Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Relevanta dokument
Energiläget i Dals-Ed


Energi- & klimatplan

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Energistrategi en kortversion

Dnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige

Energigas en klimatsmart story

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Indikatornamn/-rubrik

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energi- och klimatplan

Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun

Energi- och klimatstrategi

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Miljöarbete i Eskilstuna

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

ENERGIPLAN. Tanums kommun. Preliminär Hans Wikström, Fastighetsavdelningen EIE 06/141/SI

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

KARTLÄGGNING AV DET ENERGISTRATEGISKA ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 2013

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Tanums kommun

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Sysselsättningseffekter

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö. Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Vad gör vi i Örebro län?

Förslag till energiplan

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Energiplan för Vänersborg År

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

framtider Energisystemet 2020

Energikällor Underlag till debatt

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Energiremisseminarium 30/

Tekniska nämnden (22) Godkännande av föredragningslistan Tn 192. Information från samhällsbyggnadsförvaltningen

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Miljöbedömning av Alingsås energiplan

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Energiförbrukning 2010

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Strategin ska konkretisera och strukturera kommunens arbete och vare ett verktyg för att uppfylla fastställda mål inom miljö och klimatområdet.

ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN

Lokala perspektiv och hållbarhet

Energihushållning. s i handboken

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Miljöpolicy. Krokoms kommun

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

Vägval för energi och klimat

Miljöredovisning 2014

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Energisituation idag. Produktion och användning

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Förnybara energikällor:

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Solenergi i byggnader. 10 okt 2017

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Förnybarenergiproduktion

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Bilaga 1 Kommunfullmäktige Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimat- och energiplan Motala kommun

100 % Fossilbränslefritt Skåne

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Energieffektivisering av transporter

Tankar kring flytten av Kiruna Thomas Björnström, Energichef, Tekniska Verken/Kiruna Kraft

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

Klimatbokslut Klimatbokslut Om hur små steg kan göra stor skillnad.

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Energideklarationsrapport

Transkript:

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Älgafallet, januari 2009

Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy slår kommunen fast att den i all verksamhet och i alla beslut ska verka för att miljösituationen förbättras. Särskilt prioriterade är frågor som rör energi, transporter och livsmedel. För att främja hushållningen med energi och verka för en säker och tillräcklig energitillförsel, arbetar Tanums kommun med att utforma en energi- och klimatplan. Framtagandet av det här förslaget till energi- och klimatplan har skett inom ramen för Innovative Thinking. Ett EU-projekt med syfte att skapa en mer hållbar utveckling genom att effektivisera energianvändningen och ställa om till förnybar energi. Så skapar vi en hållbar energiförsörjning: Minskar den totala användningen av energi genom energihushållning och energieffektivisering. Minskar användningen av fossilbaserad energi genom en energiomställning. Minskar sårbarheten i energiförsörjningen genom lokal energiproduktion och eget ägande av produktionsenheter. Att upprätta en energiplan Varje svensk kommun måste enligt lag ha en aktuell energiplan för att främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Planen beskriver hur energin ska skapas, fördelas och användas inom kommunen. Till grund för planen och dess mål ligger kommunens miljöpolicy och de nationella och regionala miljömål som finns och som är anpassade till internationella överenskommelser. För att uppfylla målen i energiplanen måste det beslutas om ett antal åtgärder och aktiviteter. Åtgärder ska innehålla uppgifter om miljökonsekvenser, ekonomi, tidplan och ansvarig. Uppföljning av beslutade och genomförda åtgärder bör ske årligen. På följande uppslag redovisas de mål som har antagits av Tanums Tekniska nämnd och som ska vara uppfyllda 2020.

Kommunalt mål 2020 Mål inom riket eller EU Kommentar Den totala användningen av energi i kommunen, exklusive transporter, ska ha minskat med 10 procent, räknat per person jämfört med år 2000. EU:s mål är att minska den totala användningen av energi med 20 procent till 2020 jämfört med 1990. Nationellt ökade energiförbrukningen med ca 10 procent mellan år 2000 och 2006. Den största ökningen är inom transportsektorn. Tanums mål som är exklusive transporter (transittrafik inom kommunen) bedöms därför som realistiskt. De totala utsläppen av växthusgaser i kommunen, exklusive transporter, ska ha minskat med 40 procent jämfört med år 2000. EU:s klimatmål är att utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 procent till 2020 jämfört med 1990. Målet kan komma att höjas till 30 procent om fler länder följer med Tanums mål är realistiskt, både för att kommunen har goda möjligheter att använda bioenergi och för att transporterna är exkluderade. Tanums utsläpp minskade med ca 30 procent mellan år 2000 och 2006. Kollektivtrafikresandet i kommunen ska ha ökat med 10 procent jämfört med år 2000. Cykelvägnätet ska ha byggts ut med motsvarande 20 km jämfört med år 2000. Västtrafiks målsättning är att öka det kollektiva resandet i hela regionen med 75 procent till år 2020 jämfört med 2005. Tanums mål för kollektivtrafiken är lågt i jämförelse med Västtrafiks mål, eftersom den största ökningen av kollektivtrafiken spås ske i storstadsregionerna. Målet om utbyggnad av cykelvägnätet nås med nuvarande utbyggnadstakt på motsvarande 1 km/år. Målet bör ses som en lägsta nivå. 80 procent av Tanums kommunala fordon ska släppa ut mindre än 95 gram CO 2 /km EU:s mål är att 2020 ska nya bilar släppa ut högst 95 gram CO 2 /km. Tanums kommun kan genom en medveten upphandling styra vilken typ av bilar som ska ingå i den egna fordonsparken. Målet är realistiskt med hänsyn till den fordonspark som behövs för verksamheten.

Kommunalt mål 2020 Mål inom riket eller EU Kommentar Användningen av energi i de kommunala fastigheterna ska ha minskat med 20 procent räknat per kvadratmeter uppvärmd yta jämfört med år 2000. EU:s mål är att minska den totala användningen av energi med 20 procent till 2020 jämfört med 1990. Nationellt har trenden varit en svagt ökande energiförbrukning. Kommunens förbrukning minskade däremot med drygt 10 procent mellan år 2000 och 2007. För att klara målet krävs långsiktiga strategier, energieffektivisering och investeringar i energibesparande lösningar. Tillförd energi för uppvärmning av de kommunala fastigheterna ska vara 100 procent förnybar. EU:s har föreslagit ett obligatoriskt mål på 20 procent för andelen förnybar energi i EU:s energiförbrukning år 2020, och ett obligatoriskt mål på 10 procent för biobränslen. Redan idag sker uppvärmningen till 95 procent med förnybar energi (inräknad s.k. Grön el). Användningen av fossil energi har minskat med närmare 90 procent och används bara som spets/reservenergi i vissa fastigheter. Tanums kommun ska äga enheter som producerar förnybar energi motsvarande 50 procent av de kommunala fastigheternas elförbrukning. Att äga enheter som producerar förnybar energi (solceller, vindkraftverk, vågkraftverk, biogas) är ett sätt att klara av framtida energiprishöjningar och möjliggöra målet att 100 procent av uppvärmningen sker med förnybar energi. Målet innebär med nuvarande elförbrukning en produktion motsvarande ett vindkraftverk på ca 2 MW Ekologiska livsmedel ska utgöra 50 procent inom de kommunala tillagningsköken. Det nationella målet är att 25 procent av offentligt inköpta livsmedel ska vara ekologiska 2010. För Tanums kommun kommer målet om 25 procent att vara uppfyllt 2010. För att nå målet krävs en medveten strategi för upphandling och sannolikt en förändring av matsedelns innehåll.

Så skyddar vi oss Det blir inte bara varmare Dagens energianvändning med stor andel fossila bränslen påverkar miljön på flera sätt. Påverkan sker i alla led från utvinning till konsumtion och resthantering. Vid förbränning av fossila bränslen frigörs kol som varit bundet och undangömt under en lång tid. Detta tillskott av kol höjer koldioxidhalten i atmosfären och bidrar till växthuseffekten. Vi hör så gott som dagligen om de konsekvenser den för med sig. De senaste åren har forskarna till exempel lagt märke till att haven inte längre förmår absorbera mer koldioxid utan att vattnet där blir allt surare, något som påverkar det marina livet negativt. Ökad sårbarhet Klimatförändringarna vi nu ser har ekonomiska och sociala effekter både lokalt och globalt. Det förändrade klimatet ändrar också förutsättningarna för tillförsel och användning av energi. För vår del handlar det om varmare somrar, blötare, mildare vintrar och fler extrema vädersituationer. Detta förändrar det årliga mönstret för energianvändningen och ökar risken för störningar i energidistributionen. Effektivisering och förnybar energi En långsiktigt hållbar energianvändning innebär att den är hållbar ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Energiförsörjningen behöver både effektiviseras och konverteras. En hållbar energiförsörjning innebär att energin ska räcka till alla och att förnybar energi används. Lokal produktion Lokal produktion av el, samt uppvärmningssystem som inte är beroende av tillförsel från det nationella elnätet, minskar risken för allvarliga konsekvenser vid strömavbrott. Lokal produktion av el kan bland annat innebära satsningar på solceller, vindkraft, vågkraft och biogas kopplat till lokala distributionsnät. Lokalt producerad värmeenergi innebär att bioenergi i olika former nyttjas, liksom solvärme och spillvärme.

Hållbar utveckling är en ledstjärna i Sverige och i EU. Hur kan vi bidra? Vad kan kommunen, företagen, fastighetsägarna, lantbrukarna, barnen och föräldrarna göra? Kort sagt alla som vistas i kommunen, hur kan vi tillsammans arbeta för ett minskat beroende av fossila bränslen och en reducering av koldioxidutsläppen? EU har slagit fast målet att minska kolidioxidutsläppen med 20 procent fram till 2020. Vilka lokala mål ska vi ha i Tanums kommun? Vilken miljö ska vi lämna till våra barn? Hur ska vi arbeta lokalt och regionalt med processer och information? Detta är några av frågeställningarna som projektet Innovative Thinking arbetat med. Projektet delfinansierades till hälften av EU, Programmet för Intelligent Energi, och pågick från december 2006 till maj 2009. Projektets deltagare var energibyråer, kommuner och regioner från Bulgarien, England, Italien, Lettland, Nederländerna, Spanien och Sverige. Den svenska representationen utgjordes av Dals-Eds kommun, Tanums kommun samt Energiråd Väst. Dals-Ed är projektets koordinator och svarar för alla kontakter och rapportering till EU. Du som har synpunkter på det fortsatta arbetet med Tanums kommuns energiplan, eller tankegångar om de mål som föreslås, kan kontakta: Hans Wikström, hans.wikstrom@tanum.se eller Andreas Roos, andreas.roos@tanum.se Vill du veta mera om EU-projektet Innovative Thinking, kan du kontakta projektledaren: Christian Nilsson, christian.nilsson@dalsed.se, tel. 0534-19054 Hemsida: www.innovativethinking.eu Ansvaret för innehållet i den här publikationen ligger hos författarna. Det återspeglar inte nödvändigtvis den Europeiska Unionens ståndpunkt. Europakommissionen är inte ansvarig för hur denna information används.