25 Stationsrapport Innehållsförteckning KapitelRubrik Sida Avsnitt 1 I Allmän beskrivning 2 II Levnadsförhållanden 9 III Personlig säkerhet 12 IV Inköp 13 V Medföljares arbetsmöjligheter 14 VI Förskolor/Skolor 15 VII Fritid 18 VIII Svenskar bosatta i Japan/svenska intressen 20 IX Litteraturförteckning 21 Avsnitt 2 X Utlandsmyndigheten 25 XI Bostäder 26 XII Diplomatiska privilegier 27 XIII Sidoackrediteringar 29 XIV Övrigt 29
Sveriges Ambassad Promemoria 2(24) Avsnitt 1 I. Allmän beskrivning 1. När kommendören i Förenta Staternas flotta Matthew C. Perry år 1853 seglade in i Shimodas hamn med åtta fartyg och med hot om våld förmådde japanerna att ingå en vänskapspakt med USA, inträdde ett nytt skede i Japans historia. Fjorton år senare, år 1867, bröts den självpåtagna isolering, som Japan levt under sedan 1600-talets början. Meijirestaurationen representerar en dramatisk vändpunkt i Japans historia men genomfördes med mycket ringa användning av våld. Den resulterade i att kejsarhuset återvände i en maktposition. Sedan århundraden hade detta spelat en underordnad roll. Framför allt sedan 1603 då landets styre ånyo kom i händerna på en shogun (general). Den därpå följande Tokugawa-perioden (1603-1867) kom att forma det japanska handlingsmönstret mer än någon annan historisk period. Samhället organiserades under strikta former med vissa konfucianska drag. Den japanska kulturen utövades också enligt ett kontrollerat mönster. Meijirestaurationen förintade de feodala domänerna (han) samt samhällets rigida klassindelning i militärer (samurai), ofrälse (heimin), etc. Staden Edo, feodalregimens säte, döptes om till och blev huvudstad. Kyoto, kejsarens tidigare residensstad, hade varit huvudstad sedan 794. Under kejsar Meijis regeringstid lades grunden till Japans omvandling till en modern stat. Landets industrialisering påbörjades och en modern krigsmakt byggdes upp. Den 11 februari 1889 kungjordes Japans första moderna konstitution. Den 1 juli 1890 hölls de första allmänna valen till representanthuset, om än i något begränsade former. En informationsskrift som utgivits på svenska av det japanska utrikesministeriet beskriver detta skede på följande sätt: "Meijirestaurationen kan liknas vid sprängningen av en damm, bakom vars fördämningar århundradens kraft och energi samlats. Bruset och dånet av dessa uppdämda kraftmassor nådde länderna på andra sidan havet. Före slutet av 1800-talet råkade landet i krig med Kina (1894-95) och tio år
Sveriges Ambassad Promemoria 3(24) senare började det rysk-japanska kriget (1904-05). Japan segrade i bägge krigen, återtog södra Sakhalin, erövrade Formosa och Korea samt erhöll vissa intressen i Manchuriet". Under de närmaste tjugo åren efter rysk-japanska kriget inriktade man sig huvudsakligen på att konsolidera riket och moderata krafter föreföll ha landet i sin hand. Redan före den stora depressionen i början av 1930-talet började emellertid extremister och militära partier att få överhanden. Manchuriet ockuperades 1931 och 1937 inleddes krig mot Kina. Stora delar av det kinesiska fastlandet föll i japanska händer, och framgångarna gav ytterligare näring åt Japans storasiatiska drömmar. Med flyganfallet på Pearl Harbour 1941 tvingade Japan in USA i andra världskriget och därmed inleddes en utveckling som ledde till den fullständiga kapitulationen 1945. I augusti 1945 antog Japan stormakternas Potsdamdeklaration och kapitulerade för de allierade, som därefter slog upp sitt högkvarter i under ledning av USA-generalen Douglas McArthur. Den allierade ockupationen varade i nästan sju år. Japan återfick sin suveränitet i april 1952, då det fredsfördrag, som undertecknats i San Francisco år 1951, trädde i kraft. Samtidigt med fredsfördraget undertecknades ett bilateralt säkerhetsavtal med Förenta Staterna. Detta reviderades 1960. Japan är militärt och säkerhetspolitiskt därmed knutet till USA. Avtalet kan unilateralt sägas upp från 1970. Japan blev medlem i IMF och Världsbanken 1952. År 1956 fick Japan fullt medlemskap i FN. Landet an- slöt sig till GATT 1955 och vann 1964 inträde i OECD som första stat utanför Europa och Nordamerika. I november 1969 träffades en principöverenskommelse mellan Japan och Förenta Staterna om att Ryukyu-öarna (eller Okinawa som de också kallas efter den största bland dem) skulle återgå till Japan 1972. Okinawa hade varit ockuperat av Förenta Staterna sedan andra världskrigets slut. Ögruppen återfördes i enlighet med detta avtal under japansk överhöghet i maj 1972. Relationerna till Kina normaliserades hösten 1972. Förhållandet till Ryssland störs alltjämt av Japans krav att återfå de fyra öar i Kurilerna,
Sveriges Ambassad Promemoria 4(24) som ockuperades av Sovjetunionen under andra världskrigets slutskede. Hittills har därför inget slutligt fredsavtal ingåtts mellan de två länderna. Ett vänskapsavtal med Kina undertecknades däremot hösten 1978. Ockupationsmakten drog upp riktlinjerna för Japans nuvarande författning, som trädde i kraft den 3 maj 1947. Denna stadgar bland annat att kejsaren är en symbol för staten och folkets enighet. Artikel 9 i författningen har måhända kommit att bli en av de mer uppmärksammade och förbjuder i princip Japan att inneha militära styrkor. Författningen bygger på allmän och lika rösträtt. Parlamentet är landets högsta och enda lagstiftande organ. Det består av representanthuset och överhuset. Politiska reformer som genomfördes 1994 och 2000 har lett till att representanthusets ledamöter har reducerats till 480. 300 av dessa utses i enmansvalkretsar, medan resterande 180 utses proportionellt i elva större valdistrikt. Val till underhuset måste hållas minst vart fjärde år. Vanligtvis upplöser premiärministern kammaren och utlyser nyval innan perioden har gått till ända. De 252 ledamöterna av överhuset sitter i sex år, men valtillfällena är uppdelade så att hälften av platserna står på spel vart tredje år. De största partierna är LDP (Liberaldemokratiska partiet), och Demokratiska Partiet. Även om de ideologiska skillnaderna var klart markerade under det kalla krigets dagar finns det idag i praktiken föga som skiljer partierna åt i politiskt innehåll. Den ideologiska förankringen är fortfarande otydlig i japansk politik och den delning i politiska block som fanns före det kalla krigets slut har ersatts av en period med frekventa partibildningar och partiupplösningar. 2. Japan består av fyra stora öar - Honshu, Shikoku, Kyushu och Hokkaido - samt av tusentals mindre öar, de flesta små holmar. De täcker en yta av 377.600 kvadratkilometer, vilket motsvarar tre fjärdedelar av Sveriges yta. Ungefär 85 procent av Japans landområde består av berg, många med toppar över 3.000 meter. Endast 16 procent av den totala arealen är odlingsbar. 3. De japanska öarna ligger i den tempererade zonen. Klimatet är vanligen milt men de fyra årstiderna är klart avgränsade från varandra. Den heta och fuktiga sommaren börjar efter en regnperiod som varar under ca fyra
Sveriges Ambassad Promemoria 5(24) veckor från mitten av juni. Med undantag av norra Japan och de norra delarna av västkusten är vintern vanligen mild. De ofta nordliga vindarna gör den dock mindre behaglig än vad breddgrad och medeltemperatur frestar att tro. Vår och höst är de bästa årstiderna med behaglig temperatur. Regnet faller ymnigt, 1.000-3.000 mm per år, och kraftiga snöfall förekommer i de norra och nord- västra delarna av landet. får sällan snö. 4. Det japanska folkets ursprung har varit, och är fortfarande ett favoritämne bland japanska arkeologer och historieforskare. Även om vissa hävdar att Japan har en kultur som tidigt var besläktad med söderhavsfolken, har det starkaste inflytandet utan tvekan kommit från fastlandet, från den koreanska halvön och från Kina. I det sistnämnda fallet gick dock vägen via den koreanska halvön. Det kinesiska kulturella inflytandet var särdeles viktigt i Japan under åren 600-900. Invandring från fastlandet till de japanska öarna skedde framför allt under perioden ca 250-100 f.kr., då bland annat riset infördes, och under 200-talet e.kr. I tidiga japanska historiska källor (Kojiki och Nihon Shoki) beskrivs hur ursprungsbefolkningen fördrevs från de viktigare delarna av Japan. Det gäller framför allt områdena i mellersta Kyushu och i Kansai (Kyoto, Osaka, Nara). Dessa folks etniska ursprung är obekant, men det är inte helt uteslutet att åtminstone delar av folkslagen kan ses som förfäder till Ainufolket, som numera återfinns i mycket litet antal på den norra huvudön, Hokkaido. Invånarantalet är ca 127 miljoner. Folktätheten är drygt 370 invånare per kvadratkilometer, men eftersom en stor del av landet är så kuperat att det är omöjligt att bo där, är den i realiteten en av de högsta i världen. Drygt 40 procent av befolkningen bor på en procent av landets totala yta. Utvecklingen mot det "åldrade samhället" sker snabbare i Japan än i något annat land. Andelen av befolkningen över 65 år förväntas öka från 17 procent idag till 25 procent år 2010. Åren efter andra världskriget hade Japan ett födelsetal på 4,32 barn per kvinna. Födelsetalet har sedan dess sjunkit konstant. Den japanska kvinnan föder idag i genomsnitt 1,29 barn ett av världens lägsta födelsetal och ännu ser man inga tecken på förändring. Redan om ett par år beräknas den japanska befolkningen börja minska.
Sveriges Ambassad Promemoria 6(24) 5. är beläget vid en bukt av Stilla Havet på ostsidan av huvudön Honshu, på ungefär samma breddgrad som Cypern, New York eller Athén. Ungefär mitt i staden ligger kejsarpalatset, och området intill detta utgör centrum för landets förvaltning och affärsliv. Med utgångspunkt från detta område har utan egentlig stadsplanering, likt ringar på vattnet vuxit till ett av världens största och folkrikaste stadsområden. Befolkningen uppgår till ca tolv miljoner. Stor-, som innefattar städerna Kawasaki och Yokohama m.fl. områden, har en sammanlagd folkmängd om närmare 30 miljoner. Vissa delar av ger med sina stora, breda gator och byggnader i glas och betong ett modernt, västerländskt intryck. Den bestående minnesbilden av blir dock för en västerlänning troligen en annan, då den övervägande delen av staden utgörs av en låg bebyggelse av synnerligen växlande karaktär. Frånvaron av en sammanhållen stadsplanering har bidragit till uppkomsten av ringlande trottoarlösa gator, kantade av en blandning av traditionella japanska trähus och en vildvuxen flora av allehanda märkliga skapelser i stål och betong, vilka ofta kan väcka mer beundran genom sitt sätt att utnyttja det sparsamma utrymmet än genom arkitektonisk kvalitet. Helhetsintrycket lättas upp av det mycket stora antalet restauranger, barer och småbutiker, som på många håll är ett dominerande inslag i stadsbilden. 6. Inför OS 1964 byggdes flera avgiftsbelagda två- och trevånings motorvägar. Detta trafiksystem har byggts ut ännu mer och utgör, i kombination med andra större genomfartsleder, ofta de enda praktiska vägarna vid längre bilfärder inom eller ut ur staden. Det kan ofta ta ett par timmar att med bil komma ut ur och på söndagar betydligt längre tid att återvända. Bilismen har expanderat kraftigt i Japan under de senaste decennierna, men vägnätet har inte byggts ut i motsvarande takt. Gator och vägar såväl inom som utom tätorter är därför ofta kraftigt överbelastade. Vid längre färd på vanlig väg kan man inte räkna med någon högre medelhastighet. 7. SAS har dagliga flygförbindelser nonstop till från Köpenhamn. Restiden är ca 11 timmar. Från Narita-flygplatsen och in till tar det med buss en dryg timme men ibland mer beroende på trafiken.
Sveriges Ambassad Promemoria 7(24) 8. En vanlig missuppfattning utomlands är att och andra orter i Japan saknar adresser. Det finns förvisso ett adressystem, men det är inte uppbyggt enligt principen gatunamn och nummer och kan därför verka svåröverskådligt. Endast ett fåtal av gatorna i har namn. Staden är indelad i ett antal administrativa enheter, vilka närmast kan liknas vid kommuner. Dessa är uppdelade i stadsdelar, av typ Södermalm, som i sin tur består av mindre områden, som är uppdelade i ännu mindre områden, som närmast kan betecknas som kvarter. De enskilda husen i kvarteren är också numrerade, dock inte alltid i den följd de är belägna utan efter den ordning de byggts. Det finns ett stort antal taxibilar i. Förarna talar sällan engelska, och har ofta svårt att finna en given adress - även om den kan visas upp skriven på japanska. Det underlättar om resenären själv kan dirigera bilen. Då man sänder ut inbjudningskort i Japan bifogas därför normalt en karta. 9. Inom och vissa andra större städer har man, som tidigare nämnts, byggt Metropolitan Expressways. För närvarande är grundavgiften inom s motorvägsnät 700 yen. Detta vägnät är i sin tur till stor del sammanbundet med det system av motorvägar som förbinder de större städerna. Japan har vänstertrafik. Internationella körkort gäller ett år, men anskaffande av japanskt körkort är nödvändigt för att få registrera en bil. Den som har svenskt körkort kan genom ett enkelt förfarande erhålla japanskt körkort. Om man undviker rusningstid, är tunnelbana och lokaltåg utmärkta färdsätt för att nå de flesta platser inom Stor-. Bristen på rulltrappor och hissar gör dock systemet svårt att använda för t ex handikappade och familjer med små barn. Det finns bra kartor med namnen utskrivna på japanska med parallell transkribering till latinska bokstäver. Flertalet stationsnamn finns också i en latiniserad version. De japanska järnvägarna täcker hela landet. De har en hög standard och är kända för att noggrant hålla tidtabellen och för sina snabbgående tåg, som det dock är relativt dyrt att färdas med. Personalen talar sällan engelska men är vänlig och hjälpsam. Sov-, restaurang- och förstaklasskupéer finns
Sveriges Ambassad Promemoria 8(24) på alla huvudlinjer. Järnvägsnätet är ibland - särskilt i samband med större helger - hårt belastat. Inrikesflyget täcker hela landet och dagliga flygförbindelser finns mellan alla större orter. Många linjer trafikeras med jumboplan med stor turtäthet. 10. Japanerna turistar flitigt inom sitt eget land. Det finns en mängd resebyråer som arrangerar paketresor till de flesta platser inom landet under alla årstider. Den största resebyrån är statlig och heter Japan Travel Bureau (JTB). Man kan även utnyttja japanska resebyråer för utlandsresor till exempelvis Fjärran Östern-regionen. Såväl inrikes som utrikes resor är dock i allmänhet betydligt dyrare än vad motsvarande resor i Europa är. 11. Luftföroreningarna har under de senaste decennierna minskat dramatiskt till följd av skärpta bestämmelser för avgas- och industriutsläpp, och är idag en av de allra renaste storstäderna i världen. 12. Gatufrid råder i de flesta delar av. Vandalism och annan materiell förstörelse förekommer, men i mycket liten utsträckning jämfört med andra stora städer i världen. Utlänningar blir för det mesta vänligt bemötta. Dock har under senare år förmärkts en viss ökad kriminalitet i alla delar av det japanska samhället. Ökad brottslighet särskilt med utländsk inblandning får relativt stort utrymme i japanska media.(se även avsnittet Personlig säkerhet.) 13. har en relativt hög medeltemperatur till följd av att havsströmmar för in varmt vatten söderifrån. Januari är kallast med en medeltemperatur om + 4,7 medan augusti med + 26,7 är varmast. Årsnederbörden i är 1.460 mm, varav en stor del faller under regnperioden, samtidigt med att sommarvärmen sätter in, d v s under c:a 4 veckor fr o m mitten av juni. Luftfuktighetens månadsgenomsnitt är vintertid 50-60 %, vilket innebär att den torra dagar kan sjunka obehagligt lågt. Den ökar under sommaren till i genomsnitt 70-80 %. 14. Post och telefon fungerar väl. Flygpost till och från Sverige når oftast fram på 2-3 dagar. 15. Decimalsystemet används för mått och vikt. Temperaturer anges i grader Celsius. Även om västerländsk årtalsangivelse används i
Sveriges Ambassad Promemoria 9(24) internationella sammanhang och har blivit vanligare i inhemska sammanhang, så anges i Japan årtalet ofta baserat på vilket nummer året har under kejsarens regeringstid. År 2006 motsvarar år 18 i Heisei (namnet på den nuvarande kejsarens regeringsperiod). II. Levnadsförhållanden 1. För resenärer från Europa och Nordamerika finns inga obligatoriska vaccineringar. Andra resenärer bör se till att ha smittkoppsvaccinering. Det kan dock vara lämpligt att kontakta UD-SIDA:s läkarmottagning, som kan lämna kompletterande upplysningar. Mediciner och vitaminpreparat finns att tillgå lokalt, dock ofta till hög kostnad. Det finns flera stora apotek i. Dessa påminner ofta om amerikanska drugstores till sortiment och inredning. Sjukhusens standard är i de flesta fall tillfredsställande, men vid vissa svåra sjukdomar och operationer kan hemresa rekommenderas - främst för att det kan upplevas tryggare att få komplicerad vård i känd miljö. Många japanska läkare har amerikansk universitetsutbildning, men språksvårigheter är ett problem vid all behandling på lokala sjukhus. Några (men få) utländska läkare har praktik i. Maten på sjukhus kan vara ett visst problem. Den är ofta inte tillräckligt riklig, och sällan västerländsk. God förlossningsvård finns att tillgå. Japanska barnläkare anses vara skickliga, och landet har lägst spädbarnsdödlighet i världen. Vattenledningsvatten kan drickas överallt i Japan men är ofta starkt klorerat, vilket påverkar smaken. 2. Arbetsspråket i är engelska, som talas på utrikesministeriet. Det kan ofta även användas på andra ministerier med internationella kontakter. På de stora hotellen och restaurangerna är engelskan också gångbar. Det japanska språket är lätt - men svårt. Det finns inga grammatiska krångligheter som indelning av substantiven i numerus, genus och kasus. Olika artighetsformer, främmande meningsuppbyggnad och talrika homonymer gör dock språket svårt för en västerlänning. Japaner möter liknande svårigheter, när de lär sig sitt första främmande språk. Detta torde
Sveriges Ambassad Promemoria 10(24) vara en starkt bidragande orsak till att förhållandevis få japaner talar något västerländskt språk flytande. Skriftspråket, som med fog får betecknas som komplicerat, utgörs i princip av tre sammanfogade system: kanji, hiragana och katakana. Kanji är, med vissa undantag, inlånade kinesiska skrivtecken. Hiragana och katakana är två parallella fonetiska system (stavelsealfabet) med vardera 48 tecken men med permutationer drygt 100 vardera. Dessa alfabet är inte mycket svårare att tillägna sig än vårt eget. En ansträngning före ankomsten till Japan kan innebära många aha-upplevelser. När man har vant sig vid japaniseringen av utländska lånord och t ex förstår att uttrycket "aisukuriimu" betyder "ice-cream", kan man med katakanakunskaper klara många restaurangers och kaféers menyer, där maten och drycken är västerländsk och deras benämningar är direkta lånord. Ytterst förenklat kan sägas att kanji många gånger utgör de betydelsebärande elementen i orden i en text, medan ändelser, partiklar, etc., skrivs med hjälp av hiragana. Katakana används numera främst för att återge utländska termer, lånord och namn eller vid kursivering. För att lära sig tala japanska är det nödvändigt att bedriva intensiva studier, helst vid ett språkinstitut. I allmänhet har man dock efter något års deltidsstudier ett tillräckligt ordförråd för att hjälpligt klara sig i vardagliga situationer. 3. Japanerna har i allmänhet, i den mån de inte är rena agnostiker, en påfallande pragmatisk inställning till olika religioner och inga hinder tycks finnas mot att samtidigt bekänna sig till flera trossamfund. Anhängarna av shinto, buddism, kristendom och vissa andra religioner uppgår sammanlagt till ca 176 miljoner, vilket ungefär motsvarar 1,4 gånger den totala folkmängden. Shintoismen är en inhemsk religion. Den bygger på tillbedjan av bland annat naturföremål, som anses vara gudomligheternas symboliska uppenbarelser. Framför en shintoistisk helgedom står oftast en karakteristisk portal, torii, utformad ungefär som den grekiska bostaven pi. Efter introduktionen av buddismen, en process som i Japan påbörjades på 500-talet, kunde man ibland hävda att shintoistiska gudomligheter var
Sveriges Ambassad Promemoria 11(24) reinkarnationer av "bodhisattvor", medan man under tider präglade av nationalism ansåg förhållandet vara det motsatta. Japanerna kan, som ovan nämnts, samtidigt tillhöra flera religioner, och det är vanligt att bröllop förrättas enligt shintoistisk ritual (eller kristen - för de vita klänningarnas skull), medan begravningar utförs enligt buddistisk sed. Kejsaren tillbads fram till år 1946 som den högsta shintoistiska gudomligheten. Religionsfriheten är nu stadfäst i författningens tjugonde paragraf och ingen religion åtnjuter numera ställning som statsreligion. Antalet kristna beräknas till ca en procent av befolkningen, med något fler protestanter än katoliker. 4. Man klär sig korrekt i, vilket innebär att kostym, resp. klänning eller dräkt är normal arbetsklädsel. I umgängeslivet ställs ibland höga krav på klädsel, vilket oftast innebär mörk kostym och klänning. I princip är det dock inga märkvärdigheter, utan fungerar som en västerländsk huvudstad i detta hänseende. 5. Japanerna är kända för sina korta semestrar, men antalet helgdagar är i gengäld bland de högsta. Personalen i privata företag iakttar emellertid till skillnad mot offentliganställda inte alla helgdagar. De viktigaste helgdagarna, då det mesta är stängt, är 1-3 januari och 29 april-3 maj. Därutöver tar de flesta en eller två veckors semester i augusti då den s.k. o- bon inträffar (buddistisk ceremoni för de avlidnas själar). III. Personlig säkerhet är liksom övriga Japan mycket säkert. Såväl inbrott som överfall är ovanliga. De våldsbrott som trots allt förekommer är normalt begränsade till stridigheter mellan rivaliserande kriminella element. En välorganiserad och utbredd "maffia" finns, men drabbar sällan dem som inte själva söker kontakt med sådana organisationer, t.ex. genom att söka personliga lån. Kännbara jordskalv kan förekomma ett par gånger i månaden, men de vållar sällan några större skador.
Sveriges Ambassad Promemoria 12(24) Den senaste omfattande jordbävningen inträffade i oktober 2004 i Niigataken (chuetsu daishinsai) och uppmättes till 6.8 på Richterskalan med mycket stora skador på vägar och bebyggelse som följd. Ett stort antal människor evakuerades till säkrare områden. Antalet dödsoffer uppgick till ett 50-tal och omkring 5000 människor skadades. I januari 1995 drabbades prefekturen Hyogo i Kansai av en mycket stor jordbävning (Hanshin), varvid stora delar av huvudsakligen staden Kobe ödelades och ca 7000 människor omkom. Den mest kända jordbävningskatastrofen i Japan inträffade i (Kanto daishinsai) år 1923. Staden ödelades totalt till följd av svåra bränder efter jordbävningen och ca 200.000 människor miste livet. På grund av jordbävningsrisken är ambassadens beredskapsplaneringen främst inriktad på ett jordbävningsscenario. IV. Inköp 1. Valutaenheten är yen. En svensk krona motsvarar f.n. ca 14,5 yen. Ett smidigt och förhållandevis billigt sätt att föra över pengar är att ta ut yen med sitt svenska bankkort, t ex Visa eller MasterCard. Det går också att föra över pengar från sin svenska bank genom en s k SWIFT-överföring till en japansk bank med vilken man öppnat ett eget bankkonto. Man får då räkna med en bankavgift på för närvarande 2.500 yen. Ett enkelt sätt att sköta sin privatekonomi är genom s.k. internet banking. Flertalet svenska banker erbjuder idag möjligheten att betala räkningar, pensionsspara etc. via säkra uppkopplingar på internet. 2. Alla typer av förbrukningsvaror finns i Japan, men priserna är genomgående höga.
Sveriges Ambassad Promemoria 13(24) Nästan alla slags livsmedel finns att köpa lokalt. Vissa speciella varor, såsom ingredienser till julbak, bör medföras. Utbudet av frukt och grönsaker är större än i Sverige, men är det som mest avviker i pris. Nästan genomgående gäller att priserna för ett västerländskt hushåll ligger högt över motsvarande produkter i Sverige. Även kosmetika kan köpas lokalt, liksom barnmat och tekniska artiklar för barnavård. Barnkläder, barnvagnar, barnstolar etc. är i allmänhet dyra och köps lämpligen i Sverige. Undantag finns dock, t ex Akachan Honpo (varuhus för barnartiklar), som håller lägre priser. är ett modecentrum, men i storlekar över 40 för kvinnor och 52 för män är utbudet begränsat. Detsamma gäller skor i större storlekar. Strumpbyxor medförs lämpligen av kvinnor över storlek 40. Klimatet gör såväl vinterkläder som lätta - men korrekta - sommarkläder motiverade, för kvinnor t ex dräkt med kort ärm. Sortiment och betjäning i japanska affärer är regelmässigt vida bättre än vad man finner i Sverige. I Japan säljs allt oftare importerade konsumtionsvaror parallellt med inhemska. 3. Nätspänningen i Japan är 100 volt (alltså ej 117 volt som i t ex USA). Vägguttagen är avsedda för stickkontakter av flatstiftstyp av amerikansk modell. Man kan använda en adapter mellan sin svenska stickkontakt och det japanska vägguttaget, eller byta ut kontakten. Vanliga japanska glödlampor har samma gänga som svenska. För elektriska och elektroniska apparater, halogenlampor, etc., som inte går att ställa om till 100 volt, behövs transformatorer. När det gäller effektslukande apparater som t.ex. hårtorkar, brödrostar och liknande är det i allmänhet billigare - och smidigare - att skaffa en ny apparat i stället för en stor och dyr transformator. TV-systemet är den japanska versionen av NTSC (som skiljer sig från den amerikanska), varför tv-apparater och video antingen kan vara "multisystem" eller, vilket är billigare, japanska apparater. Det japanska FMbandet skiljer sig också från övriga världen. Även telefonsystemet är annorlunda, varför svenska telefonsvarare inte går att ansluta. Telefonapparat finns i alla lägenheter, där tonval numera är infört. Svenska
Sveriges Ambassad Promemoria 14(24) mobiltelefoner går inte att använda i Japan med undantag av 3Gsystemtelefoner som dock är mycket dyra att använda. 4. Japanska bilar är av hög kvalitet men såväl Volvo som Saab säljs på den japanska marknaden. Bil kan av denna anledning med fördel inköpas lokalt. Andrahandsvärdet är lågt, varför det är billigt att köpa en begagnad bil, svensk eller japansk. Service och tillgång till verkstäder är bra. Kostnaderna för en helförsäkring är mycket höga. 5. Vin, sprit och tobak kan inhandlas lokalt. För den som har stor representation kan direktimport från Vin- och Spritcentralen eller t ex Peter Justesen bli något billigare. V. Möjlighet för medföljare att erhålla arbete Sedan 1997 är det japanska utrikesministeriet som handlägger ansökningarna om arbetstillstånd för medföljare. Detta innebär i praktiken att det inte är svårt att få arbetstillstånd. Konkurrensen om arbeten för personer som inte talar japanska, t ex vid svenska företag i Japan, är dock hård. VI. Skolor I finns många internationella skolor. Flera av skolorna ligger dock på långa resavstånd från ambassaden och kräver normalt kunskaper i undervisningsspråket, vilket begränsar valmöjligheterna. De skolor som oftast används av utlänningar är: - American School in Japan (ASIJ). Skolbuss stannar utanför ambassaden. Transporten tar ca 30 minuter på morgonen och ungefär det dubbla för hemresan. Flertalet ambassadtjänstemän, men också andra svenskar, har valt att placera sina barn i ASIJ. Skolan har Nursery, Kindergarten, samt undervisning upp t.o.m. High School. En filial till förskolan ligger närmare ambassaden. Adress: 11-1-1 Nomizu, Chofu-shi, 182-0031. Tel: +81 422 345300; Fax: +81 422 345304. Hemsida: http://www.asij.ac.jp
Sveriges Ambassad Promemoria 15(24) - Nishimachi International School, med förskola och nio årskurser av reguljär skolundervisning. Den är en tämligen liten samskola, som lägger vikt vid att barnen skall bli tvåspråkiga (engelska/japanska). Adress: 2-14-7 Moto-Azabu, Minato-ku, 106-0046. Tel: +81 3 34515520; Fax: +81 3 34560197. Hemsida: http://www.nishimachi.ac.jp - International School, TIS. Förskola och nio årskurser av reguljär skolundervisning. Populär bland svenska familjer. Skolan har IB program. I övrigt kan sägas att skolan har 300 elever från 40 olika länder och lärare från 11 olika länder. Skolan har mycket fina faciliteter såsom tennisbana och 25 meters simbassäng (utomhus). Skolan har ett mycket gott rykte. Adress: International School (TIS) 3-4-22 Mita, Minato-ku, 108-0073 Tel: 03-5484-1160, Fax: 03-5484-1139 - St Mary's International School. Skolan har undervisning för pojkar, och har en katolsk inriktning. Den är belägen på ungefär en timmas bussresa från ambassaden. Skolan har ett gott rykte och svenska barn har varit elever där. Tel. +81-3-3709-3411, fax. +81-3-3707-1950. Hemsida: http://www.smis.ac.jp - International School of the Sacred Heart. Katolsk flickskola med 12-årig skolgång. Tvåårig kindergarten för pojkar och flickor. Skolan är relativt närbelägen, och har några svenska elever. Hemsida: http://www.nishimachi.ac.jp - British School in. Skolan erbjuder utbildning på lågstadiet. Hemsida: http://www.bsc.ac.jp - Seisen International School. Katolsk flickskola. Kindergarten samt 12- årig skolgång. En del svenska barn har gått här. Adress: 12-15 Yoga 1- chome, Setagaya-ku, 158. Tel: +81 3 37042661; Fax: +81 37011033. Hemsida: http://www.twics.com/~dcj/sishome.htm - Yokohama International School erbjuder bl a IB-linje och språkundervisning på ett flertal språk, däribland svenska. Hemsida: http://www.yis.ac.jp
Sveriges Ambassad Promemoria 16(24) På andra undervisningsspråk finns bl.a. följande skolor: franska Lycée Francais, med Kindergarten och 12-årig skolgång; tyska Deutsche Schule, Yokohama. Kindergarten och 13 års skolgång. Tjänstemän med barn i skolåldern bör i mycket god tid före tillträdet kontakta ambassaden för aktuella och utförligare uppgifter om skolor. Samlingslänk för bl.a. skolor och aktiviteter för barn i : http://www.tokyowithkids.com/fyi/international_schools.html Svenska skolföreningen i erbjuder undervisning i svenska en gång i veckan på alla nivåer från grundskolans lågstadium till gymnasiet. Dessa lektioner hålls i ambassadens lokaler på kvällstid fredagar. Förskolor Olika förskolealternativ finns tillgängliga i, japanska och internationella, offentliga och privata. Kvaliteten i programmen är som regel mycket hög, liksom avgifterna. Generellt råder stor platsbrist i de mest populära förskolorna. Tonvikten på undervisning är högre än i svenska förskolor. Det är inte ovanligt att förskolorna genomför någon form av "screening" av barn. Det japanska systemet omfattar två separata strukturer. Inom dessa finns både offentliga och (betydligt dyrare) privata alternativ. 1.Hoikuen (dagis) (under Ministry of Health, Labor and Welfare) är ett heldagsalternativ med större betoning på lek. Ansökan görs genom Minatoku Municipal Office. Avgiften för offentliga hoikuen är mycket låg och platsbristen stor. 2.Yochien (under Ministry of Education) tar barn från 3-4 års ålder. Tonvikten är större på undervisning. Flera engelskspråkiga förskolor finns i området kring Azabu och Hiroo. Avgifterna är som regel mycket höga. Årsavgiften för ett heldagsprogram (notera att flertalet internationella program slutar redan tidigt på eftermiddagen)kan variera mellan 50 100.000 kronor eller mer.
Sveriges Ambassad Promemoria 17(24) Populära förskolor i området är bl.a. Willowbrook International, American School in Japan (ASIJ), ABC International och Union Church, som ligger på avenyn Omotesando. Kids World är ett franchise-företag med förskolor och barnpassning. De finns lite varstans i. Japansk-engelsk ledning. St Alban's förskola, mittemot Tower, är den engelskspråkiga förskola som ligger närmast ambassaden. Denna skola tar emot barn mellan 2 och 5 år. Marknaden för internationella dagis har expanderat kraftigt i de senaste åren och har blivit ett populärt alternativ även för japanska familjer. En del nya dagis är "internationella" endast till namnet. Direktkontakt med personalen och platsbesök rekommenderas. Det finns flera informella nätverk för föräldrar som är hemma med sina barn. Dessa föräldragrupper träffas regelbundet. Det finns även ett brett utbud av eftermiddagsaktiviteter för yngre barn (musikskolor, sport, dans, m.m.). VII. Fritid 1. Kulturlivet är helt i klass med vad som erbjuds i andra stora städer i väst. Utbudet är dock något speciellt. Föreställningar med opera och västerländsk teater förekommer i mindre utsträckning än vad som är fallet i större europeiska kulturcentra. Istället finns en rad teaterscener där de japanska teaterformerna noh, kabuki, bunraku m.m. spelas. Utbudet av klassisk västerländsk musik är stort och av mycket hög klass. En av världens förnämsta konsertlokaler, Suntory Hall, ligger på gångavstånd från ambassaden. Många gästspel av välkända utländska artister och ensembler förekommer, dock är biljettpriserna vanligen mycket höga. Disneyland är ett uppskattat utflyktsmål för barnfamiljer. 2. Antalet sportanläggningar är få med höga inträdesavgifter. Det finns emellertid undantag, t ex Tipness, som är en populär kedja fitness-klubbar där avgifterna är överkomliga. Man får då räkna med att medlemmarna är många, varför det kan bli trångt i lokalerna med köbildning till de olika träningsredskapen/maskinerna.
Sveriges Ambassad Promemoria 18(24) Naturliga löpslingor saknas i området. Flertalet väljer att ta vägen runt kejsarpalatset. I ambassadanläggningen finns en simbassäng inomhus, squashhall, gymnastiksal, japanskt bad och bastu. För småbarn finns en liten lekplats. 3. Det finns gott om utflyktsmål i hela Japan tack vare landets intressanta historia och vackra landskap. Problemet är trafiken och trängseln som gör att de flesta, särskilt barnfamiljerna, tänker sig för innan de ger sig ut på utflykter under veckosluten. Det är bättre om man kan undvika japanska helger. Utbudet av hotell och restauranger är gott. För hotellen krävs som regel reservationer, vilket normalt även gäller enklare inkvartering på större helger. Prisnivån är i regel ganska hög, såväl för resor som boende (även för enkel logi), men möjlighet till paketpris går också att få. 4. Vintertid erbjuder Japan utmärkta tillfällen till alpin skidåkning. En rad välbesökta anläggningar med stor liftkapacitet finns inom 2-4 timmars bileller tågavstånd från. Även Hokkaido i norra Japan har utomordentliga skidmöjligheter. 5. Det finns ett stort antal tv- och radiostationer. Förutom sex rikstäckande tv-kanaler finns många regionala. Med undantag för två "rikskanaler" är samtliga reklamfinansierade. Vidare finns några engelskspråkiga radiostationer. För att få tillgång till TV-program på andra språk än japanska, då främst nyheter på engelska, har många som bor i ambassadfastigheten valt att låta installera små parabolantenner som gör det möjligt att prenumerera på BBC, CNN, film- och sportkanaler m m. Biografer finns i de flesta stadscentra i. Utländska filmer visas oftast på originalspråket med text på japanska. 6. För den som vill lära sig någonting nytt, finns det kurser i alla möjliga och de flesta omöjliga ämnen. Även med engelska som undervisningsspråk är utbudet överväldigande. 7. Bland kyrkor kan nämnas följande protestantiska (P) och katolska (K): Christian Science Church (P), Chiyoda-ku Fransiscan Church (K), Ota-ku
Sveriges Ambassad Promemoria 19(24) Lutheran Church (P), Chiyoda-ku Reinenzaka Church (P), Minato-ku St. Alban's Church (P), Minato-ku St. Anselm's Church (K), Shinagawa-ku St. Ignatius Church (K), Chiyoda-ku St. Joseph Church (K), Minato-ku St. Patrick's Church (K), Toshima-ku Seventh-Day Adventist (P), Shibuya-ku Baptist Church (P), Shibuya-ku.
Sveriges Ambassad Promemoria 20(24) VIII. Svenskar bosatta i Japan/svenska intressen Svenskar bosatta i Japan uppgår för närvarande till cirka 1000 personer, varav flertalet är bosatta i -området. Information till svenskar återfinns främst på ambassadens hemsida (www.sweden.or.jp). Där finns även information om olika svenska evenemang i. Den lokala SNS-föreningen ordnar ofta lunch- eller frukostmöten med intressanta svenska (officiella och andra) besökare. Det finns en svensk handelskammare och flera svensk-japanska vänskapsföreningar. SWEA (Swedish Women's Educational Association) ordnar aktiviteter för sina medlemmar. Det till handelskammaren knutna Young Chamber Network (YCN) arrangerar regelbundet sociala evenemang för yngre svenskar i (under 35). På fredagkvällar bedrivs lärarstödd svenskundervisning för svenska skolbarn i ambassadens lokaler.