Antalet betalande medlemmar per den 31 december

Sveriges Schackförbunds Verksamhetsberättelse 2012

Sveriges Schackförbunds Verksamhetsberättelse 2012 Innehåll 3 Styrelsens berättelse 4 Ordföranden har ordet 5 Medlemsstatistik 6 Ekonomisk årsredovisning 8 Resultaträkning 9 Balansräkning 10 Revisionsberättelse 11 Ekonomistatistik 13 Ungdomsstyrelsen 14 Åldersfördelning medlemmar 15 Kansliet 16 Elit Senior 16 Elit Junior 18 Schack-SM 20 Bredd Junior 22 Tidskrift för Schack 23 Skolklubbsprojektet 25 Schackfyran 30 Korrschack 32 Allsvenskan 33 Övriga områden 35 SSF:s kommittéer 38 Schackakademien 39 Stiftelsen Doktor Tore Riltons fond 40 Resultat 2012 48 Stadgar 50 Historik över förtroendevalda 51 Sveriges Schackförbunds styrelse Sveriges Schackförbunds Verksamhetsberättelse 2012 Redigering, layout och texter: Niklas Sidmar Omslagsfoto: Peter Halvarsson Styrelsens berättelse för SSF:s 96:e verksamhetsår den 1 januari 31 december 2012 Antalet betalande medlemmar per den 31 december 2012 var 3 680 seniorer (26+ år), 23 855 ungdomar (6 25 år) och 22 yngre medlemmar (0 5 år), vilket totalt blir 27 557 medlemmar fördelade på 617 föreningar i 25 distrikts förbund. Kongressen ägde rum den 7 juli 2012 i Falun. Styrelsen har under 2012 sammanträtt vid fyra tillfällen. Av stor vikt är också det arbete som har bedrivits i de under styrelsen lydande kommittéerna samt i de arbetsgrupper som har utsetts med anledning av kongress- och styrelsebeslut. Utmärkelser har under verksamhetsåret 2012 beslutats i följande fall: Hedersledamot: Sven-Olof Andersson, Östersunds SS Rogardplaketten i guld: Stefan Winge, Södra SASS; Sven-Olof Andersson, Östersunds SS Rogardplaketten i silver: Lars Nilsson, Bjursås SK; Johan Sigeman, Lunds ASK; Johan Berntsen, Limhamns SK Rogardplaketten i brons: Stig Lindholm, Kristallens SK; Karl Tingström, Gusums SK; Lars Jönsson, Gusums SK Collijnplaketten i guld: Erik Degerstedt, Västerås SK Collijnplaketten i brons: Leif Lindkvist, Eslövs SK; Anders Kauranen, Eslövs SK; Kjell Lindström, Eslövs SK; Jan-Olov Lind, Ervalla SS; Kurt Kjellqvist, Skara SS; Niklas Kjellqvist, Skara SS; Niclas Cederqvist, Skara SS; Ante Bengtzelius, Skara SS; Rickard Dahlström, Skara SS; Patrik Ragnar, Skara SS; Lars-Göran Eklund, Skara SS; Carl-Åke Dahlquist, Sunne SS; Roger Magnusson, Malmö AS; Mogens Hemming Larsen, Malmö AS; Uno Karlsson, Kristallens SK; Sven Eriksson, Kristallens SK; Anders Dromberg, Kristallens SK; Per Sundelius, Örebro SS; Åke Jansson, Hova SK; Alf Ericson, Hova SK; Finn Lindelöf, Hova SK; Lennart Jansson, Hova SK Riltonmedaljen i brons: Anders Dahlstedt, Schack 08; Lars-Göran Lantz, Linköpings ASS; Stefan Andersson, Linköpings ASS; Håkan Jalling, Växjö SK; Luis Couso, Stockholms SS; Ingvar Gundersen, Wasa SK; Dorit Paltzer, Sollentuna SK Schack-Gideon för 2011: Nils Grandelius, Lunds ASK Sveriges Schackförbunds ungdomsledarstipendium: Joel Sjöstrand, Trojanska Hästen; Fredrik Ljungheimer, Trojanska Hästen; Calle Erlandsson, Lunds ASK; Carl- Axel Nilsson, USK Rörsjön; Mats Harrén, Noleredsskolans SK; Mats Eriksson, SS Manhem Vikingastipendiet: Johannes Haddad, SK Rockaden Stockholm; André Nilsson, Västerås SK; Linus Johansson, Limhamns SK; Jonathan Westerberg, SK Team Viking Ett stort varmt TACK, Norrköping i maj 2013 Anil Surender Förbundsordförande Peter Halvarsson Vice ordförande och skattmästare Lennart Beijer Lennart Berglind Robert Danielsson Mats Eriksson Fredric Hillertz Sebastian Nilsson Håkan Winfridsson Tryck: Tallinna Raamatutrükikoda, Estland 2013 2 3

Ordföranden har ordet När vi nu lägger 2012 till handlingarna ser vi tillbaka på ett bra år för svenskt schack. De senaste årens investeringar på skolschacksområdet har börjat ge effekt på intäktssidan och årets ekonomiska resultat var över förväntan. Trots att resurserna för Schackfyran har minskats kraftigt har deltagandet varit i stort sett oförändrat. Resurser har istället styrts över till skolklubbsprojektet, som idag befinner sig ungefär där Schackfyran var för några år sedan. Startfasen är avslutad och har gått mycket bra, nu gäller det att höja kvaliteten och skapa en långsiktigt stabil verksamhet. Svenskt schack har de senaste åren brottats med två huvudsakliga problem: Minskad aktivitet i klubbar och distrikt, samt minskande bidrag för den verksamhet som bedrivs. Detta är skälet till att såväl denna styrelse som de flesta styrelser från 2006 och framåt har valt att genomföra besparingar inom förbundets traditionella verksamhet, för att istället satsa på långsiktiga projekt som syftar till att på sikt bygga upp både ekonomi och verksamhet. Om man sammanfattar läget just nu ser man att dessa satsningar både har fått önskad effekt och varit nödvändiga för SSF: Omkring 22 000 fjärdeklassare lär sig varje år grunderna i schack genom Schackfyran. 12 000 av dem deltar dessutom i Schackfyrantävlingar på lokal, regional eller nationell nivå. Vid årsskiftet 2012/13 finns 400 skolklubbar runt om i landet och 1500 pedagoger har utbildats genom projektet Schack i skolan. SSF:s statliga bidrag för 2013 var 4,5 miljoner kronor. Utan skolschacksprojekten skulle motsvarande belopp varit uppskattningsvis 2-2,5 miljoner kronor. 2012 års positiva ekonomiska resultat är inte bara en effekt av den ökande skolschacksverksamheten, utan har också varit beroende av kraftiga besparingar. Den största av dessa har gjorts inom Schackfyran, med dels en minskning av personalkostnaderna i och med uppsägningen av en projektledare under 2011, dels flytten av riksfinalen från Globen till Västerås under 2012. 2012 var kostnaderna för Schackfyran omkring en miljon kronor lägre än bara två år tidigare. Trots detta blev deltagarantalet 2011/12 ungefär detsamma som året innan, och just nu ser det ut som om säsongen 2012/13 kommer att innebära en liten minskning. Det tyder på att Schackfyran idag står på en stabil grund och inte är lika beroende av centrala resurser som tidigare. En annan besparing var ändringen av bidragssystemet som beslutades i början av 2012. Tidigare har bidraget utgjorts av fasta summor per ungdomsklubb och ungdomsmedlem, och när motsvarande intäkt på central nivå hela tiden har minskats har mindre och mindre andel av SSF:s bidragsintäkter stannat kvar på central nivå, något som förstås har bidragit till de negativa resultaten. Nu betalar förbundet istället ut en fast andel av de statliga intäkterna till distrikt och klubbar, vilket vi anser vara en rimligare ordning. Utöver detta har fadderbidragen, som fungerat som stöd för nystartade klubbar, tagits bort utan att några tydliga negativa effekter på klubbildningen har noterats. De stora satsningarna under ett antal år har, trots besparingar på annan verksamhet, tärt hårt på vårt egna kapital, som har urholkats till farligt låga nivåer. Vid senaste kongressen presenterade styrelsen som sin målsättning att återställa det egna kapitalet till en nivå på omkring 2,5 miljoner kronor inom en åttaårsperiod. Med tanke på 2012 års resultat och budgeten som lagts för 2013 är vår förhoppning att uppnå slutmålet ännu tidigare. Den ljusnande ekonomiska situationen har också möjliggjort arbete med sådant som tidigare har fått stå tillbaka. Under hösten 2012 började styrelsen att arbeta med frågor om strategier och övergripande målsättningar som att ta fram en arbetsbeskrivning för SSF, definiera en övergripande treårsplan för förbundet samt sätta upp målsättningar inom delområden av vår verksamhet. Resultatet av vårt arbete kommer att presenteras på kongressen 2013. Ett område som naturligtvis fortfarande är föremål för mycket diskussioner är Schack i skolan, ett begrepp som numera omfattar såväl Schackfyran som skolklubbar och traditionella skoltävlingar. Vi har under de senaste tre åren satsat stora resurser på skolklubbsbildandet och fått igång ett stort antal klubbar. Nu är det dags att flytta fokus från det rena klubbildandet till att höja kvaliteten på verksamheten i de nya klubbarna och därigenom få stabilare föreningar. Allra viktigast är kanske att hitta kopplingar mellan skolschack och traditionellt schack. Än så länge är verksamheterna i stor utsträckning skilda från varandra, men vi är övertygade om att detta på sikt kommer att ändras, även om det kan ta tid. För SSF:s del gäller det att stimulera långsiktighet och kvalitet i skolklubbarnas verksamhet eftersom stabila skolklubbar med långsiktig verksamhet naturligt kommer att ha beröringspunkter med det traditionella schacket. Något som blir lika viktigt är dock att vi ger stöd till de traditionella klubbarna för att de ska kunna ta vara på det stora schackintresse som skolverksamheten skapar och erbjuda fördjupning åt dem som så önskar. Om vi bara kan ta vara på den verksamhet som vi har börjat bygga upp på rätt sätt går vi en ljus framtid till mötes! Anil Surender Ordförande Sveriges Schackförbund Medlemsstatistik Medlemsantal 1998-2012 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Seniorer 5 257 5 223 5 275 5 095 4 824 4 774 4 421 4 233 4 065 3 864 3 715 3 647 3 824 3 829 3 680 Juniorer 11 401 12 462 12 632 12 125 12 070 12 223 13 618 13 151 12 211 12 088 15 136 15 742 16 181 22 055 23 877 TOTALT 16 658 17 685 17 907 17 220 16 894 16 997 18 039 17 384 16 276 15 952 18 851 19 389 20 005 25 884 27 557 Medlemsantal per distrikt 2008-2012 2008 2009 2010 2011 2012 Blekinge 160 78 76 333 314 2 252 60 Dalarna 172 398 107 97 268 0 184 84 Gotland 103 97 93 85 84 0 27 57 Gästrikland 242 183 178 169 149 0 92 57 Göteborg 1 033 1 185 1 238 1 100 1 133 0 659 474 Halland 829 810 1 139 1 422 982 0 877 105 Hälsingland 75 83 73 74 67 0 22 45 Jämtland-Härjedalen 223 261 578 630 505 0 429 76 Medelpad 36 53 30 27 29 0 3 26 Nordskåne 140 248 225 288 369 0 300 69 Nordvästra Skåne 221 656 1 284 2 440 2 150 0 2 007 143 Norrbotten 311 444 408 647 485 0 412 73 Roslagen 363 307 338 255 453 1 386 66 Skåne 1 463 1 651 1 637 1 851 2 048 2 1753 293 Småland 502 562 569 1 036 1 019 1 772 246 Stockholm 8 548 8 488 8 444 9 344 10 774 11 9 909 854 Södermanland 68 71 69 510 346 0 280 66 Uppland 417 412 466 1 382 2 043 3 1 919 121 Värmland 807 982 374 628 609 0 555 54 Västerbotten 180 115 101 202 639 0 560 79 Västergötland 481 390 358 334 301 1 89 211 Västmanland 953 813 969 1 218 1 062 1 918 143 Ångermanland 42 40 139 317 395 0 368 27 Örebro län 299 361 352 414 471 0 385 86 Östergötland 1 183 701 760 1 081 862 0 697 165 TOTALT 18 851 19 389 20 005 25 884 27 557 22 23 855 3 680 I medlemssiffrorna för 2008 ingår även sekundärmedlemmar. I siffrorna för 2009 och framåt ingår endast huvudmedlemmar, det vill säga varje medlem räknas bara en gång. Inklusive sekundärmedlemmar var 2012 det totala antalet medlemmar 28 701. 2012 0 5 2012 6-25 2012 26 4 5

Ekonomi Ekonomi Ekonomisk årsredovisning 2012 Resultat Resultatet för 2012 innebär ett överskott på drygt en miljon kronor. Då detta var det första år då skolklubbsprojektet fått ordentligt genomslag på intäktssidan, hade ett kraftigt överskott budgeterats. Tack vare budgetdisciplin och fortsatt kostnadsmedvetenhet blev överskottet dessutom ungefär 170 000 kr högre än budgeterat. Intäkter I och med ökande medlemssiffror blev de statliga bidragsintäkterna i stort sett oförändrade jämfört med året innan, trots att bidraget per medlem och klubb fortsätter att minska. Medlemsavgiften för vuxna höjdes 2011 från 120 kronor till 140 kronor, vilket medförde att intäkten 2012 (då avgiften för 2011 betalas), i likhet med de senaste verksamhetsåren, ökade. Antalet vuxna medlemmar har ökat marginellt de senaste åren. Allsvenskans intäkter fortsätter att minska något varje år. Nettot av materialförsäljning ökade däremot något. De exakta kostnaderna och intäkterna för materialförsäljning är alltid svåra att budgetera, varför det är mest intressant att jämföra nettot av materialförsäljningen med budget. Bortsett från materialintäkterna var de totala intäkterna i organisationen något högre än budgeterat. Kostnader Främst på grund av den stora osäkerheten när det gäller de statliga bidragsintäkterna, valde styrelsen en försiktig väg när det gäller kostnaderna, trots att man förväntade sig ett stort överskott under året. Den största förändringen på kostnadssidan var Schackfyran, där uppsägningen av Per Hultin under 2011 samt flytten av riksfinalen till Västerås tillsammans innebar att kostnaderna för projektet under 2012 låg nästan en miljon kronor under motsvarande siffror för 2010 då de var som högst. Under 2012 genomfördes en förändring från det bidragsystem som gällt tidigare. Den huvudsakliga nyheten var att de fasta bidragsbeloppen togs bort och ersattes av bidrag som relateras till de statliga bidragsintäkter som SSF får. I korthet innebär det att klubbar och distrikt får vara med och dela på den risk som osäkerheten när det gäller bidragsnivåerna innebär, och SSF:s ekonomi blir mindre känslig för oväntade svängningar. I samband med detta togs också fadderbidragen bort, då det konstaterades att det inte funnits ekonomiska möjligheter att driva skolklubbsprojektet vidare med det gamla systemet. Totalt i hela organisationen var kostnaderna, bortsett från materialkostnader (se ovan), ungefär 80 000 kronor lägre än budgeterat. Eget kapital Det egna kapitalet har varierat kraftigt de senaste åren, vilket kan förklaras med den förändrade hanteringen av bidragsintäkter och bidragsutbetalningar (se 2009 års Verksamhetsberättelse). Idag har vi ett eget kapital som uppgår till 1 825 701 kronor och består av balanserade vinstmedel uppgående till 771 789 kronor och årets resultat som uppgår till 1 053 912 kronor. Styrelsen anser att detta ger en rättvisande bild av SSF:s ekonomiska situation och föreslår att 1 825 701 kronor balanseras i ny räkning. Framtida utveckling Styrelsen anser att det är önskvärt att på lång sikt bygga upp ett större eget kapital, och har av det skälet genomfört stora satsningar på bredd- och rekryteringsverksamhet under de senaste åren. Även om dessa satsningar kräver stora investeringar på kort sikt förväntas de ge en stabil ekonomi på längre sikt. I början av 2012 fick den så kallade femårsutredningsgruppen i uppdrag av styrelsen att utreda förbundets ekonomiska situation på längre sikt. Efter rekommendationer från gruppen fastslog styrelsen som sin målsättning att öka det egna kapitalet till 2 500 000 under en åttaårsperiod med start 2012. Eftersom det egna kapitalet vid årsskiftet 2011/12 var ca 770 000 kronor innebar det att det skulle krävas ett årligt överskott på i genomsnitt 200 000-250 000 kronor under den här perioden. Den positiva utvecklingen när det gäller hela projektet Schack i skolan, inklusive Schackfyran och skolschackklubbarna, fick genomslag på allvar i 2012 års ekonomi. En bidragande orsak till det onormalt stora överskottet är att bokföringsprinciperna för fadderbidrag förändrats. De fadderbidrag som grundar sig på 2011 års nybildade klubbar kommer bokföringsmässigt att belasta 2013 och 2014 (se redovisningsprinciper på nästa sida), medan en stor del av motsvarande kostnad för 2012 bokförts på tidigare verksamhetsår (enligt den tidigare modellen). Det innebär att kostnaderna för nyetableringsstöd och fadderbidrag var förhållandevis låga under 2012 medan de kommer att bli mycket höga främst 2013. Resultat för 2012 och det bidragsbesked som givits för 2013 tyder på att det finns möjlighet att nå det ovan nämnda målet betydligt tidigare än förväntat. Vi är dock starkt beroende av de statliga bidragen, 0ch styrelsen har därför gjort bedömningen att man bör fortsätta att iakttaga stor försiktighet på kostnadssidan, särskilt när det gäller långsiktiga åtaganden. Redovisnings- och värderingsprinciper Bokföring sker enligt Bokföringsnämndens allmänna råd, förutom BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag (K2-reglerna). Resultaträkningen presenteras uppdelad efter verksamhetsområden, med detaljerade siffror på områdesnivå i anslutning till res pektive verksamhetsbeskrivning. Intäkter i form av registreringsavgifter till SSF bokförs på det år de betalas av distriktsförbunden. Intäkter i form av bidrag från Ungdomsstyrelsen, vinst delning från Svenska Spel och övriga bidrag bokförs också på det år de utbetalas, trots att verksam heten som bidragen grundar sig på hör till ett tidigare verk samhets år (se närmare information i 2010 års verksamhetsberättelse). Tidigare har nyetableringsstöd och fadderbidrag bokförts på det år de har utbetalats, men under 2011 förändrades detta så att dessa i bidrag i konsekvens med ovanstående princip bokförs på det år de statliga bidragen för motsvarande verksamhet utbetalas. I praktiken innebär detta exempelvis att fadderbidrag och nyetableringsstöd som grundar sig på 2012 års registrering kommer att synas först i 2014 års resultat. Redovisning av fondförvaltning Beträffande allsvenska serien redovisas kostnader och intäkter för en och samma säsong på samma verksamhetsår. Det innebär att hela säsongen 2012/13 bokförs på verksamhetsåret 2012. Fördelen med detta är att kostnader och intäkter som hör till samma allsvenska säsong hålls samman. Nackdelen är att en del av de kostnader som uppstår på våren inte är kända när bokslut görs och måste uppskattas. Beträffande Schackfyran bokförs kostnader på det verksamhetsår de uppstår. Prenumerationsavgifter för TfS interimsförs så att intäkterna bokförs på det år prenumerationen gäller. Arbetsgivaravgifter fördelas på de kommittéer där de genereras och följer därmed motsvarande löner och ersättningar. Förändringen i den semesterskuld som SSF har till sina anställda är dock inte uppdelad på detta sätt utan är samlad under kansliets personalkostnader. Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. 2008-12-31 2009-12-31 2010-12-31 2011-12-31 2012-12-31 Martin Andersons fond 27 234 27 256 27 419 28 013 28 052 Erik Olsons fond 171 126 171 157 161 393 152 230 142 771 Tillgångarna i Martin Andersons fond har ökat med 489 kronor (ränta 2012). Av avkastningen i Erik Olsons fond har 10 000 kronor använts till prispengar i Schack-SM 2012. Intäktsräntan under 2012 var 689 kronor. Totalt har tillgångarna i fonden minskat med 9 311 kronor. 6 7

Ekonomi Ekonomi Resultaträkning 2012 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Budget 2013 INTÄKTER 7 023 522 6 632 866 6 453 456 6 416 801 7 173 000 MEDLEMSAVGIFTER 590 900 621 070 695 380 741 480 810 000 STATLIGA BIDRAG 4 558 408 3 959 391 3 899 076 3 899 076 4 587 000 STÖD OCH SPONSRING 203 542 256 093 285 000 294 813 184 000 KANSLI 18 144 17 569 20 000 15 275 15 000 ALLSVENSKA SERIEN 750 300 716 530 715 000 695 000 680 000 KORRSCHACK 118 318 113 012 109 000 115 864 112 000 TIDSKRIFT FÖR SCHACK 71 710 63 703 60 000 57 640 55 000 SCHACKFYRAN 70 000 76 625 50 000 23 500 0 SCHACK I SKOLAN 147 905 164 250 10 000 22 500 10 000 UTBILDNINGAR/LÄGER 61 400 65 910 60 000 59 230 65 000 MATERIALFÖRSÄLJNING 375 260 564 660 535 000 428 671 535 000 ÖVRIGA INTÄKTER 57 635 14 053 15 000 63 756 120 000 KOSTNADER -7 495 299-6 754 778-5 587 000-5 382 652-6 810 500 KANSLI 1-943 129-908 934-745 000-782 329-773 000 ALLSVENSKA SERIEN 2-838 971-698 220-690 000-634 724-683 000 SCHACK-SM -141 373-162 715-195 000-171 463-238 000 ELIT SENIOR -283 225-129 454-117 000-145 286-236 000 ELIT JUNIOR -264 451-113 478-98 000-94 363-157 500 BREDD JUNIOR 3-262 257-131 821-118 000-118 118-168 000 KORRSCHACK -129 552-117 259-97 000-94 763-106 000 TIDSKRIFT FÖR SCHACK -338 291-345 036-345 000-337 661-335 000 SCHACKFYRAN -1 459 186-1 188 092-535 000-515 723-495 000 SCHACK I SKOLAN -582 165-767 299-805 000-724 266-805 000 UTBILDNING/LÄGER -142 698-84 042-100 000-79 245-105 000 BIDRAG KLUBBAR OCH DISTRIKT -1 142 609-1 354 142-900 000-938 950-1 684 000 SAMMANTRÄDEN -146 217-71 965-96 000-103 507-121 000 MATERIALFÖRBRUKNING 4-360 345-505 496-470 000-344 391-470 000 ÖVRIGA KOSTNADER -460 830-176 825-276 000-297 863-434 000 RESULTAT FÖRE FINANSIELLA POSTER -471 777-121 912 866 456 1 034 153 362 500 FINANSIELLA POSTER 39 118 215 20 000 19 759 20 000 Ränteintäkter 39 118 52 844 20 000 19 870 20 000 Räntekostnader -52 629-111 ÅRETS RESULTAT -432 659-121 967 886 456 1 053 912 382 500 Noter 1 Löner och arvoden är dels samlat under Kansliet, dels fördelat på kommitténivå. Totalt har löner och arvoden under året uppgått till 1 577 006 kr (2011: 1 888 772 kr). De sociala avgifterna var 489 142 kr (varav löneskatter 25 152 kr) (2011: 565 335 kr respektive 19 542 kr) och pensionskostnaderna var 103 677 kr (2011: 80 554 kr). Inga styrelsearvoden har förekommit. 2 Kostnaderna för Allsvenska serien varierar kraftigt beroende på det geografiska utfallet av serieindelningen, något som inte är känt under budgetarbetet. Normalt budgeteras därför med genomsnittliga kostnader, och avvikelser från budget får accepteras (men bör jämna ut sig på lång sikt). 3 "Bredd Junior" består till största delen av kostnader för de nordiska skoltävlingarna. Kostnaderna varierar kraftigt från år till år beroende på vilka länder som arrangerar de olika tävlingarna. 4 Försäljningen av material kan variera kraftigt från år till år, främst beroende på i vilken grad distrikt och klubbar köper material för mer än ett år i taget. Mer detaljerade noter finns i anslutning till redovisningen av respektive verksamhetsområde. Balansräkning 2012 2008-12-31 2009-12-31 2010-12-31 2011-12-31 2012-12-31 Tillgångar Not 2 087 542 2 758 755 2 435 328 2 129 410 2 757 827 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 990 459 1 030 920 1 063 664 0 0 Värdepapper 979 243 1 030 920 1 063 664 0 0 Inventarier 11 216 0 0 0 0 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 1 097 083 1 727 835 1 371 664 2 129 410 2 757 827 Varulager 1 157 011 519 482 724 098 820 875 818 209 Kundfordringar 43 418 189 022 162 121 169 015 89 066 Övriga kortfristiga fordringar 43 613 57 635 840 4 524 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 294 485 96 691 53 932 465 266 986 397 Kassa och bank 558 556 865 005 430 673 674 250 863 631 EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 087 542 2 758 755 2 435 328 2 129 410 2 757 827 EGET KAPITAL -66 126 1 326 416 893 756 771 789 1 825 701 Ingående saldo 2 985-66 126 1 326 416 893 756 771 789 Årets resultat -69 111 1 392 542-432 660-121 967 1 053 912 LÅNGFRISTIGA SKULDER 132 736 132 736 122 736 112 736 102 736 Erik Olsons fond 3 132 736 132 736 122 736 112 736 102 736 KORTFRISTIGA SKULDER 2 020 932 1 299 603 1 418 836 1 244 885 829 391 Leverantörsskulder 219 157 87 765 102 352 182 592 70 890 Övriga kortfristiga skulder 92 701 134 771 77 517 216 523 382 235 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 4 1 709 074 1 077 067 1 238 967 845 770 376 265 Noter 1 Allt utbildningsmaterial lagerförs så att kostnaden för inköpt material inte uppstår förrän materialet används. 2 3 Skuld till Erik Olsons fond. 4 2011-12-31 2012-12-31 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 465 266 986 397 Förutbetalda hyror 11 068 0 Nyetableringsstöd och fadderbidrag 2010, återförs 2012 95 200 0 Nyetableringsstöd oich fadderbidrag 2011, återförs 2013 270 887 659 713 Nyetableringsstöd oich fadderbidrag 2012, återförs 2014 0 198 020 Övriga poster 88 111 128 664 2011-12-31 2012-12-31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 845 770 376 265 Semesterlöner inkl. sociala avgifter 43 886 48 219 Upplupna skatter 29 487 44 694 Allsvenska serien 2012/13 454 420 145 970 Aktivitetsstöd ht 2011 98 748 0 Övriga poster 219 228 137 382 8 9

Ekonomi Ekonomi Revisionsberättelse Ekonomistatistik Till kongressen i Sveriges Schackförbund Organisationsnummer 802002-9347 Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen (intagen i Verksamhetsberättelsen på sidorna 6-9) för Sveriges Schackförbund för år 2012. Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt god redovisningssed i Sverige och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att denna utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur förbundet upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i förbundets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat för året. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att kongressen fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar samt stadgar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande förbundets resultat samt styrelsens förvaltning för räkenskapsåret 2012. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande förbundets vinst eller förlust samt för förvaltningen. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande förbundets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande förbundets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med stadgarna. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalanden Vi tillstyrker att kongressen disponerar resultatet enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Norrköping den 5 maj 2013 Eget kapital 2000-2012 och budget 2013 3500000 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0-500000 Eget kapital 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Den stora nedgången mellan 2006 och 2007 beror på att de statliga bidragsintäkterna flyttades fram till det år de utbetalas. Uppgången mellan 2008 och 2009 beror delvis på att man på samma sätt flyttade fram de bidragsutbetalningar som hör samman med intäkterna. Intäkter 2012: 6 436 671 (2010: 6 685 710) Kostnader 2012: 5 382 763 (2010: 6 807 677) 2012 2011 2012 2011 Medlemsavgifter 741 480 621 070 Bidrag klubbar/distrikt 938 950 1 354 142 Statliga bidrag (ej S4) 2 499 076 2 959 391 Kansliet 782 329 908 934 Statliga bidrag (S4) 825 000 1 000 000 Allsvenskan 634 724 698 220 Statliga bidrag (skolklubbar) 575 000 Schackfyran 515 723 1 188 092 Materialförsäljning 428 671 564 660 Schack i skolan 724 266 767 299 Allsvenska intäkter 695 000 716 530 TfS 337 661 345 036 Skolklubbar 22 500 164 250 Bredd Junior 118 118 131 821 Övriga intäkter 649 944 659 809 Elit Senior inklusive Schack-SM 316 749 292 169 Elit Junior 94 363 113 478 De statliga bidragen för Schackfyranmedlemmar respektive Materialförbrukning 344 391 505 496 skolklubbsmedlemmar är en uppskattning av den andel av de totala bidragsutbetalningarna som gäller dessa medlemskategorier. Observera att dessa bidrag grundar sig på verksamhet två år tillbaka i tiden, medan kostnaderna huvudsakligen grundar sig på innevarande års verksamhet. Övriga kostnader 575 489 502 990 Robert Söderlund Auktoriserad revisor Anders Larsson Revisor 10 11

Ekonomi Ekonomi SSF:s ekonomiska flöde Bidragsintäkter från Ungdomsstyrelsen Bilden visar hur flödet av intäkter och kostnader i Sveriges Schackförbund ser ut. Siffrorna är ungefärliga och en del mindre belopp saknas. Bilden grundar sig på budgeten 2013. Bidrag från Ungdomsstyrelsen Utbildningsdepartementet via myndigheten Ungdomsstyrelsen stödjer svensk föreningsliv med ett organisationsbidrag. Bidraget går till barn- och ungdomsorganisationer som inte är medlemmar i Riksidrottsförbundet och som har verksamhet i minst fem län, har minst 1 000 ungdomsmedlemmar samt minst 60 procent ungdomsmedlemmar i åldern 6-25 år. Bidraget består av en fast och en rörlig del. Den fasta delen är för närvarande 1 050 000 kronor. Den senare grundar sig dels på antalet medlemmar i åldrarna 7 25 år, dels på antalet ungdomsföreningar. I diagrammen till höger framgår det genomsnittliga bidraget Sveriges Schackförbund får för dels varje ungdomsmedlem, dels varje ungdomsklubb. Beloppen varierar beroende på dels hur mycket pengar som finns att betala ut, dels det totala antalet medlemmar respektive klubbar som pengarna till olika organisationer ska fördelas på. Det finns en fast del i medlemsbidraget som gör att bidraget inte ökar helt proportionellt med antalet medlemmar, men den fasta delen är inte med i statistiken till höger. Observera att de årtal som anges är underlagsår och att bidragen betalas ut två år senare (se diagrammet nedan). Såväl bidraget per ungdomsmedlem som bidraget per klubb var som högst för underlagsåret 2007, vilket gav utslag på SSF:s bidragsintäkter verksamhetsåret 2009. Åren därefter har snittbidragen minskat varje år, vilket gör att det totala statliga bidraget har minskat fram till utbetalningsåret 2012, trots en fortsatt ökning av antalet medlemmar. 2013 var medlemsökningen dock så stor att det totala bidraget ökade. Redovisningen av bidragen Principerna för dels utbetalning av bidrag till SSF från Ungdomsstyrelsen (fram till 2010 betalades en del av bidraget via Svenska Spel), dels 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Snittbidrag/ungdomsmedlem Snitt bidrag/medlem 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Snittbidrag/ungdomsklubb 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 vidarebefordrandet av dessa bidrag från SSF till distrikt och klubbar, har förändrats under åren. För att förstå hur det hänger ihop bör man känna till följande begrepp: Underlagsår är det år då verksamheten som ligger till grund för bidraget bedrivs. Ansökningsår är det år då verksamheten redovisas och ansökning sker. Bidragsår är det år bidragen betalas ut. Sedan 2008 betalas såväl de statliga bidragen till SSF som medlemsbidrag och klubbidrag från SSF till klubbar respektive distrikt under bidragsåret. Från och med 2011 redovisas även nyetableringsstöd och fadderbidrag på bidragsåret, även om det ofta betalas ut tidigare. 12 13

Medlemmar 2012 fördelade på födelseår SSF:s kansli 1 år 1 21 år 73 41 år 87 61 år 58 81 år 27 Kanslichef Personal 2 år 1 22 år 70 42 år 80 62 år 56 82 år 19 3 år 0 23 år 53 43 år 88 63 år 80 83 år 15 4 år 2 24 år 53 44 år 79 64 år 62 84 år 20 5 år 18 25 år 55 45 år 86 65 år 67 85 år 8 6 år 469 26 år 52 46 år 90 66 år 79 86 år 8 Kent Vänman, Linköping Klubbkontakter Schackfyran Schack i skolan Niklas Sidmar, Norrköping Information, Ekonomi, Tävling Hans-Göran Almgren, Norrköping Materialförsäljning, Kansliarbete Jesper Hall, Lund Riksinstruktör med ansvar för skolklubbsprojektet (ej stationerad på kansliet) 7 år 1463 27 år 48 47 år 74 67 år 73 87 år 8 8 år 1932 28 år 42 48 år 85 68 år 81 88 år 8 9 år 2154 29 år 35 49 år 76 69 år 57 89 år 8 10 år 5261 30 år 40 50 år 94 70 år 66 90 år 3 11 år 9456 31 år 58 51 år 69 71 år 38 91 år 5 12 år 1318 32 år 50 52 år 92 72 år 42 92 år 0 13 år 454 33 år 49 53 år 79 73 år 42 93 år 2 14 år 315 34 år 58 54 år 90 74 år 51 94 år 1 15 år 212 35 år 57 55 år 87 75 år 50 95 år 0 16 år 125 36 år 61 56 år 80 76 år 38 96 år 0 17 år 119 37 år 71 57 år 80 77 år 36 97 år 0 18 år 102 38 år 68 58 år 74 78 år 23 98 år 0 19 år 95 39 år 92 59 år 83 79 år 26 99 år 0 Ekonomi Not Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Budget 2013 Intäkter 18 144 17 569 20 000 15 275 15 000 KANSLI portointäkter 1 18 144 17 569 20 000 15 275 15 000 Kostnader -943 129-908 934-745 000-782 329-773 000 KANSLI administrativ utveckling 2-40 000-15 000-15 000-15 000-15 000 KANSLI redovisning -75 759-42 800-50 000-55 466-50 000 KANSLI personalkostnader 3-555 340-632 674-480 000-520 404-505 000 KANSLI förbrukningsmaterial -57 315-8 003-5 000-4 734-5 000 KANSLI lokaler -65 583-78 141-80 000-78 469-83 000 KANSLI kopiering -66 711-42 572-30 000-33 423-30 000 KANSLI telefon -32 334-24 357-25 000-25 309-25 000 KANSLI distribution 1-50 087-30 213-45 000-35 036-45 000 KANSLI övrigt -35 174-15 000-14 488-15 000 Kansliet netto -924 985-891 365-725 000-767 054-758 000 1 I portointäkter ingår den del av distributionskostnaden som vidarefaktureras till kunder. Nettokostnaden för distribution är alltså skillnaden mellan kontona "distribution" och "portointäkter". Vissa distributionskostnader som kan knytas till ett specifikt verksamhetsområde bokförs på detta område och ingår inte här. 2 Administrativ utveckling är kostnader för utveckling av medlems- och resultatsystemet. 3 I personalkostnader ingår kanslipersonalens lön. Dock är en del av Niklas Sidmars lön utförd på Tidskrift för Schack och Allsvenskan samt en del av Kent Vänmans lön utförd på Schackfyran och Schack i skolan. Personalkostnaderna är minskade med intäkter i form av lönebidrag. 20 år 76 40 år 67 60 år 72 80 år 29 100 år 1 14 15

Ekonomi Elit senior I verksamhetsområdet ingår de stora lagtävlingarna Schack-OS och Lag-EM, samt veteranschack och övriga elittävlingar. Not Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Budget 2013 Kostnader -283 225-129 454-117 000-145 286-236 000 EK Schack-OS 1-200 301-115 000-139 210 EK Lag-EM -112 709-160 000 EK veteran -1 946-1 349-2 000-6 000 EK elit senior övrigt -80 978-15 351-6 076-70 000 1 Schack-OS spelas jämna år och Lag-EM udda år. Elit junior Svensk succé i OS i Istanbul Årets Schack-OS var den främsta svenska laginsatsen på länge, och det bästa OS-resultet sedan 1996, då det svenska laget slutade elva. I en Schweizerlottad turnering gäller det att avsluta starkt, och det svenska laget i öppen klass lyckades onekligen med den saken i Istanbul. Efter att ha blandat fina insatser med några svagare i den första delen av turneringen kom en felfri slutspurt med fyra raka segrar. I laget ingick Nils Grandelius, Hans Tikkanen, Emanuel Berg, Pontus Carlsson och Axel Smith, och samtliga tog minst 50 procent. Nils Grandelius gjorde en mycket stark insats på första bordet där han spelade samtliga elva matcher och tog 8 poäng. I damklassen bestod det svenska laget av Inna Agrest, Viktoria Johansson, Christin Andersson, Emilia Horn och Angelina Fransson. Till skillnad från herrlaget gjorde damerna sina bästa insatser i början av turneringen och avslutade med en matchpoäng på de sista fem ronderna. Damlaget fick därmed nöja sig med en 88:e plats av 127 deltagande lag. I öppen klass segrade Armenien före Ryssland och Ukraina, medan pallplatserna i damklassen gick till Ryssland, Kina och Ukraina. Fakta Herrlagets matcher i OS Sverige-Estland 4-0 Grandelius 1, Berg 1, Carlsson 1, Smith 1 Serbien-Sverige 2-2 Grandelius 1, Tikkanen ½, Berg ½, Smith 0 Kroatien-Sverige 2½-1½ Grandelius ½, Tikkanen 0, Berg 0 Carlsson 1 Sverige-Förenade Arabemir. 1½-2½ Grandelius 0, Tikkanen 1, Carlsson ½, Smith 0 Sverige-Andorra 3½-½ Grandelius ½, Tikkanen 1, Berg 1, Carlsson 1 Skottland-Sverige ½-3½ Grandelius 1, Tikkanen 1, Berg ½, Smith 1 Slovenien-Sverige 3½-½ Grandelius ½, Berg 0, Carlsson 0, Smith 0 Sverige-Nigeria 3-1 Grandelius 1, Tikkanen 1, Berg 1, Carlsson 0 Mongoliet-Sverige 1-3 Grandelius ½, Tikkanen 1, Berg ½, Smith 1 Kanada-Sverige 1½-2½ Grandelius 1, Tikkanen ½, Berg ½, Smith ½ Sverige-Brasilien 3-1 Grandelius 1, Tikkanen ½, Berg ½, Carlsson 1 I verksamhetsområdet ingår de internationella ungdomstävlingarna samt olika typer av landslagsverksamhet och annan elitverksamhet för juniorer. Ekonomi Not Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Budget 2013 Kostnader 1-264 451-113 478-98 000-94 363-157 500 EK Ungdoms-VM -72 697-58 000-60 070-60 000 EK Ungdoms-EM -64 517-52 062 2 738-45 000 EK Junior-VM -33 552-61 588-40 000-34 747-35 000 EK elit junior övrigt -93 685 172-2 284-17 500 1 Kostnaderna för juniortävlingar varierar beroende på var de olika tävlingarna spelas. Det svenska herrlaget svarade för den främsta svenska placeringen i ett Schack-OS sedan 1996 då man kom på sextonde plats i den öppna klassen. FOTO: Calle Erlandsson 16 17

Schack-SM Schack-SM Schack-SM arrangeras normalt av en klubb eller ett distrikt på uppdrag av Sveriges Schackförbund. Sedan 2010 betalar SSF alla kostnader för SM-gruppen. Ansvaret för Schack-SM delas mellan två kommittéer. Elitkommittén ansvarar för SM-gruppen medan Tävlingsoch regelkommittén har hand om övriga delar. Ekonomi Not Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Budget 2013 Kostnader -141 373-162 715-195 000-171 463-238 000 EK SM-gruppen 1-115 265-132 226-170 000-152 092-200 000 TK Schack-SM övrigt -26 108-30 489-25 000-19 371-38 000 1 Startbidrag, prispengar och logi i ingår i summan. Från 2013 tas startbidraget bort och prissumman ökas. Särspel avgjorde SM-gruppen Den nya särspelsregeln kom till användning direkt i en mycket jämn SM-grupp. Fyra spelare delade förstaplatsen och gjorde upp om titeln i en spännande särspelsgrupp. FOTO: Peter Halvarsson Inför årets SM-tävling återinfördes särspel som särskiljningsmetod om SM-guldet i Bergergrupper, något som gav upphov till en dramatisk upplösning av SM-gruppen, då hela fyra spelare delade förstaplatsen. Till slut blev det fjolårsvinnaren Hans Tikkanen som försvarade titeln från Västerås 2011. Årets Schack-SM arrangerades på den klassiska idrottsanläggningen Lugnet i Falun. Arrangör var eventbolaget Visit Södra Dalarna i samarbete med Dalarnas Schackförbund. Att låta ett externt evenemangsbolag ta huvudansvaret för Schack-SM var ett helt nytt grepp, och ett försök som slog så väl ut att SSF:s styrelse i början av 2013 utsåg Borlänge till SM-ort 2014, med Visit Södra Dalarna som arrangör och samma upplägg som i Falun. Vi var mycket nöjda med arrangemanget i Falun och samarbetet med arrangörerna fungerade väldigt bra. Vi ser fram emot att komma tillbaka till Dalarna 2014, säger SSF:s ordförande Anil Surender som också är ordförande i Tävlings- och regelkommittén. Sammanlagt blev det 595 starter i 2012 års Schack-SM, och i SM-gruppen var det fyra spelare som kunde ses som huvudfavoriter: Hans Tikkanen, Emanuel Berg, Nils Grandelius och Jonny Hector. Två av dessa, Tikkanen och Berg, höll hela vägen till särspelet medan Nils Grandelius missade guldchansen i sista ronden och Jonny Hector inte fick något att stämma och slutade på nionde plats. Tikkanen och Berg fick istället sällskap av överraskningarna Bengt Lindberg och Axel Smith och placeringarna 1 till 4 fördelades med hjälp av en Bergergrupp med betänketiden tio minuter, och två sekunders tillägg per drag. Regerande mästaren Tikkanen vann mot Lindberg och Smith samt spelade remi med Berg och hans 2½ poäng räckte till seger i särspelet. Han följdes av i tur och ordning Lindberg, Smith och Berg. De tre främsta kvalificerade sig samtidigt till spel i SM-gruppen 2013, liksom Michael Wiedenkeller som vann Mästar-Elit. Jesper Hall ansvarade som vanligt för det välbesökta kommentatorsrummet, och han fick hjälp av Stellan Brynell som var regelbunden gäst framför projektorsduken. FOTO: Peter Halvarsson 18 19

Bredd Junior Bredd Junior I verksamhetsområdet Bredd Junior ingår samtliga svenska och nordiska skoltävlingar, Talangjakten samt Junioroch Kadettallsvenskan. De skoltävlingar som arrangeras årligen är Skol-SM, Skol-SM för flickor och Skollags-SM. Dessa tävlingar är kvalificerande till Skol-NM, Skol-NM för flickor och Skollags-NM. De nordiska tävlingarna arrangeras omväxlande av de federationer som ingår i Nordiska Schackförbundet. Den kommitté som har ansvaret för dessa tävlingar var under 2012 Ungdomstävlingskommittén under första halvåret och därefter Skolkommittén. Ekonomi Not Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Budget 2013 Kostnader -262 257-131 821-118 000-118 118-168 000 SK nordiska skoltävlingar 1-196 827-64 633-82 000-74 192-114 000 SK svenska skoltävlingar -15 479-5 332-25 000-25 606-25 000 SK övriga tävlingar 2-49 951-61 856-11 000-18 320-29 000 1 Kostnaderna för de nordiska skoltävlingarna varierar kraftigt från år till år beroende på dels vilken eller vilka av de nordiska skoltävlingarna som står på tur att arrangeras i Sverige, dels var de övriga spelas. 2 Juniorallsvenskan, Kadettallsvenskan och Talangjakten. FOTO: Niklas Sidmar Jessica Bengtsson från SS Manhem vann äldsta klassen i Flick-SM och kom sedan tvåa i Flick-NM i Norge. Egor Norlin från SK Rockaden blev ende svensk att vinna sin klass i Skol-NM när tävlingen avgjordes i finländska Espoo i februari. FOTO: Niklas Sidmar Lag-SM-guld till Malmö och Stockholm De senaste åren har lagtävlingarna Kadett- och Juniorallsvenskan dominerats av Limhamns SK från Malmö och SK Rockaden från Stockholm. Förra året var det skåningarna som vann båda tävlingarna med Rockaden som tvåa, men i år tog klubbarna en titel var. Finalen i Kadettallsvenskan spelades i Malmö i augusti och här spelade lagen oavgjort inbördes och vann alla övriga matcher. Rockaden samlade dock flest partipoäng och placerade sig på första plats. Trea kom Växjö SK. Totalt deltog 17 lag i kvalspelet i maj. Juniorallsvenskan spelades i Linköping i november och här blev det revansch för Limhamn som tappade en matchpoäng mot SS Manhem men vann sista rondens finalmöte med SK Rockaden och därmed tog sig upp på första plats. Rockaden kom tvåa och SS Manhem trea. I division två vann Sollentuna SK, som tillsammans med Limhamns andralag kvalificerade sig för spel i högsta divisionen 2013. 387 spelare i Skol-SM i Norrtälje SS Gambit från Norrtälje stod värd för 2012 års Skol-SM, som kom upp i 387 starter. Detta var något högre än förra året, men fortfarande är det förstås långt till de siffror som uppnåddes för bara tiotalet år sedan. År 2001 deltog nästan 700 spelare, vilket var den högsta siffran under 2000-talet. Klubbschacket har minskat under de senaste åren, och eftersom de flesta deltagare i Skol-SM fortfarande kommer via sina klubbar är det en naturligt utveckling, säger SSF:s kanslichef Kent Vänman. På sikt tror jag dock at det finns goda möjligheter att locka deltagare till våra traditionella skoltävlingar via skolklubbarna. Om det lyckas finns det goda möjligheter att vända den negativa trenden, fortsätter han. Flest deltagare var det i grupp F, där deltagarna är 11 år gamla. Där kom 80 spelare till start vilket var nästan dubbelt så mycket som i någon annan klass. FOTO: Peter Halvarsson Gabriel Nguyen, Linköpings ASS, var en av nio vinnare i Skol-SM, och den ende som gick genom tävlingen utan poängförlust. 20 21

Tidskrift för Schack Skolklubbsprojektet Tidskrift för Schack är SSF:s medlemstidning. Den utkommer fyra gånger per år och skickas kostnadsfritt hem till alla förbundets medlemmar. Dessutom prenumererar ett drygt hundratal privatpersoner och bibliotek på tidningen. Projektet Schack i skolan inleddes i början av 2010 som ett sätt att ta tillvara på det enorma intresse som väcks genom Schackfyran. Det lyckade försöksprojektet i Lund hösten 2009 fick styrelsen att fatta beslut om att anställa Jesper Hall som riksinstruktör med huvudsaklig uppgift att starta verksamhet på skolor och bilda skolschackklubbar. Ekonomi Not Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Budget 2013 Intäkter 71 710 63 703 60 000 57 640 55 000 TfS försäljning 36 440 32 983 35 000 31 110 30 000 TfS annonser 35 270 30 720 25 000 26 530 25 000 Kostnader -338 291-345 036-345 000-337 661-335 000 TfS tryck -76 623-74 243-75 000-70 487-70 000 TfS distribution -67 150-73 940-75 000-74 577-75 000 TfS redaktör -135 146-139 440-145 000-145 406-140 000 TfS medarbetare -53 598-54 531-45 000-47 136-45 000 TfS övriga kostnader -5 774-2 882-5 000-55 -5 000 TOTALT -266 581-281 333-285 000-280 021-280 000 Ekonomi Not Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2011 Budget 2012 Intäkter 147 905 164 250 10 000 22 500 10 000 UK SIS intäkter 1 147 905 164 250 10 000 22 500 10 000 Kostnader -582 165-767 299-805 000-724 266-805 000 UK SIS personalkostnader 2-470 281-596 080-660 000-648 692-670 000 UK SIS resekostnader -37 700-46 087-65 000-51 503-65 000 UK SIS material 3-55 360-73 631-15 000-7 811-55 000 UK SIS övrigt -18 824-51 501-65 000-16 260-15 000 TOTALT -434 260-603 049-795 000-701 766-795 000 1 Intäktskontot omfattar bidrag och stipendier till projektet Schack i skolan, samt intäkter då skolor har betalat för extra stöd av riksinstruktören. I utfallet för 2010 och 2011 ingår ett projektbidrag på 100 000 kr per år från Schackakademien. 2 Personalkostnaderna utgörs huvudsakligen av Jesper Halls lön och sociala avgifter, men inkluderar också kanslikostnader för administrativt arbete i samband med projektet. 3 Materialkostnaderna innefattar material som delas ut vid Schack i skolan-kurser, samt produktionskostnader för nytt material. Nu ska långsiktigheten prioriteras SSF:s påbörjade sin stora skolklubbssatsning 2010 under namnet Schack i skolan. Begreppet Schack i skolan har därefter vidgats till att gälla all skolverksamhet, inklusive Schackfyran och de traditionella skolschacktävlingarna, men antalet skolklubbar har fortsatt att växa. Idag finns det drygt 400 skolklubbar i landet, vilket är ungefär fem gånger fler än de traditionella ungdomsklubbarna. Ytterligare omkring 100 skolklubbar har bildats, men lagts ner, och nu är projektets viktigaste uppgift att vidta åtgärder för att få så många av de bildade klubbarna som möjligt att bygga upp en långsiktig verksamhet. Nu gäller det att prioritera åtgärder som skapar långsiktiga och stabila klubbar. Det viktigaste är inte längre att starta massor av nya klubbar, utan det är att hjälpa dem som redan finns att höja kvaliteten på sin verksamhet, förklarar SSF:s kanslichef Kent Vänman. På Kvarnbyskolan i Rinkeby har man satsat hårt på schack. Idag finns fyra klubbar med bas i olika delar av skolan: En på lågstadiet, en på mellanstadiet, en på fritids och en inom sexårsverksamheten. FOTO: Niklas Sidmar 22 23

Schack i skolan Nu är antalet Schackfyran skolklubbar över 400 Trots att fadderbidragen togs bort inför 2012 fortsatte bildandet av ny skolklubbar, och 2012 överträffade till och med 2011 med 29 klubbar. I tabellen nedan framgår hur utvecklingen sett ut på distriktsnivå och totalt i landet. Flest skolschackklubbar finns det för närvarande i Nordvästra Skåne, Uppland och Stockholm. Schackfyran ingick fram till 2007 i Skolkommittén, men till 2008 hade projektet växt så kraftigt att det bröts ut till en egen kommitté. Enligt den nya organisation som började gälla sommaren 2010 drivs Schackfyran som ett projekt inom Skolkommittén (2010-2012 Utvecklingskommittén). 2006 anställdes Per Hultin som projektledare för Schackfyran, och under 2011 avslutades hans anställning. Schackfyran är ett socialt projekt som går ut på att skapa klassgemenskap. Inför säsongen får fjärdeklasser erbjudande om ett besök där en ledare från ett distrikt eller en klubb lär ut grunderna i schack och berättar om tävlingen Schackfyran. Samtidigt får klassen en låda bestående av fem schackspel och en plansch med schackreglerna att sätta upp i klassrummet. Fakta Skolschackklubbar 2009 Skolschackklubbar 2010 Skolschackklubbar 2011 Skolschackklubbar 2012 nya totalt medl nya totalt medl nya totalt medl nya totalt medl Blekinge 0 0 0 0 0 0 6 6 147 1 6 161 Dalarna 0 0 0 0 0 0 1 1 5 1 2 38 Gotland 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Gästrikland 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 15 Göteborg 1 1 15 1 2 56 1 2 38 2 4 81 Halland 0 0 0 13 13 296 8 21 615 2 19 384 Hälsingland 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Jämtland-Härjedalen 0 0 0 9 9 245 1 9 317 5 12 251 Medelpad 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Nordskåne 0 0 0 0 0 0 1 1 45 0 1 21 Nordvästra Skåne 0 0 0 16 16 787 55 71 2 154 13 70 1 872 Norrbotten 0 0 0 0 0 0 0 0 0 18 18 311 Roslagen 0 0 0 0 0 0 3 3 84 6 9 218 Skåne 3 3 78 4 7 236 9 16 314 12 25 759 Småland 0 0 0 1 1 83 7 8 338 1 9 343 Stockholm 0 0 0 16 16 339 32 57 1 232 45 88 2 440 Södermanland 0 0 0 0 0 0 1 1 5 1 2 18 Uppland 0 0 0 2 2 27 42 44 824 52 75 1 499 Värmland 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 32 Västerbotten 0 0 0 0 0 0 0 0 0 21 21 456 Västergötland 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Västmanland 0 0 0 5 5 139 1 5 237 0 5 170 Ångermanland 0 0 0 1 1 15 0 1 22 11 12 210 Örebro län 0 0 0 0 0 0 1 1 31 12 13 209 Östergötland 0 0 0 0 0 0 4 4 85 6 7 98 TOTALT 4 4 93 68 72 2 223 183 251 6 493 212 401 9 586 Ekonomi Not Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Budget 2013 Intäkter 70 000 76 625 50 000 23 500 0 UK S4 intäkter 1 70 000 76 625 50 000 23 500 0 Kostnader -1 459 186-1 188 092-535 000-515 723-495 000 UK S4 riksfinal 2-340 832-386 894-75 000-72 660-30 000 UK S4 kontantbidrag -92 724-129 680-100 000-102 600-100 000 UK S4 distriktshjälp 3-179 801-127 923-50 000-51 927-60 000 UK S4 material 4-62 219-19 034 5 000-7 615-10 000 UK S4 distribution -31 896-15 964-20 000-10 793-15 000 UK S4 personalkostnader 5-711 645-494 360-270 000-256 118-265 000 UK S4 övrigt -40 069-14 237-15 000-14 010-15 000 TOTALT -1 389 186-1 111 467-485 500-492 223-495 000 1 De intäkter som är bokförda under Schackfyran 2010 består helt av sponsrade Schackfyrantröjor och intäkterna under 2011 och 2012 är till största delen anordnarbidrag för en Fas 3-anställd. 2 2012 flyttades Riksfinalen från Globen till ABB Arena i Västerås och arrangerades av Västerås SK, vilket innebar kraftigt minskade kostnader för SSF. Samma sak gäller under 2013. 3 Distriktshjälp är resekostnader i samband med klassbesök och tävlingar i distrikt och klubbar, där SSF hjälper till. 4 Materialkontot innehåller subventionerat material samt engångskostnader för framtagning av nytt material. 5 Anställningen av Per Hultin avslutades hösten 2011, vilket var skälet till minskningen av personalkostnader under 2011 och 2012. Det antal medlemmar som redovisas avser ungdomsmedlemmar i bidragshänseende, alltså 7-25 år under 2009 och 2011 samt 6-25 år under 2011. 24 25