Vård- och omsorgsnämndens. långsiktiga plan för funktionshinderområdet. Personkrets 1, 2 och 3 enligt LSS

Relevanta dokument
Sammanträdeshandlingar

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Historiska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS

Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Välkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS

Information om LSS. Version Vård- och omsorg

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS

Här kan du läsa om LSS

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson

Stöd för personer med funktionsnedsättning

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Information om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

SoL och LSS vid funktionsnedsättning

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

Information om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Information om LSS

Bistånd och insatser enligt SoL och LSS

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS lagen om rätten att leva som andra. För dig som vill veta mer om stöd och service för personer med funktionsnedsättning

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

Forum Funktionshinder Helena Bjerkelius. Att som enskild använda sig av lagarna SoL och LSS för att få hjälp och stöd

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

I N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M I HÖGANÄS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Ett gott och självständigt liv. Stöd och service enligt LSS-lagen. Linköpings kommun linkoping.se

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service till dig som har en funktionsnedsättning

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vår omsorg, din trygghet

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

information om LSS VERKSAMHETEN

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS. - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade. En lag om rätten att leva som andra

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Handläggning inom Omvårdnad Gävle

Socialtjänstlagens uppbyggnad

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.

Vård och omsorgsförvaltningens organisation

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS/Socialpsykiatri. Jill Ekberg Johansson, Karin Hjelte, Sabina Levin, Jonny Isacsson, Elisabeth Karlsson, Lina Ekdahl-Holmström

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden

1 Beskrivning av stödinsatser. 2 Omsorgsinsatser. 3 Serviceinsatser

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Anna Setterström. Omsorgskonsulent Karlstads kommun

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Information om LSS-insatser

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Bilaga 75 KF Medborgarförslag

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad

Vad säger lagarna och hur kan de användas?

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Disponering av medel från resultatutjämningsfond (RUF)

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.

LSS. Lättläst version

VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst

Lättläst om LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Information om stöd och service

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

Flerårsplan avseende bostäder för personer med funktionsnedsättning Avser

Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet

Tillsynsenheten. Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!


Stöd i Sollentuna. Information till dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad:

Transkript:

Vård- och omsorgsnämndens långsiktiga plan för funktionshinderområdet Personkrets 1, 2 och 3 enligt LSS 1

2

Innehåll Inledning... 4 Bakgrund... 4 Uppdrag och syfte... 4 Politiskt mål... 4 Metod... 5 Styrdokument... 6 Nationella mål... 6 Vård- och omsorgsnämndens mål och ansvar... 6 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning... 7 Nuläge... 8 LSS-verksamhet i Sollentuna... 8 Stöd genom livets alla skeden... 10 Barn... 10 Vuxen... 12 Äldre... 14 Sammanfattning av utmaningar... 15 3

Inledning Bakgrund Funktionshinderområdet står inför en rad utmaningar, såsom behov av fler grupp- och servicebostäder och ett växande antal ärenden, bland annat på grund av att allt fler diagnostiseras. Detta gör det angeläget att ta fram en långsiktig plan, där kommande behov och förväntningar klargörs på ett strukturerat sätt, för att få en överblick över behoven och underlätta planeringen av framtidens omsorg av personer med funktionsnedsättning. Inom äldreområdet finns en långsiktig plan och 2014-04-15 beslutade vård- och omsorgsnämnden att ge vård- och omsorgskontoret i uppdrag att utarbeta en sådan för funktionshinderområdet. Uppdrag och syfte Syftet med planen är att: Visa på förändrade behov och tendenser Tydliggöra utmaningar och förbättringsområden Politiskt mål Sollentuna har som mål att bli Sveriges mest attraktiva kommun år 2019. Detta mål och de utmaningar och förbättringsområden som beskrivs i detta dokument är en bas inför planering av framtidens omsorg om personer med funktionsnedsättning. 4

Metod Funktionshinderområdets förändrade behov har studerats genom litteraturgenomgång och information från tjänstemän. Vidare har olika fokusgrupper och intervjuer hållits för att få information från dem som får insatser, från deras föräldrar och från utförarna om vilka förändrade behov och tendenser och utmaningar som de ser. Fokusgrupper har hållits med föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning, med ungdomar på en verksamhet för korttidstillsyn för barn över 12 år (fritids), med unga vuxna som har flyttat hemifrån och med vuxna på deras dagliga verksamhet. Intervjuer har hållits med verksamhetschefer för dagliga verksamheter och med verksamhetschefer för LSS-boenden. Vidare har samverkan skett med kommunala handikapprådet (KHR) och med följande intresseorganisationer: Attention, Autism- och Aspergerförbundet, FUB och Hjärnskadeförbundet. 5

Styrdokument Nationella mål År 2000 antog riksdagen regeringens förslag om en nationell handlingsplan för handikappolitik (prop. 1999/2000:79) med nationella mål. De nationella målen utgår från att människor med funktionsnedsättning ska ha samma möjlighet som alla medborgare att vara fullt delaktiga i samhället och att kunna uppnå jämlika levnadsvillkor. Funktionsnedsättningsperspektivet ska genomsyra alla samhällssektorer. Hinder som försvårar delaktighet i samhället ska undanröjas och diskriminering ska motarbetas på alla områden. Vård- och omsorgsnämndens mål och ansvar Vård- och omsorgsnämndens ansvar för personer med funktionsnedsättning styrs av Lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, Lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. samt Socialtjänstlagen (2001:453), SoL. LSS skiljer sig till vissa delar från Lagen om bostadsanpassningsbidrag och SoL då LSS endast gäller för personer som omfattas av en så kallad personkrets enligt LSS och det är: 1. personer med utvecklingsstörning, autism, autismliknande tillstånd, 2. personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppsling sjukdom eller, 3. personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. Detta innebär att den enskilde precis som andra kommuninvånare har möjlighet att få insatser enligt SoL, som exempelvis hemtjänst eller särskilt boende. En skillnad mellan beslut enligt SoL och LSS är att beslut enligt SoL ska garantera den enskilde en skälig levnadsnivå medan beslut enligt LSS ger rätt till goda levnadsvillkor. Det innebär att beslut om SoL-insats, som exempelvis hemtjänst ska leda till skäliga levnadsvillkor, medan beslut om LSSinsats, som exempelvis korttidstillsyn ska leda till goda levnadsvillkor. Målet med LSS är att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra och de bärande principerna för beslut är självbestämmande, inflytande, kontinuitet, tillgänglighet och helhetssyn. Det här innebär att den enskildes vilja och önskemål är viktiga vid beslut om insatser insatser som syftar till att stärka förmågan att leva ett självständigt liv. Det gäller även barn, som har rätt att komma med åsikter och har rätt till information. Barnets bästa ska vara i fokus och insatserna ska hålla en god kvalitet. 1 1 I Äldreplan finns följande nyckelområden: aktivt och socialt liv, inflytande och självständighet, trygghet, bemötande, god vård och omsorg. 6

De insatser som kan ges enligt LSS är följande: Rådgivning och personligt stöd Personlig assistans Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice i hemmet Korttidsvistelse utanför hemmet Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Bostad i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdom som behöver bo utanför föräldrahemmet Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd och hjärnskador som man har fått i vuxen ålder. FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konventionen antogs av FNs generalförsamling 2006-12-13. Sedan 2009-01-14 gäller konventionen i Sverige, som även har ratificerat ett tilläggsprotokoll. Det innebär att enskilda personer eller grupper av personer har möjlighet att klaga till en övervakningskommitté om de anser att deras rättigheter kränkts. Konventionen innebär egentligen inga förändringar gentemot konventionen för mänskliga rättigheter, eftersom samma rättigheter erkänns där. Däremot understryker den att personer med funktionsnedsättning har samma rätt som andra människor. Bland annat ska barnets bästa komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn med funktionsnedsättning. Barn ska även ha lika möjligheter som andra barn att delta i lek, fritidsverksamhet och idrott. Personer med funktionsnedsättning ska ha lika rätt till den fysiska miljön som andra personer och rätt till anpassad information. Vidare ska arbete främjas, bland annat genom att personer med funktionsnedsättning anställs i offentlig sektor. Personer med funktionsnedsättning skall även ha rätt att på lika villkor delta i kulturlivet. De ska få lika möjlighet som andra att delta i rekreations- och fritidsverksamhet och idrott. 7

Nuläge LSS-verksamhet i Sollentuna Sollentuna kommun är en tillväxtkommun. I slutet av år 2014 bodde drygt 69 000 personer i kommunen. Under det året hade befolkningen ökat med cirka 1,9 procent. 2 Antal personer som beviljades en LSS-insats ökade under samma period med 6,7 procent från 390 till 416 personer. Så har det sett ut under ett par år. Tidigare (2010-2011) har ökningen av personer som fått beslut om LSS-insatser legat på 1,5 och 2, procent och i högre utsträckning följt befolkningsutvecklingen i kommunen. En möjlig orsak till ökningen är att allt fler får neuropsykiatriska diagnoser. En annan förklaring kan vara att Försäkringskassan har blivit striktare i sin bedömning av personlig assistans, vilket innebär att färre personer beviljas mer än 20 timmar och att de därmed blir kommunens ansvar. Det finns en risk att siffrorna kommer att öka ytterligare för 2015, eftersom arbetsförmedlingen vid årsskiftet 2014/2015 avslutade projektet Ungas Mobilisering i Samhället (UMiA), vilket syftade till att få ut fler personer med funktionsnedsättning i arbete. Avslutandet innebär sannolikt att fler av dem söker daglig verksamhet. En utmaning i framtiden är att följa förändrade behov, för att kunna erbjuda insatser av god kvalitet som är anpassade till den enskildes behov och förutsättningar. Antal personer med verkställd insats enligt LSS 2009 2010 2011 2012 2013 2014 337 344 349 366 390 416 2 Befolkningsprognos Sollentuna 2015-2024 3 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/19409/2014-3-28.pdf 8

Antal insatser enligt LSS 2010 2011 2012 2013 2014 Personlig assistans 16 7 9 17 20 Ledsagarservice 47 47 40 42 57 Kontaktperson 81 83 77 76 87 Avlösarservice 27 34 46 50 39 Korttidsvistelse 56 57 56 56 70 Korttidstillsyn 35 28 33 34 41 Boende barn/unga 7 7 7 3 4 Boende vuxna Boende med 120 126 125 125 135 särskild service Annan särskild 2 3 4 5 5 anpassad bostad Daglig verksamhet 172 181 200 204 218 Antal unika individer 344 348 369 390 416 Förändring jämfört 7 4 21 21 26 med föregående år Denna tabell visar antal personer med verkställda beslut den första oktober respektive år. Statistiken används som underlag i det nationella systemet för utjämning av LSS-kostnader mellan kommunerna. Det totala antalet unika individer har under perioden 2009-2014 ökat från 337 till 416. Det motsvarar en ökning med cirka 23 procent. Antal personer med insatser enligt LSS i Sollentuna kommun i jämförelse med närliggande kommuner per 10 000 invånare. 3 År 2013 Danderyd 49 Ekerö 66 Järfälla 64 Lidingö 59 Sollentuna 57 Solna 39 Stockholm 46 Täby 46 Upplands Väsby 65 Denna tabell visar att det finns skillnader mellan hur många personer med LSS-insatser som får insatser i olika stockholmskommuner och att Sollentuna ligger någonstans i mitten. 9

Stöd genom livets alla skeden Barn Valfrihetssystem för många insatser Under senare år har valfrihetssystem införts för samtliga insatser som berör barn, det vill säga boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdom, kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför det egna hemmet och korttidstillsyn för skolungdom över 12 år. Det innebär möjlighet att välja utförare av insatser på ett mer aktivt sätt än tidigare. För att kunna göra ett aktivt val behövs information som är lätt att förstå för individen och dess företrädare och som klargör skillnader mellan de olika alternativen. Vidare behövs ett tillräckligt antal utförare av verksamheter för att det ska finnas alternativ att välja mellan. Detta skapar ett behov av att kontinuerligt utveckla informationen, samt arbeta för att öka antalet verksamheter där det råder brist. Fler med neuropsykiatriska diagnoser En trend är att allt fler barn med neuropsykiatriska diagnoser söker och beviljas LSS-insatser. Det skapar behov av att följa utveckling kring nya behov, så att de kan matchas av verksamheternas utbud. En annan utveckling, som delvis sammanfaller med att fler individer med LSS-insatser får neuropsykiatriska diagnoser, är att barn med LSS-insatser oftare går i skolan tillsammans med barn utan diagnos. Vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättningar har ju, precis som andra, rätt att välja vilken skola deras barn ska gå i. Skolorna ska erbjuda fritids under barnåren. Från 13 års ålder finns det dock inte alltid fritids på dessa skolor, något som barn med funktionsnedsättning ofta har behov av och kan beviljas i form av korttidstillsyn. Det gör det viktigt att följa elevers och föräldrars val av skola och deras önskemål om framtida fritids; föräldrar i Sollentuna som har intervjuats tycker att det viktigaste är att det finns fritids med en inriktning som passar just deras barn, exempelvis som ger möjlighet att utföra ett visst intresse. Var fritidset är lokaliserat är för dem en underordnad om än ej oviktig fråga. Trenden gällande skolval tros fortsätta och därför blir kontinuerlig informationsinhämtning kring val av skola, behov och intressen viktig för att göra det möjligt att påverka framtida tillgång till fritidsverksamheter. Detta behöver göras i samarbete med utförare som är intresserade av att öppna sådan verksamhet, då LOV har införts för insatsen korttidsvistelse. Om dessa fritidsverksamheter ska finnas i Sollentuna kan det även finnas behov av att samarbeta med andra nämnder. Fler med komplexa behov En annan trend är en ökning av barn och unga med komplexa behov. Barn och unga som får en LSS-insats kan samtidigt ha behov av stöd på grund av psykisk ohälsa som depression eller ångest eller ha komplexa medicinska besvär. Detta skapar ett ökat behov av samverkan mellan samtliga kommunens nämnder som kommer i kontakt med barnen, men även med instanser utanför kommunen. Detta är något som också föräldrar har efterfrågat i intervjuer. Idag upplever flera att de hamnar mellan stolarna. Det finns därför en utmaning att arbeta för ett fördjupat samarbete med andra nämnder. Detta gäller inte minst samarbete med skolan. 10

Stor efterfrågan på fritidsaktiviteter En ytterligare utmaning för barn med funktionsnedsättning är tillgången till fritidsaktiviteter. Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska barn med funktionsnedsättning ha lika möjlighet som andra barn att delta i lek, fritidsverksamhet och idrott. Idag upplever tonåringar och föräldrar till barn och unga att det inte föreligger på det sättet. Tonåringar som intervjuats vill ha fler kvällsaktiviteter och föräldrar menar att många aktiviteter för barn och unga med funktionsnedsättning ligger alltför tidigt på eftermiddagen, då föräldrarna har svårt att gå från arbete för att skjutsa och hämta. Föräldrarna anser vidare att kvällsaktiviteter som anordnas av kommunen bör ligga i Sollentuna, eftersom det annars blir väldigt sent innan barnen eller ungdomarna har hunnit komma hem på kvällen. Föräldrarna efterfrågar även fler helgaktiviteter. De menar att det är än viktigare för barn och unga med funktionsnedsättning att få tillgång till anordnade aktiviteter än för andra, eftersom dessa barn och unga ofta har svårare att skapa egna kompisrelationer. En utmaning är således att se över möjligheten till fritidsaktiviteter på kvällar och helger för denna grupp. Här finns behov av samverkan med andra nämnder, då ansvaret för fritidsaktiviteter inte ligger på vård- och omsorgsnämnden. Detta gäller särskilt om kommunens ambition är att barn och unga med funktionsnedsättning ska ha lika tillgång till fritidsaktiviteter som ordnas av alla nämnder. Stort informationsbehov En annan utmaning är att anpassa informationen efter de behov som den enskilde och deras anhöriga upplever. Föräldrar som har intervjuats tycker inte att de har fått information om vilken hjälp som finns att få i kommunen och på andra ställen. De föreslår en kommunguide som kan svara på vilken hjälp som finns, inte bara genom vård- och omsorgsnämnden utan även genom de andra nämnderna. Exempelvis kan det handla om vilket fritidsutbud som finns för barn med funktionsnedsättning. Vidare önskar de mer av större informationsmöten när barnen står inför stora förändringar, såsom skolstart, start av korttidstillsyn, gymnasieval och att flytta hemifrån. De föreslår att den typen av informationsmöten årligen och att föräldrarna kan välja när de vill gå dit. Utmaningar barn Valfrihetssystem har införts inom funktionshinderområdet. För att detta ska resultera i att föräldrar och barn upplever att de har möjlighet att välja utförare finns behov av att kontinuerligt utveckla informationen samt i de fall där det råder brist arbeta för ett ökat utbud av verksamheter. Fler barn som får insatser har neuropsykiatriska diagnoser. Detta kan bland annat påverka behov av utformning av insatser. Fler barn har komplexa behov och får insatser från flera nämnder och andra instanser utanför kommuner, som exempelvis landstinget. Detta ökar behov av samverkan mellan olika nämnder och instanser utanför kommunen. Unga och barn med funktionsnedsättning har lika rätt till fritidsaktiviteter och idrott som andra barn. En utmaning är därför att öka tillgången till fritidsaktiviteter. Detta är något som bör ske i samarbete med andra nämnder, då ansvaret för fritidsaktiviteter inte ligger på vård- och omsorgsnämnden. Förändringar i barns liv, olika huvudmän med mera kan skapa osäkerhet och därför är det viktigt att arbeta för att barnen och deras föräldrar har den information som är nödvändig för att de ska känna sig trygga. 11

Vuxen Valfrihetssystem för många insatser Valfrihetssystem har införts inom de flesta insatser för vuxna, däribland daglig verksamhet, boendestöd, kontaktperson, ledsagarservice och LSS-boenden. Det är således individen som beviljas insatsen, som får välja mellan verksamheter med en inriktning anpassad efter dess målgrupp. Detta har inneburit att vissa verksamheter har försvunnit och andra tillkommit. För personer med vissa diagnoser eller vissa behov av insatser finns det relativt många verksamheter att välja mellan, medan valmöjligheterna är ganska begränsade för andra. För att kunna göra ett aktivt val behövs ett tillräckligt antal utförare för att det ska finnas alternativ att välja mellan, samt information som klargör alternativen för den målgrupp som den riktar sig till. Detta skapar behov av att kontinuerligt utveckla informationen, samt att arbeta för att öka antalet verksamheter där det råder brist. Fler med neuropsykiatrisk diagnos och komplexa behov Antalet individer med neuropsykiatrisk diagnos som beviljas LSS-insats i Sollentuna ökar även bland vuxna. Vissa av dem har fått sin diagnos som barn och beviljats stöd från vård- och omsorgsnämnden redan då. Andra har tidigare varit utan diagnos, eller har tidigare fått stöd från exampelvis socialnämnden på grund av andra svårigheter som exempelvis psykiska sjukdomar eller alkoholproblem. Detta innebär att flera som idag få insatser från vård- och omsorgsnämnden har komplexa behov, något som skapar ett stort behov av samverkan med andra nämnder, men även med andra vårdgivare som exempelvis landstinget. Behov av arbetstillfällen En annan utmaning är brist på arbetstillfällen för dem som skulle klara enklare arbetsuppgifter under vissa former. Idag är många av dem hänvisade till daglig verksamhet, dels på grund av brist på enklare arbetsuppgifter, dels på grund av att det ofta krävs utbildning även för de enkla arbetsuppgifterna. Det finns ett behov av att arbeta med frågan och undersöka möjligheten till nya former av arbete, exempelvis kombination av deltidsarbete och insatser från kommunen. Detta skulle behöva ske i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, då ansvaret för arbeten inte ligger på vård- och omsorgsnämnden. Behov av fler boendeplatser Boende med särskild service syftar till att ge personer med funktionsnedsättning och som inte klarar ett eget boende samma möjlighet att flytta hemifrån som andra. Vuxna som beviljas boende med särskild service ska därför erbjudas en fullvärdig bostad som inte har en institutionell prägel. Det finns idag en brist på boendeplatser och det pågår ett intensivt arbete för att öka antalet platser. En annan utmaning inför framtiden är att bygga boenden som matchar individernas önskemål. Forsknings- och utvecklingsenheten FOU nu har gjort en intervjustudie med personer som bor på boenden om hur de skulle vilja bo. Resultatet av den visar att de intervjuade personerna hade väldigt många olika önskemål om hur boendena skulle vara. Vanliga önskemål var att bo centralt eller att bo med sin partner, men det fanns även önskemål som möjlighet att ha husdjur, större lägenhet, balkong, bo lantligt, bo centralt, bo med jämnåriga, bo med 12

personer med liknande svårigheter med mera. Inför denna utredning har även personer som bor på servicebostaden Linnés väg intervjuats och där framkom önskemål att bo tillsammans med en partner och att bo nära vattnet. FOU nu:s slutsats är att kommuner inte bör tänka i standardlösningar när de planerar framtidens boenden. Även utförare i Sollentuna menar att det gäller att bygga olika typer av boenden, så att det blir lättare för individen att hitta ett boende där hen trivs. Utförare menar även att man kan bygga olika storlekar på boenden som passar bra i olika skeden av livet. Detta förutsätter dock fler lägenheter och en kultur av att byta boende. Behov av kvalitativt boendestöd Det är en utmaning att få boendestöd att fungera mellan den som får hjälpen och den som ger hjälpen, bland annat på grund av att många som idag har behov av boendestöd har mer komplexa behov än tidigare. Detta skapar ett behov av att utveckla boendestöd och höja kvaliteten så att den kan möta dagens och morgondagens behov. Stor efterfrågan på fritidsaktiviteter En utmaning är tillgång till fritidsaktiviteter. Det största behovet tycks finnas på helger, när personerna inte går på daglig verksamhet. Störst anses behovet vara för personer som bor i egen lägenhet, eftersom personer som bor på ett LSS-boenden har ett mer naturligt umgänge med sina grannar och eftersom det i boendeutförarnas uppdrag ingår fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter. En utmaning är därför att öka tillgången till fritidsaktiviteter. Detta är något som bör ske i samarbete med andra nämnder, då ansvaret för fritidsaktiviteter inte ligger på vård- och omsorgsnämnden. Utmaningar vuxen Valfrihetssystem har införts inom bland annat daglig verksamhet, boendestöd, kontaktperson, ledsagning och LSS-boenden. För att detta ska resultera i att personer med funktionsnedsättning upplever att de har möjlighet att välja utförare finns behov av att kontinuerligt utveckla informationen samt att i de fall där det råder brist arbeta för att öka utbudet av verksamheter. Fler med LSS-insatser har komplexa behov. Detta ökar behov av samverkan mellan olika nämnder och andra instanser som exempelvis landstinget. Det är svårt för personer med en funktionsnedsättning att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden, även för dem som bedöms klara enklare arbetsuppgifter. Det är en utmaning att utveckla samarbetet med arbetsförmedlingen och andra aktörer för att förbättra förutsättningarna för att fler kommer ut på den reguljära arbetsmarknaden. Det finns brist på LSS-boenden och behovet förväntas vara fortsatt högt under kommande år. En utmaning är därför att fortsätta öka antal boendeplatser i Sollentuna kommun. Det finns många olika önskemål gällande boenden, däribland önskan att bo tillsammans med en partner. Detta skapar utmaning i att hitta lösningar för att tillgodose önskemål gällande olika boendealternativ och att inte tänka i standardlösningar när framtidens boenden planeras. Personer med funktionsnedsättning riskerar att hamna i ensamhet. För att bryta deras isolering krävs samarbete mellan vård- och omsorgsnämnden som kan bevilja ledsagning och med kulturinstanser som ansvarar för att göra kulturevenemang i kommunen tillgängliga för alla invånare. 13

Äldre Aktivitet efter ålderspension Vi lever allt längre beroende på bättre hälsa och det gäller även personer med LSS-insatser. Under våren 2015 fanns det i Sollentuna 43 personer över 62 år med en LSS-insats. Om två år väntas de utökas med ytterligare 16 personer. Ett fåtal av dem går på daglig verksamhet upp till 70 års ålder, men de allra flesta gör inte det. Därmed uppstår frågor kring vilken aktivitet som ska erbjudas, då kommunen inte har någon dagverksamhet eller öppen verksamhet som riktar sig enbart till pensionärer med funktionsnedsättning. Idag har de möjlighet att gå på den seniorverksamhet som är öppen för alla, men många gånger passar inte den verksamheten och det kan därför finnas anledning att se över aktivitetsutbudet för pensionärer med en funktionsnedsättning. Vissa utförare anser att personer ska få gå kvar på daglig verksamhet längre, med argumentet att så liten förändring som möjligt är att föredra. Andra utförare föredrar att det skapas någon dagverksamhet eller öppen verksamhet som riktar sig till personer med funktionsnedsättning, med argumentet att en sådan verksamhet kan vara lugnare och mer anpassad till personer som inte orkar med daglig verksamhets arbetsliknande uppgifter. Oavsett hur frågan hanteras är det klart att möjligheten till aktivitet, även för dem som inte orkar med daglig verksamhet, är en utmaning. I ett sådant arbete är det viktigt att ha med sig att äldre med en LSS-insats är en mycket heterogen grupp där behoven kan skilja sig mycket mellan olika individer. Ökat behov av sjukvård Äldre personer som bor på LSS-boenden vill ofta bo kvar på dessa. När de får behov av mer sjukvårdsinsatser kan det innebära nya utmaningar, då personalen på LSS-boenden sällan har kompetens i åldrandets sjukdomar på samma sätt som vårdpersonal har. Distriktssköterskor och läkare har å andra sidan inte samma kompetens som personal på boendena gällande funktionsnedsättningar. För att personerna med en funktionsnedsättning i så hög utsträckning som möjligt ska ges möjlighet att bo kvar på sitt boende är det nödvändigt att samarbetet mellan personal på boendet å ena sidan och vårdpersonal å andra sidan fungerar. Här upplever utförare att det finns utmaningar i att förbättra samarbetet med distriktssköterska och läkare, se över möjligheten till hembesök, samt möjligheten att kunna kontakta sjukvårdspersonal även efter kontorstid. I år beslutades att basal hälso- och sjukvård upp till och med sjuksköterskenivå inklusive basal rehabilitering och habilitering för daglig verksamhet och LSS-boende, hädanefter kallad basala HSL-insatser inom LSS, ska övergå i kommunens ansvar med start den första oktober 2015. Kommunen får därmed möjlighet att avhjälpa de svårigheter som beskrivits ovan. Det skulle kunna gälla behov av ett bra samarbete med en tydlig rollfördelning mellan personal som utför basala HSL-insatser inom LSS och personal på boendena för att öka tryggheten och möjligheten till kvarboende. I undantagsfall, exempelvis på grund av boendets utformning eller komplicerade medicinska behov, kan det vara olämpligt för en äldre person att bo kvar hemma. För dessa fall finns det behov att arbeta för goda individuella boendelösningar. 14

Utmaningar äldre Det finns begränsad möjlighet till meningsfull aktivitet för personer med funktionsnedsättning som är ålderspensionärer och som inte går på daglig verksamhet. En utmaning är därför att arbeta för att öka möjligheten till aktiviteter för ålderspensionärer med funktionsnedsättning. Det finns behov av att arbeta för att basala HSL-insatser inom LSS i kommunal regi leder till ett ökat samarbete mellan utförarna för boenden och utföraren av de basala HSL-insatserna. Syftet är att möjliggöra ökad trygghet och kvarboende på LSSboenden intill livets slutskede. Det finns behov av att arbeta för goda individuella boendelösningar i de fall då det inte är lämpligt för den enskilde att bo kvar på ett LSS-boende. Övergång från en livssituation till en annan kan skapa osäkerhet och därför är det viktigt att arbeta för att den enskilde har den information som är nödvändig inför denna övergång för att denne ska känna sig trygg. Sammanfattning av utmaningar De utmaningar som presenteras ovan ska betraktas som de utmaningar som kontoret, utförare, enskilda och deras anhöriga har framfört. Resultatet blir ett antal utmaningar som vård- och omsorgsnämnden kan arbeta vidare med. Flertalet av utmaningarna gäller för såväl barn som vuxna och äldre. Det gäller valfrihetssystem, som har införts inom funktionshinderområdet och som kräver en kontinuerlig utveckling av såväl information till kunder som utbud av verksamheter i de fall där det råder en brist. Syfte är att förenkla och öka valmöjligheter för dessa grupper. En annan gemensam utmaning är att allt fler har komplexa behov. Det kan handla om att fler får neuropsykiatriska diagnoser samtidigt som de har psykiska diagnoser eller svåra medicinska problem. Det kan också handla om att de förutom sin funktionsnedsättning har olika typer av missbruk. Psykiska diagnoser, medicinska problem eller missbruk är områden som vård- och omsorgskontoret inte har kompetens eller rätt insatser för att hantera i dagsläget. Det finns därför ett stort behov av samverkan med andra nämnder och ibland även med aktörer utanför kommunen, som exempelvis landstinget. Sysselsättning och fritidsaktiviteter är också en utmaning för samtliga grupper. Behoven ser naturligtvis olika ut beroende på ålder. Men det finns ett behov av att se över tillgången till sysselsättning och fritidsaktiviteter. Detta bör ske i samarbete med andra nämnder och i vissa fall även aktörer utanför kommunen. Förändringar i personers liv kan skapa en stor osäkerhet. Det kan handla om när ett barn ska börja skolan, när en ungdom ska flytta hemifrån eller när en äldre person ska trappa av sin dagliga verksamhet. Därför är det väldigt viktigt med information under dessa övergångar mellan olika faser i livet för att individen skall känna sig trygg. För vuxna och äldre finns det behov av att se över boendesituationen för att tillse att det både finns tillräckligt med LSS-boenden och att de och dess personal kan möta de behov och önskemål som personerna som bor där har under olika skeden i livet. 15

Planen för funktionshinderområdet antogs av vård- och omsorgsnämnden 2015-10-01 16

17

18

Vård- och omsorgsnämndens långsiktiga plan för funktionshinderområdet Personkrets 1, 2 och 3 enligt LSS 19