RikSDAgens årsbok 2012/13

RikSDAgens årsbok 2012/13

RikSDAgens Årsbok 2012/13 Årsboken kan beställas kostnadsfritt via riksdagens webbplats www.riksdagen.se eller från Riksdagens tryckeriexpedition 100 12 Stockholm E-post: ordermottagningen@riksdagen.se Telefon: 08-786 58 10 Fax: 08-786 61 76 Sveriges riksdag Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser Allmänhetens entré, Riksgatan 3 Riksdagsbiblioteket, Storkyrkobrinken 7 A Telefon Växel 08-786 40 00 Frågor om riksdagen 020-349 000 E-post riksdagsinformation@riksdagen.se

Riksdagens årsbok 2012/13

Riksdagens årsbok 2012/13 Redaktion: Riksdagsförvaltningens informationsenhet Text: Riksdagsförvaltningen svarar för texten där inget annat anges Riksdagspartiernas kanslier har bidragit med texter om partierna Utskottskanslierna har granskat riksdagsbesluten i korthet Grafisk form och produktion: Riksdagsförvaltningens informationsenhet Tryck: Riksdagens interntryckeri ISSN: 0346-5470 ISBN: 978-91-86673-39-0

Förord I Riksdagens årsbok ser vi tillbaka på riksdagsåret som gått. Under vinjetten Röster i debatten har två politiska reportrar intervjuat riksdagsledamöter från de åtta riksdagspartierna. Ledamöterna lyfter fram budget, försvar, integration och skola som viktiga debattämnen under förra riksmötet. I avsnitten Debatter och Öppna utfrågningar listas de ämnen som togs upp under riksmötet. Årsboksredaktionen ställer följande tre frågor till riksdagspartierna. Vilka var de viktigaste besluten? Vilka händelser är värda att lyftas fram? Vad kommer partierna att driva för frågor under 2013/14? Vad de svarade kan du läsa i avsnittet Riksdagspartiernas arbetsår. Varje år tar riksdagen emot många utländska delegationer. Riksdagsledamöter besöker världens alla hörn inom ramen för arbetet i utskotten. I Glimtar ur talmannens dagbok får du en inblick i det internationella utbytet. I avsnittet Riksdagens internationella arbete listas några huvudfrågor för de sex parlamentariska församlingar som riksdagen samverkar med. EU är idag en del av riksdagsledamöters vardag. Läs om EU-frågorna i riksdagen och om hur vissa lagförslag från EU prövas. Sedan några år tillbaka står det i grundlagen att riksdagen ska följa upp sina beslut. Riksdagen väljer vilka beslut som ska följas upp och med vilken metod. I det nya avsnittet Riksdagen beslutar och följer upp beskrivs hur det kan gå till. Ett beslut om barnförsäkringar används som exempel. Mer än halva årsboken upptas av Beslut i korthet, alltså alla beslut som riksdagen fattade under riksmötet 2012/13 i kortform. I avsnittet Hitta bland besluten listas sökord med hänvisningar till beslut i frågan. När jag själv tänker tillbaka på riksmötet som gått minns jag särskilt riksdagens utvecklingssamarbete med Moldaviens parlament. Det är en del av riksdagens internationella demokratifrämjande arbete. Jag tänker även på Öppet hus som hölls i mars i år. Då fick allmänheten möjlighet att ställa frågor direkt till ledamöterna under frågestunden i kammaren. Våra yngsta besökare fick prova på att rösta i mini-riksdagen. Men självklart är riksdagen öppen för allmänheten året runt. Du kan följa debatterna direkt i kammaren eller på webbplatsen eller följa med på en guidad visning. Stockholm i november 2013 Per Westerberg, riksdagens talman Foto: Melker Dahlstrand

Förkortningar C FP KD M MP S SD V AU CU FiU FöU JuU KU KrU MJU NU SkU SfU SoU TU UbU UU UFöU EUN Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Moderata samlingspartiet Miljöpartiet de gröna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet arbetsmarknadsutskottet civilutskottet finansutskottet försvarsutskottet justitieutskottet konstitutionsutskottet kulturutskottet miljö- och jordbruksutskottet näringsutskottet skatteutskottet socialförsäkringsutskottet socialutskottet trafikutskottet utbildningsutskottet utrikesutskottet sammansatta utrikes- och försvarsutskottet EU-nämnden EES EG ER ESV EU JO kom NR OSSE RB RFR RJ RRS RS SOU URF Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Europeiska gemenskapen Europarådet Ekonomistyrningsverket Europeiska unionen Justitieombudsmännen (Riksdagens ombudsmän) Dokument från EU-kommissionen Nordiska rådet Oorganisationen för säkerhet och samarbete i Europa Riksbanken Rapporter från riksdagen Riksbankens Jubileumsfond Riksrevisionens styrelse Riksdagsstyrelsen Statens offentliga utredningar Utredningar från Riksdagsförvaltningen

Innehåll Perspektiv på året som gått Lugnet före valstormen...8 Riksdagspartiernas arbetsår... 19 Glimtar ur talmannens dagbok... 38 arbetet i riksdagen Beslut i riksdagsstyrelsen... 44 Statens budget...46 EU-frågorna i riksdagen... 48 Riksdagens internationella arbete... 52 Riksdagen beslutar och följer upp... 55 Siffror om val... 58 debatter och beslut Debatter... 68 Öppna utfrågningar... 70 Siffror om kammarens arbete... 74 Beslut i korthet... 76 Hitta bland besluten... 173

September Oktober November December Februari Januari Mars April Maj Juni Juli Augusti

Perspektiv på året som gått INNEHÅLL Röster i debatten Lugnet före valstormen... 8 Riksdagspartiernas arbetsår...19 Glimtar ur talmannens dagbok...38

8 Röster i debatten riksdagens årsbok 2012/13 Lugnet före valstormen Av Anita Kratz och Cecilia Garme I stiltjen mellan valen kommer de djupaste politiska instinkterna upp till ytan. Därför blev budgetprognoser och oro för Ryssland två stora samtalsämnen under riksdagsåret. Foto: Leif Hansen Foto: miriam klyvare Anita Kratz och Cecilia Garme Ett mellanvalsår, säger riksdagsledamöterna om riksdagsåret 2012/13. Ganska lugnt. När oppositionspartierna (S, MP, V och SD) blickar tillbaka tycker de sig veta varför. Regeringen har inte levererat så många förslag, det var inte så många stora propositioner. Utskotten fick ställa in flera sammanträden för att det inte har funnits ärenden, säger Marie Granlund (S). Oppositionspartiernas ledamöter är också irriterade på att statsråden dröjde med att debattera frågor som ställdes i interpellationer. Mer än hälften besvarades för sent. Finansminister Anders Borg (M) svarade för sent på hela 9 av 10 interpellationer. Leif Jakobsson (S) är vice ordförande i skatteutskottet och säger till Svenska Dagbladet att finansministern har satt senfärdigheten i system. Talmannen borde ingripa. Interpellationsinstrumentet är en viktig del av riksdagens kontrollmakt. Alliansregeringen är i minoritet i riksdagen, vilket hade kunnat leda till en hel del politisk dramatik med betydelsefulla uppgörelser i utskottsarbetet. Men Sverigedemokraterna (SD) har inte skapat samma turbulens som Ny demokrati gjorde under åren 1991 94 då de hade samma roll som SD har i dag vågmästare mellan de två politiska blocken. Som oppositionspartierna ser det stödjer Sverige demokraterna nästan alltid regeringen. Men det stämmer inte, anser SD:s Richard Jomshof. Vi har hållit med regeringen endast till 54 procent. Vi Dessa åtta ledamöter har intervjuats. Regeringspartierna: Hanif Bali (M), Barbro Westerholm (FP), Staffan Danielsson (C) och Désirée Pethrus (KD). Oppositionspartierna: Marie Granlund (S), Per Bolund (MP), Richard Jomshof (SD) och Siv Holma (V).

riksdagens årsbok 2012/13 Röster i debatten 9 bad riksdagens utredningstjänst kolla det, säger Richard Jomshof. Men om man i stället tittar på vågmästarsituationerna då en enad Allians har stått mot en enad, rödgrön front har SD röstat med Alliansen i 84 procent av fallen. Richard Jomshof tycker ändå inte att det kan beskrivas som att SD står på regeringens sida. Han står fast vid att det intressanta i sammanhanget är hur SD ställer sig till regeringens samtliga förslag. Han menar att det inte är någon poäng med att fälla regeringen för fällandets skull och fortsätter: Vi har sympatisörer som tycker att vi ska utnyttja vår vågmästarposition mer. Men som vår partiledare Jimmie Åkesson säger, vi är inte här för att bråka. Vi vill ju så småningom sitta i en regering eller vara ett aktivt stödparti. För att ha en chans att nå dit måste vi visa att vi tar ansvar. Centerpartiets Staffan Danielsson försöker sammanfatta det parlamentariska läget: Ingen förhandlar med SD, fast oppositionen gärna anpassar sina förslag om stöd kan erhållas. De finns ju där som vågmästare, vare sig de röstar med regeringen eller med de rödgröna. Men lägger de ned sina röster så vinner regeringen. Prognosmiss och överskottsbråk... Den stormiga världsekonomin är ett stående preludium i riksdagens budgetdebatter. När finansminister Anders Borg (M) lade fram sin sjunde budgetproposition den 20 september 2012 pekade han än en gång på betydande risker för nya orosvågor. Det handlade inte bara om euroområdet, med Grekland och Spanien som de mörkaste oroshärdarna. Det gällde hela världen. Skulder och överinvesteringar gör att varken Kina eller USA kan utgöra draglok för Europa. Vi är i ett osäkert läge. Vi har fem eller sex år av kris och möjligen ett sjunde Debatten i riksdagen om statsbudgeten ska just börja i september 2012. Finansminister Anders Borg växlar några ord i sista minuten med statsminister Fredrik Reinfeldt (M). I bakgrunden utbildningsminister Jan Björklund (FP). år innan vi kan se en tydlig återhämtning, varnade finansministern. Men Sverige har visat stor stryktålighet och uppvisar bland de starkaste offentliga finanserna i Europa, betonade Anders Borg. Frågan var hur denna unika situation skulle utnyttjas. Han gav själv svaret: investeringar. Budgetens huvudbudskap gällde infrastruktursatsningar och forskning. Till detta kom en bolagsskattesänkning, den största sedan 90 talets skattereform, för att göra det kraftigt mer lönsamt att investera i Sverige. Det totala reformutrymmet beräknades till 23 miljarder kronor. Vi är försiktiga, vi är ansvarsfulla, och vi har säkerhetsmarginaler, sammanfattade Anders Borg. Foto: melker dahlstrand

10 Röster i debatten riksdagens årsbok 2012/13 Foto: melker dahlstrand Finansminister Anders Borg (M) försvarar statsbudgeten (stora bilden). Per Bolund (MP) menar att förslaget är baserat på glädjekalkyler (lilla bilden överst). Fredrik Olovsson (S) ifrågasätter regeringens förmåga att sköta landet. Men kunde budgeten verkligen beskrivas som försiktig? Det tyckte inte oppositionspartierna. Fredrik Olovsson som förde Socialdemokraternas talan i budgetdebatten angrep regeringen hårt i den grundläggande frågan om det finanspolitiska ramverket och indirekt regeringens förmåga att sköta landet. Regeringen möter inte överskottsmålet, sa Fredrik Olovsson och svingade en vass yxa: Ekonomistyrningsverket konstaterade för två veckor sedan att det inte finns utrymme för regeringens reformer. En annan sida av saken är utsikterna för svensk ekonomi, vilket var Miljöpartiets främsta angreppspunkt i samma debatt. Regeringen höll sig med glädjekalkyler, menade partiets ekonomisk-politiske talesperson Per Bolund: För 2014 ligger ni mer än 1 procent högre i bnp-prognos än övriga bedömare 1 ½ procent högre än regeringens egen bank, Nordea. Frågan är varför finansministern gör en helt annan bedömning av ekonomin framöver än de myndigheter han själv har tillsatt för att följa ekonomisk utveckling. Ett år senare vidhåller Per Bolund kritiken, när vi möter honom i finansutskottets sessionssal, där riksdagstryck från de senaste 80 åren omger ledamöterna. Först stod finansministern hårt fast vid sin linje, men efter ett tag kröp han till korset. I december gjorde regeringen en ny prognos som låg mer i linje med vad andra trodde. Nedskrivningen för 2013 års tillväxt blev då mycket kraftig. Från 2,7 procent i budgetpropositionen i september 2012 till 1,1 procent tre månader senare. Jag tror att den samlade kritiken om att regeringen inte var i fas med utvecklingen gav upphov till en osäkerhet, känslan av att regeringen inte hade koll på situationen. Jag tror att det var det som framkallade en ändring i

riksdagens årsbok 2012/13 Röster i debatten 11 Foto: melker dahlstrand regeringens bedömning. Självklart hade vi i oppositionen en del i det, säger Per Bolund idag. Livlig debatt om prognoser och arbetslöshetssiffror i regeringens vårbudget i april 2013. Anders Sellström (KD) och finansutskottets ordförande Anna Kinberg Batra (M) tar en välbehövlig paus. och fortsatta siffergräl Regeringens reträtt berövade oppositionspartierna ett argument när det var dags att lägga fram den ekonomiska vårpropositionen den 15 april. Men höstens prognosgräl fick ändå ett efterspel. När finansutskottet i slutet av maj hade en öppen utfrågning om Finanspolitiska rådets årliga rapport i riksdagens förstakammarsal hamnade prognoserna och överskottsmålet återigen i fokus. Rådets ordförande professor Lars Jonung, som inledningsvis beskrev rådets roll som finanspolitisk vakthund, var mycket tydlig: Under 2012 har finansministern haft en benägenhet att presentera prognoser som ligger klart över övrigas prognoser. Under 2013 har till synes en viss, inte tillnyktring, men kanske ökad realism, träffat regeringens prognoser. Vi drar slutsatsen att budgetpropositionen för 2013 byggde på en alltför optimistisk prognos, sa Lars Jonung som också hissade röd flagg i frågan om överskottsmålet: Det finanspolitiska rådet anser att det klart föreligger en avvikelse från överskottsmålet hur vi än räknar. Finansminister Anders Borg (M) sade sig dela många av rådets slutsatser angående prognoser prognoser är till exempel ofta osäkra men försvarade samtidigt politiken. Man kan ställa frågan om vi har fört en alltför expansiv finanspolitik i Sverige och om vi nu bör strama åt den. Mitt svar på båda de frågorna är nej. Och oron för överskottsmålet delade han inte. Vi bör använda den trovärdighet vi har för att långsamt komma tillbaka till överskott på 1 procent, var Anders Borgs besked. Andra omstridda ekonomiska siffror gällde arbetslösheten. När det blev dags för kammardebatt om vårbudgeten den 19 juni lyfte Per Bolund (MP) fram ungdomarna. Risken är att ungdomar försvinner bort från arbetsmarknaden och aldrig får ett jobb. Och många tvingas vara kvar i studier längre än de vill. Vi behöver bättre insatser. Fredrik Olovsson (S), vice ordförande i finansutskottet, var inne på samma spår och drog de senaste siffrorna: Ungdomsarbetslösheten är högre än när regeringen tillträdde och biter sig fast på mycket höga nivåer. Över 40 000 unga har varit utan arbete i mer än sex månader. Ordföranden i finansutskottet, Anna Kinberg Batra (M) tyckte dock inte att Socialdemokraterna hade rätt medicin. Hon pekade på en ort som var välkänd för socialdemokrater. Låt oss titta på ett konkret exempel i Katrineholm. Där finns fiket Sultan som har sju heltidsanställda unga och sex till som jobbar helg. Era fördubblade arbetsgivaravgifter skulle öka Sultans utgifter med ungefär en årslön för en heltidsanställd ungdom. På vilket sätt ger det Ka

12 Röster i debatten riksdagens årsbok 2012/13 Foto: ROBIN HALDERT/TT trineholms unga framtidstro, och vilka effekter får det på jobben, Fredrik Olovsson? Maratondebatt om järnvägstrafiken Regeringens budgetsatsning på järnväg hängde ihop med infrastrukturpropositionen som regeringen lade fram hösten 2012. Totalt handlade det om satsningar på 522 miljarder kronor under åren 2014 2025, bland annat i Norrland. En milstolpe för vänsterpartisten, norrbottningen och riksdagsveteranen Siv Holma. Men hon var inte nöjd processerna går för långsamt tycker hon. Det måste vara alla partiers ansvar som står bakom detta beslut att också gör sitt yttersta för att förkorta tidsaspekten för att så fort som möjligt få järnvägen på plats, sa Siv Holma (V) i den mer än fem timmar långa riksdagsdebatten på luciadagen 2012. Anklagelserna haglade från båda sidor. Trafikutskot Järnvägstrafiken kom på dagordningen när regeringen presenterade sin infrastrukturproposition hösten 2012. Underhållet är eftersatt, menar Anders Yngman (S), trafikutskottet ordförande. Här talar han och Magdalena Andersson (S) för satsningar på banor för snabba tåg. tets ordförande Anders Ygeman (S) ansåg att regeringen inte mäktar med nödvändigt underhåll och inte klarar de investeringar som krävs. Han fick svar på tal av vice ordförande Jan-Evert Rådhström (M): Vi ser tydligt att alliansregeringen med kraft åtgärdar decennier av misskötsel från en tidigare S-ledd politik. Debatten handlade till stor del om banavgifterna, som regeringen ville höja så att de bidrar till att finansiera järnvägens underhåll. Oppositionspartierna ville inte höja avgifterna förrän kvaliteten på järnvägstrafiken blir bättre och innan det finns ett rättvist konkurrensförhållande mellan olika transportslag. Regeringen uppmanades också av riksdagen att tillsätta en utredning som ska se över järnvägens organisation. Och så blev det. Utredningen ser jag som en vändpunkt, att även de som hyllar avregleringen kan ta en time out och se om det blev så bra som de önskade sig, säger Siv Holma när vi träffar henne i riksdagens café tio månader senare. Men en annan utredning gladde henne ännu mer. Ett enigt trafikutskott begärde att regeringen snabbutreder en järnvägsförbindelse mellan Kaunisvaara och Svappavaara. Gruvboomen är nyckeln till att man förstår att det behövs. Jag uppfattar det som något historiskt. Alla åtta partier pekar med hela handen. Oavsett vilken majoritet som kommer efter valet 2014 hoppas jag att det ska ge något konkret. Men då har Siv Holma efter 16 år lämnat riksdagen. Hon kandiderar inte i valet 2014. Enveckasförsvaret Den försvarspolitiskt heta bomben briserade dagen före nyårsafton. I en intervju med Svenska Dagbladet konstaterade ÖB Sverker Göranson att Sverige inte klarar att försvara sig mot ett militärt angrepp:

riksdagens årsbok 2012/13 Röster i debatten 13 Foto: kajsa kax Foto: NATO Vilken inriktning ska försvaret ha? Frågan debatteras i riksdagen i mitten av februari 2013. Innan dess har försvarsminister Karin Enström (M) diskuterat frågan med Anders Fogh Rasmussen, Natos generalsekreterare, på konferens i Sälen. Vi talar om ungefär en vecka på egen hand. Några dagar senare bekräftades bilden av försvarsminister Karin Enström (M). Det är rimligt om man jämför med hur hotbilden ser ut och hur det ser ut i våra grannländer, de har ungefär den typen av förmåga, sa hon till Dagens Nyheter. ÖB menade att Sverige vid ett anfall kunde hoppas på solidaritet från Nato. På samma sätt som Sverige skulle ställa upp och skydda grannen och Natolandet Norge. Men några garantier finns förstås inte för ett alliansfritt land som Sverige. Desirée Pethrus (KD), ledamot i bland annat utrikesutskottet, minns dramatiken. Vi träffar henne i Templum, samlingslokalen på våning 4 i riksdagshuset dit Desirée Pethrus ofta tar utländska delegationer. Många vet inte att säkerhetspolitiken är vårt bord. Försvarsutskottet kan egentligen bara berätta vad vi har för resurser. Det är utrikesutskottet som håller i alla kontakter när det gäller främmande makt. Debatten om försvaret har förts intensivt både i och utanför riksdagen efter omläggningen från invasionsförsvar till insatsförsvar. Kritiken har gällt trovärdigheten i den nya försvarsstrategin med återkommande varningar från ÖB om att pengarna inte kommer att räcka. Insatsförsvaret ska vara fullt genomfört 2019, och det är då Sverige kan gå förlorat på sju dagar, enligt ÖB. På Folk och Försvars årliga konferens i Sälen i mitten av januari 2013 var debatten het. Både i korridorsnacket och på agendan. Jag tror att många var förvånade över uppgiften att försvaret bara kunde hålla en vecka, säger Desirée Pethrus. Anders Fogh Rasmussen, Natos generalsekreterare, deltog i Sälen. Han sa att Sverige inte kan förvänta sig hjälp utan att vara med i Nato. När man frågar Désirée Pethrus om vem som skulle bistå Sverige i händelse av angrepp säger hon så här: Sverige skulle aldrig ensamt bli angripet, utan angreppet skulle inbegripa våra grannländer som är med i Nato.

14 Röster i debatten riksdagens årsbok 2012/13 Därmed skulle Nato involveras automatiskt. Och Sverige har ett bra partnerskap med Nato. Vi deltar idag i Natoövningar men också i insatser, som Afghanistan och tidigare i Libyen, och är en av Natos bästa partners. Jag har därför svårt att tro att vi inte skulle få understöd i ett utsatt läge. Oron fick åter bränsle i slutet av april när ett ryskt spaningsplan flög in mellan Öland och Gotland mitt under en stor, svensk militärövning. Under hela riksdagsåret arbetade den parlamentariskt sammansatta försvarsberedningen med sin säkerhetspolitiska rapport, den första i en rad av omfattande analyser som ska ligga till grund för 2015 års försvarsbeslut. Rapporten presenterades den 31 maj av ordföranden Cecilia Widegren (M) med orden: Idag har vi lagt partipolitiken och partispelet bakom oss. Vi har samverkat för att bygga en gemensam grund för skyddet av nationens intresse. Men Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna ställde sig utanför. En av Försvarsberedningens ledamöter är Staffan Danielsson (C). I rapporten tryckte vi på den oroande utvecklingen i Ryssland, och det var bra att vi kunde enas. Om man grovt delar in partierna i hökar och duvor vad gäller hot från Ryssland är S, SD, KD och FP mera hökar medan M, C, MP och V är mera duvor. Det vill säga, att duvor är lite mindre oroliga för eventuellt hot från Ryssland. Torbjörn Björlund, vänsterpartistisk ledamot i Försvarsberedningen, en duva med Staffan Danielssons terminologi, är starkt kritisk till försvarets samarbete med Nato och EU. Idag finns det inga militära hot mot Sverige, slog han fast i en avvikande mening till den säkerhetspolitiska rapporten. Riksdagsledamoten Richard Jomshof påpekar att hans parti SD vill återinföra den allmänna värnplikten. Det är många äldre moderater som kommer till oss på grund av försvarsfrågorna. Richard Jomshofs eget intresse för försvarsfrågor är uppenbart. På ett skåp i hans arbetsrum i ledamotshuset ligger strategispelet Axis & Allies, Europe 1940 väl synligt. Skolan en fråga att spegla sig i Det är något speciellt med skolan. I protokollen från riksdagens kammare kan man se gnistorna slå upp när personliga erfarenheter möter kritik från politiska motståndare. I en debatt den 19 juni, begärd av Socialdemokraterna, rev utbildningsministern bildligt talat av sig kläderna. Herr talman! Jag är född i ett textilarbetarhem. Jag är den förste i min släkt som gick i skolan längre än man var tvungen att göra. I mitt textilindustrisamhälle fanns ingen studietradition. Jag hade inte stått här idag utan lärare med höga krav, engagemang, auktoritet och respekt, inledde Jan Björklund (FP) sitt svar på angreppet från Ibrahim Baylan (S). 2012/13 var ett år när skoldebatterna skulle ha kunnat vara lugnare. Den stora reformvågen var över. Men Baylan hade hänvisat till Skolverkets lägesbedömning från den 2 maj 2013 som visade att jämlikheten i den svenska skolan har minskat. Och den var bara en i en lång rad undersökningar som dokumenterade skolans problem. Skolsystemet kompenserar inte längre för sociala skillnader. Snarare cementeras dessa i den svenska skolan, sa Baylan. Oppositionspartiernas invändningar bet inte på Jan Björklund. Han ansåg att reformerna började få effekt och slog hårt mot Socialdemokraterna: Den historiska skulden är stor hos dem som sade sig

riksdagens årsbok 2012/13 Röster i debatten 15 Foto melker dahlstrand företräda arbetarklassen men som svek arbetarklassens barn. Det var den andra av de två aktuella debatter som Socialdemokraterna begärde under året, båda handlade om skolan. En fullt medveten strategi, enligt Marie Granlund (S). Det har ju varit en stor debatt om att resultaten har försämrats. Vi måste koncentrera oss på det absolut viktigaste när vi begär en aktuell debatt. Skolan är så pass viktig. Och när det bara går åt fel håll måste vi skapa opinion. Marie Granlund tar emot i Andrakammarsalen. Här togs de flesta av 1900-talets viktiga reformbeslut, inklusive införandet av enhetsskolan 1962. Idag håller den socialdemokratiska riksdagsgruppen sina gruppmöten här varje tisdag. Då och då tänker jag på historiens vingslag när jag är härinne. Det är en lokal som har burit många diskussioner och ställningstaganden, säger Marie Granlund. Andrakammarsalen är en given hållplats för alla grupper som guidas runt i riksdagen. I dunklet på läktaren skymtar de kraftfulla blå väggmålningarna av konstnären Axel Törneman. En rundmålning av svenskt arbetsliv som det såg ut vid 1900-talets början. Bilderna speglar Sverige och det är så fint. Riksdagen ska ju spegla hela befolkningen, säger Marie Granlund. Den 6 november debatterade riksdagen Sjunkande andel elever som väljer gymnasieskolans yrkesprogram. Frågan var egentligen inte ny. I den reformerade gymnasieskolan, Gy11, hade yrkesprogrammen, 12 stycken, inte Skolan debatteras på begäran av Socialdemokraterna. Ibrahim Baylan (S) hävdar att skolan cementerar skillnader men Jan Björklund (FP) menar att olika reformer börjar få effekt (översta bilden). Tre oppositionspolitiker i samspråk. Från vänster Agneta Luttropp (MP), Rossana Dinamarca (V) och Ibrahim Baylan (S). I talarstolen (från vänster) Ulrika Carlsson (C), Richard Jomshof (SD) och Yvonne Andersson (KD).

16 Röster i debatten riksdagens årsbok 2012/13 gett eleverna allmän högskolebehörighet. Efter en storm av protester införde regeringen möjligheten. Men budskapet om förändringen nådde inte ut till eleverna. Tvärtemot regeringens intentioner minskade antalet sökande till yrkesprogrammen. Vi ser i årets antagning att detta inte nämnvärt har förändrats. Om något har det kanske till och med försämrats, sa Ibrahim Baylan (S) i debatten. När skolan debatteras hänvisar ledamöterna ofta till egna erfarenheter. Själv tillhör jag dem som inte kan bli hantverkare. Det finns det många som kan stryka under. Det är inget fel i det. Det är väl bra att vi är olika, sa sverigedemokraten Richard Jomshof vid ett tillfälle under året.. Medan vänsterpartisten Rossana Dinamarca berättade om hur hon först velat bli läkare, sedan journalist, därefter blivit skoltrött, och slutligen ändå utbildat sig till journalist men efter en vända på komvux landat på lärarutbildningen. Att i 15 16-årsåldern veta vad man ska bli är svårt, och skolsystemet måste ge eleverna utrymme både att förändras och att drömma, var hennes ledmotiv. Vart livsbanan sedan tar en kan man ändå aldrig veta. Min mamma jobbade på Saab i 36 år innan det gick i konkurs. Nu går hon en omvårdnadsutbildning. Saker händer i livet. Därför är det viktigt med en utbildningspolitik som håller dörrar öppna och erbjuder flera möjligheter, sa Rossana Dinamarca. Starka känslor var det också när läx-rut debatterades den 5 december. Tonläget blev så högt att Maria Abrahamsson (M) kommenterade det: Idag mullrar klasskampsretoriken här i kammaren. Man skulle kunna tro att en smärre revolution står för dörren, att de röda fanorna smattrar och klackjärnen skär gnistor i gruset upp till kamp, bröder! Så märkligt. Förslaget att tillåta avdrag för läxhjälp som en hushållsnära tjänst gick igenom. Husbykravaller På söndagskvällen den 19 maj satte 50 60 ungdomar i Husby bilar i brand och kastade sten mot polisen. Det var början på flera dagars upplopp i Stockholmsförorten som kom att uppmärksammas i stora delar av världen. På en träff med riksdagsjournalisterna den 21 maj kommenterade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) händelserna: Vi har grupper av unga män som tror att man kan och bör med våld förändra samhället. Låt oss vara tydliga. Detta är inte okej. Vi kan inte låta våldet styra. När statsministern ytterligare några dagar senare hade sin frågestund i riksdagen hade SD:s partiordförande Jimmie Åkesson en fråga: Hur långt, Fredrik Reinfeldt, ska det behöva gå innan ni inser att er ansvarslösa mångkulturalistiska splittringspolitik får den här sortens konsekvenser? Statsministern gick till hårt motangrepp. Men hjältarna, Jimmie Åkesson, är de du försöker profitera på. Det är människorna som bor i dessa områden, och som är de största brottsoffren, som nu är den bäst verkande medicinen för att skapa lugn. Mina hjältar är de du vill göra till fiender. Där går skiljelinjen i svensk politik, sa statsministern. Men SD ville ha längre diskussion än vad statsmi nisterns frågestund tillät och begärde av talmannen att få en aktuell debatt. Den hölls i plenisalen 31 maj. Nu deltog justitieminister Beatrice Ask (M), men det var fel statsråd tyckte Jimmie Åkesson. Brotten är bara symtom på de djupare problem som vi ser och som debatten verkligen bör handla om. Beatrice Ask summerade följderna av händelserna i Husby: 46 gripna varav 18 blev anhållna, en blev häk

riksdagens årsbok 2012/13 Röster i debatten 17 Foto: claudio bresciani/tt Vid en pressträff i riksdagen i slutet av maj 2013 kommenterar statsminister Fredrik Reinfeldt (M) oroligheterna i förorten Husby utanför Stockholm. tad och en omhändertagen enligt lagen om vård av unga (LVU). 35 personer omhändertogs tillfälligt med anledning av ordningsstörningar. Justitieministern höll med om att det behövs insatser utöver resurser till polis och kommun: Regeringens politik för att få fler människor i arbete, bryta bidragsberoende och få människor som kommer hit från andra länder att känna att de har en plats i Sverige är en viktig del. Att främja integration Kammarfoajén utanför plenisalen har perspektivfönster ut mot Stockholms vatten. Där på en bänk sitter i regel Hanif Bali (M), oftast försjunken över sin bärbara dator medan ledamöter och journalister rör sig omkring honom. Han tycker att arbetsrummet i ledamotshuset känns instängt. Det är nog en generationsfråga. Jag måste jobba bland människor i rörelse. Han är ledamot i arbetsmarknadsutskottet där han i första hand driver integrationsfrågor. Men Hanif Bali deltog inte i debatten om oroligheterna i förorterna. Han har svårt att se poängen. Ja, överhuvudtaget med det sätt som migrationsfrågor diskuteras. Det blir väldigt lulligt. Svenska politiker har en styrka, vi är i regel extremt konkreta och sakliga. Det är kronor och ören i tabeller med olika alternativ. Men när det kommer till integrationsfrågor blir alla så flummiga; vi ska se varandra, vi ska mötas halvvägs och vi ska äta kryddstark mat i Folkets hus, säger han. Hanif Bali satsar i stället på de riksdagsdebatter som kan leda till konkreta beslut. Han försöker få gehör i Regeringskansliet och uppmärksamhet i medierna. Den fråga han nu jobbar mest med är att försöka ändra försörjningsstödet, eller som det hette tidigare socialbidraget, så att det lönar sig bättre att ta ett arbete när ett sådant finns. Just detta fick han tillfälle att ta upp i debatten när ledamöterna i december skulle klubba 2013 års budget för integration och jämställdhet. Om en vuxen i en vanlig familj med två barn och två vuxna blir erbjuden ett heltidsarbete går familjen back på att ta jobbet, sa Hanif Bali. Han menar att ett skäl till att se över försörjningsstödet är att hela 67 procent av dem som har haft stödet under lång tid är utrikes födda. Det säger en del, menar han, om incitamentet att ta ett jobb. Det lönar sig helt enkelt inte. Riksdagen beslutade om 10,5 miljarder kronor till integration och jämställdhet för 2013. Av dessa går 4,8 miljarder kronor till kommunernas flyktingmottagande. Dessutom ska fler nyanlända invandrare få stöd för att snabbare få ett jobb.

18 Röster i debatten riksdagens årsbok 2012/13 De årsrika Onsdagen den 7 november 2012 bjöd Barbro Westerholm (FP) sin riksdagsgrupp på champagne. Hon hade tidigare på dagen deltagit i debatten inför ett beslut om ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering. Vi har sett hur inte bara årsrika människor utan också ungdomar blir diskriminerade. Det här var en av de största händelserna under mina år som ledamot, säger hon, nästan ett år efter att beslutet fattades. Årsrika använder Barbro Westerholm flitigt. Hon blev för flera år sen trött på alla synonymer till gammal, som till exempel senil, har gubbat till sig och har överlevt sig själv. Hon efterlyste ett positivt laddat ord och nappade på förslaget årsrik. Det är elva år sen hon började driva frågan. När hon sedan kom in i riksdagen 2006 skrev hon en motion om förbud mot åldersdiskriminering i arbetslivet. Hon ville att det skulle omfatta också varor, tjänster, hälso- och sjukvård, bostäder, socialtjänst, med mera. Riksdagsbeslutet gäller från den 1 januari 2013. Barbro Westerholm är nöjd med att också parboendelagen gick igenom. Den ger äldre som har levt tillsammans och sammanbott under lång tid rätt att fortsätta göra det även när den ena maken eller sambon behöver ett särskilt boende. I debatten som föregick beslutet den 19 september 2012 var enigheten stor. Vi hoppas och tror att även kommunerna ser detta som något väldigt positivt och inte ser några hinder utan att det är en bra sak för alla äldre invånare, sa Catharina Bråkenhielm (S). Socialtjänstlagen ändrades och den nya regeln började gälla från den 1 november 2012. En tredje äldrefråga som under året varit aktuell för Barbro Westerholm är våld och övergrepp mot äldre personer i nära relationer. Det är ett dolt folkhälsoproblem i Foto: jens lestrade/xp/tt Årsrik ett bättre ord än gammal och senil. Det menar Barbro Westerholm (FP) som har drivit äldrefrågor i riksdagen i elva år. stora delar av världen. Enligt WHO är det 5 7 procent av invånare över 65 år som råkar illa ut. I mars 2013 beslöt riksdagen att uppmana regeringen att utarbeta en strategi för att motverka våld mot äldre. Sammantaget var det ett årsrikt riksdagsår. Så här gjorde vi Åtta riksdagsledamöter, en från varje parti, fick frågan: Vilka händelser anser du har påverkat riksdagsarbetet mest under riksmötet 2012/13? De åtta ledamöterna är: Regeringspartier Oppositionspartier Hanif Bali (M) Marie Granlund (S) Barbro Westerholm (FP) Per Bolund (MP) Staffan Danielsson (C) Richard Jomshof (SD) Désirée Pethrus (KD) Siv Holma (V) Ledamöternas svar var mycket samstämmiga och har varit utgångspunkten för valet av debattämnen. Övriga citat är hämtade från riksdagsdebatter, pressträffar och liknande.