföra de åtgärder som är föreslagna för att nå miljömålen. Om miljösatsningarna är samhällsekonomiskt lönsamma blir den långsiktiga tillväxten högre än vad den hade blivit om miljöskyddskostnaderna hade sparats in. Utöver de drygt 8 miljarder kronor per år som insatserna för att uppnå miljömålen i nuläget kostar staten kommer ytterlig- 10 11
are åtgärder som föreslås för att nå målen att kosta staten 5 10 miljarder varje år, beroende på hur styrmedlen utformas. Förslagen kommer därtill att leda till att andra aktörer får kostnader på 10 15 miljarder. Detta gör att den sammanlagda samhällsekonomiska kostnaden för förslagen landar på omkring 20 miljarder. Idag lägger kommuner och företag ned runt 30 miljarder om året på miljöskyddskostnader, utöver de 8 miljarder som staten satsar. Den samhällsekonomiska kostnaden för arbetet med att uppnå miljömålen uppgår i dagsläget därigenom totalt sett till närmare 40 miljarder årligen. Tillsammans med de föreslagna åtgärderna uppskattas de samhällsekonomiska kostnaderna alltså uppgå till cirka 60 miljarder, d.v.s. runt 2 % av BNP. Det motsvarar ungefär den summa som intäkterna från miljörelaterade skatter uppgår till idag. De regionala miljömålen Uppsala län är ett av de snabbast växande länen i Sverige. 10 Tillsammans med Stockholm län, Mälardalen och Uppsala län utgör de tillsammans landets största arbetsmarknad och en tredjedel av Sveriges befolkning bor här. Naturen i länet kännetecknas av kalkrik berggrund, värdefulla våtmarker och en unik skärdgårdsmiljö. Dessutom finns ett rikt odlingslandskap med både djurhållning och växtodling. Uppsala län har sedan tillkomsten av miljömålen haft ansvar för att regionalt anpassa de nationella miljömålen. Länet har antagit miljömål som utgår från de nationella miljökvalitetsmålen. Dessa regionala miljömål fastställdes tillsammans med kommunerna och regionala organisationer år 2003. Under år 2007 påbörjades en revidering av målen, bland annat på grund av nya och ändrade nationella delmål samt att länet utökats med Heby kommun. Kommer Uppsala län att uppnå miljömålen till utsatt datum? Länsstyrelsen följer regelbundet upp hur miljömålsarbetet fortlöper. Den senaste genomgången 2008 visar att ett av miljömålen är troligt att nå medan nio av miljömålen kan nås men bara om fler åtgärder sätts in och skyndar på processen. Fem av miljömålen kommer att vara svåra att nå till slutdatumet 2020. Begränsad klimatpåverkan Länsstyrelsen bedömer att det är möjligt att nå miljömålet, men att ytterligare åtgärder i så fall kommer att krävas. Att minska koldioxidutsläppen med 15-30 % till år 2020, räknat från 1990 års värden, bör vara möjligt. Utmaningen ligger i att hitta hållbara lösningar för trafiken och energisektorn. Frisk luft Länsstyrelsen bedömer att det är möjligt att nå miljömålet, men att ytterligare åtgärder i så fall kommer att krävas. Framför allt behövs hållbara lösningar för trafiken, som är den största källan till utsläpp av partiklar och kväveoxider i Uppsala län. Bara naturlig försurning Länsstyrelsen bedömer att det är möjligt att nå miljömålet till år 2020. Mycket av de försurande ämnena kommer från utlandet men även inhemsk förbränning bidrar till försurningen. Tack vare att länets berggrund är rik på kalk dämpas de negativa effekterna. Det är viktigt att minskningen fortsätter både i länet och i övriga Sverige samt i utlandet. Giftfri miljö Länsstyrelsen bedömer att miljömålet är svårt att nå till år 2020. Framför allt är det svårt att i tillräckligt snabb takt fasa ut farliga kemikalier. Hälsofarliga ämnen används i många produkter som läkemedel, bekämpningsmedel, tvätt- och rengöringsmedel men också i kläder. Många av kemikalierna tar lång tid för naturen att bryta ned vilket märks genom förorenade marker eller kvaliteten på grundvattnet. Skyddande ozonskikt Länsstyrelsen bedömer att det är möjligt att nå miljömålet för frisk luft, men att ytterligare åtgärder i så fall kommer att krävas. Framför allt behövs bättre information till företag och allmänhet om hur man bäst tar hand om avfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen. Säker strålmiljö Länsstyrelsen bedömer att det är möjligt att nå miljömålet, men ytterligare åtgärder kommer i så fall att krävas. Framför allt behövs fortsatta åtgärder mot radon i bostäder och ökad kunskap hos allmänheten om riskerna med UVstrålning. Ingen övergödning Länsstyrelsen bedömer att miljömålet kommer att vara svårt att nå till 2020. Framför Fotograf: Henrik Bengtsson
allt fosfor, som är starkt bunden till partiklar och finns lagrad i mark och sediment, fördröjer återhämtningen även om vi minskar utsläppen. De gödande ämnena kommer i stor utsträckning från jordbruket och från enskilda avlopp. Levande sjöar och vattendrag Länsstyrelsen bedömer att det är möjligt att nå miljömålet men ytterligare åtgärder kommer i så fall att krävas. Framför allt krävs skydd och restaureringar av vattenmiljöer samt att kunskapen om känsliga arter och miljöer beaktas i planeringen. Grundvatten av god kvalitet Länsstyrelsen bedömer att miljömålet är svårt att nå till 2010. Framför allt behövs saneringar av förorenade områden och arbete med förebyggande tillsyn. Rester av bekämpningsmedel och lösningsmedel har hittats i vissa av länets grundvattentäkter. Hav i balans samt levande kust och skärgård Länsstyrelsen bedömer att det är möjligt att nå miljömålet men ytterligare åtgärder kommer i så fall att krävas. Framför allt krävs att havet nyttjas på ett hållbart sätt så att dess produktionsförmåga och de unika natur- och kulturvärden som finns vid kusten bevaras. En förutsättning för att nå målet är att också miljömålen Ingen övergödning och Giftfri miljö uppnås. Myllrande våtmarker Länsstyrelsen bedömer att det är möjligt att nå miljömålet men ytterligare åtgärder kommer i så fall att krävas. Framför allt måste större areal våtmark skyddas och återskapas i skogs- och odlingslandskapet. Levande skogar Länsstyrelsen bedömer att miljömålet är svårt att nå till år 2020. För att nå målet måste bland annat skötseln anpassas till det som står i länets åtgärdsprogram för hotade arter och markägare informeras om skogens värden. Ett rikt odlingslandskap Länsstyrelsen bedömer att det är möjligt att nå miljömålet, men ytterligare åtgärder kommer i så fall att krävas. Framför allt krävs att odlingslandskapets kulturvärden bevaras och att lokala projekt stöds som kan bevara ett aktivt jordbruk. God bebyggd miljö Länsstyrelsen bedömer att det är möjligt att nå miljökvalitetsmålet men ytterligare åtgärder kommer i så fall att krävas. Framför allt rörande buller, grönstruktur och kulturmiljö. Men åtgärder för bättre inomhusmiljö och avfallshantering samt för minskat uttag av naturgrus är också viktiga. Ett rikt växt och djurliv Länsstyrelsen bedömer att det kommer att vara svårt att nå miljökvalitetsmålet. I länet finns landets fjärde största andel av hotade växter och djur. Trots nya redskap och resurser inom naturvårdsarbetet är det en alltför stor utmaning att uppnå att andelen hotade arter ska ha minskat med 30 procent, liksom att nå delmålet om ett hållbart nyttjande. Enabygdens miljömål Enköpings kommun har valt att formulera 12 lokala miljömål, Enabygdens miljömål, som går i linje med Sveriges nationella miljömål men med en lokal anpassning. Miljömålen tar avstamp från Enköpings kommuns Vision 2015 där kommunen ska vara det gröna livsrummet där samhällsutveckling och infrastruktur utgår från ett hållbarhetsperspektiv för att inte äventyra tillvaron för kommande generationer. Enabygdens miljömål antogs av en enhällig fullmäktigeförsamling hösten 2009. 12 13
Fotograf: Henrik Bengtsson
Kommunala styrmedel inom energiområdet Enköpings kommun har ansva ret för energiplaneringen i kommunen. Enköpings kommun är också ansvarig för den fysiska planeringen och bestämmer således över mark- och vattenområdens användning. I detaljplaner kan kommunen styra byggnaders och anläggningars placering, utformning och i vissa fall tekniska utförande. Kommunen kan ställa högre, tuffare energikrav än vad står i Boverkets byggregler vid byggande på egen mark. Kommunen kan vara drivande och ta initiativ till gemensamhetslösningar för flera fastigheter, exempelvis värmepump eller närvärmeverk. I alla planläggningar av nya bostadsområden förs diskussioner om hur området ska tillgodose sitt uppvärmningsbehov vilket inte på förhand är givet. De tekniska framstegen inom bostadsbyggandet gör att s.k. lågenergihus, som är avsevärt mycket energieffektivare än konventionellt byggda hus, blir ekonomiskt lönsamma att bygga och därmed något som vi troligtvis kommer att få se mer av i kommunen. Byggkostnaden är ett fåtal procent av den totala driftskostnaden sett ur husets totala livslängd på cirka 70 år. Merkostnaden för att bygga huset energieffektivt är alltså marginell sett i livscykelperspektiv. Ofta är det inte ekonomiskt lönsamt att ansluta lågenergihus till fjärrvärmenätet på grund av den relativt sett höga anslutningskostnaden. Energikvaliteten har stor betydelse Rent energikvalitetmässigt är fjärrvärmen att föredra framför exempelvis värmepumpar i hus och lokaler eftersom värme har den lägsta energikvaliteten och värmepumpar drivs med el som har den högsta energikvaliteten. Kommunen har stor rådighet I flertalet frågor använder kommunen sin rätt som myndighetsutövare som berör energiområdet. Kommunen beslutar bland annat om bygglov, kontrollerar företag ur miljösynpunkt och ger tillstånd för att vissa verksamheter ska få etablera sig inom kommunen. Kommunen beslutar även om lokala hälsoskyddsföreskrifter och kan besluta om förbud mot exempelvis vedeldning om det orsakar olägenheter. Enköpings kommun är en stor producent, leverantör och konsument av varor och tjänster. Genom dessa roller kan kommunen påverka energisystemet. Exempelvis äger kommunen det kommunala bolaget Ena Energi AB som levererar el och värme. Kommunen äger även bolaget Enköpings hyresbostäder AB, EHB. Kommunen kan besluta om att handla energieffektivt och miljöriktigt inom ramarna för lagen om offentlig upphandling. Upphandlade varor och tjänster, teknik, förnybara energislag och lokalproducerade varor är några exempel på vad kommunen har rådighet över. Energirådgivaren finns hos Miljö & Stadsbyggnad Kommunen har ett högt förtroende hos medborgarna och kan därmed sprida information inom energiområdet. Den kommunala energirådgivningen är ett exempel på detta. Energirådgivaren som finns på Miljö & Stadsbyggnad ger råd och information till hushåll, fastighetsägare och företagare inom kommunen. Det kan handla om energieffektivisering, konvertering av uppvärmningssystem, miljöanpassade transporter m.m. 14 15
Kommunal energitillsyn Även vid tillsynen av företag prioriteras energifrågorna Miljöinspektörerna kontrollerar förutom företagens miljö- och hälsoaspekter även verksamheten ur ett energiperspektiv för att minska energianvändningen. Effekten av sådan tillsyn blir ökad energimedvetenhet och minskad energianvändning. Genom Enköpings läge i Mälardalen är kommunen attraktiv för företagsetableringar vilket är mycket positivt. Vissa företagsetableringar kan dock genom sin verksamhet bidra till ökade miljöskadliga ämnen inom kommunen. Krav på energihushållning som kommunen måste förhålla sig till Det är Boverket som är den myndighet som bland annat bestämmer regler och krav för hur byggnader ska byggas i Sverige. Byggnader ska vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning. En del av Boverkets byggregler, BBR, gäller området energihushållning. Där står det bland annat att byggnader som är större än 60 kvm ska förses med värmeåtervinning av ventilationsluften. 11 Boverket råder kommunernas byggnämnder, i Enköping Miljö- och byggnadsnämnden, att se till så att byggnader förses med en värmeväxlare eller en frånluftsvärmepump som ger minst 70 % i besparing av värmeenergin. Bostäder ska vara utformade så att energianvändningen högst uppgår till 110 kwh per kvm golvarea och år, hushållselen borträknad om värmekällan är fjärrvärme, pellets eller liknande. För en- och tvåbostadshus som värms med direktverkande el, berg/jordvärme eller frånluftsvärmepump gäller 55 kwh per kvm och år tillsammans med en effektgräns om 4,5 kw. Detta är minimimått som med dagens byggteknik inte är någon svår uppgift att nå. Fotograf: Henrik Bengtsson
Energin i ett marknadsperspektiv El-energimarknader Den svenska elmarknaden avreglerades 1 januari 1996. 12 Sedan dess skiljer man på elleverantörer och elnätsoperatörer. Alla elleverantörer, vare sig dessa är producenter med egna kraftverk eller enbart handlare som köper och säljer el, har rätt att transportera sin el på vilket nät som helst och sälja till vilken kund som helst. Därmed kan kunderna välja den elleverantör de önskar. Det nya elnätet är liksom det gamla en monopolverksamhet, dvs. förbrukare på en viss ort har bara ett elnät och ett nätföretag att välja på och ansluta sig till för att få tillgång till el. Elnätsverksamheten är därför utsatt för monopolkontroll av en statlig myndighet som ska se till att nätföretaget upprätthåller tillfredsställande driftsäkerhet och inte sätter oskäliga priser för anslutningen. Sedan avregleringen i slutet på 1990 kan man och bör man som privatperson göra ett aktivt val av elleverantör. Genom att elkonsumenterna aktivt väljer elleverantörer upprätthålls konkurrensen vilket också driver på utvecklingen inom energiområdet. Som en följd av avregleringen är eltarifferna uppdelade i två helt skilda delar, nättariffen och eltariffen. Nättariffen är den avgift som fastigheten betalar för att vara inkopplad på det lokala elnätet. Den är ofta uppdelad i en fast årsavgift och en rörlig överföringsavgift för transporten av el. Priset på överföring av el är ett antal öre per kwh och har inget att göra med priset för elkraften. Det är energimyndigheten som granskar att elnätsföretagen inte tar ut en oskälig avgift. Varje fastighet eller lägenhet har en elmätare som visar hur mycket el som levererats till kunden. Elnätsföretaget är skyldigt att minst varje månad läsa av mätare och skicka uppgifterna till elleverantören. Eltariffen är det samma som elpriset d.v.s. en kostnad för själva elen. I elpriset inkluderas produktionskostnaden för el från kraftverket, överföring av el på nätet samt statliga skatter och avgifter. Om man som privatperson inte väljer en elleverantör kommer elnätföretaget att välja en elleverantör åt en. Elcertifikat För att stödja och stimulera produktion av förnybar el på ett marknadsmässigt sätt infördes elcertifikatsystemet 2003. I korthet är elcertifikatet ett bevis som ges elektroniskt till producenter av förnybar el d.v.s. från vindkraft, solenergi, vissa biobränslen och viss vattenkraft. Syftet med elcertifikatsystemet är med ekonomiska medel styra elproduktionen från kärnkraft till mer miljövänliga energikällor. För villaägare, lägenhetsinnehavare och andra elkonsumenter innebär det att en extra avgift (elcertifikatsavgift) påförs elräkningen. 16 17
Fotograf: Kristina Gyld
Energianvändningens påverkan på miljö, hälsa och hushållning med resurser Allmänt om miljöpåverkan All energianvändning påverkar miljön i olika grad. Här beskrivs i allmänna ordalag de olika energislagens miljöpåverkan. Olika slag av energi och dess miljöpåverkan All energianvändning, från bilkörning till biobränsleeldning påverkar vår miljö. Vissa energislag har bildats flera miljoner år sedan, exempelvis olja, kol naturgas och uran. Andra energislag har bildats under vår livstid, exempelvis trädbränsle. Vissa energislag kan nyttjas direkt med rätt teknik, exempelvis vatten- och vindkraft. Oavsett vilket energislag eller energikvalitet som vi använder kommer den lokala och i vissa fall den globala miljön påverkas. Här följer en redogörelse över de energislag som används i vårt samhälle och vilken påverkan dessa har på vår miljö. Ej förnybara energislag, fossila Energislag som bildats för miljoner år sedan benämns fossila och är därmed inte förnybara. Tiden det tar för dessa ämnen att bildas står absolut inte i paritet med användningen. Olja, stenkol, naturgas är tre exempel på energislag som ger ifrån sig koldioxid när de förbränns. Förnybara energislag Genom solens energi i form av solljus kan jorden fungera som kretslopp. Växter tar upp koldioxid från atmosfären och tillsammans med solljuset kan de växa. När vi sedan eldar veden får vi den energi som trädet tog upp från solen. Koldioxiden som bands in för att bilda veden släpps åter ut i atmosfären. Det har alltså inte tillkommit eller försvunnit någon koldioxid sett över en längre tidsperiod. Därför kan en flygresas koldioxidutsläpp inte kompenseras med att plantera träd som tar upp koldioxid. Koldioxiden som släpps ut från flygresan hör inte hemma i vår tidsperiod utan det blir ett nettotillskott den dagen då de planterade träden förmultnar eller förbränns. En annan uppdelning - tre resursslag Lagerresurser är ämnen som finns i jordskorpan i vissa mängder. Människans användning av dessa utarmar successivt lagren och flyttar dem från jordskorpan till jordytan och atmosfären. De som används som energislag är mestadels kol, olja, naturgas och uran. Lagerresurserna är inte förnybara energislag. Flödesresurser är sådan energi som ständigt strömmar på jordklotet och i dess ekosystem. Ur resurshushållningssynpunkt kan flödesresurserna användas fritt och i obegränsade mängder under förutsättning att användningen inte skadar de ekologiska systemen. De huvudsakliga flödesresurserna är vattenkraft, vindkraft och solenergi. Flödesresurserna är förnybara energislag. Beståndsresurserna utgörs av ekologiska system och den biologiska produktion som den åstadkommer. Ur resurssynpunkt kan beståndsresurserna användas fritt så länge uttag och återväxt ligger i balans med varandra och så att det inte skadar de ekologiska systemen. I denna grupp ingår biobränslen som träpellets, RME (rapsmetylester) och etanol. Energianvändningens miljöpåverkan kan också delas in i kategorier efter dess miljöpåverkan. LOKAL påverkan Medborgarna i Enköping påverkas av hälsoeffekter från lokala utsläppskällor som ex- 18 19
empelvis vedeldning, trafik och produktframställning. De påverkande faktorerna kan vara partiklar från vägbeläggning, kolväten från förbränningsmotorer, utsläpp från miljöfarliga verksamheter eller genom gamla deponier. RegionAL påverkan Försurning och oxidantbildning på grund av utsläpp av svaveloch kväveoxider samt flyktiga kolväten är regionala problem. En stor del av det sura nedfallet kommer från våra europeiska grannar. Global påverkan Genom att vår energianvändning till stor del består av fossila bränslen vars huvudsakliga biprodukt är koldioxid blir utsläppen en global problematik. Det är ur denna fråga som klimatdebatten har uppstått. Klimatpåverkan historiskt och globalt Den observerade globala uppvärmningen under 1900- talet är otvetydig. 13 FNs klimatpan-el IPCC slår fast att det finns en tydlig samstämmighet mellan människans utsläpp av växthusgaser och de uppmätta temperaturökningarna under det förra seklet. Med mycket stor säkerhet har människans aktiviteter sedan 1750 bidragit till den globala uppvärmningen. Det är mycket sannolikt att merparten av den observerade temperaturökningen sedan mitten av 1900-talet beror på människans utsläpp av växthusgaser. Atmosfärens växthusgaskoncentration överstiger vida de förindustriella värdena. Dagens koncentrationen av koldioxid och metan i atmosfären är den högsta på 650 000 år. Klimatfrågan är troligen det största miljöhotet i vår tid och den blir förmodligen den svåraste att lösa. Den fossila energin i form av kol och olja har skapat det välstånd vi har idag. Allt vi ser som i modern tid byggts av människor har på ett eller annat sätt förbrukat fossila energislag. Sedan industrialismen har människan nyttjat jordens lagerresurser för att producera varor och tjänster i en takt som ökat till i våra dagar. Totalt sett har koldioxidhalten ökat med 32 procent sedan förindustriell tid, dvs från 280 miljondelar till dagens 370 miljon-delar. 14 Kort om växthuseffekten Växthusgaser, främst koldioxid, dikväveoxid (lustgas) och metan finns naturligt i atmosfären. Tillsammans med vattenånga fångar de upp jordens värmestrålning vilket gör temperaturen på jorden behaglig, cirka 15 grader i medeltemperatur. 15 Utan denna naturliga växthuseffekt skulle det vara mycket kallt på jorden. De från människan uppkomna utsläppen av växthusgaser ökade med 70 procent mellan 1970 och 2004. Koldioxiden ökade med 80 procent under samma period. Genom en ökad halt av koldioxid i atmosfären förväntas havsvattennivån stiga, biodiversiteten bli än mer hotad och vädret bli mer instabilt. Dessutom kan en ökad koldioxidhalt förändra förutsättningarna för odling, öka riskerna för översvämningar samt ökad ökenspridning. Växthusgas Koldioxid Metan Dikväveoxid (lustgas) Fluorerade gaser Fluorerade gaser Svavelhexaflourid Koldioxidekvivalenter Vattenånga och koldioxid är de vanligaste växthusgaserna. Men det finns även andra gaser som förekommer i betydligt mindre mängder men som däremot är mycket mer kraftfulla som växthusgaser än koldioxid, se tabell 1. För att kunna jämföra utsläppen räknar man därför om vissa gaser till koldioxidekvivalenter eller Global warming potential, GWP. Eftersom växthusgaserna har olika livslängd sätter man dess växthusgaspåverkan i relation till ett tidsspann, vanligtvis 100 år. Se tabell 1. Dessa sex växthusgaser regleras av kyotoprotokollet. Jämfört med koldioxid är gaserna olika kraftfulla som växthusgaser vilket visas av gasernas GWP100. Klimatförändringen är inte enbart negativ Det finns troligtvis även positiva sidor med ett varmare klimat och en högre koldioxidhalt i atmosfären. För Sveriges del kan det innebära en längre växtsäsong och därmed större biomassatillväxt av skogen och större odlingsproduktion. 16 I södra Sverige kan växtsäsongen förlängas med flera månader under de kommande hundra åren. För Sverige som helhet skulle skördarna kunna bli 20 procent större i söder om hundra år, och i norr skulle skördarna kunna öka med 50 procent. Dock kan problem finnas med vattentillgång eftersom Sydsverige allt oftare drabbas av sommartorka. Vintertid däremot kan det förväntas bli mer nederbörd vilket kan ställa till det för jordbrukarna. Ökad antal skadegörare och ökat närningsläckage hör också till den negativa delen av klimatförändringen. Gränsen går vid 2 o C Kemisk beteckning För att den globala temperatur inte ska stiga mer än två Livstid i atmosfären, år Global warming potential, GWP100 CO2 CH4 N2O HFC PFC SF6 varierande 12 120 1,5-264 2600-50000 3200 1 25 298 Ca 1000 Ca 7000 23 900 Tabell 1. Dessa sex växthusgaser regleras av kyotoprotokollet. Jämfört med koldioxid är gaserna olika kraftfulla som växthusgaser vilket visas av gasernas GWP100. grader, vilket bedöms vara en gräns för allvarliga klimatförändringar, krävs avsevärda minskningar i på kort tid. Det krävs att i-länderna minskar sina utsläpp med 70-85% till år 2050 samtidigt som u-länderna inte får bli lika fossilberoende som i-länderna är. I-länderna står för huvuddelen av koldioxidutsläppen i världen. Det globala genomsnittet är 4 ton koldioxid per person och år men det skiljer sig mycket mellan länderna. I USA ligger i topp med 20 ton koldioxid per invånare. I Sverige ligger snittet på 10 ton per invånare inklusive de utsläpp som sker i andra till följd av vår konsumtion. Exklusive konsumtion av utländska varor hamnar snittutsläppen av koldioxid per svensk på 6 ton. De svenska utsläppen av koldioxid har till största delen sitt ursprung i transporter 31 % och industri 26 %. Därefter kommer jordbruk 13 %, el- och värmeproduktion 13 % följt av bostäder och övriga sektorer. 17 Utsläppen minskade kraftigt under 1980-talet då kärnkraft och fjärrvärme byggdes ut. Sedan 1990-talet har utsläppen minskat från uppvärmningen i och med att fler fastigheter blivit anslutna till fjärrvärme. Utsläppen från industrin har varit relativt oförändrade, medan utsläppen från transporter har ökat med 10 procent. Sedan 1999 har de totala