Göteborg Skeppsbron. Göteborgs kommun, Göteborgs Stad inom Vallgraven, kvarteret Verkstaden (51), RAÄ 216 Immo Trinks, Anders Biwall

Transkript

1 UV TEKNIK, RAPPORT ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING Göteborg Skeppsbron Göteborgs kommun, Göteborgs Stad inom Vallgraven, kvarteret Verkstaden (51), RAÄ 216 Immo Trinks, Anders Biwall

2

3 UV TEKNIK, RAPPORT ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING Göteborg Skeppsbron Göteborgs kommun, Göteborgs Stad inom Vallgraven, kvarteret Verkstaden (51), RAÄ 216 Immo Trinks, Anders Biwall

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Teknik Instrumentvägen 19, HÄGERSTEN Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Teknik, rapport Kartor och flygbilder godkända ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet (dnr /1815). Tryk EO Grafiska, Stockholm 2008

5 Innehåll Inledning... 5 Göteborg Skeppsbron... 5 Undersökningens frågeställningar... 7 Metod och teknik Georadarundersökning Undersökningens genomförande och resultat Resultat och tolkning av georadarundersökningen Sammanfattning av den arkeologiska prospekteringsundersökningen Referenser Administrativa uppgifter Figurer 1. Karta med georadarundersökningsområden markerad Befästningsmuren i östra delen av undersökningsområdet Marken på utsidan av befästningsmurren Övre, nordöstliga delen av undersökningsområdet Övre, nordliga delen av undersökningsområdet Nedre, nordliga delen av undersökningsområdet Övre, sydvästliga delen av undersökningsområdet Nedre, västliga delen av undersökningsområdet Västligaste delen av undersökningsområdet Nordöstra hörnet av undersökningsområdet Georadarsystemet Flygfoto av undersökningsområdet Arkeologiska förundersökningsschakt och påträffade muren markerad Georadarundersökningsytan markerad Karta av områden från år Karta av områden från år Karta av områden från år Karta av områden från år Karta som visar georadarundersökningsområdet och grusbank Georadar djupskiva 0-10 cm djup Georadar djupskiva cm djup Georadar djupskiva cm djup Georadar djupskiva cm djup Georadar djupskiva cm djup Georadar djupskiva cm djup Georadar djupskiva cm djup Georadar djupskiva cm djup Georadar djupskiva cm djup Georadar djupskiva cm djup Georadar djupskiva cm djup Georadar djupskiva cm djup Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 3

6 32. Georadar djupskiva cm djup Georadar djupskiva cm djup Georadar djupskiva cm djup Georadar djupskiva cm djup Georadar djupskiva cm djup Georadar djupskiva cm djup Georadar djupskiva cm djup Georadar djupskiva cm djup Georadar djupskiva cm djup Georadar djupskiva cm djup Georadar djupskiva cm djup Georadar djupskiva cm djup Georadar djupskiva cm djup Tolkning av anomalier i georadardata från alla djupskikt Georadaranomalier med kartan av trafikkorsningen i bakgrunden Tolkning av georadaranomalier av befästningsmuren Tolkning av ledningar Sammanfattande tolkningsbild Karta som visar en avvikelse mot söder i befästningsmurens sträckning Samma karta som i fig. 50 med georadarmätområdet markerad Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron

7 Inledning Länsstyrelsen i Västra Götalands län har i september 2007 uppdragit åt Riksantikvarieämbetet UV Teknik för att genomföra en kompletterande arkeologisk förundersökning i form av en georadarundersökning inom fornlämning RAÄ 216 på fastigheterna i Kv 51 Verkstaden innanför Vallgraven i Göteborgs stad, Göteborgs kommun. Syfte med undersökningen var att lokalisera befästningsanläggningarna i området innanför Skeppsbron, att klargöra befästningsmurens sträckning och bevarandestatus och att kunna lokalisera eventuella vrakrester. En arkeologisk förundersökning hade visat på välbevarade befästningsanläggningar. Resultatet av georadarundersökningen skulle vara vägledande för kommande arkeologiska insatser, förundersökning etapp 2. Kostnaden för undersökningen betalades av Älvstranden Utveckling AB som med anledning av en planerad exploatering ansökt om tillstånd att få göra ingrepp i fornlämning RAÄ 216 i Göteborgs stad. Exploaterings- och georadarundersökningsområdet markeras på kartan som är avbildad i figur 1. Arkeologen Anders Biwall och geofysikern Immo Trinks (prospekteringsansvarig) från Riksantikvarieämbetet UV Teknik genomförde georadarmätningarna i oktober år Tolkningarna gjordes av Immo Trinks efter diskussion med arkeologen Viktor Svedberg. Göteborg Skeppsbron Göteborgs stads befästningsanläggningar är omfattande beskrivna och illustrerade i boken Fästningen Göteborg (Bramstång 2006). Arkeologiska förundersökningar genomförda av UV Väst i området Skeppsbron har visat på välbevarade befästningsanläggningar med delar av befästningsmuren bevarad under nuvarande markytan (fig. 2). I östra och västra delen av undersökningsområdet påträffades befästningsmuren i de undersökta förundersökningsschakten (figur 13 visar placering av förundersökningsschakten). Muren är uppbyggd av natursten och var i de undersökta schakten bevarad från ungefär två decimeter under markytan till minst en meters djup (fig. 2). Sträckningen av befästningsmuren i Skeppsbronområdet finns dokumenterad i ett omfattande historiskt kartmaterial (fig. 15, 16, 17). Kartorna visar att murens sträckning hade varit rakt i undersökningsområdet med undantag av en krök i den östliga och västliga delen. Kartorna från 1690 (fig. 15) antyder att det kan ha funnits en pålspärr i vatten utanför befästningsmuren. I figurerna 15 och 16 syns också ett sänkverk parallellt med befästningsmuren. I de schakt som grävdes under den arkeologiska förundersökningen hittades inga spår av pålspärren eller sänkverket i det området. För att följa befästningsmurens sträckning, fastställa murens bevarandetillstånd och möjligtvis hitta andra arkeologiskt intressanta strukturer som till exempel skeppsvrak, pålspärr eller sänkverket genomfördes en högupplöst georadarmätning med tätt profilavstånd av 25 cm mellan parallella radarprofiler. Kartor av georadarundersökningsytan är avbildade i figur 14 och 19. På 1800-talet var undersökningsområdet platsen för Göteborgs Mekaniska Verkstad (fig. 17, 18). I senare tid under bygget av Götatunneln anlades en trafikkorsning på platsen, vilket visas i fig. 1 och i figur 12. Idag består området av en parkeringsplats som är delad i en övre och nedre nivå (fig. 1, 4, 5, 6, 7, 8, 9). Parkeringsplatsen är omgiven av Stora Badhusgatan i söder, Skeppsbron i norr, Lilla Badhusgatan i öster och i väster av den gatan som förbinder Skeppsbron med Stora Badhusgatan (fig. 9). Den nedre, västliga delen av parkeringsplatsen användes under mätperioden av Vägverket som avlastningsplats (fig. 6, 8) och kunde därför inte undersökas med georadar. Under anläggandet av parkeringsplatsen har området markplanerats, i delar av området har jordmassor tagits bort och i andra delar fyllts på. Ledningar har dragits för kanalisation (avloppsrör) och elektrisk försörjning av gatlyktor och parkeringsautomat. Enligt uppgift av en byggarbetare på platsen hade befästningsmuren även upptäckts när man grävde ner avloppsrör i den övre, östliga delen av parkeringsplatsen (fig. 4). På grund av de sentida genomförda förändringarna av platsen och markingrepp gjorda efter 1811 (fig. 16) finns antagligen många strukturer från olika tider i marken som påverkar georadarresultaten. Ytor där spår av befästningsmuren kan finnas bevarad är avbildad i figur 4, 5, 7 och 9. Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 5

8 Fig. 1. Karta med georadarundersökningsområdet markerat (kraftig svart linje). Källa: Älvstranden Utveckling AB. 6 Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron

9 Undersökningens frågeställningar Undersökningens syfte var att genom arkeologisk prospektering (Scollar 1990; Neubauer 1990; Gaffney & Gater 2003) med georadar lokalisera befästningsanläggningarna i området innanför Skeppsbron, att klargöra befästningsmurens sträckning och fastställa murens bevarandestatus och att lokalisera eventuella vrakrester. I den arkeologiska prospekteringsundersökningen ingick följande moment: En georadarundersökning av det på kartan (fig. 1, 14) markerade området. Inmätning av georadarundersökningsområdet med totalstation. Fig. 2. Under den arkeologiska förundersökningen frilades befästningsmuren i östra delen av undersökningsområdet. Fotos: Carina Bramstång, Riksantikvarieämbetet. Fig. 3. Foto av marken på utsidan av befästningsmuren visar överst ett lager av byggavfall och därunder lerig jord. Foto: Viktor Svedberg, Riksantikvarieämbetet. Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 7

10 Fig. 4. Foto av den övre, nordöstliga delen av undersökningsområdet. Foto: Anders Biwall, Riksantikvarieämbetet. Fig. 5. Foto av den övre, nordliga delen av undersökningsområdet. Foto: Anders Biwall, Riksantikvarieämbetet. 8 Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron

11 Fig. 6. Foto av den nedre, nordliga delen av undersökningsområdet. I bakgrunden syns Vägverkets avspärrade avlastningsplats. Foto: Anders Biwall, Riksantikvarieämbetet. Fig. 7. Foto av den övre, sydvästliga delen av undersökningsområdet. Foto: Anders Biwall, Riksantikvarieämbetet. Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 9

12 Fig. 8. Foto av den nedre, västliga delen av undersökningsområdet. I bakgrunden syns Vägverkets avlastningsplats. Georadarmätningar gjordes fortlöpande över övre och nedre parkeringsplatsen. Foto: Anders Biwall, Riksantikvarieämbetet. Fig. 9. Foto av den västligaste delen av undersökningsområdet och gatan som förbinder Skeppsbron (i framgrunden) med Stora Badhusgatan (i backgrunden). Georadarmätningar gjordes till den högre trottoarkanten på höger sida av gatan. Foto: Anders Biwall, Riksantikvarieämbetet. 10 Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron

13 Fig. 10. Foto av det nordöstra hörnet av undersökningsområdet, hörnet mellan Lilla och Stora Badhusgatan. Foto: Anders Biwall, Riksantikvarieämbetet. Metod och teknik Georadarundersökning Georadarmetoden för arkeologisk prospektering kan användas för att kartlägga underjordiska strukturer som bevarade stenanläggningar, murar, håligheter, gropar och diken. Georadarsystemet (fig. 11) fungerar i princip som ett ekolod. En sändarantenn skickar ut en elektromagnetisk signal i marken. Signalen reflekteras från strukturer som stenar och skiktgränser mellan lager med olika fysiska egenskaper (t ex i fall av gränsskikt mellan ett igenfyllt dike eller grop och det omgivande materialet). Georadarsignalens penetreringsdjupet beror på markens fysiska egenskaper och signalens frekvens (Conyers & Goodman 1997). Genom mätningar längs många, tätt lagda parallella linjer (fig. 8, 11) kan en virtuellt tredimensionell digital datavolym genereras under databearbetningsprocessen. Traditionella analyser görs av enstaka vertikala georadarprofiler och är komplicerade vilket ofta resulterar i otillfredsställande databilder av ringa arkeologiskt värde. Bearbetning av en tredimensionell datavolym ger däremot möjlighet att ta fram kartor från olika djup vilket dramatisk ökar såväl förståelsen för insamlad data som de arkeologiska tolkningsmöjligheterna (Leckebusch 2003). Tidigare georadarmätningar utförda av Riksantikvarieämbetet UV Teknik (till exempel vid vikingastaden Birka, Ales stenar och St. Olof s kloster i Skänninge) har visat att mätningar med ett profilavstånd på 25cm resulterar i hög datakvalité och att ett större profilavstånd bara är lämpligt för att kartlägga mycket stora strukturer. De under 2006 genomförda utgrävningarna baserade på georadar prospekteringsresultat från St. Olof s kloster i Skänninge (UV Öst, Linköping) visade på mycket bra överensstämmelse mellan prospekterade och grävda strukturer. ( Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 11

14 Fig. 11. Georadarsystemet liknar en barnvagn. En radarantenn är monterad just ovanför markytan på en glidplata. På kontroll- och datauppteckningsenheten framför operatören visas vertikala radarprofildata, viktiga inställningar och parametrar. För positionering av mätdata längs profillinjen finns ett distanshjul monterat på en av vagnens hjul. Systemet förs längs parallella linjer över undersökningsområdet. Foto: Anders Biwall, Riksantikvarieämbetet. Georadarmätningar förutsätter att mätytan är plan och till största delen fri från hinder och högvuxen vegetation. Gräsbevuxna ytor ska idealt vara klippta innan mätning utförs. På grund av störande effekter från rötter och/eller ojämn topografi är det oftast inte meningsfullt att göra georadarmätningar i områden som är tätt bevuxna med träd eller buskar. Olika täckmaterial på mätytan (t ex asfalt, grus, jord, gräs) kan påverka signalens kvalité och penetreringsdjupet. Mycket fuktig mark och mark med en hög andel av lera kan vara olämplig för georadarundersökningar på grund av att förhållandena starkt begränsar signalpenetreringsdjupet. Undersökningens genomförande och resultat Georadarmätningarna utfördes av två personer under fyra dagar med en Sensors & Software Noggin Plus 500 MHz georadar system längs maximalt 50 m långa profillinjer med 25 cm profilavstånd och 5 cm georadar spåravstånd. Signalens uppteckningstid anpassades efter penetreringsdjupet på platsen till 74 ns. Under ideala geologiska förhållanden ligger systemets penetreringsdjup emellan 2 m och 5 m. För ökad datakvalité staplades fyra georadarspår för varje registrerad mätning. Undersökningsområdet mättes in med en totalstation. Georadarmätprofilerna var orienterade i ungefär nordväst-sydöstlig riktning. Mätprofiler lades fortlöpande över både övre och nedre parkeringsplatsen samt mellanliggande grusbank. På grund av hinder (trapp, betongbarriär) mellan norra och södra delen av parkeringsplatsen finns en lucka i mätytan. 12 Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron

15 Resultat och tolkning av georadarundersökningen Djupskivorna från georadarmätningen har genererats i 10 cm tjocka djupintervaller med användning av en djupkonverteringshastighet av 10cm/ns *. Samtliga djupskivor och arkeologiska tolkningar presenteras georefererade och kan användas i ett Geografisk Informations System (GIS) tillsammans med kartmaterial i digitalt format (Neubauer 2004). Djupskivorna är gråskaliga TIFF-bilder som analyserats och tolkats inom ett Geografisk Informations System (GIS) tillsammans med kartmaterial i digitalt format. Reflektioner av georadarsignalen syns i djupskivorna som mörkgråa eller svarta strukturer. Ett bra sätt för att förstå och analysera georadardata är att bläddra snabbt fram och tillbaka mellan djupskivor som följer på varandra. På detta sätt blir strukturer som syns som förändringar i reflektiviteten och dess horisontella och vertikala utbredning mest åskådliga. Snabba bildanimationer hjälper till att se sammanhängande strukturer på olika djupskivor. Resultatet av georadarmätningarna i form av djuptskivor presenteras i fig. 20 till 44. Varje djupskiva visar georadarreflektioner från en horisontell 10 cm tjock datavolym från angivit djup * under markytan. Tolkningarna av georadardata presenteras i figurer 45 till 49. I den översta djupskivan (fig. 20) syns tydligt trottoarkanter och de ytor som är täckta med grus vilka omger och delar upp parkeringsplatsen. Strukturerna mellan 10cm och 30cm (fig. 21, 22) är något diffusa och förklaras som påfört material bestående av sand och byggavfall (se fig. 3). I fig. 22 och 23 som visar djupskivorna från ungefär 20-40cm djup syns de första tydliga spåren av ledningar och strukturer som antagligen står i sammanhang med den nyligen anlagda parkeringsplatsen och den tidigare trafikkorsningen på platsen (jämför de linjera, reflekterande strukturerna i tolkningsbilden fig. 45 med de strukturer ritade på kartan i fig. 46). På cm djup (fig. 24) syns kraftiga (mörka) reflektioner av ledningar vilka kan vara avloppseller vattenrör såväl som elledningar. Schakt i vilka ledningar är nedgrävda syns som bredare, ljusa, linjära anomalier i georadardata på grund av att de är av mer absorberande karaktär än de omrörda jordmassor som omger ledningarna. Dessutom syns i norra delen av djupskivan möjliga rester av byggnader som har funnits på platsen (se också kartan i fig. 17 och 18). Dessa strukturer (ledningar, byggnads- och källarrester) blir allt mer tydliga ju djupare man kommer (fig. 24 till 28). De första reflektionerna i georadardata, förorsakade av befästningsmuren, dyker upp i övre delen av den norra parkeringsplatsen i djupskivorna 60-70cm (fig. 26). Muren är lite snett orienterad i förhållande till begränsningen av parkeringsplatsen och följer den förväntade sträckningen (fig. 13). Tydligast blir murens anomali i georadardata när man kommer längre ner i marken till ungefär cm djup (fig. 32, 33). I fig. 32 ( cm djup) syns tydligt hur ett ledningsschakt skär befästningsmuren. Intressant är att befästningsmuren förorsakar en klar och kraftig anomali i norra delen av parkeringsplatsen medan det i södra delen är mycket svårt att se någon entydig struktur som kan anknytas till muren. Här dominerar ett relativt stort, ljust område som antyder ett starkt absorberande jordskikt. Flera möjligheter finns för att förklara den tydliga frånvaron av en anomali som pekar på befästningsmurens existens i södra delen av parkeringsplatsen: 1. Befästningsmuren och dess rester har helt tagits bort från det södra området. 2. Resterna av muren i den södra delen är i mycket dåligt skick och ger inga tydliga reflektioner i georadardata. 3. Markförhållandena tillåter inte tillräckligt penetreringsdjup för georadarsignalen. Tänkbart är ett det är elektriskt väl ledande täckskikt i det här området på grund av t ex hög markfuktighet och/eller lerig mark. Ett sådant skikt kan drastisk begränsa * Det faktiska djupet av anomalier och strukturer kan variera på grund av uppskattningen av djupkonverteringshastigheten till 10 cm/ns. Variationer av upp till 50% i djupet kan förkomma, men mest sannolikt är att angivit djup för djupskivorna stämmer med 15 cm. Strukturernas relativa djup är korrekt avbildat. Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 13

16 georadarsignalens djuppenetrering. Därför kan det inte uteslutas att rester av befästningsmuren kan finnas i den södra delen av parkeringsplatsen. 4. Muren följde möjligtvist en annorlunda sträckning i det här området. Stöd för detta argument är en karta från krigsarkivet (fig. 50, 51) som visar att det vid sidan av den redan kända mursträckningen finns en markerad sträcka som avviker mot sydöst från den raka linjen. Om denna variant överhuvudtaget byggdes eller om kartan bara representerar ett planeringsunderlag av en mursträckning som aldrig verkställdes är svårt att bedöma utan vidare undersökningar. I georadardata finns inga belägg som tyder på att muren hade en krök och följde den avvikande riktningen mot sydöst. En kombination av argumenten under punkterna 2 och 3 verkar mest sannolikt. Detta betyder att rester av befästningsmuren kan finnas i sämre bevarandetillstånd i södra delen av undersökningsområdet. Det skulle vara intressant att undersöka punkt fyra närmare, t ex genom arkeologisk provschaktning. I den nordliga schaktet, grävt under den arkeologiska förundersökningen, påträffades grå, lerig jord på ungefär en meters djup (fig. 3) som, skulle kunna förklara signaldämpningen. På den nordvästra utsidan av befästningsmuren syns i norra delen av parkeringsplatsen reflektioner av lager som slutar mot Göta älv. I nordöstra hörnet av undersökningsområdet (fig. 10) syns i georadardata svaga spår av befästningsmuren vilken verkar göra en krök mot öster, precis som kan ses i det historiska kartmaterialet (fig ). I den sydligaste delen av undersökningsområdet syns inga tydliga spår av befästningsmuren eller en krök på befästningsmuren. Under Lilla Badstugatan finns inga kraftiga reflektioner av befästningmuren. Som tidigare omnämnts syns strukturer på djupskivorna mellan 60 och 110cm djup (fig ) i norra, nedre delen av parkeringsplatsen som kan tolkas som lämningar från byggnader eller källare, möjligtvis lämningar från fabriken Göteborgs Mekaniska Verkstad. Dessa strukturer består av kraftiga linjära reflektioner som ligger i samma orientering som Skeppsbron och Stora Badhusgatan (sydväst - nordöst). Dessutom syns i djupskivor på 50 cm till 90 cm djup (fig ) ett stark reflekterande skikt som är uppdelad genom ljusa linjära anomalier i nordväst sydöstlig riktning. Dessa uppdelningar är inte förorsakat av parkeringsplatsens indelningar i parkeringsfickor, som har samma orientering. Uppdelningarna dyker upp först på 40 cm djup och fortsätter dessutom under det område som är täckt med grus och som ligger mellan nedre och övre parkeringsplats. Det är inte möjligt att se strukturer i området som kan förklaras av en möjlig pålspärr eller en liknande struktur som finns avbildat i kartan från 1690 (fig. 15). Likaledes syns inga spår av sänkverket i georadardata. Detta resultat stämmer överens med resultaten från den arkeologiska förundersökningen. Det är tänkbart att rester av sänkverket har förstörts genom schaktningsarbete i samband med byggandet av fabriksbyggnaderna och källarna eller genom arbete i samband med förflyttning eller förstärkning av Skeppsbrons kajkanter. Det kan inte uteslutas att arkeologiskt intressanta strukturer kan finnas bevarade i djupare lager som på grund av markförhållanden inte kan genomlysas med georadarmetoden. Inga spår av skeppsvrak kan ses i georadardata. Också här gäller att strukturer som är täckt av lera kan missas med georadarmetoden på grund av lerans negativa påverkning av radarsignalens penetreringsförmågan. Sammanfattande tolkningsbilder av undersökningsresultaten är avbildat i figurer 45 till 49. Figur 45 visar en enkel tolkning av anomalierna i georadardata från olika djup. I figur 46 är strukturerna lagda ovanpå den kartbild som visar trafikkorsningen som tidigare fanns i området. Det är tydligt att ett flertal av strukturerna som syns i georadardata sammanfaller med den avbildade gatusträckningen och andra sentida konstruktioner som finns i kartan. Sådana georadaranomalier är av litet arkeologiskt intresse. Figur 47 visar en tolkning av de georadaranomalier som anses vara förorsakade av resterna av befästningsmuren som finns kvar i marken. Figur 48 visar de strukturer som med relativ stor säkerhet 14 Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron

17 är förorsakade av moderna ledningar (elledningar, vatten och avloppsrör). Ett flertal av dessa strukturer kan direkt knytas till brunnslock på markytan, som i vissa fall har inmätts på norra parkeringsplatsen och visas i kartan i figur 48. Figur 49 visar den sammanfattande tolkningsbilden av de strukturer som tydligt syns i georadardata. Sammanfattning av arkeologiska prospekteringsundersökningen Georadarundersökningen visar att befästningsmuren i norra delen av den nuvarande parkeringsplatsen är relativ välbevarad, med undantag för en genomskärning som gjorts för en avloppsledning och den del av muren som ligger under Lilla Badstugatan. Där finns strukturer i georadardata som antyder en krök på befästningsmuren i nordöstra hörnet av undersökningsområdet. Orientering och plats för de georadaranomalier som tolkats härstamma från befästningsmuren stämmer väl överens med det historiska kartmaterialet. I södra delen av undersökningsområdet finns inga tydliga spår av befästningsmuren, vilket kan förklaras på olika sätt. Antagligen beror detta på delvis begränsad georadarsignalpenetrering på grund av ett absorberande täckskikt i området och delvis på en möjligen sämre bevarandegrad av muren i området. Inga säkra spår av pålspärr, sänkverk eller skeppsvrak syntes i georadardata. Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 15

18 Referenser Bramstång C. (red.), Fästningen Göteborg Samlingar till stadens arkeologi. Riksantikvarieämbetet. Conyers L., Goodman D., Ground-penetrating radar: an introduction for archaeologists. Walnut Creek, Calif., AltaMira Press. David A., Geophysical survey in archaeological field evaluation, English Heritage, Research & Professional Services Guideline No 1. Gaffney C.F., Gater J., Revealing the buried past: geophysics for archaeologists. Tempus. Leckebusch J., Ground-penetrating Radar: A Modern Three-dimensional Prospection Method. Archaeological Prospection, 10, Neubauer W., GIS in Archaeology the Interface between Prospection and Excavation. Archaeological Prospection, 11, Neubauer W., Geophysikalische Prospektion in der Archäologie. Mitt. Anthrop. Ges. 120, Scollar I., Tabbagh A., Hesse A., Herzog I., Archaeological Prospecting And Remote Sensing. Cambridge University Press. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Undersökningstid: 1 oktober till 4 oktober år Projektgrupp: Anders Biwall, Immo Trinks Underkonsulter: Dipl. Ing. Alois Eder-Hinterleitner, Archeo Prospections, Wien. Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V. Dokumentationshandlingar förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm. 16 Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron

19 Figur 12. Flygfoto av undersökningsområdet. Källa:Lantmäteriet. Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 17

20 Antagit sträckning av befästningsmuren Befästningsmur (utgrävt) Utgrävningsschakt Figur 13. Flygfoto av undersökningsområdet med arkeologiska förundersökningsschakt och den påträffade muren markerad. 18 Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron

21 Georadar undersökningsyta Figur 14. Flygfoto av undersökningsområdet med undersökningsytan markerad. Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 19

22 Figur 15. Karta från år Källa: Fästningen Göteborg. Red. Carina Bramstång. Riksantikvarieämbetet Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron

23 Figur 16. Karta från år Källa: Fästningen Göteborg. Red. Carina Bramstång. Riksantikvarieämbetet Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 21

24 Figur 17. Karta från år Källa: Fästningen Göteborg. Red. Carina Bramstång. Riksantikvarieämbetet Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron

25 Figur 18. Karta från år Källa: Fästningen Göteborg. Red. Carina Bramstång. Riksantikvarieämbetet Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 23

26 Grusytor Georadar undersökningsyta Figur 19. Karta som visar undersökningsområdet och grusytor. 24 Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron

27 Grusytor Figur 20. Georadardjupskiva 0-10 cm djup. Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 25

28 Grusytor Figur 21. Georadardjupskiva cm djup. 26 Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron

29 Grusytor Figur 22. Georadardjupskiva cm djup. Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 27

30 Grusytor Figur 23. Georadardjupskiva cm djup. 28 Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron

31 Grusytor Figur 24. Georadardjupskiva cm djup. Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 29

32 Grusytor Figur 25. Georadardjupskiva cm djup. 30 Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron

33 Grusytor Figur 26. Georadardjupskiva cm djup. Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 31

34 Grusytor Figur 27. Georadardjupskiva cm djup. 32 Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron

35 Grusytor Figur 28. Georadardjupskiva cm djup. Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 33

36 Grusytor Figur 29. Georadardjupskiva cm djup. 34 Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron

37 Grusytor Figur 30. Georadardjupskiva cm djup. Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 35

38 Grusytor Figur 31. Georadardjupskiva cm djup. 36 Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron

39 Grusytor Figur 32. Georadardjupskiva cm djup. Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 37

40 Grusytor Figur 33. Georadardjupskiva cm djup. 38 Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron

41 Grusytor Figur 34. Georadardjupskiva cm djup. Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 39

42 Grusytor Figur 35. Georadardjupskiva cm djup. 40 Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron

43 Grusytor Figur 36. Georadardjupskiva cm djup. Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 41

44 Grusytor Figur 37. Georadardjupskiva cm djup. 42 Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron

45 Grusytor Figur 38. Georadardjupskiva cm djup. Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 43

46 Grusytor Figur 39. Georadardjupskiva cm djup. 44 Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron

47 Grusytor Figur 40. Georadardjupskiva cm djup. Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 45

48 Grusytor Figur 41. Georadardjupskiva cm djup. 46 Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron

49 Grusytor Figur 42. Georadardjupskiva cm djup. Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 47

50 Grusytor Figur 43. Georadardjupskiva cm djup. 48 Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron

51 Grusytor Figur 44. Georadardjupskiva cm djup. Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 49

52 Georadar anomalier Grusytor Georadar undersökningsytan Figur 45. Tolkning av anomalier i georadardata från alla djupskikt. 50 Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron

53 Georadar anomalier Georadar undersökningsytan Figur 46. Georadaranomalier på karta med trafikkorsningen i bakgrund. Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 51

54 Befästningsmuren (tolkning av georadar datan) Möjliga spår av befästningsmuren Georadar undersökningsytan Figur 47. Tolkning av georadaranomalier som anses vara orsakade av befästningsmuren. 52 Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron

55 "/ "/ "/"/ "/ "/ "/"/ "/ "/ "/ "/ "/ "/ "/ Brunnslock Ledningar eller rör Georadar undersökningsytan Figur 48. Tolkning av ledningar (vatten, avlopp eller el). I norra delen är även brunnslocken markerade. Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 53

56 "/ "/ "/"/ "/ "/ "/"/ "/ "/ "/ "/ "/ "/ Befästningsmuren (tolkning av georadar datan) Möjliga spår av befästningsmuren Georadar anomalier Befästningsmuren (utgrävt) Utgrävningsschakt "/ Brunnslock Ledningar eller rör Grusytor Georadar undersökningsytan Figur 49. Sammanfattande tolkningsbild. 54 Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron

57 Figur 50. Karta som visar en avvikelse mot söder i befästningsmurens sträckning. Källa: Fästningen Göteborg. Red. Carina Bramstång. Riksantikvarieämbetet Georadar undersökningsytan Figur 51. Samma karta som i fig. 50 med undersökningsområdet och grusytorna markerade. Arkeologisk prospektering Göteborg Skeppsbron 55