Ängs- och betesmarksinventeringen

Ängs- och betesmarksinventeringen 2002 2004 Rapport 2005:1

Ängs- och betesmarksinventeringen 2002 2004 34 546 ha 6661ha 228 919 ha äng betesmark restaurerbar Miljöenheten 2005-01-27 Referens: Kill Persson

Innehåll 1 SAMMANFATTNING... 7 Resultatet finns i databasen Tuva... 7 Syfte och definitioner... 8 Summary Result of the Survey of semi-natural pastures and meadows... 10 Method of the National survey of seminatural meadows and pastures... 10 2 INVENTERINGENS MÅL OCH BAKGRUND... 11 Ett regeringsuppdrag... 11 Målet är ett lättillgängligt underlag för utvärdering och uppföljning... 11 Målgrupper är främst myndigheter och på sikt även brukare och allmänhet... 12 3 ARBETETS UPPLÄGGNING OCH KOSTNAD... 13 Metodutveckling via arbetsgrupp och pilotinventeringar... 13 Handdatorer, digitalisering och databas... 13 Utbildning av 150 inventerare... 13 Kostnader är sammanlagt 75,2 milj. kr... 13 4 ÄNGS- OCH BETESMARKSINVENTERINGEN EFTER 2004... 15 Att komplettera databasen Tuva... 15 5 VILKA MARKER ÄR MED?... 17 Markerna ska vara värdefulla... 17 Minsta storlek är 0,1 hektar... 17 Urvalet av inventeringsobjekt... 17 6 RESULTATET... 19 301 348 hektar har inventerats... 19 6 661 hektar är ängar... 21 228 919 hektar är betesmarker... 21 Bland betesmarkerna finns det möjliga ängar... 22 Restaurerbara marker - värden finns kvar men området behöver restaureras... 23 Ej aktuella objekt - om kvaliteterna helt försvunnit... 23 5

Jämförelsen med Ängs- och Hagmarksinventeringen... 23 Jämförelse med jordbruksblocken... 23 7 HÄVD OCH NATURTYPER... 25 Äng eller bete -hävden avgör... 25 Naturtypsindelning följer Natura 2000-nätverket... 25 Låglandsgräsmarker och fuktängar vanligast... 26 Källor, rikkärr och sandstäpp är ovanliga... 26 Arealer med klassad naturtyp jämfört med kultiverad fodermark/annan naturtyp... 27 8 FLORAKVALITETER... 29 Signalarter bland kärlväxter registrerades... 29 Vanligast är gulmåra, prästkrage, brudbröd och bockrot... 29 9 KULTURMILJÖKVALITETER... 31 Det finns 19 290 byggnader i markerna... 31 Andra landskapselement än byggnader finns det i 20 886 av markerna... 32 Förändring av landskapet i relation till äldre ekonomiska kartan... 33 10 TRÄDKVALITETER... 35 Viktiga strukturer är hamlade, grova och på andra sätt värdefulla hagmarksträd... 35 Det finns 52 280 hamlade träd i markerna... 35 Det finns 22 875 grova träd i markerna... 36 54 332 andra värdefulla hagmarksträd har registrerats... 36 11 VÅTMARKER-VATTENKVALITETER... 37 Stränder, småvatten och källor är viktiga vattenmiljöer... 37 7 018 marker har småvatten och 7 667 har stränder... 37 12 FAUNAKVALITETER... 39 Observationer vid besökstillfället... 39 Observationer av fåglar vanligast... 39 13 BILAGA LÄNSSTATISTIK... 41 6

1 Sammanfattning Resultatet finns i databasen Tuva Jordbruksverket har tillsammans med länsstyrelserna på regeringens uppdrag inventerat landets värdefulla ängs- och betesmarker mellan åren 2002-2004. De inventerade markerna har ofta miljöersättning via Miljö- och landsbygdsprogrammet och/eller inventerades i den förra Ängs- och Hagmarksinventeringen (1987-1992). Denna rapport sammanfattar inventeringens resultat. Den fullständiga och mer detaljerade inventeringsinformationen finns strukturerad bland annat per län, kommun och församling i den databas, kallad Tuva, som har tagits fram inom projektet. Sammanlagt har 301 348 hektar inventerats. Av dessa har 270 126 hektar bedömts som värdefulla marker (ängar, betesmarker samt restaurerbara). 6 661 hektar är ängar (4 166 st) och 228 919 hektar betesmarker (44 375 st). Bland betesmarkerna har 15 104 hektar identifierats som skogs eller fäbodbeten (1 542 st.). 19 160 hektar (4 794 st.) bland betesmarkerna har bedömts som möjliga ängar. Det innebär att den flora som finns på dessa marker tyder på och gynnas mer av ängsbruk än enbart av betesdrift. 34 546 hektar bland de värdefulla markerna har kvar påtagliga natur- och kulturmiljökvaliteter men är i behov av restaurering för att kvaliteterna ska säkerställas (8 210 st.). Från den förra Ängs- och Hagmarksinventeringen och från marker med åtgärdsplan har 31 222 hektar (11 987 st.) av den sammanlagda arealen förändrats så mycket att dessa marker inte längre bedöms som tillräckligt värdefulla. På de inventerade markerna finns det 19 290 byggnader. 2 807 av markerna har trägärdesgårdar och 18 012 har stenmurar av olika slag. Det finns inom inventeringen 141 538 hektar med landskapselement. Sammanlagt har 17 421 marker med värdefulla trädstrukturer registrerats. Bland dessa finns 52 893 hamlade träd, 22 901 är grova träd och 54 628 anses i övrigt vara värdefulla hagmarksträd. Exempelvis har 29 660 så kallade hålträd noterats i markerna. I 21 174 av markerna finns olika våtmarker registrerade.7 704 av objekten har stränder, 5 179 vid sjöar och vattendrag och 2 525 vid havet. Under arbetet har 5 343 marker med småvatten noterats, 837 marker med källor och i 5 629 objekt finns det bäckar. Bland ängs- och betesmarkerna har 161 358 hektar någon öppen hävdberoende naturtyp inom Natura 2000 nätverket medan 77 277 hektar är kultiverade fodermarker eller någon annan naturtyp. Det är angeläget att inventeringens resultat blir användbart i ett längre perspektiv genom att i framtiden uppdatera Tuva både genom att kunna komplettera data för ett redan inventerat område och genom att lägga till helt ny mark med höga natur- och/eller kulturmiljövärden. 7

Syfte och definitioner Ängs- och betesmarksinventeringens syfte är att vara ett lättillgängligt underlag för utvärdering och uppföljning av natur- och kulturmiljökvaliteter (värden) i ängs- och betesmarker samt som underlag för fysisk planering och ärendehantering. Med ängs- och betesmarker menas marker som uteslutande används som betesmarker eller slåtterängar. Markerna är inte lämpliga att plöja och ingår inte heller i växtföljd. Ängsmarker karakteriseras av att det första störningsingreppet (påverkan på vegetationen) är slåtter med skärande redskap. I betesmarkerna är det de betande djuren som formar vegetationens utseende och sammansättning. Alla de marker som inkluderas i databasen Tuva har besökts i fält och de har ett betydande innehåll av natur- och/eller kulturmiljövärden (sådana kvaliteter som listas nedan) och/eller har en bakgrund i andra inventeringar eller miljöersättningar. Vilken hävd som marken har och hur statusen är kan i databasen läsas ut som tre olika nivåer (god, svag eller ingen). Resultatet ger ett underlag för exempelvis länsstyrelsen i arbetet med riktade rådgivningar eller särskilda skötselinsatser. Vilka naturtyper som finns i markerna, används som en sammanfattande benämning på den del av området som har likartade och igenkänningsbara tecken som exempelvis en viss vegetationstyp. Indelningen är den samma som inom det europeiska nätverket Natura 2000. Kulturmiljökvaliteter innefattar olika spår i markerna. Det kan vara en historisk typmiljö, exempelvis som den herrgårdsmiljö som området hänger samman med. Andra exempel är hägnader, fossil åkermark, andra landskapselement som vägar, odlingsrösen och byggnader. Byggnader beskrivs med sin funktion, sitt byggnadsmaterial och skick. Florakvaliteter innefattar örter, gräs, svampar, lavar och mossor. I databasen kan man söka efter olika arter som hittades vid besöket. Den särskilda signalartlistan innehåller ett urval av både positiva och negativa hävdindikatorer bland kärlväxter (örter och gräs). Tre enkla mått på förekomsten har registrerats. Faunakvaliteter behandlar fåglar, fjärilar och andra djurgrupper. I databasen kan man söka efter olika arter som observerats i markerna. Trädkvaliteter berättar om värdefulla strukturer bland träd och buskar. Exempel är: hamlade, grova eller på andra vis värdefulla hagmarksträd som hålträd, döda/döende träd, flerstammiga eller för sin art särskilt gamla träd. Vattenkvaliteter beskriver småvatten, bäckar och stränder och andra våtmarker som källor, kärr och mossar inom det undersökta området. Via databasen kan marker med exempelvis småvatten eller stränder sökas fram. Restaurerbar är marken då kvaliteterna finns kvar. Huvudskälen till restaureringen förklaras med att inventeraren angett flora-, fauna-, träd-, kulturmiljövärden. Någon plan på hur och när marken ska eller bör restaureras redovisas inte. 8

Marken är inte aktuell som värdefull ängs- och betesmark om förändringen är för stor. Begreppet används om området vid inventeringstillfället bedömts ha så svaga kvaliteter att det inte längre kvalificerar inom inventeringen Anledningen till att marken ändå besökts är att den var med i den förra Ängs- och hagmarksinventeringen eller har en åtgärdsplan. Objektsrapporten för varje enskild mark innehåller all inventeringsdata som registrerades vid inventeringstillfället. Här finns även en sammanfattande beskrivning som inventeraren lämnat. Objektsrapporten är tillgänglig från databasen och kan användas som information till markägare/brukare eller vara en del i regionala/lokala rapporter inom ett län eller en kommun. Till objektsrapporten hör en enkel karta. Den fullständiga inventeringsmetoden finns beskriven i rapporten Ängs- och betesmarksinventeringen Inventeringsmetod Jordbruksverkets rapport 2005:2. 9

Summary Result of the Survey of semi-natural pastures and meadows An inventory has been carried out of 270 126 hectares of valuable semi natural meadows and pastures, of which 228 919 hectares are semi-natural pastures and 6 660 hectares are meadows. 15 104 hectares have been identified as forest or mountain grazing. 19 160 hectares of the pasture have been considered as potential meadows. The flora here indicates that the land is better off managed as meadow and not only as pasture. 34 546 hectares contain significant nature and cultural heritage values but this land is in need of restoration in order to preserve these values. Since the last inventory, 31 222 hectares have changed and is no longer valuable. 301 348 hectares have been inspected on-site. On the land comprised by the inventory there are 19 290 buildings. 2 807 of these have wooden fences and 18 012 have various kinds of stonewalls. There are landscape elements on 141 538 hectares. A total amount of 130 422 sites of valuable tree structures have been registered. 52 893 of these are pollards, 22 901 are big trees and 54 628 are considered valuable meadow trees for other reasons. For example, 29 660 hollow trunks have been noted. 7 704 of the objects are shores, 5 179 lie by lakes and watercourses and 2 525 by the sea. During the work, 5 343 objects with wetlands and ponds have been noted, 837 springs and in 5 629 objects there are brooks. 183 516 hectares have been managed rather well. 161 358 hectares of the total area consist of various open habitat types included in the network of Natura 2000. 77 277 hectares consist of other or cultivated types of nature. Method of the National survey of seminatural meadows and pastures The Swedish Board of Agriculture and the County Administrative Boards are carrying out a survey of valuable semi-natural pastures and meadows in Sweden. This survey describes environmental qualities related to semi-natural pastures and meadows such as type of habitat and values of flora, fauna, water or cultural heritage. It is to be used for following up and evaluating the Swedish Agro-Environmental and Rural Development Programme as well as the national environmental objective, A Varied Agricultural Landscape. It will also be used as background material in communication between farmers and authorities as regards management of semi-natural meadows and pastures. The survey result will be presented in a database, Tuva. In this database it will be possible to search for various meadows and pastures as well as pollarded trees or ponds. You can also search for land where certain plants grow or land with special buildings, as well as get comprehensive statistics and simple maps of information. It will be possible to search based on geographical area as well as on particular factors of interest. The database will be available from 2005. 10

2 Inventeringens mål och bakgrund Ett regeringsuppdrag Regeringen har i sitt regleringsbrev (2000-12-14) till Jordbruksverket slagit fast att Jordbruksverket skall genomföra en inventering av förekomsten av arealer som är värdefulla från naturvårds- och kulturmiljösynpunkt i enlighet med verkets rapport Förslag till inventering av värdefulla ängs- och betesmarker (mars 2000). Uppdraget har genomförts i ett projekt kallat Inventering av värdefulla ängs- och betesmarker (ÄoB). Till projektet har knutits en styrgrupp med representanter från Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Jordbruksverket. Målet är ett lättillgängligt underlag för utvärdering och uppföljning Resultatet av inventeringen har sammanställts i en databas. Uppgifterna kring arealer och värdeinnehåll kan användas som: o underlag för uppföljning enligt det nationella miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap på såväl nationell som regional och lokal nivå o underlag för uppföljning, utvärdering och återrapportering beträffande åtgärder inom Miljö- och landsbygdsprogrammet. o underlag för att säkerställa en hög måluppfyllelse av Miljö- och landsbygdsprogrammets miljöåtgärd för bevarandet av slåtter- och betesmarker. o underlag för åtaganden vad det gäller Natura 2000-nätverket utifrån EU:s fågelrespektive habitatdirektiv. o Ett underlag för fysisk planering och ärendehantering. Miljömålet Ett rikt odlingslandskap omfattar all areal av ängs- och betesmarker i landet och innebär att dessa ska skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Vissa av de mest hotade typerna av betesmarker och slåtterängar pekas ut och särskilda arealmål anges. Exempelvis ska arealen ängsmark utökas till minst 10 000 hektar och arealen hävdad betesmark, bland annat i Norrland samt av typerna alvar-, fäbod-, skogs- och ljunghedsbete utökas med minst 13 000 ha. Databasen redovisar sådana marker. Inom miljö- och landsbygdsprogrammet för Sverige år 2000-2006 finns miljöersättningar för ängs- och betesmarker. Programmet ska bidra till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på landsbygden. Natura 2000 är ett europeiskt nätverk av värdefulla naturområden. Områdena ska bevaras med sitt speciella växt- och djurliv för framtida generationer. I Sverige samordnar Naturvårdsverket arbetet. Andra viktiga aktörer är länsstyrelserna och markägare. Med vissa intervall ska Sverige rapportera till EU om områdenas status och naturtypernas arealer. Till grund för Natura 2000 ligger EU:s fågel- samt habitatdirektiv. 11

Syftet med inventeringen är att förbättra kunskapsunderlaget för att kunna säkerställa en hög måluppfyllelse för bevarandearbete kring det biologiska kulturarv som ängs- och betesmarkerna utgör. Ett kvalitetsinriktat bevarandearbete innebär alltid att såväl natur- som kulturmiljövärden beaktas: Målgrupper är främst myndigheter och på sikt även brukare och allmänhet Beskrivning av målgrupperna följer den målgruppsanalys som genomfördes som en del av förberedelserna till databasen Tuva och följande målgrupper har identifierats. Regeringen Jordbruksverket Länsstyrelserna Naturvårdsverket Riksantikvarieämbetet Även jordbrukare och allmänhet bör på sikt bli målgrupp för Tuva men den tekniska tillgängligheten saknas för närvarande (se kap. 4). 12

3 Arbetets uppläggning och kostnad Metodutveckling via arbetsgrupp och pilotinventeringar En arbetsgrupp med representanter från Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Jordbruksverket arbetade under våren 2001 fram ett metodunderlag. Provinventeringar genomfördes under sommaren 2001 i Skåne, Jönköpings och Jämtlands län. Metoden skickades ut på remiss till länen under senhösten 2001. Efter vissa förändringar av metoden fastställdes den i mars 2002. Inför fältsäsongen 2003 genomfördes vissa förenklingar av metodiken för att öka på inventeringshastigheten. Handdatorer, digitalisering och databas Inventeringsdata registrerades i en handdator. Omkring 150 inventerare med handdatorer har varit verksamma i länen. Överföring av data sker med hjälp av inventeringsprogrammet och en PC till en in-databas (Tuva 1) på Jordbruksverket. Ytan har även digitaliserats via anpassning av en ArcView-applikation och överförts till Jordbruksverket. I ut-databasen (Tuva 2) har dessa båda informationer (protokoll + yta) kopplats samman. Systemdokumentationen kring IT-projekten finns enligt fastställda rutiner tillgänglig på Jordbruksverket. Utbildning av 150 inventerare Våren 2002 genomfördes 3 st. kurser om vardera 5 dagar. Totalt utbildades 93 st. inventerare i Växjö, Örebro och Sundsvall. 2003 genomfördes 1 kurs i Örebro, 21 deltagare 2004 genomfördes 1 kurs i Jönköping,38 deltagare. Totalt har drygt 150 inventerare varit verksamma under perioden 2002-2004. Till detta kommer en omfattande internutbildning för regionala aspekter på kvaliteter som respektive länsstyrelse genomfört. Återkommande under inventeringsarbetet har varit samordningsövningar för att få likartade bedömningar. Kostnader är sammanlagt 75,2 milj. kr Den totala kostnaden för projektet mellan åren 2001-2004 är 75,2 milj. kr 59,9 milj. kr har använts till själva inventeringsarbetet ute i länen. IT-stöd samt handdatorer och annan hårdvara har kostat 6,4 milj. kr. Utbildning, metodarbete, projektledning, resor m m har kostat 4 milj. kr. Jordbruksverket har finansierat 60,3 milj. kr och Naturvårdsverket 14,9 milj. kr inklusive kostnaden för digitaliseringen av naturtyper. Som jämförelse kan nämnas kostnaden för miljöersättningar till ängs- och betsmarker som årligen uppgår till ca 639 milj. kr (preliminär utbetalning 2003). 13

4 Ängs- och betesmarksinventeringen efter 2004 Att komplettera databasen Tuva Det finns behov att kunna göra tillägg i databasen. Förändringar inom de redan inventerade objekten sker över tiden bl. a beroende på den rådgivning som ges via KULM (Kompetens Utveckling av Lantbrukare inom Miljöområdet). Helt nya objekt som uppfyller kriterierna kan komma att dyka upp i framtiden även om omfattningen förväntas bli liten. Vid andra besök kan en rapport från den nuvarande databasen tas med i fält och de företeelser som finns beskrivna inom området kan följas upp, eventuellt kompletteras och sedan föras till databasen. Den nödvändiga infrastrukturen finns redan etablerad i och med Ängs- och betesmarksinventeringen 2002-2004 (handdator, digitalisering, in-databas och ut-databas). Det har inte ingått i inventeringsprojektet att lösa frågan om en uppdatering av databasen. Denna fråga kommer att lösas inom det utredningsuppdrag som Jordbruksverket fått i sitt regleringsbrev för 2005. I detta uppdrag ingår även frågan att kunna bredda tillgängligheten för databasen Tuva. En sådan tillgänglighet skulle göra det möjligt för markägare att själva observera och bedöma värdena i sina marker, för djurhållare med brist på betesmark att finna ytterligare marker samt för allmänheten att kunna besöka värdefulla ängs- och betesmarker. 15

5 Vilka marker är med? Med ängs- och betesmarker menar vi marker som i nuläget uteslutande används som betesmarker eller slåtterängar. Markerna är inte lämpliga att plöja och ingår inte heller i växtföljd. De karakteriseras av att hävden under mycket lång tid har varit bete eller slåtter. Ofta har de ingen eller mycket liten påverkan av gödsling eller andra produktionshöjande åtgärder. Historiskt sett kan dessa marker många gånger ha ett skiftande ursprung som både inäga och utmark. Typiskt för dem är att dessa olika tidslager genom en god hävd blir synliga och kan berätta om dynamiken i odlingslandskapet. Markerna ska vara värdefulla Markerna i databasen Tuva är medtagna tack vare sina natur- och/eller kulturmiljövärden (kvaliteter). Sådana kvaliteter är; - En tydlig hävdgynnad flora. Marken ska innehålla en hävdgynnad Natura 2000-naturtyp på minst halva arealen eller hävdgynnade arter ska finnas väl spridda. - Det ska finnas mer än ett enstaka träd i form av hamlade/grova/värdefulla träd inom marken. - Området är en viktig fågellokal med betade/slagna stränder som är beroende av att markerna hävdas eller har andra faunakvaliteter. - Markerna kan ha rikt innehåll av landskapshistoriska element över en dominerande del av ytan. Gemensamt är att dessa värden ska vara hävdberoende. För fler kriterier för värden hänvisas till rapporten kring inventeringsmetoden (Jordbruksverkets rapport 2005:2). Varje område har vid fältbesöket inventerats på sina strukturer och företeelser under rubrikerna Naturtyper, Florakvaliteter, Trädkvaliteter, Kulturmiljökvaliteter, Faunakvaliteter, Vattenkvaliteter samt Hävd och Påverkan. Om objektet innehållit kvaliteter men med sådan låg status att en restaurering är nödvändig har marken registrerats som ett restaureringsobjekt. Om marken, med ett ursprung i den förra ängs- och hagmarksinventeringen eller som en åtgärdsplan (i arbetet med miljöersättningar) vid fältbesöket inte haft några kvaliteter/värden har marken noterats som "Ej Aktuell". Kapitel 7-14 följer den struktur som finns i databasen. Minsta storlek är 0,1 hektar Minsta storleken för ett inventerat område är 0,1 hektar. Då området har varit större än 100 hektar och saknat en naturlig avgränsning har permanenta hägnader i traktgränser använts. Vissa stora alvarbeten har undantagits från denna princip. Avgränsningar har ritats in på en papperskarta i fält för att sedan digitaliseras i efterhand. Urvalet av inventeringsobjekt Urvalet av marker inom Ängs- och betesmarksinventeringen har varit de marker som har en s.k. åtgärdsplan och/eller om de var med i den förra Ängs- och hagmarksinventeringen eller om de på annat sätt uppmärksammats i något regionalt dokumenterat material. Åtgärdsplan upprättas då en brukare söker s.k. tilläggsersättning för vissa marker. Objekt som var med i den förra Ängs- och hagmarksinventeringen finns dokumenterade i redovisningen av det arbetet. Marker med andra kända kvaliteter som uppmärksammats regionalt finns t.ex. dokumenterade i fornminnesregistret, fäbodinventeringar eller liknande. Även förut helt okända marker har tagits med då de påträffats. 17

6 Resultatet 301 348 hektar har inventerats Sammanlagt har 301 348 hektar inventerats. Av dessa har 270 126 hektar bedömts som värdefulla marker (ängar, betesmarker samt restaurerbara). 6 661 hektar är ängar (4 166 st) och 228 919 hektar betesmarker (44 375 st). Bland betesmarkerna har 15 104 hektar identifierats som skogs eller fäbodbeten (1 542 st.). 19 160 hektar (4 794 st.) bland betesmarkerna har bedömts som möjliga ängar. Det innebär att den flora som finns på dessa marker tyder på tidigare ängsbruk och gynnas mer av detta än enbart av betesdrift. 34 546 hektar bland de värdefulla markerna har kvar påtagliga natur- och kulturmiljökvaliteter men är i behov av en restaurering för att kvaliteterna ska säkerställas (8 210 st.). Från den förra Ängs- och Hagmarksinventeringen och från marker med åtgärdsplan har 31 222 hektar (11 987 st.) av den sammanlagda arealen förändrats så mycket att dessa marker inte längre bedöms som tillräckligt värdefulla. Ängar, betesmarker, restaurerbara samt ej längre aktuella marker 301 000 ha Ängar och betesmarker 236 000 ha Ängar, betesmarker och restaurerbara marker 270 000 ha Fig. A Fördelningen av arealerna ängs- och betesmarker, restaurerbara och ej längre aktuella marker inom inventeringen. Arealer avrundade till 1000-tal hektar. Ängar, betesmarker och restaurerbara marker 269 000 ha 19

Tab. I Antal och arealer ängs- och betesmarker per län län äng, antal hektar bete, antal hektar summa antal Summa ha AB 43 47 954 4 250 997 4 297 C 42 106 1 998 9 224 2 040 9 330 D 56 200 2 644 10 844 2 700 11 044 E 133 145 6 401 26 401 6 534 26 546 F 308 150 3 798 8 603 4 106 8 754 G 496 255 2 428 4 850 2 924 5 106 H 402 608 5 805 55 2263 6 207 55 871 I 204 377 2 808 29 829 3 012 30 206 K 74 77 1 444 6 236 1 518 6 313 M 174 1 274 2 917 21 942 3 091 23 216 N 109 139 1 427 6020 1 536 6 160 O 468 512 5 961 23 843 6 429 24 355 S 252 221 522 1 514 774 1 735 T 124 186 1 281 4 995 1 405 5 181 U 27 540 759 5 571 786 6 111 W 432 351 673 2 016 1 105 2 367 X 185 204 983 2 073 1 168 2 277 Y 148 105 404 786 552 891 Z 156 256 609 2 787 765 3 043 AC 123 213 373 1 218 496 1 431 BD 210 694 186 653 396 1 348 tot. 4 166 6 661 44 375 228 919 48 541 235 580 20

6 661 hektar är ängar De totalt 4 166 ängarna som omfattas av inventeringen är fördelade över landet enligt följande; 1 400,00 600 1 200,00 500 1 000,00 400 ha 800,00 300 antal 600,00 400,00 200 200,00 100 0,00 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD 0 ha antal Fig. B Arealen och antalet ängar fördelat per län i landet. Små men många ängar i Götalands skogsbygder, stora våta ängar i slättmiljöer samt slagna fäbodmiljöer samt stora slåttermyrar i norr utgör huvuddelen bland ängarna. 228 919 hektar är betesmarker De totalt 44 375 betesmarkerna som omfattas av inventeringen är fördelade över landet enligt fig. C. 60 000,00 7 000 50 000,00 6 000 40 000,00 5 000 ha 4 000 antal 30 000,00 3 000 20 000,00 2 000 10 000,00 1 000 0,00 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD 0 ha antal Fig. C Areal och antal betesmarker fördelat i landet. Stora arealer värdefulla betesmarker finns i ett bälte över sydöstra Sverige. 21

Bland betesmarkerna finns det möjliga ängar Om marken har vegetationstyper med arter som är särskilt slåttergynnade (exempelvis slåttergubbe, svinrot och olika orkidéer) har inventeraren noterat marken som en möjlig äng. Det är bland dessa marker som en omläggning av hävden till äng slår väl ut med avseende på naturvärdena. Att öka ängsarealen är ett av delmålen i miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Marker och arealer framgår av tabell II. Tab. II Arealer och antal av möjliga ängar och restaureringsmarker samt en summering av de värdefulla markerna (ängar, betesmarker och restaurerbara marker) fördelat per län. Län Möjliga ängar ha Restaurerbara ha Ängar, betesmarker, restaurerbara AB 63 209 254 1 003 1 251 5 301 C 267 1 900 469 1811 2 509 11 141 D 183 1 667 290 335,80 2 990 12 400 E 710 3 847 1 109 2 235 7 643 28 780 F 459 906 605 1 583 4 711 10 337 G 312 472 509 803 3 433 5 909 H 261 1 400 396 1 888 6 603 57 759 I 125 595 920 7 824 3 932 38 029 K 53 142 131 967 1 649 7 280 M 142 1 030 667 3 130 3 758 26 346 N 91 177 126 743 1 662 6 902 O 1 065 3 505 1 472 5 253 7 901 29 608 S 50 96 155 1 149 929 2 884 T 26 112 85 251 1 490 5 432 U 35 593 133 599 919 6 710 W 79 274 180 1 598 1 285 3 965 X 509 1 105 114 395 1 282 2 672 Y 61 76 146 150 698 1 041 Z 182 598 181 494 946 3 537 AC 75 207 196 981 692 2 413 BD 46 249 72 336 468 1 684 Tot. 4 794 19 160 8 210 34 546 56 751 270 126 ha 22

Restaurerbara marker - värden finns kvar men området behöver restaureras Om marken vid fältbesöket har kvar vissa flora-, vatten-, träd- eller kulturmiljökvaliteter men i övrigt vuxit igen eller förändrats har marken klassats som restaurerbar, se vidare tabell II. Skälet för en restaurering anges (flora- vatten-, träd-, kultur eller övrigt) och mer än ett skäl kan finnas för varje mark, se tabell III. Dessa marker svarar väl på en återupptagen hävd. Tab.III Restaurerbara markers fördelning på olika värden. Totalt Flora Vatten Träd Kulturmiljö Övrigt Antal 8 210 6 923 1 447 2 582 2 585 2 732 hektar 34 546 28 238 9 315 13 489 12 603 11 345 Ej aktuella objekt - om kvaliteterna helt försvunnit En del av markerna som är med i denna inventering har sitt ursprung i den förra Ängs- och hagmarksinventeringen mellan åren 1987-1992. Andra marker är med för att en åtgärdsplan har upprättats som en del i arbete med miljöersättning för skötsel av betesmarker eller slåtterängar. När marken har besökts för Ängs- och betesmarksinventeringens del gör inventeraren en bedömning av om området har de kvaliteter som behövs för att inventeras (se kap 6). Finns inte dessa kvaliteter kvar noteras marken som "Ej aktuell". Skälet eller skälen till detta anges som igenväxt, planterat eller övrigt. Tab. IV Antalet och arealer av marker som inte längre är aktuella "Ej aktuella" Varav ÄoH Antal 11 987 4 599 hektar 31 222 12 155 Jämförelsen med Ängs- och Hagmarksinventeringen Inom Ängs- och Hagmarksinventeringen (1987-1992) inventerades knappt 198 600 hektar (17 769 st.) inom klasserna 1-3 (Ängs- och hagmarker i Sverige, rapport 4819, Naturvårdsverkets förlag). Av dessa var 3 355 hektar äng och 195 290 hektar betesmarker. Resultatet från Ängsoch hagmarksinventeringen i E- och ML-län har inte räknats med på grund av tekniska skäl Resultatet från Ängs- och hagmarksinventeringen blir då 13 910 objekt om 163 710 ha. När vi nu återbesökt samma områden kan vi se att 12 155 ha (4 599 st.) inte längre bär på sådana kvaliteter att de kommer med i denna inventering. Orsakerna till detta är framförallt igenväxning. Jämförelse med jordbruksblocken 90 % av ÄoB-ytorna överlappar något Jordbruksblock år 2004. Ett jordbruksblock är en sammanhängande yta som en brukare anmält i något av ersättningssystemen. Det innebär att marken på något vis används eller har använts i sen tid. Bland de ytor som inventerats ligger drygt 4 370 st (16 075 ha) helt utanför jordbruksblocken. Sådana marker bör i många fall kunna få miljöersättning men är idag utanför dessa system. 23

7 Hävd och Naturtyper Den hävd som präglar området och de naturtyper som finns inom marken är en viktig del av inventeringsinformationen. Äng eller bete -hävden avgör Vid varje fältbesök har inventeraren tagit ställning till om marken är en äng eller en betesmark. Bland betesmarkerna har vi sedan skiljt ur typerna fäbodbete och skogsbete. I dessa specialtyper har förekomsten av luckighet, stigar, vissa marksvampar, örtrika fältskikt eller lövträd (så kallade ljusträd) som tyder på ett öppnare tillstånd särskilt noterats. Bland betesmarkerna har de marker som fortfarande bär på en tydligt slåttergynnad flora noterats som möjlig äng. Sådana marker är betydelsefulla för att återskapa ängar med stora florakvaliteter. Naturtypsindelning följer Natura 2000-nätverket Inom inventeringen har vi använt samma naturtypsindelning som inom Natura 2000- nätverket, för mer information se "Svenska Naturtyper i det europeiska nätverket Natura 2000; Naturvårdsverkets förlag 1997". Utöver de hävdberoende naturtyperna har för Ängsoch betesmarksinventeringens syfte lagts "Kultiverad fodermark", som omfattar f d kultiverad mark med en mer eller mindre tydlig påverkan av produktionshöjande åtgärder som gödsling, kultivering m m. "Annan naturtyp" används då ingen av de aktuella naturtyperna för denna inventering stämmer in. Inventeraren har bedömt naturtypen utifrån att gynnsam bevarandestatus råder i området, dock ska det vara möjligt att nå detta tillstånd med en god skötsel inom 5-10 år. För mer fullständiga bedömningsgrunder och liknande hänvisas till Metodrapport 2005:2 och för den fullständiga listan över naturtyper till statistikbilagan i kap. 13. 7747 ha havsstränder dyner hedar öpnna gräsmarker alvar ängar trädklädda betesmarker 27330 ha 2331ha 21451 ha 798 ha 7487 ha 53619 ha Fig. D Fördelningen mellan större grupper av naturtyper (för förklaring se Kap 13 bil. över naturtyper) : Havsstränder = 1310, 1330, 1630, Dyner = 2130, 2320, 2330, Hedar = 4010, 4030, 5130 (Iläns andel av 5130 förs till alvar), Öppna gräsmarker = 6210, 6230, 6270, Alvar = 6110, 6280, 8240, Ängar = 6510, 6520, 6530, Trädklädda betesmarker = 9070. 25

Låglandsgräsmarker och fuktängar vanligast Den vanligaste hävdgynnade naturtypen i landets ängs- och betesmarker är Låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ (typ 6270) med 35 768 hektar. Även Fuktängar med blåtåtel eller starr (typ 6410) har en stor areal med 34 032 hektar. 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 0 0 0 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD 6270 6410 Fig. E Arealen av Låglandsgräsmarker( typ 6270) och Fuktängar (typ 6410) fördelat per län. Källor, rikkärr och sandstäpp är ovanliga Bland de naturtyper som har den allra minsta utbredningen i våra ängs- och betesmarker finns källor (6 hektar), rikkärr (902 hektar) och sandstäpp (68 hektar). Även om arealerna är små r det många gånger bland dessa naturtyper som riktiga hot-spots med särpräglade och i flera fall rödlistade arter finns. Tab. V Antalet av de mer ovanliga naturtypern. Källor 7160,7220 Rikkärr 7230 Sandstäpp 6120 Uppspruckna kalkstenshällmarker 8240 13 586 28 101 26

Arealer med klassad naturtyp jämfört med kultiverad fodermark/annan naturtyp Om en mark till stora delar består av kultiverade fodermarker eller annan naturtyp innebär ofta att fältskiktets floravärden är små. Däremot kan marken innehålla stora värden i trädskiktet, av kulturmiljövärden som byggnader och landskapselement eller i form av våtmarker. Sammantaget inom de värdefulla ängs- och betesmarkerna finns 161 400 ha registrerade med någon öppen hävdberoende naturtyp och 77 300 hektar som kultiverad fodermark/annan naturtyp. I många fall är markerna mer eller mindre mosaiker mellan naturtyper och vad vi idag uppfattar som kultiverade fodermarker. 100% 80% 60% 40% 20% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Naturtyp KF/AN Fig. F En jämförelse mellan arealerna av naturtyper(mörk del) och arealerna av kultiverad fodermark/annan naturtyp(ljusare del) av de inventerade arealerna inom respektive län 27

8 Florakvaliteter Floran, framför allt i form av olika örter och gräs svarar mycket tydligt på hur markerna har skötts. Att vissa arter finns innebär att en viss hävd förekommit inom objektet under en längre tid. Signalarter bland kärlväxter registrerades Under inventeringsarbetet har vissa kärlväxter från en s.k. signalartslista (urvalet är från ängsoch hagmarksinventeringen, se metodrapporten 2005:2) noterats enskilt. Av listans 69 arter bedöms 60 indikera positiva hävdförhållanden - exempelvis kattfot, rödkämpar, svinrot och ögontröstar - vars förekomst berättar att hävden har varit och förhoppningsvis är gynnsam. Gemensamt för signalarterna är att de har sin största förekomst i opåverkade mer eller mindre välhävdade ängar och betesmarker. Vissa mer vanliga gräsmarksarter som liten blåklocka, rödven, svartkämpar och vårbrodd har inte registrerats enskilt. En mindre del av signalarterna, 9 st. innebär att en viss kvävepåverkan eller viss igenväxning förekommer ( brännnässla, skogsnäva och hundkex m. fl). Vi har använt enkla förekomstmått. En enstaka växtplats eller ett enstaka exemplar innebär en ringa förekomst, Flera (2-5) växtplatser eller exemplar har räknats som en måttlig förekomst medan många (>5) exemplar eller växtplatser har räknats som en riklig förekomst. Förekomsten av de negativa signalerna grundar sig på en procentuell utbredning inom objektet (där 1 = <10 %, 2 = 10-30 % samt 3 = > 30 % utbredning inom objektet). För den kompletta listan hänvisas till Jordbruksverkets rapport Ängs- och betesmarksinventeringen Inventeringsmetod 2005:2. Vanligast är gulmåra, prästkrage, brudbröd och bockrot De vanligast förekommande hävdindikatorerna är gulmåra funnen i 20 663 marker, prästkrage i 18 988 marker, bockrot, i 19 373 marker och brudbröd som hittats i 13 267 marker samt blåsuga i 13 320 marker. Även andra kärlväxter utanför signalartlistan har varit möjliga att registrera och förekomsterna redovisas i databasen. Totalt har 420 000 kärlväxtnoteringar kommit med i inventeringen. 29

9 Kulturmiljökvaliteter Under besöket i markerna har odlingsspår som fossil åker, hägnader, landskapselement och byggnader registrerats. Alla dessa spår berättar hur markerna har använts över tiden. Regionala särdrag framträder och den komplexa historien i markanvändningen som exempelvis olika perioder av åkerbruk i ängs- och betesmarkerna framträder tydligt. Det finns 19 290 byggnader i markerna Vanligast bland byggnaderna är ängslador, 2 953 st., följda av ladugårdar 2 163 st. Den mest framträdande byggnadstekniken är brädklädda hus (12 310 st.), tätt följda av timrade (11 177 st.). Fördelningen över landet visar tydligt att ängs- och betesmarker i norra Sverige (W, X, Y, Z, AC och BD-län) har stora kvaliteter i form av byggnader. Även i stora delar av skogsbygderna i Svealand och Götaland finns en hel del byggnader i ängs- och betesmarker. 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Fig. G Antalet byggnader inom inventeringen i respektive län. 31

1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Fig. H Antalet byggnader per ha förstärker bilden av norra Sveriges särställning med avseende på byggnadsrikedomen. Andra landskapselement än byggnader finns det i 20 886 av markerna I markerna finns många fler lämningar efter bondens gärningar. Det kan vara spår av fossil åker, övergiven odling med odlingsrösen. Ytterligare exempel är vägrester, hässjor, grindstolpar, husgrunder och flera andra landskapselement. 100% 80% 60% 40% 20% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD andel med andel utan Fig. I Andelen av arealen som har landskapselement av länets areal av värdefulla ängs- och betesmarker. 32

Förändring av landskapet i relation till äldre ekonomiska kartan Vid besöket i fält har förändringen av omgivningen kring den aktuella marken bedömts. Nuläget har jämförts med den förra ekonomiska kartan (1940-1970). Förändringen har mätts i tre steg med avseende på bebyggelse, exploatering och markanvändning. Med omgivning avses den aktuella byn. Vid mycket stora byar har den närmsta omgivningen kring marken beskrivits. Med bebyggelse avses bebyggelse som inte hänger samman med lantbrukets byggnader. Med exploatering menas etablering av industriområden, energianläggningar, vägar etc. Med markanvändningsförändring menas en allt större igenväxning av landskapet (öppen mark som beskogats eller glest trädklädda marker som förtätats). Tab. VI Antalet objekt med olika grad av förändring Bebyggelse Exploatering Markanvändning/ Igenväxning Liten 41 722 43 461 35 152 Måttlig 4 835 3 381 11 436 Påtaglig 1 710 1 425 1 677 Det är framför allt landskapets förändring i form av större slutenhet (igenväxning-plantering) som registrerats kring de värdefulla ängs- och betsmarkerna 33

10 Trädkvaliteter Viktiga strukturer är hamlade, grova och på andra sätt värdefulla hagmarksträd Vid inventeringstillfället noterades antalet hamlade, grova eller på annat sätt värdefulla hagmarksträd, som flerstammiga eller för sin art ovanligt senvuxna eller grova individer. Om det fanns hålträd eller döda/döende träd bland dessa har detta registrerats. De arter som finns av de aktuella träden har noterats. Det finns 52 280 hamlade träd i markerna Hamlade träd är träd som är eller har varit påverkade av lövtäkt. Lövtäkten berättar om det behov av foder som präglade det äldre odlingslandskapet. Själva hamlingen i sig förändrar trädet, med fler håligheter och förändringar i barken som följd. Detta skapar i sin tur förutsättningar för andra organismer som fåglar, insekter, lavar och mossor som är beroende av dessa miljöer för sin fortlevnad. Vi hittade sammanlagt 52 280 hamlade träd på 17 783 ha i 3 656 marker. 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Fig. J Antalet hamlade träd, vilket hänger samman med lämpliga arter som alm och lind stärker bilden av Götalands skogsbygders och Gotlands särställning. 35

Det finns 22 875 grova träd i markerna Träd har räknats som grova då det överstiger 1 m i diameter på sitt smalaste ställe från brösthöjd och nedåt. Vi hittade sammanlagt 22 875 stycken på 39 175,20 hektar i 5 959 marker. Även arterna bland de grova träden anges. Vanligast förekommande bland de grova träden är ek,följt av alm och asp. 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Fig. K Fördelningen av grova träd i landet 54 332 andra värdefulla hagmarksträd har registrerats Vid besöket har även andra värdefulla trädstrukturer samlats in. Det rör sig framför allt om hålträd, döda eller döende träd av viss storlek, eller på annat sätt särskiljande träd och buskar i markerna, som flerstammiga (sockeln överstiger 1 m i diameter) eller för sin art ovanligt senvuxna eller grova. I norra Sverige ingår exempelvis många av de flerstammiga rönnarna som är så typiska för vissa miljöer i betesmarkerna. Totalt har 54 332 sådana träd och buskar registrerats på 77 530 hektar i 13 292 marker. 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Fig. L Fördelningen av övriga värdefulla hagmarksträd i landet 36

11 Våtmarker-vattenkvaliteter Stränder, småvatten och källor är viktiga vattenmiljöer Olika vattenmiljöer är viktiga för den biologiska mångfalden. Även betydande kulturmiljövärden är knutna till ängs- och betesmarkernas våtmarker. Om någon vattenmiljö funnits inom ängs- och betesmarken har den registrerats. Stränder, både limniska och marina, småvatten, källor, vätar (mindre vattensamlingar på alvarmark) och bäckar har varit sådant som inventeraren har uppmärksammat. Men även fuktdråg,, kärr och mossar och översilade hällar har noterats. En fullständig lista med kriterier finns i rapporten kring inventeringsmetoden (Jordbruksverkets rapport 2005:2). 7 018 marker har småvatten och 7 667 har stränder Inom de inventerade markerna finns det bland annat småvatten, källor och vätar. Andra marker är stränder utmed sjöar, vattendrag och utmed havet. Totalt har finns någon våtmark i 21 174 av det totalt 48 411 marker som inventerats. Tab. VII Antalet marker med olika typer av våtmarker. Strand- Strandlimnisk Småvatten Bäckar Källor Vätar marin 2 509 5 158 5 328 5 606 828 862 37

12 Faunakvaliteter Observationer vid besökstillfället Det är vid besöket i markerna som inventeraren har möjligheten att registrera faunan i vid bemärkelse. Ett enda besökstillfällen sätter klara gränser för vad som kommer med och det har inte heller varit fokus för inventeringsarbetet att få en lång artlista. Det är de värdefulla strukturerna i form av exempelvis träd och vatten som är nog så viktiga. Möjligheten har dock funnits för inventeraren att registrera exempelvis fåglar, fjärilar eller groddjur. Kunskaperna hos den enskilda inventeraren och omständigheterna vid inventeringstillfället spelar här en stor roll. Observationer av fåglar vanligast Faunakvaliteter har noterats i 6500 marker i inventeringen. Av dessa är fåglar och fjärilar vanligast. Andra viktiga kvaliteter för framför allt insekter är blottad sand (finns i 1879 marker) samt bar blöt jord (ofta i samband med stränder) som hittats i 2 714 marker. Tab. VIII Antalet förekomster av vissa fågelarter Art Antal marker Gröngöling 341 Tofsvipa 330 39

13 Bilaga länsstatistik Län Äng (ha) Bete (ha) Totalt (ha) Bete möjl. äng, (ha) Rest (ha) Ej aktuell Haml träd (antal) Grova träd (antal) Värd. träd (antal) Byggn. (antal) Län AB 47 4250 4297 209 1003 1568 516 1266 598 137 AB C 106 9224 9330 1900 1811 1247 963 1419 4398 534 C D 200 10844 11044 1667 1356 154 342 2228 1185 420 D E 145 26401 26546 3847 2235 986 4325 4561 12856 1835 E F 150 8603 8754 906 1583 4460 1738 1406 2648 829 F G 255 4850 5106 472 803 534 2533 764 3763 772 G H 608 55263 55871 1400 1888 1692 6285 1399 2042 1358 H I 377 29829 30206 595 7824 1926 24426 659 6212 930 I K 77 6236 6313 142 967 1385 3655 1887 3023 507 K M 1274 21942 23216 1030 3130 10958 658 2479 3995 293 M N 139 6020 6160 177 743 758 545 133 1079 206 N O 512 23843 24355 3505 5253 2805 2316 2357 7633 1290 O S 221 1514 1735 96 1149 546 225 98 651 678 S T 186 4995 5181 112 251 314 311 859 938 308 T U 540 5571 6111 593 599 482-1186 398 295 U W 351 2016 2367 274 1598 186 43 88 1448 3756 W X 204 2073 2277 1105 395 89 8 49 415 1417 X Y 105 786 891 76 150 40-8 193 516 Y Z 256 2787 3043 598 494 418 4 22 778 1719 Z AC 213 1218 1431 207 981 469-1 239 575 AC BD 694 653 1348 249 336 206-32 136 915 BD Totalt 6661 228919 235580 19160 34546 31222 52893 22901 54628 19290 Totalt 41

Lista över naturtypsbeteckningar 1310 Ler- och sandsediment med glasört och andra annueller 1330 Salta strandängar 1630 Havsstrandängar av Östersjötyp 2130 Permanenta sanddyner med örtvegetation 2320 Torra sanddyner och sandfält med ljung- och kråkbärshedar 2330 Gräsmarkssandyner med borsttåtel och rödven 4010 Nordatlantiska fukthedar med klockljung 4030 Torra hedar (alla typer) 4060 Fjällhedar och boreala hedar 5130 Enbuskmarker på hedar eller kalkgräsmarker 6110 Gräsmarker på kalkhällar 6120 Sandstäpp 6150 Alpina och subalpina silikatgräsmarker 6170 Alpina och subalpina kalkgräsmarker 6210 Kalkgräsmarker (viktiga orkidélokaler) 6230 Artrika stagg-gräsmarker på silikatsubstrat 6270 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ 6280 Nordiskt alvar och prekambriska kalkhällmarker 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr 6430 Högörtängar 6450 Nordliga boreala alluviala ängar 6510 Slåtterängar i låglandet 6520 Höglänta slåtterängar 6530 Lövängar av fennoskandisk typ 7140 Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn 7160 Mineralrika källor och källkärr 7210 Kalkkärr med gotlandsag 7220 Källor med tuffbildning 7230 Rikkärr 8230 Pionjärvegetation på silikatrika bergytor 8240 Uppspruckna kalkstenshällmarker 9070 Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ Kultiverad fodermark Annan naturtyp 42

Förekomst av de vanligaste naturtyperna i respektive län, arealer avrundade till heltal Län 1310 1330 1630 2130 2320 2330 4010 4030 4060 5130 6110 6120 6150 6210 6230 6270 6280 Län AB - - 317 - - - - - - 3 - - - 113 3 1440 - AB C 1-132 - - - - 14-6 - - - 708 33 1918 - C D - - 248 - - - - 20-20 11 - - 94 56 2679 - D E - - 661 - - - - 7-1 - - - 572 197 6790 1 E F - - - - - - - 83-4 - - - 1 142 4199 - F G - - - - - - - 135 - - - - - - 135 1508 - G H 81-1689 73-29 - 72-13 1291 48-10792 183 3073 14043 H I 35-1385 87 - - - 9-3953 699 - - 2727 8 464 5148 I K - - 638 - - - - 368-9 - - - 18 29 1545 - K M - 599 121 217-203 242 3080-927 - 19-89 301 2497 - M N 38 596-106 7 75 70 1124-19 - - - - 139 322 - N O 61 739 - - - - 87 1076-77 - - - 449 534 4288 23 O S - - - - - - - 2 - - - - - - 54 348 - S T - - - - - - - 1 - - - - - - 41 1349 - T U - - - - - - - - - - - - - - - 501 - U W - - - - - - - 3 - - - - - - 37 795 - W X - - 5 - - - - 9 - - - - - 9 28 868 - X Y - - 54 - - - - 2 - - - - - - 8 360 - Y Z - - - - - - - 2 33 - - - 10 271 76 411 - Z AC - - 14 - - - - - - - - - - - - 340 - AC BD 2-33 - - - - - - - - - - - 4 73 - BD Totalt 218 1934 5295 484 7 307 399 6006 33 5032 2001 67 10 15843 2008 35768 19216 Totalt 43

Län 6410 6430 6450 6510 6520 6530 7140 7160 7220 7230 8230 8240 9070 KF AN Län AB 317 - - 29-6 - - - - - - 622 354 1032 AB C 1199 - - 31-3 - - - 3 81-1541 405 3153 C D 944 1-29 - 2 - - - 7 53-1839 1081 3817 D E 1568 - - 60-27 - - 1 51 85-4328 2226 9642 E F 836 - - 91-4 - - - 2 1-372 651 2285 F G 810 4-150 - 4 8 - - - 2-401 716 1091 G H 8262 74-272 - 30 - - - 488 44 130 2220 2055 10300 H I 3082 - - 43-283 - - 1 203-103 8925 721 1379 I K 140 5-25 - 7 - - - 3 171-449 122 2687 K M 2490 - - 43-3 74-2 45 28-912 2168 8881 M N 360 5-13 - 4 10 - - 1 595-44 150 2366 N O 3055 - - 192-30 - - - 66 87-754 3268 9162 O S 416 7-183 - 2 3 - - - 1-79 224 375 S T 1019 1-68 - 20 - - - - - - 672 144 1847 T U 1284 - - 4 - - - - - - - - 1266 1348 1618 U W 554-3 222-2 - - - - - - 251 84 379 W X 579 20 71 96 67 2 - - - - - - 157 197 125 X Y 90 - - 37 2 - - - - - - - 372 189 63 Y Z 157-3 34 - - 3 2-1 - - 1305 421 204 Z AC 165-100 47 51 9 - - - 32 1-674 30 23 AC BD 294-336 22 84-8 - - - - - 145 125 173 BD Totalt 34032 124 513 1691 204 435 106 2 4 902 1148 234 27330 16678 60599 Totalt 44

Jordbruksverkets rapporter 2004 1. Förutsättningar för en minskning av växthusgasutsläppen från jordbruket 2. Kvalitetskriterier för våtmarker i odlingslandskapet kriterier för rening av växtnäring med beaktande av biologisk mångfald och kulturmiljö 3. Administrativa konsekvenser av MTR 4. Analys av den veterinära situationen med en arbetsmarknadsprognos fram till år 2020 5. Tre nya miljöersättningar Hur blev det? Rapport från projekt CAP:s miljöeffekter 6. Den svenska livsmedelsindustrins syn på nutid och framtid Enkät- och intervjuundersökning hösten 2003 7. Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2002 8. Jordbruksverkets foderkontroll 2003 Feed control by the Swedish Board of Agriculture 2003 9. Livsmedelsexport förutsättningar och möjligheter 10. Återfunnen mångfald för framtida bruk Verksamhetsberättelse för POM 2003 11. Skötsel och restaurering av betesmarker och slåtterängar En sammanställning av den regionala naturvårdens kunskaper och erfarenheter 12. Förändringar av behörighetsutbildningarna 13. Marknadsöversikt olivolja och bordsoliver 14. Differentiering mellan u-länder i WTO 14 (GB) Differentiation Between Developing Countries in the WTO 15. Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet KULM, verksamhetsåret 2003 16. 2003 års jordbrukspolitiska reform Effekter av frikopplingen på produktion och strukturutveckling 17. Införande av obligatoriskt funktionstest för lantbrukssprutor och fläktsprutor 18. Datakällor och metoder för studier av nedlagd jordbruksmark 19. Mål för ekologisk produktion 2010 20. Identifiering och registrering av hästar 21. Marknadsöversikt Etanol, en jordbruks- och industriprodukt 22. Riktlinjer för gödsling och kalkning 2005 23. Mer småbiotoper i slättbygden förslag till en strategi för ökad biologisk mångfald

Rapporten kan beställas från Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) ISSN 1102-3007 Fax 036 34 04 14 ISRN SJV-R-05/1-SE E-post: jordbruksverket@sjv.se SJV offset, Jönköping, 2005 Internet: www.sjv.se RA05:1