Svensk Kärnbränslehantering AB Saida Laârouchi Engström 2011-01-25
2 Vårt uppdrag Oavsett frågan om kärnkraftens framtid så finns i dag kärnavfall som måste tas om hand på kort och lång sikt för att skydda människor och miljö. Detta är SKB:s uppdrag. I mars i år kommer SKB att ansöka om att få bygga Kärnbränsleförvaret i Forsmark. Efter myndigheternas granskning och prövning väntar politiska beslut nationellt och lokalt.
3 Tydligt ansvar och god finansiering SKB:s ägare: SKB:s finansiering: Cirka 1 öre per kwh kärnkraftsel Cirka 43 miljarder kronor år 2010
4 Tydlig rollfördelning och lagstiftning REGERINGEN Strålsäkerhetsmyndigheten Statens Kärnavfallsråd Miljödomstolen Finansieringslagen Kärntekniklagen Miljöbalken Strålskyddslagen Kommunerna Plan- och bygglagen
5 Det svenska systemet Sjukvård, industri och forskning Slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) Inkapslingsanläggning Driftavfall m/s Sigyn Använt kärnbränsle Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab) Kärnbränsleförvaret Kärnkraftverk
6 Vår metod
Metod och platsval Kärnbränsleförvar i Forsmark Typområden 1977 1985 Översiktsstudier 1990-tal Förstudier 1993 2002 Inkapslingsanläggning i Oskarshamn 2011-01-26 Elforsk 7
8 Så går tillståndsprocessen till SKB upprättar och lämnar in ansökan om tillstånd enligt miljöbalken och kärntekniklagen Yttrar sig till miljödomstolen och regeringen. Ger tillstånd enligt kärntekniklagen Fastställer villkor enligt kärntekniklagen respektive strålskyddslagen. Villkoren meddelas i etapper Håller huvudförhandling. Prövar enligt miljöbalken yttrande. Kommunfullmäktige tillstyrker eller avstyrker verksamheten Ger tillåtlighet enligt miljöbalken Håller ny huvudförhandling Ger tillstånd och fastställer villkor enligt miljöbalken
9 Dialog och samråd Vilken är din inställning till att SKB har valt Forsmark i Östhammars kommun som plats för slutförvar för använt kärnbränsle? Är du...? Hur ser du på SKB:s beslut att bygga kapselfabrik och inkapslingsanläggning i Oskarshamns kommun? Är du...? Östhammar Oskarshamn
10 Regelbunden granskning Sedan 1984 finns krav på redovisning av SKB:s forskning och utvecklingsverksamhet. Detta ger samhället möjlighet att få insyn och ge sina synpunkter på SKB:s arbete. Vart tredje år redovisar SKB sitt Fud-program till myndigheten. Strålsäkerhetsmyndigheten skickar ut programmet på bred remiss och expertgranskning. Remisstiden för Fud 2010 gick ut 31 december 2010. Strålsäkerhetsmyndigheten lämnar ett eget yttrande till regeringen. Också Kärnavfallsrådet gör en egen granskning och yttrar sig till regeringen. Processen avslutas med att regeringen tar ställning till programmet.
Fud-86 Stegvis kunskapsuppbyggnad Fud-89 Studie av WP-cave metoden Studie av tunnlar under Östersjön Ny säkerhetsanalys, SKB 91 Riktlinjer för FoU-arbetet Genomgång av alternativ till KBS-3 Förslag om bergrumslaboratorium Fud-95 Fud-92-k Fud-92 Program för inkapslingoch djupförvarsprojekten Uppföljning och forskning alternativa metoder Mall för säkerhetsrapporter Kriterier för platsval Program för inkapsling Program för säkerhetsanalyser Plan för djup geologisk förvaring Start för lokaliseringsarbetet 1995 Fud-98-k Beskrivning av nollalternativ och djupa borrhål Detaljerat program för platsundersökningar Fud-98 Redovisning av alternativa lösningar Lokaliseringsunderlag och platsvalskriterier Systemanalys 1998 1989 1992 1986
12 Stegvis kunskapsuppbyggnad Fud-07-k Säkerhetsanalys SFR Djupa borrhål Fud-01 Redovisning av alternativa lösningar Lokaliseringsunderlag och platsvalskriterier Systemanalys 2010 2004 2007 2001
13 Forskning i samverkan med andra Under perioden 1984-2010 har SKB: samarbetat med många ledande institut och universitet bland annat KTH, Chalmers, Uppsala universitet, British Geological Survey, University of Waterloo, University of Bern, University of Alberta, University of Wyoming Finansierat 120 avhandlingar. Lagt ned 8 miljarder SEK på forskning. Samverkat med andra länders kärnavfallsprogram för kunskapsutbyte
14 Långsiktig säkerhet ett krav från samhället SKB följer de krav som samhället har angett. Strålsäkerhetsmyndigheten har i sin föreskrift SSMFS 2008:37 definierat innebörden av begreppet långsiktig säkerhet. I föreskrifterna är detta uttryckt som ett riskkriterium. Riskkriteriet kan sedan räknas om till en årlig stråldos, som motsvarar drygt en procent av den naturliga bakgrundsstrålning som genomsnittssvensken utsätts för varje år. Vi har en väl utprovad metodik, framtagen i internationell samverkan, för att utvärdera den långsiktiga säkerheten: säkerhetsanalysen. I säkerhetsanalysen går vi systematiskt igenom de data, processer, scenarier och andra faktorer som kan ha påverkan på den långsiktiga säkerheten.
15 Analys av den långsiktiga säkerheten Resultat och slutsatser Upprätthålls säkerhetsfunktionerna? Kunskap Utgångsläge, kunskap om platsen, kunskap om barriärerna Scenarion Vad kan gå fel? Vilka blir konsekvenserna? Analys Hur ändras förhållandena i förvaret med tiden? Referensutveckling tas fram. Säkerhetsfunktioner Vilka uppgifter måste barriärerna klara?
16 Upprepade analyser ger fördjupad kunskap KBS-3 SKB-91 SR-Can SR-Site 1983 1991 1995 SR-97 2007 2011
17 Slutsatser uppfyllande av riskkriteriet Den sammanlagda risken för ett slutförvar i Forsmark hamnar med marginal under SSM:s riskkriterium även på en miljon års sikt. Den centrala slutsatsen i SR-Site är därför att ett långsiktigt säkert KBS-3- förvar kan byggas i Forsmark.
18
19 Långsiktig säkerhet Ett stort antal faktorer och processer påverkar den långsiktiga säkerheten. Vissa processer är viktigare än andra, men samtliga påverkas av hur allt samverkar.
Långsiktig säkerhet 2011-01-26 Elforsk 20
Långsiktig säkerhet 2011-01-26 Elforsk 21