Betänkandet Ökad trygghet för hotade och förföljda personer (SOU 2015:69), Fi 2015/3601

1(10) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Betänkandet Ökad trygghet för hotade och förföljda personer (SOU 2015:69), Fi 2015/3601 Kronofogdemyndigheten avger härmed följande yttrande över betänkandet. Sammanfattning Kronofogdemyndigheten ställer sig positiv till en ökad trygghet för hotade och förföljda personer, men vill framföra följande synpunkter. Myndigheten anser inte att betänkandet tillräckligt ingående belyser vilka konsekvenser förslagen får, vad gäller IT-utveckling men även för den faktiska handläggningen av dessa ärenden, inom myndighetens olika verksamhetsgrenar. 1 Till detta hör att Kronofogdemyndigheten har som målsättning att samtliga verksamhetsgrenar ska gå över till en helt elektronisk ärendehantering. Myndigheten kan konstatera att förslagen kommer att medföra stora kostnader för de olika verksamhetsgrenarna, och därtill betydande utvecklingsinsatser i de befintliga IT-systemen, vilka riskerar att inte stå i rimlig proportion till de antal ärenden som årligen innehåller kombinationen skyddade personuppgifter och boende på egen fastighet alternativt tomträttsinnehav. Kronofogdemyndigheten kan även konstatera att några sådana uppgifter inte finns i betänkandet, och mot bakgrund av att det förmodligen kommer att handla om ett fåtal ärenden 2 årligen överväger myndigheten i stället att införa en manuell hantering. Kronofogdemyndigheten bedömer därför att en avvägning mellan olika intressen måste göras för att förslagen ska kunna genomföras. Förändringarna kommer överlag att bli dyra, vad avser ett uppdaterat IT-stöd, men de kommer även att bli svåra att genomföra på en praktisk nivå för myndigheten. Kronofogdemyndigheten kan konstatera att förslagen påverkar myndigheten ur sekretesshänseende. Även om det i dag råder en presumtion för sekretess inom verkställigheten, kommer de föreslagna ändringarna att påverka verkställigheten i samband med beslut om att ta en viss fastighet i anspråk. Även ansökningar inom 1 Verksamhetsgrenarna som avses är följande; verkställighet, skuldsanering, betalningsföreläggande och handräckning samt konkurstillsyn. 2 Uppgifter per den 10/11-2015: Gäldenärer med skyddade personuppgifter och aktiv skuld (1844 gäldenärer av totalt 500 500 gäldenärer.) Varav 4 gäldenärer har ett pågående försäljningsärende med egen fastighet. Totalt har 2 gäldenärer med skyddade personuppgifter fått sina fastigheter utmätta under 2015, 2014; 4 gäldenärer och 2013; 7 gäldenärer. www.kronofogden.se E-postadress: kronofogdemyndigheten@kronofogden.se Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 1050 Esplanaden 1 0771-73 73 00 08-29 26 14 172 21 SUNDBYBERG 172 67 SUNDBYBERG

2(10) den summariska processen, med betalningsföreläggande och handräckning, samt ärenden om skuldsanering kommer att beröras av ett omvänt skaderekvisit utifrån förslaget om att sekretessbelägga fastighetsbeteckning i föreläggande och utslag respektive beslut. 3 Utredningen nämner inte heller något om ärenden som är avslutade och i vilka besluten redan är arkiverade. I dessa fall kan det vara så att någon av de inblandade parterna i efterhand har fått skyddade personuppgifter. Frågan blir då om myndigheten ska anses vara skyldig att kontrollera denna omständighet inför ett eventuellt utlämnande av handlingarna. Kronofogdemyndigheten bedömer även att tidsramen fram till den 1 juli 2016, då ändringarna ska träda i kraft, är för kort. För att ändringarna ska få den effekt som eftersträvas är det av vikt att myndigheten också i praktiken ska kunna genomföra ändringarna från och med detta datum. Myndigheten anser därtill att det är svårt, utifrån de förutsättningar som ges i utredningen, att ha en tidsuppfattning vad gäller en konkret genomförandeplan. Förslaget om att ta bort undantaget för sekretess vad gäller beteckning på fastighet och tomträtt Kronofogdemyndigheten bedömer att förslaget får direkta konsekvenser för flera verksamheter inom myndigheten. Förslaget om att ta med de skyddade personuppgifterna i en sekretessbilaga bygger på en modell som används inom domstolarna. Myndigheten är av den anledningen inte övertygad om att lösningen är helt tillämpbar utifrån de olika verksamheternas behov. För att kunna möta de förändringar som förslaget innebär, måste myndigheten först lösa den praktiska hanteringen av att fastighets- eller tomträttsbeteckningen ska återfinnas i en bilaga till beslutet. Till detta hör även hur detta ska kunna hanteras i de befintliga ITsystemen, då Kronofogdemyndighetens ambition är att uteslutande använda sig av elektroniska akter i framtiden. Här nedan följer en redogörelse av konsekvenserna för respektive verksamhetsområde. Verkställigheten För verkställighetens del omfattas uppgiften om fastighetsinnehav redan i dag av sekretess så länge uppgiften inte anges i ett beslut, som vanligtvis är ett utmätningsbeslut. Uppgiften kan också förekomma i en utredningsrapport. 4 Mot bakgrund av att dessa beslut inte omfattas av den så kallade indrivningssekretessen 5, måste myndigheten införa rutiner som utesluter risken för att både uppgift om personnummer och fastighetsbeteckning förekommer samtidigt i beslutet. Uppgiften om fastighetsinnehav kan finnas kvar, men däremot inte uppgift om vilken eller vilka fastigheter som avses. I utredningsrapporten anges i 3 Omvänt skaderekvisit innebär att det råder en presumtion för att uppgifternas är belagda med sekretess. 4 Utredningsrapporten ses också som ett beslut i ett mål/ärende om verkställighet. 5 Se 34 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

3(10) dag fastighetsbeteckningen, dock utan uppgift om vilken kommun fastigheten finns i. Sammantaget bedömer myndigheten att möjligheterna att upptäcka ett fastighetsinnehav, vid en tillgångsundersökning, inte kommer att försvinna på grund av att undantaget för sekretess för fastighetsbeteckning tas bort. Samtidigt kommer det finnas behov av att göra sekretessprövningar, i de fall det inte finns någon särskild bestämmelse om underrättelse till enskilda, då dessa behöver eller önskar få ta del av handlingar i vilka både fastighetsbeteckning och personnummer förekommer. För i vart fall utredningsrapporten kan det finnas anledning att överväga att ta bort uppgift om fastighetsbeteckning helt och hållet. Ett liknande antagande får även anses gälla för ärenden där uppgifter om innehav av bostadsrätt förekommer, då beteckning på föreningen kan riskera att avslöja den enskildes aktuella bostadsadress. Särskilt om det exekutiva försäljningsförfarandet Inom ramen för det exekutiva försäljningsförfarandet förekommer ett flertal handlingar, både internt mellan olika funktioner på myndigheten, men även externt till sakägare, värderingsmän och andra myndigheter. Kronofogdemyndigheten bedömer att endast de handlingar, som i dag innehåller både fastighetsbeteckning och personnummer, kommer att påverkas av förslaget. Kungörelsen inför försäljning av en fastighet innehåller inte namn eller personnummer på fastighetsägaren, då de flesta borgenärerna redan i dag använder sig enbart av fastighetsbeteckningen. För Kronofogdemyndighetens del räcker det att känna till fastighetsbeteckningen för att komma åt ett ärende i ärendehanteringssystemet, Duffex. Det bör även tilläggas att personuppgifterna i Duffex uppdateras automatiskt mot de uppgifter som finns i Basregistret. Detta innebär att uppgifter om den skyddade identiteten, vad gäller namn och adress, slår igenom i systemet. Efter uppdateringen är endast personnumret synligt i systemet. Sammantaget bedömer myndigheten att innehållet i de handingar som i dag upprättas i ett försäljningsärende behöver ses över, i syfte att motverka att handlingarna innehåller både uppgift om fastighetsbeteckning och personnummer. Samtidigt borde förändringen i sin helhet inte medföra något större merarbete då ingången för de flesta berörda borgenärer redan i dag, men även för Kronofogdemyndigheten, är fastighetsbeteckningen. Andra handlingar som skickas till de närmast berörda, som till exempel köpebrev, måste dock även i fortsättningen innehålla personnummer och fastighetsbeteckning. Dessa handlingar kommer i övrigt att omfattas av det föreslagna sekretesskyddet och kommer att behöva sekretessprövas inför ett eventuellt utlämnande. Konkurstillsynen

4(10) Konkurstillsynen har sedan tidigare rutiner för ärenden som innehåller skyddade personuppgifter. Konkursgäldenärens personuppgifter uppdateras i ärendehanteringssystemet Kontiki, i samband med att uppgifterna stäms av mot Basregistret vid varje slagning. Om någon annan än gäldenären, till exempel en borgenär, förekommer i en handling som begärs utlämnad ska personuppgifterna däremot kontrolleras mot Basregistret för att säkerställa att personuppgifterna inte är skyddade. Konkurstillsynen fattar endast ett fåtal beslut i sin verksamhet, men avger i stället många yttranden i olika frågor till domstolarna. Konkurstillsynen bedömer att det inte borde medföra någon större omställning i det befintliga ärendehanteringssystemet, då systemet redan i dag erbjuder möjligheten att lägga in skyddade personuppgifter i bilagor till besluten. Beslutet om lönegaranti, som fattas av konkursförvaltaren och utgör myndighetsutövning, innehåller skyddade personuppgifter. Även för denna beslutstyp bör uppgifterna kunna tas in i en sekretessbelagd bilaga. Det bör dock tas fram en rutin om underrättelse gentemot konkursförvaltaren, när myndigheten får reda på att en person har skyddade personuppgifter. Sammantaget bedömer Kronofogdemyndigheten att förändringarna berör Konkurstillsynen i mindre omfattning. Om lagförslagen träder i kraft behöver alla medarbetare på Konkurstillsynen informeras om förändringarna. Verksamheten måste därefter kunna hantera beslut och yttranden, som innehåller uppgifter om fastighetsbeteckning och personnummer, och därmed kunna bedöma om sekretessbelagda uppgifter i det enskilda fallet kan lämnas ut eller inte. Skuldsaneringen Det förekommer att en gäldenär, som ansöker om skuldsanering, också är fastighetsinnehavare. I ett sådant fall finns det behov av att ta med fastighetsbeteckningen, tillsammans med gäldenärens personnummer, i en skuldsanering om myndigheten bedömer att gäldenären ska få bo kvar i fastigheten. Anledningen till detta är att förslaget om skuldsanering ska skickas ut till samtliga borgenärer för godkännande, och då måste denna omständighet kunna motiveras. Även andra uppgifter som är kopplade till fastighetsinnehavet, exempelvis värdet på fastigheten och boendekostnaden, är viktiga att redogöra för i förslaget om skuldsanering. Uppgifterna kring fastighetsinnehavet utgör därför i sig en viktig del av förslaget, till varför gäldenären ska anses få bo kvar under en skuldsanering. I skuldsaneringssammanhang är ofta en före detta make, maka eller sambo solidariskt ansvarig för skulderna, och därmed part i ärendet, vilket medför att denne har rätt till en så kallad partsinsyn. Samtidigt finns det inget lagkrav som

5(10) anger att uppgift om fastighetsbeteckning faktiskt måste tas med i beslutet om inledande av skuldsanering eller i det slutliga beslutet om skuldsanering. Kronofogdemyndigheten bedömer därför att gäldenären inte kan få ett fullständigt skydd i samband med en skuldsanering. Även om en lösning på problemet skulle vara att ta med uppgiften om fastighetsbeteckningen i en sekretessbelagd bilaga till beslutet, får skuldsaneringsgäldenären inte ett fullständigt skydd om den förföljande personen 6 ändå kan anses ha rätt till partsinsyn i ärendet. För att den föreslagna ändringen ska få full effekt måste även frågan om partinsyn lösas för dessa situationer. Utöver detta får det även i dagsläget anses vara oklart om ärendehanteringssystemet Fenix skulle kunna klara av att bygga in en sekretessbelagd bilaga. Sammantaget bedömer Kronofogdemyndigheten att det endast är ett fåtal gäldenärer per år, som har skyddade personuppgifter i samband med en skuldsanering. Skuldsaneringen har redan rutiner för hur dessa ärenden ska hanteras, genom att ärendena koncentreras till ett specifikt skuldsaneringsteam. I samband med beslut om inledande om skuldsanering anges i kungörelsen, som riktas mot borgenärerna, endast gäldenärens personnummer. Detsamma gäller för beslutet om skuldsanering. Verksamheten har än så länge inte haft något ärende där gäldenären har haft skyddade personuppgifter och bott i egen fastighet. Den summariska processen Sammantaget bedömer Kronofogdemyndigheten, mot bakgrund av att konsekvenserna inte är tillräckligt utredda vad gäller att ta in skyddade personuppgifter i en sekretessbelagd bilaga, att förslaget fortfarande inte fullt ut beaktar den summariska processens behov av en effektiv handläggning. Detta gäller framför allt de mål i den summariska processen där det fastställs att betalning ska utgå ur fast egendom. I dessa mål har myndigheten behov av att i föreläggandet, när svaranden ges tillfälle att yttra sig över ansökan om betalningsföreläggande men även i utslaget, ange såväl svarandes personnummer som fastighetsbeteckningen. Det får därför anses finnas ett motiverat behov av att uppgiften om fastighetsbeteckning även i fortsättningen ska omfattas av sekretess i ett utslag. Förslaget om skyddad folkbokföring Kronofogdemyndigheten anser att det är positivt med en översyn av skyddsinstitutet för kvarskrivning. Även här kommer myndigheten att behöva ta fram särskilda bilagor till beslut, som innehåller sekretessbelagda uppgifter om parternas namn, personnummer och adress. Myndigheten anser dock att det finns vissa delar av förslaget om skyddad folkbokföring som kan komma att innebära 6 I detta fall avses med förföljande person före detta make, maka eller sambo.

6(10) vissa risker. En person som i dag har näringsförbud, kan tillsammans med sina skyddade personuppgifter, i praktiken komma att kunna utöva sin näringsverksamhet utan någon begränsning i tid. Det finns risk för att överträdelsen av näringsförbudet inte kommer att kunna avslöjas i avsaknad av en omprövning av behovet om skyddad folkbokföring. Myndigheten bedömer även att det finns risker med att både sekretessbelägga namn och personnummer i ett ärende. Insynsintresset för dessa uppgifter i verksamheter med skuldsanering och konkurstillsyn väger många gånger tyngre än skyddsbehovet. Kungörelsen av gäldenärens personnummer är i dessa verksamheter av central betydelse för att borgenären ska kunna anmäla sina skulder mot rätt gäldenär. Sammanfattningsvis bör alla medarbetare, inom de olika verksamhetsområdena, informeras om förändringarna i syfte att kunna uppmärksamma handlingar med skyddade personuppgifter. Detta gäller även i syfte att kunna hantera beslut och yttranden som innehåller skyddade personuppgifter, och därtill bedöma om sekretessmarkerade uppgifter i det enskilda fallet kan lämnas ut. Frågan om partsinsyn i förhållande till hanteringen av skyddade personuppgifter Kronofogdemyndigheten bedömer att frågan om partsinsyn behöver utredas mer ingående, främst med hänsyn till de behov av insyn som får anses finnas för borgenärer i ärenden om skuldsanering och i ärenden om konkurser. Myndigheten har redan i dag tydliga rutiner för hur skyddade personuppgifter ska hanteras, då det finns särskilda utsedda handläggare på vissa enheter. Att sekretessbelägga uppgifter om fastighetsbeteckning, namn och adress på det sätt som föreslås kommer förmodligen att försvåra den nuvarande hanteringen, och det kommer därför att krävas en viss omarbetning av de nuvarande rutinerna. Förslaget om särskilda forumregler Myndigheten ser behov av att ändringar, i form av förtydliganden, förs in i utsökningsförordningen (17 kapitlet) om vilken domstol som är behörig att pröva målet eller ärendet när gäldenären har skyddade personuppgifter. Övergripande IT-relaterade konsekvenser för Kronofogdemyndigheten med anledning av förslagen Särskild sekretessbelagd bilaga till besluten För att kunna skapa en standardiserad sekretessbilaga, som ska användas inom flera verksamhetsområden, måste betydande utvecklingsinsatser genomföras i

7(10) befintliga ärendehanteringssystem. Detta är en oundviklig konsekvens av förslaget då hela systematiken, som i dag finns för att kunna skapa elektroniska beslut, måste brytas upp i syfte att förse besluten med undantagsregler för de gäldenärer som har skyddade personuppgifter. Till detta följer en betydande utvecklingsinsats i syfte att möjliggöra själva framtagningen av en sekretessbilaga. Uppskattningsvis skulle en ändring i enbart verkställighetens ärendehanteringssystem Init, som går ut på att sekretessbelägga fastighetsbeteckningen, innebära ett utvecklingsarbete på minst 5 000 timmar vilket motsvarar kostnader för teknisk utveckling på minst 5 000 000 kronor. Utöver detta kommer förändringar att behöva göras i befintliga blanketter. Även betydande arbetsinsatser kommer att behöva göras för att kunna införa de nya rutinerna. Mot bakgrund av de fåtal ärenden som det årligen handlar om, bedömer Kronofogdemyndigheten att en manuell hantering är en mer lämplig väg att gå för att kunna möta förslaget. En manuell hantering ökar emellertid risken för att enskilda drabbas av rättsförluster eftersom besluten inte kommer att finnas tillgängliga i elektronisk form, samtidigt som myndigheten riskerar att förbise besluten i den löpande handläggningen. Nytt skyddsinstitut Skyddad folkbokföring Det nya skyddsinstitutet kommer att påverka samtliga ärendehanteringssystem. Skyddsinstitutet kommer att innefatta två typer av personuppgiftsskydd. Dels den befintliga sekretessmarkeringen, som i dag anges som skyddade personuppgifter i befintliga system, dels skyddad folkbokföring som kommer att innebära en helt ny hantering. Följaktligen kommer det också att vara viktigt att de olika formerna inte blandas ihop under en och samma hantering. Detta kommer i sin tur att kräva en utveckling av systemen så att det framgår vilket skydd som gäller för en viss gäldenär. För att möta förslaget krävs även utvecklingsinsatser, i form av nya benämningar och klassificeringar, i samtliga system. Utöver detta måste all hantering, som redan i dag är automatiskt inbyggd i de tekniska systemen för att kunna hantera gäldenärer med skyddade personuppgifter, byggas om för att kunna möta det nya skyddsinstitutet. Om en mer ingående kostnadsanalys ska kunna tas fram, krävs det en omfattande utredning i vilken även myndighetens IT-avdelning behöver ingå. För att kunna göra de förändringar som krävs i Init, Regina, Rex, Duffex och Medea 7, det vill säga de ärendehanteringssystem som redan i dag har de mest utvecklade funktionerna för skyddade personuppgifter, kommer omkring 1 500 2 000 arbetstimmar att behöva avsättas för respektive system. Detta är en konsekvens av att den nuvarande hanteringen i respektive system parallellt måste ersättas med ett nytt system, som klarar av att hantera det nya skyddsinstitutet. Ovanstående arbetstimmar motsvarar för närvarande en utvecklingskostnad i 7 Samtliga system används inom verkställigheten eller har koppling till verkställigheten.

8(10) dessa system på 7 000 000 10 000 000 kronor. Myndigheten uppskattar en liknande tidsåtgång och kostnadsbild för ändringar i de övriga ärendehanteringssystemen. 8 Under hösten 2016 planerar Kronofogdemyndigheten också att införa ett nytt system, som kan hantera försäljning av lös egendom. Även detta system kommer att behöva anpassas för att kunna möta de regler som följer av förslaget. Likaså behöver uppföljningssystemet WinIT genomgå uppdateringar. Sammantaget baseras dessa antaganden utifrån de regler som gäller för dagens hantering av skyddade personuppgifter. Det kan likväl visa sig, efter en fördjupad analys, att de föreslagna förändringarna kräver en helt annan logik i systemet och därmed hantering. Detta innebär i så fall att de befintliga lösningarna, vad gäller hantering av personer med skyddade personuppgifter, inte kommer att kunna återanvändas. Om så är fallet kommer detta även att få en märkbar effekt på ovanstående uppskattade kostnader. Även i REX, verkställighetens viktigaste ITsystem, måste en ny hantering införas. Endast vid en senareläggning av förslagen, och under förutsättning att myndighetens avveckling av REX fortskrider enligt planerna, kan ovan nämnda utveckling förmodligen undvikas. I annat fall är avsikten att hanteringen av skyddade personuppgifter, i samband med att information kommer från Folkbokföringen, ska ske i den nya tjänsten för personinformation. Denna tjänst är under utveckling inom ramen för den så kallade ersättningsresan, som har till syfte att avveckla REX. Sammanfattande slutsatser av den tekniska utvecklingen i förhållande till förslagen Kronofogdemyndigheten anser att det är av vikt att de föreslagna ändringarna även kan genomföras på ett tekniskt plan från och med den 1 juli 2016. I det stora hela får förändringarna, som den skyddade folkbokföringen för med sig, betraktas som hanterbara även om de kommer att innebära påfrestningar vad gäller att införa nya rutiner i de berörda verksamheterna. Förändringarna, som den sekretessbelagda bilagan för med sig, kommer däremot att vara svårare att hantera. Sekretess kommer i fortsättningen att gälla för beslut 9 för vilka det i dag råder insyn och offentlighet. Inte minst för enskilda mål kommer detta att bli särskilt märkbart, då dessa kan komma att innehålla uppgifter som omfattas av skyddad folkbokföring. 8 De övriga ärendehanteringssystemen är Supro (betalningsföreläggande och handräckning), Sara (betalningsföreläggande och handräckning), Fenix (skuldsaneringen) och Kontiki (konkurstillsynen). 9 Besluten som avses är bland annat beslut om löneutmätning hos lokala arbetsgivare, beslut om utmätning som avser lokala konton hos banker, enskilda mål där sökanden är en mindre kommun eller enbart ett företag med lokal förankring.

9(10) För att kunna hantera uppgifterna i särskilda bilagor, måste omfattande förändringar göras i samtliga ärendehanteringssystem. Om myndigheten ska kunna möta förändringarna på bästa möjliga sätt, förutsätter det en utveckling av ett särskilt framtaget system som kan hantera gäldenärer med skyddade personuppgifter. Kronofogdemyndigheten bedömer därför att ett enklare alternativ skulle vara att hantera de cirka 1 800 presumtiva gäldenärerna, som även skulle kunna bo i egen fastighet, på ett manuellt sätt. En sådan hantering skulle dock kunna vara förenad med vissa risker. Myndigheten måste bland annat kunna säkerställa att utmätning av överskott på skattekonto tas omhand, att information om kreditupplysning kan lämnas på ett rättsäkert sätt och att allmänheten får ett korrekt svar om att en viss uppgift kan lämnas ut, exempelvis hur stor skulden är för en person med ett visst personnummer. Även för dessa fall behöver myndigheten genomföra en anpassning av det befintliga IT-stödet. Eftersom förändringarna inte enbart kommer att gälla för svarande (gäldenären), utan också för sökande, kommer det att innebära en mer krävande utveckling av IT-systemen då verkställigheten i dag inte utgår från personnummer i sin ärendehantering. Utöver detta kan myndigheten konstatera att det i dag inte finns något lagkrav, varken för gäldenären eller för sökanden, att uppge sitt personnummer. 10 Myndighetens system för verkställighet utgår i stället från ärende- eller målnummer, vilket innebär att det saknas förutsättningar att hos folkbokföringen kontrollera om en viss person omfattas av en sekretessmarkering eller en skyddad folkbokföring. Myndigheten anser sammantaget att den redan i dag har en fungerande hantering för gäldenärer med skyddade personuppgifter. Syftet med hanteringen är att minimera risken att uppgifterna lämnas ut felaktigt. För att en medarbetare överhuvudtaget ska kunna se uppgifter om skulder, men även beslut, där gäldenären har skyddade personuppgifter krävs det en särskild behörighet. 11 Verksamhetschefen för respektive verksamhetsområde har beslutat att begränsa antalet handläggare som får tilldelas denna behörighet, och tilldelningen följs upp årligen i syfte att säkerställa att de beslutade rutinerna följs. Utöver detta sker all 10 Det finns däremot krav i förordning på att person- eller organisationsnummer ska anges, i samband med ansökan om verkställighet/utmätning respektive ansökan om indrivning, 2 kap. 2 utsökningsförordningen (1981:981) respektive 6 indrivningsförordningen (1993:1229). 11 Handläggaren som har denna behörighet har genomgått en säkerhetsprövning enligt nivå 3, (säkerhetsskyddslagen (1996:627)).

10(10) handläggning med skyddade personuppgifter, som inte kräver fältinsatser, från ett utpekat team inom respektive verksamhetsgren. Avslutningsvis har myndigheten noterat att betänkandet inte innehåller någon utredning för det fall en part har fått skyddade personuppgifter efter att ärendet är avslutat och beslutet är arkiverat. Frågan blir då om myndigheten har ett ansvar att kontrollera detta i samband med att beslutet begärs utlämnat. Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad rikskronofogde. I den slutliga handläggningen har även deltagit biträdande rikskronofogden Erica Wass, verksamhetschefen Sven Kihlgren, kanslichefen Karin Berglöf Hedar, tf IT-samordnaren Conny Karlsson och verksjuristen Philip Berg, föredragande. Christina Gellerbrant Hagberg Philip Berg