Skolledares vardagsarbete och skolans kultur Almedalen 5 juli 2016 Gunnar Berg Magnus Oskarsson Tomas Berglund
Svensk skola i internationell belysning
Internationella skolundersökningar ämne resultat spridning ECSL Engelska Åk 9 Bäst i Europa ICCS PISA Demokrati och samhällsfrågor Läsning och naturvetenskap Åk 8 Över medel Stor spridning Åk 9 Under medel Stor spridning PISA Matematik Åk 9 Under medel Alla grupper har låga resultat
PISA och TALIS data från OECD TALIS: Teaching And Learning International Survey Enkätstudie till 3300 lärare i åk 7-9 lärare och deras rektorer på 186 skolor 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder PISA: Program for international student assessment, Prov och enkäter till 5000 femtonåriga elever och deras rektorer på 200 skolor 65 deltagande länder, varav samtliga34 OECD-länder.
PISA
Antal oecd-länder med signifikant högre respektive lägre resultat än sverige Läsning Matematik Naturvet. Högre Lägre Högre Lägre Högre Lägre 2000 3 14 8 10 7 14 2003 4 20 9 11 8 12 2006 5 17 10 13 12 12 2009 7 12 14 7 15 7 2012 19 3 25 5 25 6
30 Resultat i PISA Läsförståelse Sverige-OECD Skillnad i poäng mot OECD 20 10 0-10 -20-30 Läs 2000 Läs 2003 Läs 2006 Läs 2009 Läs 2012-40 5 10 25 50 75 90 95 Percentiler
25% Hur många elever går på skolor med läsresultat under 450 och över 550 i Sverige 20% 15% <450 >550 10% 5% 0% 2000 2012 År
En sorteringsskola? Med få vinnare och många förlorare Lägre resultat inom alla områden. Ökade skillnader mellan olika elevers resultat Ökade skillnader i elevattityder Ökade skillnader mellan olika skolors resultat. Skolor med högre socioekonomisk sammansättning har högre resultat lättare att rekrytera behöriga lärare mindre problem med bristande resurser. en större andel av skolverkets satsningar
TALIS lärare
I jämförelse med andra TALIS-lärare uppger svenska lärare Lägre tilltro till sin egen lärarförmåga I högre grad att de är nöjda med sina egna lärarinsatser och tycker om att arbeta på sin nuvarande skola Högre upplevelse av att de kan få eleverna att känna att de kan göra bra ifrån sig i skolarbetet Till lägre andel att de är nöjda med sitt arbete på det stora hela
Endast 1 av 20 tycker att läraryrket har hög status. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Om jag fick välja på nytt skulle jag fortfarande välja att bli lärare Jag undrar om det hade varit bättre om jag hade valt ett annat yrke Mexiko Malaysia Spanien Italien Flandern (Belgien) Finland Cypern Chile Israel Alberta (Kanada) Singapore Nederländerna Serbien Australien Kroatien Polen England (UK) Rumänien Danmark Abu Dhabi (UAE) Norge Frankrike Tjeckien Portugal Slovakien Island Estland Bulgarien Brasilien Lettland Sydkorea Japan Sverige
Vem ger återkoppling tilllärare? Svenska lärare, uppger i låg grad att återkoppling leder till kompetensutveckling. Knappt hälften av de svenska lärarna uppger att de förändrat sin undervisning efter återkoppling. Aldrig fått återkoppling Andra lärare Externa personer 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Rektor Skolledningsgrupp Mentor TALIS-genomsnitt Sverige
I jämförelse med andra TALIS-lärare uppger svenska lärare: att de arbetar fler timmar i veckan att de ägnar sig åt undervisning i mindre grad att de ägnar sig åt administration i högre grad
TALIS rektorer
Pedagogiskt ledarskap Aktiviteter som rektorer ofta eller mycket ofta har utfört under de senaste 12 månaderna Vidta åtgärder för att lärarna ska känna ansvar för elevers resultat Samarbeta med lärare för att lösa ordningsproblem 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Observera undervisning Vidta åtgärder för att lärarna förbättrar sin undervisning Vidta åtgärder för att främja samarbete mellan lärarna att utveckla ny undervisning TALIS-genomsnitt Sverige
Svenska rektorer Svenska rektorers förutsättningar Lägger mindre tid än TALIS-genomsnittet på pedagogiskt ledarskap. Undervisar sällan. Har en stark ledarskapsutbildning. Har kortare arbetslivserfarenhet både som rektorer och som lärare. Vidtar sällan åtgärder för att lärarna ska förbättra sina undervisningsfärdigheter. Har hög autonomi men enbart inom personal- och administrativa områden, Har mindre tillgång till administrativt stöd Använder störst andel tid till administration och samarbetar i lägre grad i beslutsfattandet.