SYDSPETSENS MILJÖHÄLSAS TILLSYNSPLAN FÖR ÅREN

0 SYDSPETSENS MILJÖHÄLSAS TILLSYNSPLAN FÖR ÅREN 2015-2019

Innehållsförteckning 1. ALLMÄNT... 3 DEL I: MILJÖHÄLSOSKYDD... 3 1.1 LAGSTIFTNING OCH SYFTET MED TILLSYNEN... 3 1.2 RESURSER OCH UPPGIFTER INOM TILLSYNEN... 4 1.2.1 Personal och uppgifter... 4 1.2.2 Förändringar i verksamhetsmiljön... 4 1.2.3 Användningen av resurser... 5 1.2.4 Utbildning... 7 1.2.5 Register över tillsynsobjekten... 7 1.3 AVGIFTSBELAGD TILLSYN... 8 1.4 INFORMATION... 8 1.5 BEREDSKAP FÖR EXCEPTIONELLA SITUATIONER... 8 1.6 ADMINISTRATIVA TVÅNGSMEDEL OCH STRAFFPÅFÖLJDER... 9 2. TILLSYNSOBJEKT... 9 2.1 TILLSYNSOBJEKT ENLIGT LIVSMEDELSLAGEN... 9 2.2 TILLSYNSOBJEKT ENLIGT HÄLSOSKYDDSLAGEN... 10 2.3 TILLSYNSOBJEKT ENLIGT KONSUMENTSÄKERHETSLAGEN... 10 2.4 TILLSYNSOBJEKT ENLIGT TOBAKSLAGEN... 10 2.5 TILLSYNSOBJEKT ENLIGT LÄKEMEDELSLAGEN... 11 3. PLANERING OCH GENOMFÖRANDE AV INSPEKTIONERNA... 11 3.1 KONTROLLFREKVENS OCH RISKBEDÖMNING... 11 3.1.1 Livsmedelsstillsynen... 12 3.1.2 Hälsoskyddstillsynen... 13 3.1.3 Konsumentsäkerhetstillsynen... 13 3.1.4 Tobakstillsynen... 14 3.1.5 Tillsynen av nikotinpreparat... 14 3.2 INSPEKTIONERNAS INNEHÅLL OCH GENOMFÖRANDE... 14 3.2.1 Livsmedelstillsynen... 14 3.2.2 Hälsoskyddstillsynen... 15 3.2.3 Konsumentsäkerhetstillsynen... 16 3.2.4 Tobakstillsynen... 16 3.2.5 Tillsynen av nikotinpreparat... 16 3.2.6. Övrig tillsyn... 16 3.2.7 Tidsåtgången för genomförande av inspektioner... 16 3.3 INSPEKTIONSPROTOKOLL... 17 3.4 INSPEKTIONSVERKSAMHETENS TYNGDPUNKTSOMRÅDEN 2015-2019... 17 3.4.1 Livsmedelstillsynen... 17 3.4.2 Hälsoskyddstillsynen... 17 3.4.3 Konsumentsäkerhetstillsynen... 18 3.4.4 Tobakstillsynen... 18 4. PROVTAGNING... 18 4.1 MYNDIGHETSPROVTAGNING... 18 4.1.1 Livsmedelstillsynen... 19 4.1.2 Hälsoskyddstillsynen... 21 4.1.3 Övriga tillsynsslag... 21 4.2 LABORATORIER... 21 5. UTVÄRDERING AV VERKSTÄLLANDET AV TILLSYNSPLANEN... 22 1

6. BILAGOR... 23 BILAGA 1. CENTRAL LAGSTIFTNING SOM STYR MILJÖ- OCH HÄLSOTILLSYNSVERKSAMHETEN... 23 BILAGA 2. LIVSMEDELSTILLSYNENS OBJEKT, KONTROLLFREKVENSER OCH GENOMSNITTLIG TIDSÅTGÅNG FÖR INSPEKTIONER UNDER ÅR 2015... 25 BILAGA 3. HÄLSOSKYDDSTILLSYNENS TILLSYNSOBJEKT, KONTROLLFREKVENSER OCH TIDSÅTGÅNG FÖR INSPEKTIONER UNDER ÅR 2015 SAMT KOMMANDE TEMAÅR FRAM TILL 2019... 27 BILAGA 4. KONSUMENTSÄKERHETSTILLSYNENS TILLSYNSOBJEKT, KONTROLLFREKVENSER OCH TIDSÅTGÅNG FÖR INSPEKTIONER UNDER ÅR 2015 SAMT TEMAÅR... 29 BILAGA 5... 30 TOBAKSTILLSYNENS TILLSYNSOBJEKT OCH TIDSÅTGÅNG FÖR INSPEKTIONER UNDER ÅR 2015-2019... 30 BILAGA 6. OBJEKT, KONTROLLFREKVENSER OCH TIDSÅTGÅNG FÖR INSPEKTIONER ENLIGT LÄKEMEDELSLAGEN UNDER ÅREN 2014-2019... 31 BILAGA 7. LITTERATURFÖRTECKNING... 32 2

1. ALLMÄNT Tillsynsplanen för Sydspetsens miljöhälsa har upprättats i överensstämmelse med det gemensamma riksomfattande tillsynsprogrammet för åren 2015-2019. Vid upprättandet av tillsynsplanen har man också strävat efter att beakta lokala förhållanden och lokala riskfaktorer. Planen gäller enhetens verksamhetsområde, som omfattar Hangö, Ingå och Raseborg. Tillsynsplanen är en del av enhetens helhetsplanering och den består av två delar, den ena gäller miljöhälsoskyddens tillsyn, den andra delen utgörs av planen för tillsynen över djurens hälsa och välfärd samt över kommunala veterinärtjänster vid Sydspetsens miljöhälsa. Planen uppdateras vid behov och åtminstone vart tredje år. Enligt statsrådets förordning om kommunala tillsynsplaner för miljö- och hälsoskyddet (665/2006) ska den tillsynsplan som kommunen godkänt för följande år lämnas till regionförvaltningsverket före kalenderårets slut. Före behandling i Sydspetsens miljöhälsonämnd ges områdets invånare och aktörer möjlighet att bekanta sig med förslaget och ge sitt utlåtande om det. Allmänheten hörs också vid uppdateringar av planen. DEL I: MILJÖHÄLSOSKYDD 1.1 Lagstiftning och syftet med tillsynen Med begreppet miljö- och hälsoskydd (miljöhälsoskydd) avses enligt folkhälsolagen (66/1972) bestämmelser om hälsoskydd som gäller individen och livsmiljön. Miljöhälsoskyddslagstiftningens målsättning är att tillförsäkra kommuninvånarna en trygg och säker livsmiljö som är fri från sådana faktorer som medför olägenheter för människors hälsa och miljö (sanitär olägenhet). I lagstiftningen betonas verksamhetsutövarnas eget ansvar, men myndighetstillsyn behövs för att säkerställa att verksamheten och produkterna överensstämmer med gällande bestämmelser, liksom för att trygga konsumentskyddet samt tillförsäkra aktörerna likvärdig behandling och goda produktionsförutsättningar. Den rättsliga grunden för tillsynsplanen för miljöhälsovården utgörs av hälsoskyddslagen (763/1994), livsmedelslagen (23/2006), konsumentsäkerhetslagen (920/2011), tobakslagen (693/1976), läkemedelslagen (395/1987) och Statsrådets förordning om kommunala tillsynsplaner för miljöhälsovården (665/2006). Tillsynen inom miljöhälsovården i kommunerna regleras av ytterligare ett antal författningar, av vilka de viktigaste upptas i bilaga 1. Enligt det nationella programmet är syftet med lagstiftningen om miljö- och hälsoskyddet att främja och övervaka livsmiljöns och individens hälsa och säkerhet samt djurens hälsa och välbefinnande. Avsikten är att säkerställa en högklassig tillsyn över miljöoch hälsoskyddet vilket kräver att tillsynen är planmässig, att tillräckligt med resurser står till förfogande för denna och att den är rätt fokuserad, effektiv samt behandlar olika aktörer på ett jämlikt och rättvist sätt. Genom tillsynen säkerställs iakttagandet av lagarna om miljö- och hälsoskydd genom rådgivning för verksamhetsutövare och konsumenter, handledning och utbildning, inspektioner, provtagningar, utlåtanden och beredskap för exceptionella situationer. Tillsynsmyndigheten ska också följa upp att aktören eliminerar missförhållanden. Efter behov tar tillsynsmyndigheten till administrativa tvångsmedel för att avhjälpa missförhållandena. Tillsynsmyndighetens åtgärder ska i enlighet med god förvaltning stå i proportion till missförhållandena, och tillhandahållandet av produkter och tjänster ska inte begränsas mer än nödvändigt. Tillsynsmetoderna 3

och fokuseringen av tillsynen väljs så att tillsynen får så stor genomslagskraft som möjligt. I synnerhet den planmässiga tillsynen måste fokuseras utifrån riskerna. Kommunerna står för största delen av verkställandet av tillsynen inom miljöhälsovården. I Hangö, Ingå och Raseborg sköts uppgiften av en gemensam samarbetsorganisation, Sydspetsens miljöhälsa. Målet med programperioden 2015-2019 är tillsynens genomslagskraft. De allmänna mål som beaktats vid uppgörandet av denna plan är: Att tillsynen är riskbaserad och fokuserad Effektivt uppbärande av tillsynsavgifter Datasystemens utveckling och tillämpning Säkerställande av tillsynens synlighet. Tyngdpunkterna för de enskilda tillsynsområdena och beaktandet av dem presenteras i punkt 3.4 nedan. 1.2 Resurser och uppgifter inom tillsynen 1.2.1 Personal och uppgifter Sydspetsens miljöhälsa lyder under Hangö stad. Enligt enhetens instruktion är avsikten med det regionala miljöhälsoskyddet att för kommunerna inom samarbetsområdet trygga en god och sund livsmiljö. Inom enheten arbetar sex hälsoinspektörer, de fyra veterinärtjänsterna sköts av sex veterinärer. Av veterinärernas arbetstid har 0,4 personarbetsår reserverats för hygienövervakning. Enheten leds av direktören för hälsoövervakningen. Till resurserna hör också en kanslist på halvtid. Personalen har placerats i verksamhetspunkter i Hangö (2 hälsoinspektörer, kanslisten och direktören för hälsoövervakningen), Raseborg (4 hälsoinspektörer i Ekenäs samt hygienövervakande veterinärers arbetsutrymmen i Ekenäs och Karis) och Ingå (veterinärmottagning). Med tanke på de långa avstånden på verksamhetsområdet och antalet besök per objekt är det ändamålsenligt att ha flera verksamhetspunkter så att resorna minimeras. Laboratorietjänster och IT-tjänster köps av utomstående aktörer, i övrigt sköts de centrala uppgifterna själv. ½ tillsynsveterinärresurs säljs till Hyvinge. 1.2.2 Förändringar i verksamhetsmiljön I regeringens strukturpolitiska program föreslås en gallring av kommunernas tillsynsuppgifter samt en inskränkning av planeringsskyldigheterna. Målsättningen är att de nödvändiga lagstiftningspropositionerna lämnas till riksdagen under höstsessionsperioden 2014. De centrala ämbetsverken uppnår för sin del detta mål genom att utveckla den elektroniska rapporteringen. Även det gemensamma riksomfattande tillsynsprogrammet har sammanställts så att det gäller flera år och uppdateras så få gånger som möjligt. Ur kommunens synvinkel väntas inte den elektroniska rapporteringen minska på varken kostnaderna eller arbetstiden för rapportering. De praktiska erfarenheterna hittills visar att övergången från årsvis rapportering till händelsevis rapportering kräver mera arbetstid vilket medför färre inspektioner och därmed förlorade inkomster till en kostnad på uppskattningsvis 10 000 20 000 år 2014. Med tanke på detta tas nya arbetsskeden i bruk med tillförsikt och först efter ordentlig prövning och produktutveckling. Ändringar kan vara på kommande gällande tillsynsavgifter och sättet att uppbära dem. Vid behov görs ändringar i planer och taxor under planeperioden. 4

1.2.3 Användningen av resurser Tillsynsplanen skall verkställas utgående från tillsynsbehov. De resurser som finns att tillgå skall inte få påverka tillsynsbehovet eller inspektionsfrekvensen. Detta verkställs i praktiken inte inom SYMI, då man p.g.a. långvarig resursbrist varit tvungen att i flera års tid skära ned på tillsynen. Miljöhälsoskyddets uppgifter har delats mellan hälsoinspektörerna med målsättningen att möjliggöra arbete i s.k. arbetspar. Dessutom har man strävat efter att fördela uppgifterna jämt inom det geografiska området. Hygienikeruppgifterna har delats mellan veterinärerna i Karis och Ekenäs så, att den i Karis placerade veterinären ansvarar för övervakningen av största delen av mjölkgårdarna, medan huvudparten av övervakningen utförs av den i Ekenäs placerade veterinären. Den i Karis placerade veterinären vikarierar den i Ekenäs placerade veterinären vid behov under hennes frånvaron. Dessutom sköter tillsynsveterinären hygienikeruppgifter i Hangö. För ändmålet har reserverats 2 h/mån. De tillsynsobjekt som omfattas av den planenliga tillsynsverksamheten finns upptagna efter sektor i bilagorna 2 9, liksom genomsnittliga inspektionstider och kontrollfrekvenser. Tillsynsobjekten specificeras i kapitel 2. Utöver den planenliga övervakningen har tid avsatts för den s.k. akuta övervakningen. En del av den akuta övervakningen kan förutses, som t.ex. uppdateringen av vattenverkens kontrollundersökningsprogram eller badvattenprofiler. Till uppgifter som är svåra att förutse hör t.ex. utredning av epidemier och exceptionella situationer, bostadsinspektioner, fartygsinspektioner samt uppgifter med anknytning till skadedjur och djurskydd. Man måste också avsätta tid för behandling av nya ansökningar, planer och anmälningar samt för upprättande av beslut. Tid i tillsynen går också till uppföljning av tidigare åtgärder. Myndighetsarbetet omfattar också rådgivning, vägledning, utbildning och kommunikation. Tid måste avsättas även för utvärdering och rapportering av tillsynsplanernas genomförande samt för upprättandet av planer för följande år. Omfattningen av de oplanerade uppgifterna är svår att förutse, men allmänt beräknas tillsynen kräva en arbetsinsats motsvarande 2,5 gånger den tid (h) som krävs för att genomföra den planerade kontrollen av tillsynsobjekten. Det skall dock konstateras att det råder en brist på resurser (se tabellen nedan). Via en geografisk granskning har konstaterats att personalbristen är som värst i Raseborg, där övervakningen har haft till förfogande ca. hälften av de resurser som skulle behövas. I praktiken jämnas skillnaderna inom verksamhetsområdet. Objekten varierar något under året, när nya verksamheter inleds och gamla avslutas. Storleksordningen hålls dock ungefär likadan från år till år. Enheten har gjort upp riskanalyser för bedömningen av övervakningsbehovet. Där som objektvisa riskanalyser inte har gjorts, används riktlinjerna i det nationella programmet vid bedömning av behovet av övervakning. I praktiken sjunker inspektionsbehovet ofta, när riskanalyserna görs lokalt. Detta beror framförallt på att verksamheterna ofta är säsongbetonade eller jämförelsevis små. Dock försvåras jämförelsen av att man i inspektionstiderna inte får räkna med tiden som går åt för resor. Därför räknar man kategoriskt med en halvtimmes resor/inspektion, vilket torde motsvara genomsnittet relativt väl. I och med ibruktagandet av Oiva-systemet inom livsmedelsövervakningen borde tid också reserveras för uppföljningsinspektioner, som måste göras inom två veckor från utsatt tidsfrist, när vitsordet har varit bör korrigera (C) eller dåligt (D). Enligt Eviras uppskattning skall dessa utgöra 5-15 % av totala antalet besök. I enlighet med enhetens egna förväntningar har 64 % av inspektionerna på verksamhetsområdet lett till vitsordet C eller D, en markant skillnad från nationella förväntningar. I nuvarande resursläge kan inte uppföljningsinspektionerna prioriteras, utan de görs i enlighet med tjänstemännens 5

prioriteringar på samma grunder som övrig övervakning. I den bedömningen måste den risk verksamheten utsätter konsumenterna för komma först, vilket kan betyda att en planenlig inspektion kan gå framom en uppföljningsinspektion. Tabell 1: Resursbehov för den planenliga tillsynen baserat på antal objekt och riskanalyser 2014. 6 Livsmedelsövervakning och animalisk primärproduktion Antal objekt 2014 Ca. 600 Behovet av inspektioner, medeltal/a Behovet av planenlig övervakning dagsverken/a htpv/a (personarbetsår/a) 850 Ca. 500 (2,3), varav hygienikerarbetstid ca. 45 (0,2) Övrig primärproduktion 550 55 22 (0,1) Hälsoskyddsövervakning *Tillsyn av hushållsvatten 68 40 30 (0,13) ) *Badvatten 48 48 28 (0,13) (0,12) *Övriga objekt enligt HsL 320 107 67 (0,3) (uppskattning) Tobaksövervakning 70 265 9 (0,04) Konsumentsäkerhet 225 86 40,0(0,18) Nikotinövervakning 30 30 8 (0,04) Sammanlagt ung. 1911 1481 Hälsoinsp: 759 (3,5) Hyg: 45 (0,2) Resetid ½ h/inspektion, sammanlagt 99 (0,4) Totala resursbehovet (planenlig övervakn.*2,5) 8 personarbetsår +0,5 Då de statliga myndigheterna har sett över kommunernas uppgifter har antalet inspektionsobjekt sjunkit med över 500. Dock har nedskärningarna i tillsynen riktats till objekt som annars också har små risker. Därför har antalet inspektioner som grovt sett skulle behövas årligen sjunkit endast med ca. 30. Det totala behovet av arbetskraft har i samband med åtgärderna minskat från 10,5 till 8,5. Ändringarna gör det möjligt för enheten att bättre uppfylla kraven för tillsynen. Dock saknas det resurser från livsmedelstillsynen, som inte kan täckas med enhetens nuvarande personal. Ändringar planeras fortfarande inom livsmedelstillsynen, så tills vidare görs livsmedelstillsynens mera detaljerade planer för endast år 2015. Under år 2015 ses ändringarna över och planen uppdateras enligt behov. Enligt det nationella programmet skall tillsyn enligt klagomål och anmälningar beaktas framom planenlig tillsyn. När information om olägenheter kommer in, granskas uppgifterna av tjänsteinnehavarna och tas upp på arbetslistan enligt bl.a. följande faktorer: Hur många klagomål har kommit in, hur seriöst är klagomålet, hur många personer berörs av problemet och hurudana konsekvenser (ekonomiska, hälsomässiga) har bristen. På detta sätt fås en riskbaserad helhetstillsyn. Rapporterings- och förvaltningsuppgifter sköts av enhetens ledning tillsammans med kanslisten. Resurssituationen granskas av Sydspetsens miljöhälsonämnd årligen i samband med rapporteringen och uppgörandet av budgeten. I och med de bristfälliga resurserna är man tvungen att prioritera även i den lagstadgade övervakningen, så att resurserna kan styras mot de största riskobjekten. Om tiden inte räcker till för den planerade övervakningen strävar man i första hand efter att lämna bort tillsynen från de objekt som har mindre verksamhet och mindre risker. Samtidigt skall också färre inspektioner/a göras till livsmedelsobjekt, för att få en mer heltäckande tillsyn och risk-

bild. Av olika typers objekt prioriteras hälsoskydds- och livsmedelsobjekt framom konsumentsäkerhetsobjekt. Detta eftersom konsumentsäkerhetens objekt oftare har mindre risker än de övriga. Under alla resurssituationer strävar man inom den planenliga övervakningen efter att säkerställa den regelbundna övervakningen av hushållsvatten och de viktigaste livsmedelsobjekten. Övervakningen av objekt enligt tobakslagen och läkemedelslagen görs i samband med övriga inspektioner till objekten, vilket ger ändamålsenligare användning av resurser. Ändringar i uppbärandet av avgifter beaktas och tilläggsresurser planeras i enlighet med möjligheter. 1.2.4 Utbildning Budgeten för år 2015 upptar anslag för utbildning och individuella skolningsplaner har gjorts för personalen i enlighet med kvalitetshandbokens beskrivning. Regionförvaltningsverken, centrala ämbetsverk, ministerier och privata aktörer ordnar utbildningsdagar, där det ges information om lagstiftningsändringar och aktuella frågor. Inspektörerna deltar regelbundet i lokala och regionala utbildningsträffar i frågor som gäller deras uppgiftsområden. Enheten för bok över erhållen skolning och strävan är att uppskatta skolningsbehoven regelbundet. I programmet rekommenderas åtta skolningsdagardagar, dit räknas interna skolningsdagar, egna studier m.m. Större helheter förverkligas enligt principer godkända av Hangö stad. 1.2.5 Register över tillsynsobjekten Sydspetsens miljöhälsa använder databasen TerveKuu för registrering och organisering av övervakningen. I databasen införs systematiskt alla tillsynshändelser och de uppgifter som behövs på nationell nivå. I det data som lagras ingår också bl.a. de objektvisa riskanalyserna, som ger en noggrannare bild av resursbehovet. Originaldokumentationen av tillsynshändelser och undersökningsresultat sparas vid de olika verksamhetspunkterna. Med hjälp av TerveKuu-programmet kan man producera årsrapporter, sammandrag av undersökningsresultat samt olika objektförteckningar. Databasens utvidgade registerbeskrivning, datasäkerhetsbeskrivningen, har uppdaterats 2014. Via databasen förverkligas de centrala myndigheternas föreskrifter om dataöverföring till Evira, Valvira och Tukes. P.g.a. resursbrist har inte samtliga objekt inom hälsoskyddet och konsumentsäkerheten kunnat överföras under 2014 så som förordnats. I stället har resurserna i första riktats in på utförandet av tillsynen. Uppgifterna kommer att överföras under den rutinmässiga tillsynen fortast möjligt, dock så, att tillsynen inte lider av uppgiftens genomförande. En del registerbeskrivningar saknas för de centrala myndigheternas register, vilket gör att personuppgifter överförs endast med eftertanke, då konsumenten har rätt att veta vad som görs med deras uppgifter. Tillsynspersonalens rättigheter, verkställandet av tillsynen m.m. kontrolleras via det statliga systemet VYHA. Nödvändig rapportering utförs via detta statliga system. Även uppgifterna om enheten hålls uppdaterade inom VYHA. Elektroniska ärende- och hanteringstjänster för miljöhälsoskyddet planeras inom YLLIprojektet. Myndighetstjänsterna skulle bli synliga och tillgängliga under webbtjänsten FöretagsFinland. Enheten följer upp projektets framskridande och avstår efter hand och enligt möjligheter från de egna blanketterna och hänvisar i stället till den valda centraliserade tjänsten. 7

1.3 Avgiftsbelagd tillsyn I miljöhälsoskyddslagstiftningen föreskrivs att kommunens tillsynsmyndighet hos verksamhetsutövaren ska ta ut en avgift för sådana kontroller, provtagningar och undersökningar som ingår i kommunens tillsynsplan (71 i livsmedelslagen, 32 i konsumentsäkerhetslagen, 50 i hälsoskyddslagen, 25 a i tobakslagen). Avgift tas ut även för tillsynen över föreskrifter som meddelats med anledning av en kontroll som ingår i tillsynsplanen, om föreskrifterna har meddelats på grund av uraktlåtenhet att iaktta givna bestämmelser. Angående avgifter som ska tas ut för andra prestationer, såsom handläggning av anmälningar och godkännande av objekt jämte tillhörande kontroller, föreskrivs separat. Den planenliga avgiftsbelagda tillsynen omfattar anmälnings- och tillståndspliktiga objekt samt sådana objekt som inte kräver anmälnings- eller tillståndsbehandling i enlighet med miljöhälsoskyddslagstiftningen. Tillsynsavgifterna tas ut så att de täcker kostnaderna för tillsynen, vilket inbegriper den arbetstid som använts för förberedande åtgärder, utförandet av tillsynen och behandlingen av tillsynsärendet. För resor debiteras skilt, dock så att avgiften är lika oberoende av var företaget befinner sig i förhållande till Sydspetsens miljöhälsas verksamhetspunkter. Avgifterna tas ut i enlighet med en godkänd taxa. Taxan för Sydspetsens miljöhälsa ses över årligen och uppdateras vid behov. 1.4 Information Sydspetsens miljöhälsa informerar på sina internet-sidor, som är underställda Hangö stads sidor, på adressen www.symi.fi. Man strävar till att hålla nödvändiga länkar från Ingås och Raseborgs sidor uppdaterade, men i praktiken kan inte enheten ändra innehållet på andra kommuners sidor. Om ärenden som kommer till behandling vid Sydspetsens miljöhälsa meddelas vid behov på anslagstavlorna i verksamhetsområdets kommuner. Till de uppgifter som framkommer denna väg hör bl.a. planeringen och verkställandet av tillsynen, dess tyngdpunktsområden och tillsynsprojekt. Vid behov ges information om aktuella fenomen eller problem i lokalpressen och i radio. I praktiken har informationen som getts denna väg nått media och invånare väl. Rådgivning och vägledning av verksamhetsutövare och invånare ges både per telefon och i samband med inspektionsbesök. Information har också getts genom deltagande i informationstillfällen som ordnats av lokala aktörer, t.ex. yrkeshögskolor. Då området domineras av små företagare med relativt små resurser och låg kunskapsnivå i starten kräver också tillsynen mera tid för bl.a. informering. Detta har beaktats vid tidsplaneringen av inspektionerna. I en exceptionell situation ska utredningsarbetsgruppen snarast möjligt göra en bedömning av informationsbehovet och informationsmetoderna, vid behov efter att ha konsulterat centrala myndigheter. Interna anvisningar om informering ingår i enhetens kvalitetssystem och den uppdateras enligt behov. Respons över enhetens verksamhet kan ges personligen eller genom hemsidornas responssystem, som också kan användas anonymt. 1.5 Beredskap för exceptionella situationer Beredskapsplanerna uppdaterades aktivt i kommunerna under 2012 och sektorvisa planer har bearbetats efter det. En preliminär plan för den egna verksamheten är under provanvändning i enheten. Planen beskriver på varierande sätt miljöhälsoskyddets uppgifter och verksamhetsberedskap i exceptionella situationer såsom epidemier, kemikalieolyckor, misstänkta fall av förgiftning samt sådana exceptionella situationer som 8

avses i konsumentsäkerhetslagen. Utredningsgruppen för vatten- och livsmedelsburna epidemier har förnyats under år 2013 och följer till sammansättningen kraven som ställs i lagstiftningen. 1.6 Administrativa tvångsmedel och straffpåföljder Den kommunala miljöhälsoskyddsmyndigheten har rätt att med stöd av olika lagar meddela enskilda förbud och föreskrifter som är nödvändiga för att avhjälpa eller förebygga sanitära olägenheter eller faror för konsumenternas hälsa. Hälsoskyddsmyndighet på verksamhetsområdet är Sydspetsens miljöhälsonämnd, som har medlemmar från samtliga deltagande kommuner. För att garantera en smidig övervakning har uppgifter delegerats till tjänstemännen enligt behov. Sydspetsens miljöhälsonämnd bestämmer dock alltid om icke brådskande åtgärder eller hot om vite. Nämnden antecknar också alltid åtminstone för kännedom de brådskande åtgärder som tjänstemännen vidtagit. Av brådskande tvångsåtgärder enligt konsumentsäkerhetslagen behandlas åläggande och förbud av nämnden, medan temporärt förbud, avbrytande av verksamhet och tvångsutförande avgörs av Säkerhets- och kemikalieverket. Enligt övrig lagstiftning inom miljöhälsoskyddet avgörs brådskande ärenden alltid slutgiltigt av den kommunala nämnden. 2. TILLSYNSOBJEKT Denna tillsynsplan baserar sig långt på den uppskattning av resursbehovet som presenterades ovan. Det har i praktiken konstaterats att övervakningsobjekten inom de olika övervakningsområdena varierar något under kalenderåret (verksamheter avslutas, påbörjas och ändras) men i stort hålls antalet objekt på samma nivå från år till år. Ändringarna beaktas under året, genom att upphörda verksamheter avslutas i databasen och nya objekt införs i och med att anmälningar och ansökningar kommer in. Övervakningsbehovet för nya objekt bestäms till att börja med i enlighet med nationella anvisningar och efter hand i enlighet med objektvisa riskanalyser. Nya objekt inspekteras i enlighet med nationell riskbedömning eller i samband med att anmälan behandlas. På det viset försäkrar man sig om verksamhetens sakenlighet och får en god kontakt med verksamhetsidkaren genast från verksamhetens början. Inspektionsobjektens riskanalyser uppdateras efter inspektioner och när ny information framkommit. Resultaten av riskanalyserna beaktas vid planeringen av den praktiska tillsynen, vilket kan leda till att samma typens objekt inspekteras med olika intervall. 2.1 Tillsynsobjekt enligt livsmedelslagen Till området för livsmedelstillsyn hör ca 35 typer av tillsynsobjekt, sammanlagt kring 1100 tillsynsobjekt (bilaga 2). Av dessa är ca. 550 växtproducerande primärproducenter. De oftare besökta objekten är till antalet ca. 600. Bland tillsynsobjekten finns såväl sådana som förutsätter godkännande och sådana som förutsätter anmälan. Storkök och försäljningsplatser dominerar i antal, men verksamheterna varierar stort från primärproduktion till förädling och försäljning. Över hälften av de objekt som inte är primärproduktion finns i Raseborg och ca. en fjärdedel i Hangö. Ingå i sin tur har förhållandevis många primärproducenter. P.g.a. resursbrist ingår enheten inte längre avtal med Livsmedelssäkerhetsverket Evira om övervakningen av första ankomstplatser och köttkontroll. De tillgängliga resurserna behövs till den övervakning som enheten ansvarar för. Provtagning presenteras under punkt 4. 9

2.2 Tillsynsobjekt enligt hälsoskyddslagen Tillsynsobjekt enligt hälsoskyddslagen är antingen tillstånds- eller anmälningspliktiga objekt så som vattenverk, livsmedelslokalers egna brunnars vatten, offentliga nöjes-, samlings- och inkvarteringslokaler, simhallar och badstränder, skolor, dagvårdslokaler och frisersalonger. Den regelbundna tillsynen enligt hälsoskyddslagen omfattar inte fr.o.m. 2015 alla anmälda verksamheter, utan i den ingår endast de mest riskfyllda objekten (se bilaga 3). De övriga verksamheterna övervakas enligt klagomål och inkommen information och prioriteras på det sätt som presenterats under punkt 1.1.2 användningen av resurser. Antalet tillsynsobjekt inom hushållsvattenövervakningen är välkänt och stort i förhållande till invånarantalet på området. Antal objekt uppgick 2014 till 68, varierande från stora s.k. EU-vattenverk till enstaka livsmedelslokalers brunnar. Antalet övriga tillsynsobjekt enligt hälsoskyddslagen på området uppskattas vara över 400. Det exakta antalet är svårt att ange, eftersom kartläggningen av objekten är bristfällig (bilaga 3). Över hälften av objekten finns i Raseborg, ca. en fjärdedel i Hangö och dryga tiondedelen i Ingå. Enhetens egen provtagning har skurits ned till ett minimum p.g.a. de bristfälliga resurserna. Från bassängerna tas lagstadgade parallellprov enligt behov och i samband med inspektioner. Prov enligt hälsoskyddslagen tas annars enligt behov, t.ex. från EUbadstränderna i samband med inspektioner, eller p.g.a. dåliga resultat i rutinövervakningen. I övrigt anlitar verksamhetsidkarna provtagare, som myndigheterna har konstaterat vara kompetenta för arbetet. Hamnarna i Hangö och Ingå är namngivna som hamnar där sanitetsintyg enligt WHO:s hälsoreglemente ges. Dessa inspektioner ingår i den hälsoskyddstillsyn som hälsoinspektörerna gör. Inspektionerna görs i enlighet med Valviras anvisningar. 2.3 Tillsynsobjekt enligt konsumentsäkerhetslagen Tillsynsobjekt enligt konsumentsäkerhetslagen är lokala leverantörer av konsumenttjänster. Tillsynen över konsumenttjänster inriktas speciellt på s.k. tyngdpunktsområden (bilaga 4). I fråga om övriga objekt sker tillsynen på basis av bl.a. anmälningar och klagomål. På verksamhetsområdet finns ca. 225 objekt som tillhör tyngdpunktsområden. Över hälften av objekten finns i Raseborg, ca. en fjärdedel i Hangö och ungefär en sjundedel i Ingå. Objekten ska från och med 1.1.2012 göra anmälan om inledande av verksamhet till Sydspetsens miljöhälsa. Detta torde underlätta uppföljandet av antal objekt efter de första åren. 2.4 Tillsynsobjekt enligt tobakslagen Tillsynen enligt tobakslagen omfattar både övervakning av restauranger med rökrum, objekt med minutförsäljningstillstånd och objekt med partiförsäljningstillstånd. Totalt finns det ca. 65 detaljhandelsställen, 1 partihandel och 3 restauranger med rökrum på området (bilaga 5). Enligt uppskattningarna finns de flesta objekten i Raseborg (ca 56 %). Objekten i Hangö är väl kartlagda och utgör ca. en tredjedel av de kända objekten. Ca. en tiondedel av objekten finns i Ingå. 10

2.5 Tillsynsobjekt enligt läkemedelslagen Tillsynen av objekt som fått tillstånd att sälja nikotinprodukter omfattas av tillsynen enligt läkemedelslagen. Antalet sådana objekt är ca. 30 (bilaga 6). Av dessa finns över två tredjedelar i Raseborg, lite under en fjärdedel i Hangö och lite under en tiondedel i Ingå. 3. PLANERING OCH GENOMFÖRANDE AV INSPEKTIONERNA Inspektionerna utförs enligt behov som saminspektioner, under vilka kraven enligt flera lagstiftningar kan kontrolleras. T.ex. kan saminspektioner göras gällande hushållsvatten och livsmedelslokaler eller simhallens säkerhet och badvattenärenden. Med tanke på verksamhetområdets omfattning är detta ändamålsenlig användning av de knappa resurserna. Specialiseringen verkställs genom att den inspektör som ansvarar för övervakningsområdet uppgör inspektionsanvisning och vid behov checklistor för objekten i fråga. Hon hjälper också vid behov vid uppgörandet av protokoll. Förfarandet tillämpas endast om den inspektör som utför inspektionen är tillräckligt sakkunnig för att utföra saminspektionen. Checklistorna och anvisningarna fungerar som verktyg i arbetet och definierar också inspektionernas innehåll, som en del av enhetens strävan till jämlik behandling av objekten. Målet är att högst två inspektörer ansvarar för varje objekt. Detta underlättar samarbetet och kommunikationen med verksamhetsidkaren. Inspektören som ansvarar för objektet bestämmer inspektionens omfattning enligt behovsprövning som baserar sig på de uppgifter man har om objektet. Som grund för bedömningen kan användas typen av objekt, tidigare inspektioner, tyngdpunkter i tillsynen, riskanalys, klagomål och övriga uppgifter man har om objektet. Bestämmelser och anvisningar gällande hemfriden beaktas. Inspektionens tyngdpunkt kan ändras under inspektionens gång, men inspektionen skall alltid betjäna syftet med respektive lagstiftning. Noggrannare inspektionsplaner görs av tjänsteinnehavarna med hjälp av tillsynsplanen för att underlätta det praktiska arbetet. Dessa godkänns av förmannen. Över inspektionerna uppgörs inspektionsprotokoll, där också slutsatser görs på basis av det som observerats. Samtidigt uppdateras riskanalyserna för objektet. Åtgärder vidtas vid behov inom ramen för lagstiftningen. Informationen överförs till de statliga myndigheterna enligt bestämmelser och med beaktande av hanteringen av personuppgifter. Målet är att nå en rutinnivå på inspektionerna, så att dessa kan genomföras med tillräckligt god kvalitet, effektivt och ekonomiskt sunt. 3.1 Kontrollfrekvens och riskbedömning Riskbedömningen av tillsynsobjekten baserar sig dels på nationella anvisningar, dels på objektvisa riskbedömningar. Egna riskbedömningar har gjorts för livsmedelsobjekt, tobaksövervakningens objekt, skolor och daghem (HsL), konsumentsäkerhetsobjekt och vattenverk. Interna anvisningar har gjorts för att underlätta användningen av dem. Eftersom det finns flera objekt bl.a. inom livsmedelstillsynen och hälsoskyddstillsynen som inte har inspekterats på flera år, har inte objektvisa riskbedömningar kunnat göras för dessa. I sådana fall används nationella anvisningar vid bestämmandet av inspektionsbehovet. När riskbedömningarna ändras väsentlig ändras också inspektionsbehovet för objektet, vilket beaktas i det praktiska arbetet. Mindre risker leder till färre inspektioner, större risker leder till ökad prioritet i tillsynen. 11

På basis av tidigare objektvisa projekt inom hälsoskyddstillsynen har bl.a. skolor, daghem och ålderdomshem införts i den rutinmässiga tillsynen i enlighet med objektvisa risker. Trots en viss variation leder detta till att en stor del av objekten inom en viss grupp skall inspekteras ett visst år. Därför har temaår för tillsynen namngetts i planen (se bilaga 3 och 4). Vissa objekt som klarat sig sämre eller bättre i riskbedömningen än medeltalet inspekteras avvikande från dessa temaår. En gruppvis granskning av riskanalyserna har gjorts för att se över användningen av dem och för att för tillsynsplanens del se över det typiska tillsynsbehovet för objektgruppen, så att planeringen förenklas. Inom grupperna av objekt används riskanalyserna för att bedöma prioritetsordningen. Även tidpunkten för senaste inspektionen kan inverka på prioriteringen, då det är viktigt objekten inspekteras inom en rimlig tidsrymd. Det har i praktiken visat sig att ca. 40 % av personalens totala arbetstid kan reserveras för den planenliga tillsynen. I den här planen har man utgått från detta traditionella räknesätt. Enligt den skulle ca. 2,5 personarbetsår av hälsoinspektörernas arbetstid kunna reserveras för den planenliga övervakningen, när behovet enligt anvisningar och med beaktande av lokala förhållande skulle vara 3,5 arbetsår. I praktiken behövs tid också för uppföljning av tidigare inspektioner och utlåtanden, vilket gör att endast 1,5 arbetsår har planerats. Eftersom enhetens resurser inte är tillräckliga för utförandet av all övervakning som behövs har inspektioner prioriterats. Som grunder i prioriteringen har använts bl.a. typ av verksamhet, mängden människor som utsätts för verksamheten samt sättet som de utsätts. Användningen av eventuella tilläggsresurser och arbetstid som blir över från övrig övervakning har presenterats under de olika övervakningsområdena. 3.1.1 Livsmedelsstillsynen Målet är att verkställa övervakningen med anknytning till hygienikerns arbetsområde i sin helhet i enlighet med rekommendationerna.. Den övriga livsmedelstillsynens inspektionsfrekvenser för året 2015 är mindre än de rekommendationer Livsmedelssäkerhetsverket Evira har gett. Planen täcker inte mer än år 2015, eftersom det finns planer på att ändra på riskbedömningen på nationell nivå. Eventuella ändringar i riskbedömningen ses över och tas vid behov i bruk under år 2015. Då uppskattas också behovet av resurser på nytt. I praktiken har ca. hälften av de inspektioner som skulle behövas för livsmedelstillsynen lämnats bort p.g.a. resursbrist. Den nu planerade mängden livsmedelsinspektioner är ambitiös och kan verkställas endast om en god rutinnivå uppnås. Inspektionerna har koncentrerats till de mera riskfyllda verksamhetstyperna, dock delvis med mindre inspektionsfrekvenser än rekommenderat. Antalet inspektioner per objekttyp har skurits ned till ett minimum, riskerna med verksamheterna beaktas i stället i den tid tillsynen av objektet kräver. Ju mer riskfylld verksamheten är, desto mera arbete kräver tillsynen, vilket leder till längre inspektioner. Uppföljningsinspektionerna som tillhör Oiva-systemet görs utanför det planerade arbetet och utförs enligt individuell riskbedömning. Livsmedelstillsynsobjekten har indelats i riskklasser efter verksamhetens karaktär och omfattning. Bland tillsynsobjekten finns såväl sådana som förutsätter godkännande och sådana som förutsätter anmälan. Målet är att täcka flera objekt i stället för att koncentrera flera inspektioner till få objekt. Ifall det är nödvändigt att minska på antalet inspektioner från det planerade, lämnas först bort inspektioner till mindre riskfyllda objekt eller så minskas inspektionsantalet för objekten. I bilaga 2 anges de objekt som omfattas av regelbunden tillsyn, kontrollfrekvensen samt tidsåtgången för inspektionerna (uppskattad tidsåtgång för inspektionsbesök och 12

förberedelser samt upprättande av inspektionsprotokoll). För objekt med godkänd egenkontrollplan och fungerande egenkontroll kan tidsåtgången vara mindre än den beräknade. Oiva-systemet inom livsmedelsövervakningen togs i bruk under år 2013 för minuthandelns del. Uppgörandet av protokoll har blivit mer mödosamt i och med det ändrade systemet och i praktiken har den krävt t.o.m. mera arbetstid än s.k. traditionella inspektioner. Oiva kommer småningom att utvidgas till att omfatta flera objekttyper. Enheten är med i utvecklingen och tar de utvidgade delarna i bruk, om och när det fungerar på båda inhemska språken. Enligt anvisningar skall förnyad inspektion göras inom 2 veckor efter given tidsfrist om Oiva-vitsordet har varit C eller D. I praktiken kan dessa inte i resursernas nuläge utföras i enlighet med förutsättningarna, utan samtliga inspektioner prioriteras i enlighet med den risk som verksamheten förutsätter. Det är också svårt att få ut Oiva-protokollen i enlighet med anvisningarna inom 6 arbetsdagar från inspektionen utan att övrig övervakning blir lidande. I praktiken strävar man därför till att skicka in huvuddelen av protokollen inom 10 arbetsdagar. Målet är att under planeperioden uppnå en rutinnivå på Oiva-inspektionerna, så att evalueringen av objekten tar mindre tid och en bättre effektivitetsnivå kan nås. 3.1.2 Hälsoskyddstillsynen Av tillsynsobjekten enligt hälsoskyddslagen övervakas anläggningar som levererar hushållsvatten täckande. Detta med anledning av mängden vattenanvändare, den relativt stora mängden vatten som används dagligen och för att användarnas valmöjligheter är begränsade. Också det hushållsvatten som används i små livsmedelslokaler, daghem, kurscenter o.dyl. där man enbart i den egna verksamheten använder bara eget vatten ur egen brunn övervakas även om det inte är fråga om anläggningar som levererar hushållsvatten. Brunnarna granskas vid problem med vattenkvaliteten och i samband med andra inspektioner enligt hälsoskyddslagen. Andra objekt som ingår i den planerade tillsynen är simhallar, simbassänger och badstränder. Skolor, daghem och ålderdomshem har kartlagts under 2012-2014 och införs nu i rutintillsynen i enlighet med respektive objekts riskanalys. Som nya objekttyper kartläggs utrymmen som används av barn och ungdomar samt allmänna bastun under 2015. Inspektioner till dessa objekt görs i riskordning enligt bilaga 3. Riskbedömning av tillsynsobjekten enligt hälsoskyddslagen är möjlig i TerveKuu-databasen. Riskbedömningar har gjorts upp för vattenverken, badstränderna, skolorna och daghemmen samt åldringshemmen i takt med inspektionerna och bedömningen fortsätter med nya objekttyper an efter att inspektioner utförs. Där som inte enhetens riskanalyser har använts, används frekvenserna i det nationella programmet. Tillsynsobjekten enligt hälsoskyddslagen, deras kontrollfrekvenser och tidsåtgången för inspektioner framgår ur bilaga 4. 3.1.3 Konsumentsäkerhetstillsynen De genomsnittliga kontrollfrekvenserna för tillsynsobjekten inom konsumentsäkerhetstillsynens tyngdpunktsområden baserar sig på den riskbedömning för olika typer av tillsynsobjekt som utförts av Tukes och de objektvisa riskanalyser som utförts på enheten. Riskanalyserna görs upp efter hand och där som objektet ännu saknar bedömning används Tukes riktgivande värden vid uppskattningen av resursbehovet. Konsu- 13

mentsäkerhetstillsynens objekt, kontrollfrekvenser och tidsåtgången för inspektionerna framgår ur bilaga 4. 3.1.4 Tobakstillsynen De objekt som omfattas av tobakstillsynen, antalet inspektioner samt tidsåtgången för inspektionerna framgår ur bilaga 5. Kontrollfrekvenserna efter typ av tillsynsobjekt framgår ur bilaga 5. Tillsynen utförs i praktiken i samband med övriga inspektioner, för att optimera resursanvändningen. 3.1.5 Tillsynen av nikotinpreparat Försäljningsställena för nikotinpreparat är samma som de objekt som säljer tobak. Med nuvarande resurser övervakas försäljningen av nikotinpreparat endast i samband med livsmedelsinspektioner. Objekten och deras riskbedömning samt rekommenderade inspektionstätheter presenteras i bilaga 6. 3.2 Inspektionernas innehåll och genomförande Inspektionerna genomförs antingen utan förhandsanmälan eller efter anmälan, om detta är nödvändigt på grund av inspektionens art eller p.g.a. lagstiftning. Inspektionens innehåll bestäms enligt objektet och den verksamhet som utövas där. En fullständig genomgång av hela verksamheten är ofta inte möjlig eller ändamålsenlig att genomföra i samband med varje inspektion. Å andra sidan kan inspektionen gälla flera olika övervakningsområden och utföras som en s.k. saminspektion, om detta är ändamålsenligt med tanke på övervakningen. Inspektionens innehåll är förenligt med anvisningar från högre myndigheter och enhetens egna anvisningar. Den enskilda inspektionens innehåll definieras inom ramen för anvisningarna av den tjänsteman som utför inspektionen. Under inspektionerna kan brister och riskfaktorer observeras även utanför anvisningarna. I sådana fall beaktas även dessa vid uppskattningen av inspektionsresultaten. I samband med de regelbundna inspektioner som genomförs enligt en på förhand uppgjord plan gör tillsynsmyndigheten en bedömning av hur väl tillsynsobjekten uppfyller de uppställda kraven. För ett enskilt tillsynsobjekt är inspektionernas innehåll och frekvens beroende av den uppskattade risken, vilken i sin tur är beroende av verksamhetens omfattning, karaktär och kvalitet. Vid beskrivningen av verksamhetens omfattning, karaktär och kvalitet beaktas bl.a. produktionsvolymen, verksamheten och verksamhetens interna kvalitetssystem och hur aktören tidigare har följt de krav som ställs. Inspektioner kan utföras även utanför den s.k. planerade övervakningen t.ex. vid misstanke om sanitär olägenhet eller för uppföljning. Om inspektionen har lett till åtgärder, följs ärendet upp med uppföljningsinspektioner. Dessa utförs i likhet med övriga tillsynen i prioriteringsordning. Vid behov följs faktorer som kommit fram vid inspektionerna upp med andra tillsynsenheter. Samarbetet ger också nationellt eller internationellt sett en effektivare tillsyn. Den utförda övervakningen dokumenteras alltid. Uppgifterna om inspektionerna och den övriga övervakningen samlas i TerveKuu-databasen. 3.2.1 Livsmedelstillsynen Syftet med livsmedelstillsynen är att garantera livsmedlens och livsmedelshanteringens säkerhet i varje skede av livsmedelskedjan. Kontrollmetoderna kan basera sig på organoleptiska observationer, mätningar eller provtagning. Myndighetstillsynens tyngdpunkt ligger på att övervaka egenkontrollen och att se till att den fungerar bra. Kontrol- 14

len inriktas också speciellt på livsmedelslokalernas skick, placeringen av processer i utrymmena, utredning av personalens yrkeskompetens, arbetsanvisningar och arbetssätt, spårbarhet, förpackningsmärkningar samt mätanordningarnas funktion. Inom ramen för Oiva-systemet betonas speciellt de faktorer som skall granskas vid varje inspektion. De enskilda områdena för inspektionerna beaktas vid upprätthållandet av enhetens checklistor, vid Oiva inspektionerna tillämpas de nationellt givna anvisningarna. Genomförandet av de föreskrivna åtgärderna övervakas med hjälp av uppföljningskontroller. Vid behov kan tilläggsuppgifter erhållas genom utredningar som görs av utomstående sakkunniga. 3.2.2 Hälsoskyddstillsynen Syftet med hälsoskyddstillsynen är att utreda förekomsten av eventuella sanitära olägenheter eller sådana förhållanden som kan orsaka sanitär olägenhet samt att kontrollera verksamhetens lagenlighet. Dessutom kontrolleras vid eventuella solarieinspektioner även faktorer enligt strålsäkerhetslagen (592/1991) 41 åt Strålsäkerhetscentralen. En del objekt har tidigare hört till den regelbundna tillsynen, men övervakas numera endast på basen av klagomål. Dessa är: djurhållning på detaljplanerat område, eller på annat motsvarande område bingohallar, spelsalar, kasinon, danssalar och -banor kyrkor, sjömanskyrkor och motsvarande auditorier och föreläsningssalar som inte finns i samband med skolor eller läroverk teatrar, biografer, opera- och konsertsalar, cirkus, balettsalar, festvåningar och övriga utrymmen inomhus som är ämnade för föreställningar och evenemang övriga samlings- och festlokaler arbetsutrymmen i bostadshus eller i områden med bostäder frisörer och barberare solarier gravgårdar, gravplatser, gravgårdar för djur övriga motsvarande anläggningar eller lokaler vars verksamhet sannolikt inte orsakar sanitär olägenhet Verksamhetsidkaren är dock fortfarande skyldig att göra en anmälan enligt hälsoskyddslagens 13 också för objekten ovan. Vid de inspektioner som genomförs med stöd av hälsoskyddslagen beaktas de centrala punkterna i det riksomfattande tillsynsprogrammet för hälsoskyddet. Inspektionerna baserar sig i första hand på organoleptiska observationer och resultat från provtagningar. På basis av observationerna görs en bedömning av behovet av utförligare mätningar och utredningar. Inspektionerna omfattar vägledning och rådgivning samt eventuellt provtagning. Vid behov kan tilläggsuppgifter erhållas genom utredningar som görs av utomstående sakkunniga. För rutininspektionerna används antingen verktyg som uppgjorts av Valvira som modeller för kvalitetssystem för kommunerna, eller egna checklistor och anvisningar som baserar sig på dessa. Enheten tar i regel inte själv prov för att utreda sanitära olägenheter i lokaler, utan man utför endast de inledande undersökningarna själv. Objekt inom hushållsvattenövervakningen som inte är anläggningar som levererar hushållsvatten granskas genom övervakning av resultaten. Protokoll över övervakningen 15

uppgörs de år prov är planerade. Om problem med vattenkvaliteten förekommer kan inspektioner till platsen utföras. 3.2.3 Konsumentsäkerhetstillsynen Syftet med konsumentsäkerhetstillsynen är att utreda om en tillhandahållen tjänst är tillräckligt säker för konsumenterna samt hur man sörjer för upprätthållandet och utvecklandet av kundtryggheten. Vid inspektionerna använder man sig av Tukes tillsynsanvisningar, checklistor, modelldokument och arbetsinstruktioner. 3.2.4 Tobakstillsynen Syftet med tobakstillsynen är att kontrollera att tillsynsobjektens verksamhet och lokaler överensstämmer med bestämmelserna i tobakslagen. Vid inspektionsbesök med stöd av tobakslagen använder man sig i första hand av organoleptisk bedömning och intervjuer. I samband med myndighetskontroller räcker det vanligen med en organoleptisk bedömning som grund för bedömning av rökfrihet. Vid behov kan tobaksrökens spridning utredas med hjälp av spårröksundersökning eller passiv uppsamlare. Genom inspektioner som genomförs med stöd av tobakslagen övervakas parti-och minutförsäljningsställen för tobak samt rökrum i restauranger. Tillsynen av försäljning av tobaksprodukter och rökdon samt egenkontroll och reklam genomförs med hjälp av egna checklistor som uppgjorts inom kvalitetssystemet eller med hjälp av nationella anvisningar och blanketter. Anvisning görs upp för granskning av rökrum i restauranger. 3.2.5 Tillsynen av nikotinpreparat Vid ställen där det säljs nikotinpreparat kontrolleras att försäljningen sker med behörigt tillstånd i överensstämmelse med läkemedelslagen. Som redskap vid inspektionerna kan användas färdiga checklistor. 3.2.6. Övrig tillsyn Enligt 24 i den nya miljöskyddslagen (527/2014) ska de kommunala hälsoskyddsmyndigheterna, de i konsumentsäkerhetslagen avsedda tillsynsmyndigheterna och livsmedelstillsynsmyndigheterna inom sitt behörighetsområde övervaka efterlevnaden av den statsrådsförordning som utfärdats med stöd av bestämmelserna i miljöskyddslagen 17 kap. Bestämmelserna gäller ämnen som bryter ned ozonskiktet samt vissa fluorerade växthusgaser. 3.2.7 Tidsåtgången för genomförande av inspektioner Vid specificeringen av den genomsnittliga tidsåtgången för inspektion av olika typer av tillsynsobjekt beaktas inspektionens syfte, förberedelserna av inspektionen, inspektionens innehåll samt upprättandet av inspektionsprotokollet. Uppgifterna används även i enhetens taxa, där avgifterna för de enskilda inspektionerna fastställs. 16

3.3 Inspektionsprotokoll För varje inspektion upprättas ett inspektionsprotokoll över de omständigheter som inspektionen gällde, även om inga missförhållanden skulle ha framkommit i samband med inspektionen. I inspektionsprotokollet antecknas inspektionens syfte, vilka metoder som använts, gjorda observationer/erhållen information, slutsatser som fattas med anledning av dessa och vid behov vilka åtgärder som aktören har ålagts att vidta för att rätta till eventuella missförhållanden. Tillsammans med aktören kommer man överens om de åtgärder som bör vidtas för att rätta till eventuella missförhållanden samt en tidsplan för genomförandet av åtgärderna. De överenskomna åtgärderna och tidsplanen antecknas i inspektionsprotokollet. Vid behov ges uppmaningar med tidsfrister. Ifall tidigare föreskrivna åtgärder har genomförts, antecknas även detta i inspektionsprotokollet. Uppgifterna över inspektionen överförs till statliga myndigheter i enlighet med gällande anvisningar. 3.4 Inspektionsverksamhetens tyngdpunktsområden 2015-2019 3.4.1 Livsmedelstillsynen Under åren 2015-2019 kommer man i samband med inspektionerna att lägga särskild vikt vid livsmedelslokalernas skick och tillräcklighet i förhållande till verksamheten samt egenkontrollplaner och vid att utreda hur de fungerar och hur omfattande de är. Dataöverföringen till Livsmedelssäkerhetsverket Evira gällande objekt och inspektioner till dem fortsätter i enlighet med Eviras anvisningar inom KUTI-projektet i den mån systemets funktion det tillåter. Oiva-inspektionerna utvidgas på motsvarande sätt. Evira har preliminärt planerat projekt gällande spårbarhet vid tillverkning, servering och försäljning av livsmedel. Beslut om deltagande i projektet fattas av direktören för hälsoövervakningen när noggrannare uppgifter om projektet har erhållits. Granskningen av spårbarheten ingår i rutintillsynen och uppmärksamhet fästs fortgående även vid de. Deltagandet i projekt avgörs från fall till fall, beroende på deras betydelse för övervakningen och de tillgängliga resurserna. I praktiken inkluderas tyngdpunkterna i rutinövervakningen. Målsättningen för hygienikerns arbetsområde är utförandet av övervakningen inom den givna timresursen. Inom övervakningen betonas utvecklandet av anläggningarnas egenkontroll i enlighet med gällande anvisningar för att motsvara HACCP-systemet. Egenkontrollsystemen och deras förverkligande granskas årligen. Av objekt som inte har kartlagts försöker man hitta speciellt de primärproducenter som saknas från enhetens register och de fiskare som levererar produkter till partihandeln. Övriga tyngdpunkter för hygienikerns övervakning är ibruktagande av Oiva-inspektioner, säkerställandet av livsmedlens säkerhet genom inspektion av produktionsutrymmen samt förhindrandet av spridning av zoonoser till människor. 3.4.2 Hälsoskyddstillsynen Tyngdpunkter år 2015 är vattenverkens och enhetens beredskap för specialsituationer. Provena torde i stort redan fylla kraven ställda i förordningarna. Allmänna bastur samt samlings- och idrottslokaler för barn och unga reds ut och inspekteras i enlighet med bilaga 3. Under kommande år kan övriga tyngdpunkter i det nationella programmet, som Bed & Breakfast-verksamheter, utredas. Skolor, daghem och ålderdomshem med normal risk inspekteras i huvudsak enligt temaåren presenterade i bilaga 3. Simhallarnas bastun ingår i simhallsinspektionerna, hotellens bastun sparas till kommande år när de kan utföras i samband med inspektion av hotellen. Inom tillsynen av 17