Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg

UV RAPPORT 2013:38 ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg Västra Götalands län Göteborgs kommun Gamlestaden RAÄ 218 Dnr 422-02621-2012 Pär Karlsson, Bengt Westergaard och Immo Trinks

UV RAPPORT 2013:38 ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg Västra Götalands län Göteborgs kommun Gamlestaden RAÄ 218 Dnr 422-02621-2012 Pär Karlsson, Bengt Westergaard och Immo Trinks Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 1

Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan 7 582 73 Linköping Tel 010-480 81 40 Fax 010-480 81 73 e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se 2013 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2013:38 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2013-02-25. Dnr 601-2013/951. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Pär Karlsson Foto RAÄ, UV Tryck/utskrift E-print, Stockholm 2013 Omslagsbild Del av undersökningsområde A. Foto RAÄ, UV. 2 Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg

Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 7 Syfte 8 Kulturmiljö 8 Metod och genomförande 8 Georadar metod och teknik 8 Genomförande 10 Resultat 12 Referenser 23 Litteratur 23 Kartor 23 Administrativa uppgifter 23 Bilaga 1. Djupskivor 24 Bilaga 2. Sammantagen tolkningsplan 55 Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 3

Fig 1. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningen markerad. Skala 1:50 000. 4 Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg

Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk prospekteringsundersökning Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg Sammanfattning Under två dagar i september 2012 genomförda Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten en arkeologisk prospekteringsundersökning i Gamlestaden, Göteborg. Uppdragsgivare var Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Två ytor om sammanlagt cirka 1900 m² undersöktes med georadar i samband med genomförandet av arkeologiska förunderökningar i området. Syftet med undersökningen var att undersöka metodens lämplighet på platsen samt om möjligt bidra till ökad kunskap om arkeologin på platsen. På grund av de bevarade lämningarnas karaktär samt senare tiders markarbeten i form av storblockig utfyllnad och hård utschaktning bidrog den nu genomförda undersökningen med ringa arkeologisk kunskap om de två undersökta ytorna. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 5

± 0 50 100 150 200 25 Meter Fig 2. Utdrag ur digitala primärkartan med undersökningen markerad. Skala 1:2 500. 6 Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg

Bakgrund Under två dagar i september 2012 genomförde Riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverksamheten (RAÄ, UV) en arkeologisk prospekteringsundersökning i Gamlestaden i Göteborg. Uppdragsgivare var Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Georadarundersökningens fältarbete genomfördes av arkeologerna Pär Karlsson och Bengt Westergaard, båda från RAÄ, UV. Bearbetningen och processeringen av mätdata är gjord av geofysiker Immo Trinks Dipl geophys, PhD, Key Researcher Archaeological Geophysical Prospection, Ludwig Boltzmann Institute for Archaeological Prospection and Virtual Archaeology i Wien/RAÄ, UV. Inmätning av undersökningsytorna med RTK-gps gjordes av mättekniker Nils Wattman, ÅF infrastruktur. Den arkeologiska tolkningen av mätresultaten är gjord i samråd mellan geofysiker Immo Trinks och arkeologerna Bengt Westergaard och Pär Karlsson i syfte att uppnå högsta möjliga såväl geofysiska som arkeologiska kvalitet. Pär Karlsson ansvarade för undersökningen och har också sammanställt föreliggande rapport. Syftet med georadarundersökningen var att undersöka georadarmetodens potential att på denna plats identifiera under mark dolda strukturer inför de kommande arkeologiska undersökningarna. Området som undersöktes med georadar utgörs av två intill varandra liggande gräsytor. Totalt omfattade georadarundersökningen en yta om cirka 1900 m² (fig 3). Georadarundersökningen visade på ett stort antal geofysiskt mätbara strukturer inom området. Tolkningen av strukturerna var bland annat ledningsschakt, nedgrävningar, fyllnadsmassor, förmodade utschaktningsspår samt geologiska strukturer (fig 46). ± Yta B Yta A 0 3 6 12 18 24 Meter Fig 3. Utdrag ur digitala Primärkartan med undersökningsytorna A och B markerade. Yta A utgjorde parkmark och yta B fungerade som hundrastgård. Vid undersökningstillfället var båda ytorna välklippta gräsytor. Skala 1:550. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 7

Syfte Syftet med georadarundersökningen var att undersöka metodens potential att på denna plats identifiera under mark dolda strukturer inför de kommande arkeologiska undersökningarna. Stadsdelen Gamlestaden i Göteborg genomgår just nu en stor omvandlig vilket medför planerade, mycket omfattande schaktningsarbeten. Stora delar av de planerade markarbetena berör platsen för den senmedeltida-tidig moderna staden Nya Lödöse (RAÄ 218, Göteborgs kommun). Av det skälet har Länsstyrelsen i Västra Götalands län krävt att arbetena skall föregås av arkeologiska undersökningar. Som en del av de inledande arkeologiska förundersökningarna beslutade Länsstyrelsen även att en georadarundersökning skulle genomföras. Använd vid lämpliga förhållanden, det vill säga där topografin är lämplig och de under mark dolda strukturerna är av sådan fysisk beskaffenhet att tolkningsbara kontraster går att mäta upp, kan arkeologisk prospektering vara ett mycket värdefullt komplement till övriga arkeologiska metoder. De huvudsakliga fördelarna är att metoden möjliggör relativt snabba, heltäckande undersökningar av områden utan minsta ingrepp i eventuella fornlämningar. Kulturmiljö Georadarundersökningen berörde delar av Nya Lödöse, fram för allt platsen för den nu helt rivna stadskyrkan. Nya Lödöse etablerades på kungligt initiativ år 1473. Decennierna kring sekelskiftet 1600 blomstrade Nya Lödöse och var då en av Sveriges fyra största städer. Efter Göteborgs grundande år 1621 flyttade borgarna dit. De sista borgarna skall ha lämnat Nya Lödöse år 1624 var efter staden jämnades med marken ( Järpe 1986). Idag präglas området av industribyggnader, spårvagnsspår och trafikleder. Insprängt mellan ett spårvagnsspår och en trafikled ligger det nu aktuella undersökningsområdet, i form av parkmark och en hundrastgård. Metod och genomförande Georadar metod och teknik Georadarsystemet (fig 4) fungerar i princip som ett ekolod. En sändarantenn sänder ut en elektromagnetisk signal. Signalen reflekteras från strukturer som stenar och skiktgränser mellan jordlager med olika fysiska egenskaper (till exempel fyllningen i diken eller gropar relativt den omgivande orörda undergrunden). För att en struktur ska vara mätbar krävs att det finns en tillräcklig fysikalisk konstrast mellan strukturen och den omgivande marken samt att strukturen är tillräckligt stor jämfört med mätprofilavståndet. Otillräcklig fysikalisk konstrast eller för liten storlek kan innebära att underjordiska strukturer vilka okulärt är mycket tydliga i samband med grävarbeten kan vara fullständigt osynliga för georadarantennen. Omvänt kan georadarantennen lokalisera strukturer i marken som med ögat är omöjliga att identifiera. Penetreringsdjupet av georadarsignalen beror på markens fysiska egenskaper och signalens frekvens (Conyers & Goodman 1997). Genom mätningar längs många, tätt lagda parallella linjer kan man generera en tredimensionell digital datavolym. Traditionella analyser görs av enstaka vertikala georadarprofiler vilket är komplicerat samt resulterar mestadels i otillfredsställande databilder av ringa arkeologiskt värde. Bearbetning av en tredimensionell datavolym ger däremot möjlighet att ta fram 8 Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg

Fig 4. Georadarsystemet har vissa likheter med en barnvagn. Radarantennen är monterad på en glidplatta omedelbart ovanför markytan. På kontroll- och datauppteckningsenheten framför operatören visas vertikala profildata och viktiga mätparameter. För positionering av mätdata längst profillinjen finns ett distanshjul monterat på ett av vagnens hjul. Systemet körs längs med parallella profilsnören över undersökningsområdet. FOTO RAÄ, UV. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 9

bilder av hela den sammanhängande undersökta ytan från olika djup (s k djupskivor), vilket dramatisk ökar såväl förståelsen av insamlad data som de arkeologiska tolkningsmöjligheterna (Leckebusch 2003). Våra tidigare, arkeologiska georadarmätningar har visat att mätningar med ett profilavstånd om 25 centimeter resulterar i hög datakvalité. Ett större profilavstånd är bara lämpligt för att kartlägga stora och sammanhängande strukturer, till exempel murar eller moderna ledningsschakt. I detta sammanhang är det väsentligt att påpeka att det inte bör förväntas att enstaka strukturer som är mindre i diameter än cirka det dubbla profilavståndet skall vara möjliga att identifiera och tolka i georadardata. Anledningen är att anomalier som endast är synliga på en profil är mycket svåra att skilja från till exempel en enskild, löst liggande sten i marken. De genomförda utgrävningarna baserade på georadarresultaten från till exempel S:t Olofs konvent i Skänninge 2004 (RAÄ, UV Öst, Linköping) visade på en mycket bra överensstämmelse mellan prospekterade och grävda strukturer (http://www.arkeologiuv. se/cms/arkeologiuv/tjanster_uv/prospektering/dataexempel/skanninge.html). För att en georadarmätning skall vara framgångsrik förutsätts att mätytan är så plan som möjligt och till största delen fri från hinder och hög vegetation. Gräsbevuxna ytor bör vara klippta innan mätningen utförs. På grund av störande effekter från rötter och/eller ojämn topografi är det inte meningsfullt att göra georadarmätningar i områden som är tätt bevuxna med träd eller buskar. Mycket fuktig mark är också olämplig på grund av att fukten starkt begränsar signalens penetreringsdjup. Genomförande Georadarundersökningen genomfördes av två personer under två dagar i september 2012. Undersökningområdet omfattade två intill varandra liggande ytor om sammanlagt cirka 1900 m², fördelat på 293 mätprofiler (fig 5). Yta A var cirka 930 m² och yta B var cirka 985 m². Båda ytorna utgjordes av gräsyta. Inom yta A fanns några hinder för en helt sammanhängande mätning i form av bland annat träd. Yta B, som nyttjades som hundrastgård, var fri från objekt som hindrade mätningen. Den ursprungliga planen för georadarundersökningen var att ytterligare ett område skulle undersökas. Ytan utgjorde en träd- och buskagebemängd gräsyta mitt i en trafikplats. Vid ankomsten till mätplatsen gjordes en besiktning av ytan varvid det kunde konstateras att endast mindre ytor var tillgängliga för mätning, och att den rikliga växtligheten skulle påverka mäteffektiviteten i stor utsträckning. I samband med besiktningen fattades i samråd med ansvarig projektledare för de arkeologiska förundersökningarna beslutet att låta ytan i trafikplatsen utgå. Georadarmätningarna utfördes med ett Sensors & Software Noggin Plus 500 MHz georadar-system längs profillinjer med 25 centimeter profilavstånd och 2,5 centimeter georadar-spåravstånd. Signalens uppteckningstid var 99 nanosekunder (ns). Under ideala geologiska förhållanden är 500 MHz georadar-systemets penetreringsdjup mellan 2 och 5 meter. För att öka datakvalitén staplades fyra georadarspår för varje registrerad mätning. Att stapla georadarspår betyder att varje lagrad mätpunkt motsvarar en medeltalsberäkning av flera mätningar på samma punkt. Mätprofilerna var orienterade i nordväst-sydöstlig riktning. Undersökningsområdet mättes in med Nätverks-GPS i rikets koordinatnät (SWEREF99 12.00). Georefererade djupskivor presenteras som gråskaliga TIFF-bilder vilka har analyserats och tolkats i ett GIS (ESRI ArcMap 10.0). Reflektioner av georadarsignalen syns i djupskivorna som mörkgråa eller svarta strukturer. Vita fläckar i djupskivorna är områden med, relativt omgivningen, påtagligt låg reflektivitet. 10 Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg

Ljusa strukturer i georadardata tyder på låg reflektivitet och därmed absorberande material, som ofta sammanfaller med ökad elektrisk ledningsförmåga av marken (till exempel genom högre markfuktighet eller mark med hög andel lera). Dessa ljusa anomalier kan vara förorsakade av igenfyllda gropar, vilket på grund av mindre jordkompakteringsgrad uppvisar en högre markfuktighet och därmed minskad reflektivitet. Stenar eller byggnadsrester i marken förorsakar vanligtvis en ökad reflektivitet av georadarsignalen, som uttrycker sig i form av mörka (mörkgrå eller svarta) anomalier i djupskivorna. Ett bra sätt att förstå och analysera georadardata är att bläddra snabbt fram och tillbaka mellan djupskivorna. På detta sätt blir strukturer, som syns som förändringar i reflektiviteten och strukturernas horisontella och vertikala utbredning, mest åskådlig. Snabba bildanimationer hjälper till att se sammanhängande strukturer på olika djupskivor. Resultatet av georadarmätningar i form av djupskivor presenteras i figurerna 15 till 45, bilaga 1. Varje djupskiva visar georadarreflektioner från en horisontell cirka 10 centimeter tjock datavolym från angivit djup under markytan. Notera dock att det faktiska djupet för anomalier och strukturer kan variera på grund av uppskattningen av djupkonverteringshastigheten till 10 cm/ns. Variationer upp till 50% i djup kan förkomma, men mest sannolikt är att angivit djup av djupskivor stämmer med cirka ±10 centimeter. Det relativa djupet av strukturer är dock alltid korrekt avbildat. En sammantagen tolkning av georadardata finns avbildad i figur 46, bilaga 2. Nedan följer en introduktion till läsning av djupskivorna. Observera att endast ett urval av alla de strukturer som är tolkningsbara beskrivs, och då i syfte att fungera som en vägledning till förståelse av materialet. I övrigt rekommenderas att ta del av tolkningsfigur 46 där fler strukturer finns definierade, men framför allt att själv studera djupskivorna. Notera också att de flesta nedan beskrivna strukturer återfinns på flera djupskivor då data från georadarundersökningen är 3-dimensionell. I den nedanstående introduktionen till undersökningsmaterialet betonas därför antingen den översta djupskiva där strukturen av bildas, eller den djupskiva som avbildar strukturen tydligast. I detta sammanhang är det väsentligt att påpeka att samtliga strukturer som framträder i data i samma riktning som mätprofilerna är exkluderade från vidare tolkning. Anledningen är att det oftast är omöjligt att skilja på linjära anomalier i mätriktningen avseende om de representerar faktiska, mätbara anomalier eller om de endast är en produkt av mättekniken. Nackdelen med detta förfarande är att eventuella smala linjära strukturer som råkar sammanfalla med mätprofilorienteringen exkluderas i tolkningen av data. Men, vi bedömer att den risken är betydligt mindre än de problem det skulle medföra för tolkningen av data och mätplatsen att inkludera mättekniskt genererade anomalier bland de faktiska fysiskt mätbara. I figur 5 redovisas samtliga 293 profiler i syfte att illustrera mätprofilorienteringen. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 11

± 0 3 6 12 18 24 Meter Fig 5. Utdrag ur digitala primärkartan med undersökningsytorna A och B samt samtliga 293 mätprofiler markerade. Notera profilorienteringen för att i tolkningen av djupskivorna kunna utesluta de anomalier som sammanfaller med mätriktningen. Skala 1:550. Resultat I de allra översta djupskivorna framträder ett antal moderna strukturer inom båda ytorna tydligt, särskilt ett antal sonderingsschakt som var gjorda inför den arkeologiska förundersökningen (fig 6). Likaså framträder vad som förefaller vara en rad mindre stenar i norra delen av yta B. Stenarnas ytliga läge samt närhet till ett av sonderingsschakten gör det möjligt att misstänka att det kan finnas ett samband dem emellan, det vill säga att stenarna kan ha placerats där av den eller de arkeologer som grävt schaktet och att stenarna vid georadarundersökningstillfället var lätt nedsjunkna i grästorven (fig 7). På djupskivan som representerar cirka 20 30 centimeter under markytan framträder, särskilt i den norra delen av undersökningsområdet, ett antal mycket kraftigt reflekterande områden (fig 8). Anomalierna är svåra att tolka men skulle kunna representera koncentrationer av massor med hög reflektivitet, till exempel makadam, i i övrigt vad som framstår av data mycket blandade fyllnadsmassor, särskilt i de högre liggande västra delarna av området. I det fall tolkningen av georadardata är korrekt avseende tjocka, blandade fyllnadsmassor i områdets västra del medför det att möjligheterna att identifiera och tolka arkeologiska strukturer minskar avsevärt. Särskilt om det i fyllnadsmassorna finns ett stort inslag av större stenar, typ block. Förklaringen till detta är att då samtliga signaler måste passera fyllnadsmassorna såväl ner i marken som tillbaka till mottagarantennen, och att signalerna på sin väg reflekteras mot material med mycket varierande reflektivitet, från större stenblock till kanske luftfickor i hålrum, blir data i gråskalebilderna otydlig, och därmed svårtolkad. Särskilt gäller det eventuella arkeologiska strukturer under fyllnadsmassorna. 12 Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg

Exempel på hur koncentrationer av massor med avvikande reflektivitet jämfört med omgivande massor som är enklare att tolka framträder på figur 9. I undersökningsområdets nordvästra del omfattade georadarundersökningen delar av en asfalterad trottoar. Såväl asfalten som de underliggande, sannolikt hårdgjorda, bärlagren framträder tydligt i mätdata. Notera gärna också att samma område i underliggande djupskivor framträder som tomt. Detta beror på att de kompakta ovanliggande lagren av asfalt och bärlager påverkar mätsignalens möjligheter att nå längre ner och därmed registrera strukturer på ett större djup, jämfört med omgivande område. På djupskiva 50 60 centimeter under markytan framträder en tydlig, men svårtolkad anomali (fig 10). I nordsydlig riktning löper en svängd cirka två meter bred struktur. Strukturen återkommer på flera intill varandra liggande djupskivor, men med växlande hög och låg reflektivitet. Möjligen är detta ett ledningsschakt med mycket blandade massor som återfyllning. I data framträder ett antal klena, linjära anomalier som sannolikt kan tolkas som elledningar eller mindre rör (fig 11). På bland annat djupskiva 100 110 centimeter under markytan framträder i öster djupa, breda ledningsschakt (fig 12). Schakten ansluter till en dagvattenbrunn i undersökningsområdets nordöstra del varför dessa anomalier är enkla att tolka som schakt för va. Som beskrivits ovan framstår undersökningsområdet som utfyllt i väster, med blandade massor bland annat innehållande större stenblock i georadardata. I undersökningsområdets östra del ger data däremot intryck av att området till stora delar är utschaktat. I föreliggande rapport illustraras detta med djupskiva cirka 170 180 centimeter under markytan (fig 13). Vid animering av djupskivorna framträder fenomenet än tydligare, och då i form av vandrande anomalier från öster mot väster med tilltagande djup. Förklar ingen till detta fenomen i data är sannolikt att anomalierna förorsakas av geologiska strukturer, strukturer som är relativt horisontella. Georadarantennen registrerar alla mätvärlden relativt markytan. Då markytan sluttar mot öster registrerar antennen således horisonten som om den funnes på olika djup. Där av vandringen i animationen av data. Slutligen, djupt ner i georadardata återfinns en vag, diffus struktur som möjligen kan vara ett dike eller en ränna (fig 14). Anomalin avtecknar sig som en struktur med lägre reflektivitet, det vill säga ljusare än omgivande mark. I det fall denna struktur även går att återfinna och tolka arkeologiskt kan den vara en indikation på att det även under de tjocka fyllnadsmassorna i väster kan finnas bevarade arkeologiska strukturer. Linköping i februari 2013 Pär Karlsson Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 13

± 0 3 6 12 18 24 Meter ± 0 3 6 12 18 24 Meter Fig 6. Djupskiva cirka 0 10 cm under markytan med moderna nedgrävningar markerade. Skala 1:550. 14 Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg

± 0 3 6 12 18 24 Meter ± 0 3 6 12 18 24 Meter Fig 7. Djupskiva cirka 0 10 cm under markytan med stenraden i anslutning till det förmodade sonderingsschaktet i norr markerad. Skala 1:550. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 15

± 0 3 6 12 18 24 Meter ± 0 3 6 12 18 24 Meter Fig 8. Djupskiva cirka 20 30 cm under markytan med områden med kraftig reflektivitet markerade. Skala 1:550. 16 Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg

± 0 3 6 12 18 24 Meter ± 0 3 6 12 18 24 Meter Fig 9. Djupskiva cirka 30 40 cm under markytan med områden med kraftig reflektivitet markerade. I det här fallet utgör de hårdgjorda bärlager till den asfalterade trottoaren. Skala 1:550. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 17

± 0 3 6 12 18 24 Meter ± 0 3 6 12 18 24 Meter Fig 10. Djupskiva cirka 50 60 cm under markytan med en svängd cirka två meter bred anomali markerad. Möjligen är detta ett ledningsschakt med mycket blandade återfyllnadsmassor. Skala 1:550. 18 Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg

± 0 3 6 12 18 24 Meter ± 0 3 6 12 18 24 Meter Fig 11. Djupskiva cirka 60 70 cm under markytan med möjliga ledningar markerade. Skala 1:550. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 19

± "/ 0 3 6 12 18 24 Meter ± 0 3 6 12 18 24 Meter Fig 12. Djupskiva cirka 100 110 cm under markytan med va-schakt markerade. Skala 1:550. 20 Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg

± 0 3 6 12 18 24 Meter ± 0 3 6 12 18 24 Meter Fig 13. Djupskiva cirka 170 180 cm under markytan med området i öster som förefaller vara hårt utschaktat markerat. Skala 1:550. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 21

± 0 3 6 12 18 24 Meter ± 0 3 6 12 18 24 Meter Fig 14. Djupskiva cirka 270 280 cm under markytan med ett djupt liggande möjligt dike eller ränna markerat. Skala 1:550. 22 Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg

Referenser Litteratur Conyers, L., Goodman D. 1997. Ground-penetrating radar: an introduction for archaeologists. Walnut Creek, Calif., AltaMira Press. Järpe, A. 1986. Medeltidstaden 60. Nya Lödöse. Rapport. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Stockholm. Leckebusch, J. 2003. Ground-penetrating Radar: A modern Three-dimensional Prospection Method. Archaeological Prospection, 10, 213 240. Kartor Digitala fastighetskartan. Göteborgs stads primärkarta. Administrativa uppgifter Län: Västra Götaland Landskap: Västergötland Kommun: Göteborg Socken: Göteborg Plats: Gamlestadstorget Fornlämning: Göteborg 218:1 Undersökningens mittpunkt: N 6401010, E 150410 Koordinatsystem: SWEREF99 12.00 Höjdsystem: Riksantikvarieämbetet dnr: 422-02621-2012 Länsstyrelsen dnr: 431-21680-2012 Projektnummer: 12308 Rapportnummer: 2013:38 Ansvarig arkeolog: Pär Karlsson Personal: Bengt Westergaard Underkonsult: Nils Wattman, ÅF infrastruktur Beställare: Länsstyrelsen Västra Götaland Undersökningstid: September 2012 Undersökningsområde: 1900 m² Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 23

Bilaga 1. Djupskivor Fig 15. Georadardjupskiva ca 00 10 cm djup. Skala 1:350. 24 Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg

Fig 16. Georadardjupskiva ca 10 20 cm djup. Skala 1:350. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 25

Fig 17. Georadardjupskiva ca 20 30 cm djup. Skala 1:350. 26 Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg

Fig 30. Georadardjupskiva ca 150-160 cm djup. Skala 1:350. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 39

Bilaga 2. Sammantagen tolkningsplan Fig 46 Sammantagen tolkningsplan av georadardata. Skala 1:350. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 55