TABELLRAPPORT World Values Survey Sverige 2011 Staffan I. Lindberg Richard Svensson
2
Innehållsförteckning World Values Survey Sverige 2011... 5 v4 - v9 - Viktiga områden... 7 v10 - v11 Lycka och hälsa i livet... 9 v12 - v22 Barns egenskaper... 10 v23 - v24 Tillfreds med livet och tillit... 12 v25 - v35 Gruppmedlemskap... 13 v36 - v44 Grannar... 16 v45 - v46 Företräde till jobb... 18 v47 - v48 Jämställdhet och lön... 19 v49 - v50 Jämställdhet och barn... 20 v51 - v54 Jämställdhet och karriär... 21 v55-v56 Frihet och tillit till andra personer... 22 v57-v58 Civilstånd och antal barn... 24 v59 Nöjd med ekonomin... 25 v60-v61 Viktiga mål för samhället 1... 26 v62-v63 Viktiga mål för samhället 2... 27 v64-v65 Viktiga mål för samhället 3... 28 v66 Villig att försvara landet vid krig... 29 v67-v69 Framtida förändringar... 29 v70-79 Personlighet... 31 v80 Viktigaste världsproblemet... 35 v80b-v83 Miljö... 35 v84 Politiskt intresse... 37 v85-v94 Politiskt deltagande... 37 v95 Vänster-högerplacering... 41 v96-v101 Åsikt i olika frågor... 42 v102-v107 Lita på andra människor... 46 v108-v126 Förtroende för institutioner... 48 v127-v130 Politiska system... 54 v131-v139 Nödvändiga demokrativillkor... 56 v140 Viktigt att leva i en demokrati... 62 v141 Grad av demokrati i Sverige... 63 v142 Mänskliga rättigheter i Sverige... 64 v142b-v142e Korruption i Sverige... 65 v143 Meningen med livet... 67 v144 Religionstillhörighet... 68 v145-v146 Religiös gudtjänst och bön... 69 v147-v149 Religiositet, tro på Gud och helvetet... 70 3
v150-v151 Religionens mål och syfte... 71 v152 Hur viktig är Gud?... 72 v153-v156 Religionens relation till vetenskap och andra religioner... 73 v157-v159 Olika åldersgruppers status... 75 v160 Acceptans för 30-årig chef... 77 v161-v163 Uppfattningar om personer över 70 år... 78 v164 Acceptans för 70-årig chef... 79 v165-v169 Äldre människor... 80 v170 Trygghet i bostadsområdet... 82 171-v175 Kriminalitet i bostadsområdet... 82 176-v178 Skyddsbeteende... 84 179-v180 Brottsoffer... 85 181-v186 Oro... 86 v187 Krig som nödvändighet... 88 v188-v191 Problem senaste året... 88 v192-v197 Vetenskap och teknologi... 90 v198-v210c Acceptabla/oacceptabla ageranden... 94 v211 Stolt över att vara svensk... 102 v212-v216 Självidentifikation... 103 v217-v224 Användning av olika informationskällor... 105 V225 Användning av dator... 109 v226-v227 Brukar rösta i kommunval och riksdagsval... 109 v227b Röstade i valet 2010... 110 v227c Partival i riksdagsvalet 2010... 111 v228 Partival om det vore riksdagsval imorgon... 112 v228a-v228f Övertygas att byta partival... 113 v229-v231 Arbetsuppgifter... 115 v232 Arbetsledare... 117 v233-v234 Huvudförsörjare i hushållet... 118 v235 Hushållets ekonomi föregående år... 119 v236 Samhällsklass... 119 v241-v242 Föräldrar invandrare... 120 v243-v244 Född i Sverige / Svensk medborgare... 121 v248 Bor med föräldrar... 121 v250 Arbetar inom offentlig eller privat sektor... 122 4
World Values Survey Sverige 2011 World Values Survey är ett världsomspännande forskningsprojekt som studerar sociokulturella, moraliska, religiösa och politiska värderingar samt om och hur dessa förändras över tid. Undersökningarna genomförs med några års mellanrum i så kallade vågor och den undersökning som genomfördes i Sverige under 2011 med 1206 svarspersoner tillhör den sjätte vågen. Besök World Values Surveys hemsida (www.worldvaluessurvey.org) för mer information. Där finns förutom ytterligare information om undersökningens syfte och genomförande även rapporter och resultat att ta del av samt tillgänglig data. Variablernas svar presenteras i denna tabellrapport i tabeller där såväl den totala frekvensfördelningen kan utläsas som svaren nedbrutna på kön, åldersgrupp och utbildningsnivå. Nämnas kan att utbildningsvariabeln avser högsta påbörjade utbildningsnivå, alltså inte högsta avsluta utbildning. I vissa fall kan det tyckas som att procentandelarna inte summer till 100 %. Detta beror på att avrundning gjorts till närmaste heltal dels för att förenkla läsningen av tabellerna men också eftersom felmarginalerna i en undersökning som denna gör decimaler av procent ointressanta. Vissa variabler saknas i denna tabellrapport och anledningen till detta är att variablerna har bedömts vara ointressanta att redovia. Det kan exempelvis vara svarspersonernas födelseår, ålder vid utbildningens avslutande eller det talade hemspråket. Detta är alltså anledningen till att inte samtliga variabelnummer finns med. Vid frågor eller kommentarer kontakta Staffan I. Lindberg, ansvarig för den sjätte vågens svenska World Values Survey undersökning, på email: xlista@gu.se 5
6
v4 - v9 - Viktiga områden v4. Betydelse av familj Mycket viktigt 86% 92% 86% 88% 92% 89% 89% 90% 89% 488 586 263 297 514 107 462 481 1050 Ganska viktigt 12% 7% 12% 11% 7% 9% 9% 9% 9% 67 43 37 36 37 11 49 49 109 Inte särskilt viktigt 2% 1% 1% 2% 1% 1% 2% 1% 1% 9 8 3 6 8 1 9 7 17 Inte alls viktigt 0% 0% 1% 0% 0% 1% 0% 0% 0% 2 0 2 0 0 1 1 0 2 566 637 305 339 559 120 521 537 1178 v5. Betydelse av vänner Mycket viktigt 65% 75% 81% 68% 66% 63% 70% 73% 71% 370 478 246 232 370 76 364 392 832 Ganska viktigt 32% 23% 17% 28% 32% 29% 28% 25% 27% 181 144 51 96 178 35 145 136 316 Inte särskilt viktigt 3% 2% 2% 3% 2% 5% 2% 2% 2% 16 12 6 10 12 6 11 11 28 Inte alls viktigt 0% 0% 1% 0% 0% 3% 0% 0% 0% 2 1 2 1 0 3 0 0 3 569 635 305 339 560 120 520 539 1179 v6. Betydelse av fritid Mycket viktigt 53% 56% 60% 57% 50% 39% 57% 55% 54% 296 353 184 192 273 46 292 296 634 Ganska viktigt 42% 40% 36% 40% 45% 52% 40% 40% 41% 238 252 109 134 247 61 205 216 482 Inte särskilt viktigt 4% 4% 4% 3% 5% 7% 4% 4% 4% 23 24 11 10 26 8 18 19 45 Inte alls viktigt 1% 0% 0% 1% 1% 2% 0% 1% 1% 4 2 1 2 3 2 1 3 6 561 631 305 338 549 117 516 534 1167 v7. Betydelse av politik Vet ej 0% 0% 0% 0% 0% 1% 0% 0% 0% 1 1 1 1 0 1 1 0 2 Mycket viktigt 18% 18% 15% 14% 23% 13% 15% 23% 18% 104 114 45 46 127 16 75 124 215 Ganska viktigt 50% 40% 30% 50% 49% 36% 43% 48% 45% 284 251 91 170 274 43 222 259 524 Inte särskilt viktigt 24% 31% 35% 29% 24% 31% 31% 24% 28% 137 196 105 97 131 37 162 127 326 Inte alls viktigt 7% 11% 20% 7% 5% 19% 11% 5% 9% 41 70 61 24 26 23 59 26 108 567 632 303 338 558 120 519 536 1175 7
v8. Betydelse av arbete Vet ej 0% 0% 0% 1% 0% 1% 0% 0% 0% 2 0 0 2 0 1 0 1 2 Mycket viktigt 54% 53% 50% 54% 56% 51% 54% 54% 53% 294 316 152 182 276 54 267 274 595 Ganska viktigt 35% 36% 38% 41% 30% 34% 35% 37% 36% 189 216 116 140 149 36 175 191 402 Inte särskilt viktigt 8% 7% 12% 4% 8% 8% 9% 6% 8% 45 44 35 14 40 8 47 30 85 Inte alls viktigt 3% 3% 0% 1% 6% 7% 2% 3% 3% 15 20 1 2 32 7 10 16 33 545 596 304 340 497 106 499 512 1117 v9. Betydelse av religion Vet ej 0% 0% 1% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 2 2 2 1 1 0 2 2 4 Mycket viktigt 6% 10% 6% 7% 10% 9% 8% 8% 8% 35 61 19 24 53 11 39 42 92 Ganska viktigt 14% 21% 14% 15% 22% 15% 18% 18% 18% 84 133 43 50 121 18 93 98 209 Inte särskilt viktigt 36% 42% 28% 43% 43% 36% 36% 43% 39% 204 266 86 144 240 43 185 230 458 Inte alls viktigt 43% 27% 51% 35% 26% 39% 38% 31% 35% 242 172 153 119 142 46 199 165 410 564 634 303 338 557 118 518 537 1173 När man räknar upp olika områden av livet för svenska medborgare och låter de ange huruvida de anser att dessa är mycket viktiga, ganska viktiga, inte särskilt viktiga eller inte alls viktiga så kan man konstatera att familjen generellt sett anses vara viktigast, följt av vänner, fritid och arbete. Politik och religion anses däremot vara av mindre betydelse. Kvinnor tenderar att värdera familj och vänner samt religion högre, men politik lägre, än vad män gör. Personer över 50 år tenderar att värdera familjen högre än vad yngre personer gör, men när det gäller värderingen av vänner är sambandet det motsatta. De yngre personerna värderar vänner högre än vad de äldre gör. Även politik och religion anses vara mer viktigt bland de över 50 år än bland de i de övriga åldersgrupperna. När det gäller utbildningsnivå kan man se tecken på att man värderar både vänner och politik högre ju mer välutbildad man är. 8
v10 - v11 Lycka och hälsa i livet v10. Lycka i livet Mycket lycklig 38% 46% 42% 42% 42% 37% 39% 45% 42% 216 289 127 142 236 44 204 241 489 Ganska lycklig 56% 51% 54% 53% 53% 54% 56% 52% 54% 319 322 163 179 299 64 290 279 633 Inte särskilt lycklig 6% 4% 4% 5% 4% 7% 5% 3% 4% 31 22 11 18 24 8 26 18 52 Inte alls lycklig 0% 0% 1% 0% 0% 2% 0% 0% 0% 2 2 2 1 1 2 2 0 4 568 635 303 340 560 118 522 538 1178 v11. Upplevd hälsa Vet ej 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0 1 1 0 0 0 0 1 1 Mycket bra 36% 30% 36% 39% 28% 30% 29% 38% 33% 205 193 109 131 158 35 152 202 389 Bra 42% 46% 46% 45% 43% 33% 45% 46% 44% 236 295 141 152 238 39 233 246 518 Hyggligt 19% 20% 16% 15% 25% 31% 22% 15% 20% 109 128 49 50 138 37 117 80 234 Dåligt 3% 3% 1% 2% 5% 6% 4% 2% 3% 18 19 4 7 26 7 20 10 37 568 636 304 340 560 118 522 539 1179 Det är en mycket stor andel (mer än 95 %) av svenskarna som anger att de är mycket eller ganska lyckliga, och en nästan lika stor andel (77 %) som upplever sin hälsa som bra eller mycket bra. Det tycks finnas en skillnad mellan könen, där kvinnor i något större utsträckning än män upplever sig vara mycket lyckliga. Man kan också konstatera att de äldre upplever sig ha en sämre hälsa än de yngre, men att de inte för den skull är mindre lyckliga. Lyckonivån skiljer sig inte mellan de olika åldersgrupperna. Även utbildningsnivå tycks samvariera med upplevd lycka och hälsa på så vis att människor med högre utbildning är lyckligare än personer som endast har grundskole- eller gymnasieutbildning. Samma mönster finns i beskrivning av hälsotillståndet. Mer än 80 % av de med högskoleutbildning uppger att hälsan är mycket bra eller bra vilket kan jämföras med drygt 60 % bland de med grundskoleutbildning. 9
v12 - v22 Barns egenskaper v12. Uppfostra barn: Särskilt viktigt 69% 73% 61% 75% 74% 60% 66% 79% 71% Självständighet 394 462 186 256 414 72 343 427 842 Ej nämnt 31% 28% 39% 25% 26% 40% 34% 21% 29% 175 175 119 84 147 48 179 112 339 569 637 305 340 561 120 522 539 1181 v13. Uppfostra barn: Särskilt viktigt 16% 9% 14% 11% 13% 18% 14% 9% 12% Hårt arbete 89 60 42 37 70 22 73 46 141 Ej nämnt 84% 91% 86% 89% 88% 82% 86% 92% 88% 480 577 263 303 491 98 449 493 1040 569 637 305 340 561 120 522 539 1181 v14. Uppfostra barn: Särskilt viktigt 81% 84% 69% 83% 90% 81% 81% 84% 82% Ansvarskänsla 461 534 211 281 503 97 421 455 973 Ej nämnt 19% 16% 31% 17% 10% 19% 19% 16% 18% 108 103 94 59 58 23 101 84 208 569 637 305 340 561 120 522 539 1181 v15. Uppfostra barn: Särskilt viktigt 46% 51% 54% 52% 43% 35% 46% 54% 49% Fantasi 262 325 166 178 243 42 241 291 574 Ej nämnt 54% 49% 46% 48% 57% 65% 54% 46% 51% 307 312 139 162 318 78 281 248 607 569 637 305 340 561 120 522 539 1181 v16. Uppfostra barn: Särskilt viktigt 85% 89% 80% 89% 90% 80% 86% 90% 87% Tolerans 482 566 243 302 503 96 450 483 1029 Ej nämnt 15% 11% 20% 11% 10% 20% 14% 10% 13% 87 71 62 38 58 24 72 56 152 569 637 305 340 561 120 522 539 1181 v17. Uppfostra barn: Särskilt viktigt 37% 37% 33% 31% 43% 47% 43% 30% 37% Sparsamhet, vara rädd 208 237 101 104 240 56 222 159 437 om saker Ej nämnt 63% 63% 67% 69% 57% 53% 58% 71% 63% 361 400 204 236 321 64 300 380 744 569 637 305 340 561 120 522 539 1181 v18. Uppfostra barn: Särskilt viktigt 38% 32% 30% 34% 38% 25% 33% 40% 35% Beslutsamhet, uthållighet 218 205 92 116 215 30 174 213 417 Ej nämnt 62% 68% 70% 66% 62% 75% 67% 61% 65% 351 432 213 224 346 90 348 326 764 569 637 305 340 561 120 522 539 1181 v19. Uppfostra barn: Särskilt viktigt 4% 4% 4% 4% 3% 5% 5% 2% 4% Religiös tro 23 23 13 15 18 6 25 11 42 Ej nämnt 96% 96% 96% 96% 97% 95% 95% 98% 96% 546 614 292 325 543 114 497 528 1139 569 637 305 340 561 120 522 539 1181 10
v20. Uppfostra barn: Särskilt viktigt 30% 29% 35% 38% 22% 28% 31% 28% 30% Osjälviskhet 173 187 108 130 122 33 164 153 350 Ej nämnt 70% 71% 65% 62% 78% 73% 69% 72% 70% 396 450 197 210 439 87 358 386 831 569 637 305 340 561 120 522 539 1181 v21. Uppfostra barn: Särskilt viktigt 10% 11% 12% 10% 10% 18% 15% 5% 10% Lydnad 58 69 37 33 57 21 78 24 123 Ej nämnt 90% 89% 88% 90% 90% 83% 85% 96% 90% 511 568 268 307 504 99 444 515 1058 569 637 305 340 561 120 522 539 1181 v22. Uppfostra barn: Särskilt viktigt 33% 41% 32% 38% 40% 38% 33% 42% 38% Självförverkligande 190 261 97 130 224 45 174 226 445 Ej nämnt 67% 59% 68% 62% 60% 63% 67% 58% 62% 379 376 208 210 337 75 348 313 736 569 637 305 340 561 120 522 539 1181 En betydande andel av de svenska medborgarna anser att det är särskilt viktigt att barn uppfostras till följande egenskaper: oberoende och självständighet (71 %), ansvarskänsla (82 %), tolerans och respekt för andra människor (87 %). Däremot är fler tveksamma vad gäller andra egenskaper. Det anses exempelvis mindre viktigt att barn lär sig sparsamhet, beslutsamhet och uthållighet, osjälviskhet och självförverkligande. Sådana svar fick ungefär 30 % vardera. Egenskaperna hårt arbete, religiös tro, och lydnad var det inte mer än 10 % som ansåg vara viktigt. Vissa skillnader finns mellan kvinnor och män vad gäller hur man anser att barn bör uppfostras. Egenskaper som hårt arbete, beslutsamhet och uthållighet betonas särskilt av män medan egenskaper som tolerans och självförverkligande i högre utsträckning betonas av kvinnor. Några egenskaper betonas också mer av vissa åldersgrupper. Personer mellan 18 och 29 år anser i högre utsträckning än äldre personer att fantasi är viktigt, men man betonar inte självständighet, tolerans eller ansvarskänsla lika ofta. Om man jämför personer med olika utbildningsnivå kan man konstatera att självständighet, beslutsamhet, uthållighet, tolerans och fantasi är egenskaper som betonas allt mer ju mer välutbildad man är. Däremot nämns hårt arbete, lydnad, religiös tro och att vara sparsam och rädd om saker mer sällan bland de mer välutbildade personerna. 11
v23 - v24 Tillfreds med livet och tillit v23. Tillfreds med livet Vet ej 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0 1 1 0 0 0 1 0 1 1 Otillfredsställd 1% 0% 0% 0% 1% 1% 0% 0% 0% 3 2 1 1 3 1 2 2 5 2 0% 1% 1% 0% 0% 0% 1% 0% 0% 1 3 2 0 2 0 4 0 4 3 2% 2% 3% 2% 2% 4% 2% 2% 2% 13 12 8 7 10 5 9 11 25 4 2% 2% 1% 4% 2% 3% 3% 2% 2% 13 15 4 12 12 3 16 9 28 5 7% 7% 9% 6% 6% 6% 9% 5% 7% 37 45 27 19 36 7 49 25 81 6 6% 7% 10% 9% 3% 8% 7% 6% 7% 33 47 30 32 18 9 38 30 77 7 21% 20% 27% 23% 16% 23% 21% 20% 20% 119 130 83 78 88 28 107 106 241 8 33% 30% 28% 33% 33% 25% 30% 34% 32% 189 189 84 112 182 30 158 184 372 9 16% 19% 12% 17% 21% 15% 13% 22% 18% 93 119 35 59 118 18 70 121 209 10 Tillfredsstäld 12% 12% 10% 6% 16% 16% 13% 10% 12% 68 73 30 20 91 19 67 51 137 569 636 305 340 560 120 521 539 1180 v24. Tillit till andra Vet ej 2% 2% 2% 2% 1% 3% 1% 2% 2% 9 11 7 6 7 3 7 8 18 Man kan lita på de flesta 65% 63% 49% 72% 67% 42% 55% 78% 64% 368 392 150 242 368 50 287 414 751 Man kan inte vara nog försiktig 33% 36% 48% 26% 32% 56% 43% 20% 34% 189 223 147 88 177 66 224 108 398 566 626 304 336 552 119 518 530 1167 Den allra största andelen av svenskarna är tillfreds med livet, bara 5 personer av de 1180 tillfrågade svarande har uppgett att de känner sig mycket otillfredsställda med livet. Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor när det gäller dessa uppfattningar. Däremot kan man notera en åldersskillnad, där de personer över 50 år uppger sig vara mer tillfreds med livet än vad de yngre gör. Dessutom är de yngre (mellan 18 och 29 år) klart mer skeptiska till att lita på andra personer än vad de över 30 år är. Bland de personer som endast har grundskoleutbildning uppger 42 % att man kan lita på andra människor. Motsvarande siffra för de med gymnasieutbildning och högskoleutbildning är 55 % respektive 78 %. 12
v25 - v35 Gruppmedlemskap v25. Gruppmedlemskapkyrka v26. Gruppmedlemskapidrott-friluft v27. Gruppmedlemskapkulturförening Vet ej 1% 1% 1% 0% 0% 2% 1% 0% 1% 3 3 4 1 1 2 3 1 6 Aktiv medlem 5% 6% 2% 6% 7% 3% 5% 6% 6% 28 38 5 21 40 4 27 34 65 Passiv medlem 35% 40% 38% 40% 36% 37% 37% 39% 38% 119 251 116 134 200 44 190 211 445 Ej medlem 60% 54% 59% 54% 57% 58% 58% 54% 56% 338 343 180 183 318 70 301 291 662 568 635 305 339 559 120 521 537 1178 Vet ej 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 1 0 0 0 1 0 0 1 1 Aktiv medlem 26% 22% 24% 31% 20% 18% 21% 28% 24% 149 141 73 106 111 21 111 148 280 Passiv medlem 13% 11% 11% 13% 12% 11% 11% 13% 12% 73 73 33 45 65 13 55 72 140 Ej medlem 61% 67% 65% 56% 68% 72% 68% 59% 64% 345 425 199 188 383 86 355 317 758 568 636 305 339 560 120 521 538 1179 Vet ej 0% 0% 0% 0% 0% 1% 0% 0% 0% 1 1 1 0 1 1 0 1 2 Aktiv medlem 15% 14% 11% 10% 19% 9% 11% 19% 14% 83 87 32 32 106 11 55 101 167 Passiv medlem 8% 12% 8% 8% 13% 5% 9% 12% 10% 43 78 25 26 70 6 46 65 117 Ej medlem 78% 74% 81% 83% 68% 85% 81% 69% 76% 440 470 247 280 383 102 420 370 892 567 636 305 338 560 120 521 537 1178 v28. Gruppmedlemskapfack Vet ej 0% 0% 0% 0% 0% 1% 0% 0% 0% 1 1 1 0 1 1 0 1 2 Aktiv medlem 13% 11% 4% 19% 12% 6% 11% 14% 12% 72 69 12 64 65 7 58 73 138 Passiv medlem 34% 35% 17% 46% 37% 25% 29% 42% 35% 191 217 51 157 200 30 151 224 405 Ej medlem 53% 54% 79% 35% 51% 68% 59% 44% 53% 297 338 240 118 277 82 304 230 616 561 625 304 339 543 120 513 528 1161 13
v29. Gruppmedlemskappolitiskt parti v30. Gruppmedlemskapmiljöorganisation v31. Gruppmedlemskapyrkesförening v32. Gruppmedlemskaphjälporganisation Vet ej 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 1 0 0 0 1 0 0 1 1 Aktiv medlem 4% 3% 3% 2% 5% 3% 2% 4% 3% 23 16 8 5 26 4 12 22 38 Passiv medlem 9% 9% 6% 8% 11% 13% 8% 9% 9% 51 58 19 28 62 16 41 48 105 Ej medlem 87% 88% 91% 90% 84% 83% 90% 87% 88% 492 560 278 304 470 100 467 465 1032 567 634 305 337 559 120 520 536 1176 Vet ej 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 1 0 0 0 1 0 0 1 1 Aktiv medlem 1% 2% 1% 2% 2% 0% 1% 3% 2% 6 14 2 7 11 0 4 15 19 Passiv medlem 9% 10% 5% 12% 10% 7% 8% 12% 10% 49 66 16 41 58 8 40 66 114 Ej medlem 90% 87% 94% 86% 88% 93% 92% 85% 89% 510 554 286 290 488 112 475 454 1041 566 634 304 338 558 120 519 536 1175 Vet ej 1% 0% 1% 1% 0% 0% 1% 0% 1% 4 2 3 2 1 0 4 2 6 Aktiv medlem 6% 6% 2% 7% 7% 2% 4% 9% 6% 31 36 5 24 38 2 19 45 66 Passiv medlem 11% 12% 5% 12% 15% 5% 5% 19% 12% 64 74 16 40 82 6 26 101 133 Ej medlem 82% 82% 92% 81% 78% 93% 91% 72% 82% 464 510 278 273 423 110 465 380 955 563 622 302 339 544 118 514 528 1160 Vet ej 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 1 1 0 1 1 0 1 1 2 Aktiv medlem 8% 14% 4% 11% 15% 6% 8% 16% 11% 47 86 12 37 84 7 39 83 129 Passiv medlem 17% 21% 9% 24% 21% 9% 14% 26% 19% 95 131 26 82 118 11 73 140 224 Ej medlem 75% 66% 88% 65% 64% 85% 78% 58% 70% 424 416 266 218 356 101 407 313 821 567 634 304 338 559 119 520 537 1176 14
v33. Gruppmedlemskapkonsumentorganisation v34. Gruppmedlemskapslälvhjälpgrupp v35. Gruppmedlemskapannan organisation Vet ej 1% 0% 1% 0% 0% 1% 0% 0% 0% 3 2 2 1 2 1 2 2 5 Aktiv medlem 4% 7% 4% 4% 8% 2% 6% 6% 5% 24 43 13 12 42 2 29 32 63 Passiv medlem 23% 24% 10% 26% 30% 17% 19% 30% 24% 131 151 30 86 166 20 97 160 277 Ej medlem 72% 69% 85% 71% 63% 81% 75% 64% 71% 408 439 259 238 350 97 391 343 831 566 635 304 337 560 120 519 537 1176 Vet ej 1% 0% 1% 0% 1% 1% 0% 1% 0% 4 1 2 0 3 1 0 3 4 Aktiv medlem 4% 4% 2% 3% 5% 2% 4% 5% 4% 24 22 5 11 30 2 18 26 46 Passiv medlem 3% 5% 2% 5% 5% 4% 4% 5% 4% 19 31 7 17 26 5 18 27 50 Ej medlem 92% 92% 95% 92% 89% 93% 93% 90% 92% 519 581 291 309 500 112 484 480 1076 566 635 305 337 559 120 520 536 1176 Vet ej 1% 1% 1% 0% 1% 2% 0% 1% 1% 5 3 4 1 3 2 2 3 7 Aktiv medlem 18% 14% 8% 12% 23% 13% 14% 19% 16% 100 90 25 40 125 16 71 99 186 Passiv medlem 10% 10% 7% 11% 12% 9% 9% 12% 10% 56 63 20 35 64 11 45 62 118 Ej medlem 71% 75% 84% 77% 65% 76% 77% 69% 73% 396 473 255 255 359 90 400 360 850 557 629 304 331 551 119 518 524 1161 De flesta svenska medborgare är passiva medlemmar, snarare än aktiva medlemmar i de fall då de är medlemmar i olika föreningar och organisationer. De mest populära typerna av föreningar är idrottseller friluftsförening, hjälporganisationer, kultur- och fackföreningar. De mindre populära organisationerna är miljöorganisationer, stödgrupper och politiska partier. Den enda skillnad mellan män och kvinnor som kan noteras är det faktum att kvinnor i större utsträckning än män är såväl passiv som aktiv medlem. De yngre är i betydligt lägre utsträckning aktiva medlemmar i religiösa församlingar, hjälporganisationer och fackförbund än vad de övriga åldersgrupperna är. En annan tydlig skillnad är det faktum att betydligt fler i åldersgruppen över 50 år är aktiva medlemmar i kulturföreningar än vad som är fallet bland personer under 50 år. De personer med högskoleutbildning är i högre utsträckning än personer med lägre utbildningsnivå medlemmar i idrotts- och friluftsföreningar, kulturföreningar, fackföreningar, miljöorganisationer, yrkesföreningar och hjälporganisationer. 15
v36 - v44 Grannar v36. Grannar-narkomaner Vill inte ha som granne 75% 74% 79% 76% 70% 73% 79% 70% 74% 426 470 242 259 395 87 413 379 879 OK 25% 26% 21% 24% 30% 28% 21% 30% 26% 143 167 63 81 166 33 109 160 302 569 637 305 340 561 120 522 539 1181 v37. Grannar-annan ras Vill inte ha som granne 4% 1,4% 5% 2% 2% 8% 3% 1% 3% v38. Grannar-AIDSsmittade 23 9 14 6 12 9 16 6 31 OK 96% 99% 95% 98% 98% 93% 97% 99% 97% 546 628 291 334 549 111 506 533 1150 569 637 305 340 561 120 522 539 1181 Vill inte ha som granne 7% 5% 10% 5% 5% 8% 8% 4% 6% 42 31 31 17 25 10 40 20 70 OK 93% 95% 90% 95% 96% 92% 92% 96% 94% 527 606 274 323 536 110 482 519 1111 569 637 305 340 561 120 522 539 1181 v39. Grannar-invandrare Vill inte ha som granne 5% 2% 7% 2% 2% 9% 4% 1% 3% v40. Grannarhomosexuella v41. Grannar-annan religion 27 14 20 8 13 11 22 7 40 OK 95% 98% 93% 98% 98% 91% 96% 99% 97% 542 623 285 332 548 109 500 532 1141 569 637 305 340 561 120 522 539 1181 Vill inte ha som granne 6% 2% 4% 3% 4% 8% 4% 2% 4% 32 12 12 10 22 10 20 12 42 OK 94% 98% 96% 97% 96% 92% 96% 98% 96% 537 625 293 330 539 110 502 527 1139 569 637 305 340 561 120 522 539 1181 Vill inte ha som granne 5% 2% 6% 2% 3% 9% 4% 1% 3% 28 13 17 7 17 11 22 7 40 OK 95% 98% 94% 98% 97% 91% 96% 99% 97% 541 624 288 333 544 109 500 532 1141 569 637 305 340 561 120 522 539 1181 v42. Grannar-alkoholister Vill inte ha som granne 50% 50% 54% 51% 47% 51% 53% 48% 51% 286 317 166 174 263 61 277 258 596 OK 50% 50% 46% 49% 53% 49% 47% 52% 50% 283 320 139 166 298 59 245 281 585 569 637 305 340 561 120 522 539 1181 16
v43. Grannar-ogifta sambos Vill inte ha som granne 0% 0% 0% 0% 0% 1% 0% 0% 0% 2 1 1 1 1 1 2 0 3 OK 100% 100% 100% 100% 100% 99% 100% 100% 100% 567 636 304 339 560 119 520 539 1178 569 637 305 340 561 120 522 539 1181 v44. Grannar-annat språk Vill inte ha som granne 5% 1% 5% 2% 2% 8% 4% 1% 3% 27 9 16 7 13 9 22 5 36 OK 95% 99% 95% 98% 98% 93% 96% 99% 97% 542 628 289 333 548 111 500 534 1145 569 637 305 340 561 120 522 539 1181 Nästan alla svenskar anser att det är okej att ha grannar som är av annan ras, AIDS-smittade, invandrare/arbetare från andra länder, homosexuella, personer med en annan religionsuppfattning, ogifta sambos eller personer som talar ett annat språk. Däremot finns det en något större tveksamhet till att bo granne med narkomaner eller alkoholister. Män är något mer tveksamma till att bo granne med personer av en annan ras, invandrare, personer med en annan religion, personer som talar ett annat språk och homosexuella än vad kvinnor är. När det gäller åldersskillnader så kan man konstatera att unga (18-29 år) är mindre toleranta mot att bo granne med narkomaner, personer av en annan ras, invandrare, personer med en annan religion, personer som talar ett annat språk samt AIDS-smittade än vad äldre är. När det gäller utbildningsnivå kan man se att ju högre utbildningsnivå en person har, desto mer accepterande tenderar han/hon att vara. Detta mönster gäller exempelvis inställningen till att bo granne med personer av en annan ras, invandrare, personer med en annan religion, personer som talar ett annat språk, homosexuella och AIDS-smittade. Däremot finns inte någon skillnad mellan utbildningsnivåerna vad gäller inställningen till att bo granne med ogifta sambos eller alkoholister. 17
v45 - v46 Företräde till jobb v45. Jobbföreträde - män Vet ej 0% 1% 0% 0% 0% 2% 0% 0% 0% 0 3 1 1 1 2 0 1 3 v46. Jobbföreträde - svenskar Håller med 4% 1% 4% 2% 2% 5% 2% 2% 2% 21 7 13 5 10 6 12 8 26 Varken eller 5% 3% 5% 3% 4% 8% 5% 2% 4% 29 20 15 11 23 10 28 11 49 Håller inte med 91% 95% 91% 95% 94% 85% 92% 96% 93% 519 605 276 321 527 102 481 518 1101 569 635 305 338 561 120 522 539 1181 Vet ej 0% 1% 1% 1% 0% 1% 1% 0% 1% 2 5 3 3 1 1 5 1 7 Håller med 17% 11% 20% 9% 12% 32% 18% 5% 14% 94 67 62 32 67 38 92 29 159 Varken eller 10% 12% 12% 9% 12% 15% 14% 7% 11% 56 75 37 29 65 18 74 38 130 Håller inte med 73% 77% 66% 81% 76% 52% 67% 87% 75% 413 485 202 275 421 62 350 465 877 565 632 304 339 554 119 521 533 1173 Om det är ont om arbete anser 93 % av svenskarna att män och kvinnor ska ha samma chanser att få ett arbete, och tar alltså avstånd från påståendet att män bör ha företräde. Däremot är det bara en av fyra som tar avstånd från påståendet att svenskar ska ha företräde till jobb. Det finns en klar skillnad mellan hur män och kvinnor ser på dessa frågor. Män anser generellt sett i större utsträckning än kvinnor att jobbföreträde borde ges till män och till svenskar. Någon skillnad i synen på män och kvinnors rätt till jobb finns inte vad gäller de olika åldersgrupperna. Däremot anser var femte person i åldersgruppen 18 till 29 år att svenskar borde ges företräde till jobb medan motsvarande siffra i de övriga åldersgrupperna är ungefär var tionde person. Bland de personer med endast grundskoleutbildning är det en större andel som håller med om påståendet att män bör ha företräde på arbetsmarknaden framför kvinnor och att svenskar bör ha företräde på arbetsmarknaden framför personer av andra nationaliteter om det är brist på jobb. 18
v47 - v48 Jämställdhet och lön v47. Problem kvinnan tjänar mer än män Vet ej 4% 2% 3% 2% 3% 8% 2% 3% 3% 21 13 8 8 18 10 8 16 34 Håller med 6% 15% 9% 7% 14% 14% 14% 7% 11% 32 97 27 23 79 17 72 36 125 Varken eller 13% 17% 14% 14% 17% 17% 17% 13% 15% 76 105 42 47 92 20 86 71 177 Håller inte med 77% 66% 75% 77% 66% 61% 68% 77% 72% 440 419 228 261 370 73 355 414 842 v48. Lönearbete avgörande för kvinnas självständighet 569 634 305 339 559 120 521 537 1178 5% 2% 6% 3% 2% 5% 3% 3% 3% Vet ej 27 11 19 9 10 6 17 14 37 Håller med 41% 53% 24% 44% 63% 50% 44% 51% 48% 231 337 73 148 347 60 228 270 558 Varken eller 19% 16% 24% 18% 13% 16% 19% 15% 17% 104 99 73 59 71 19 99 79 197 Håller inte med 36% 30% 46% 36% 23% 29% 34% 32% 32% 199 188 138 122 127 35 174 170 379 561 635 303 338 555 120 518 533 1171 Ungefär sju av tio svenskar uppger att de inte ser några problem med att kvinnan tjänar mer än mannen i ett förhållande. En av tio uppger dock att de anser det vara ett problem, och övriga svarar varken eller eller vet ej. När det gäller synen på lönearbete och huruvida det är viktigt med avseende på kvinnors självständighet så menar nästan hälften av svenskarna att så är fallet medan nästan var tredje person menar att det inte är så. Det finns också tydliga könsskillnader i dessa uppfattningar. Kvinnor är mer benägna att hålla med om att det skulle vara ett problem om mannen tjänade mindre (ungefär 15 %) än vad män är (ungefär 6 %). Det är också betydligt vanligare att kvinnor anser det vara viktigt med lönearbete för kvinnors självständighet än att män anser det. Bland kvinnorna instämmer ungefär 41 %, medan motsvarande siffra bland männen är 53 %. Det är främst bland de äldre som det anses vara problematiskt om kvinnan tjänar mer än mannen. Det är också den gruppen, över 50 år, som uppvisar det starkaste stödet för att kvinnor bör lönearbeta för att vara självständiga, medan de under 29 år är de mest tvivlande på att det skulle vara viktigt. Dessutom kan man konstatera att det är betydligt mindre vanligt att anse att det vore ett bekymmer om kvinnan tjänar mer än mannen bland de universitetsutbildade (ungefär 7 %) än vad som är fallet i de övriga utbildningsnivåerna (ungefär 14 %). Någon skillnad kan man däremot inte se mellan olika utbildningningsnivå när det gäller lönearbetets betydelse för kvinnors självständighet. 19
v49 - v50 Jämställdhet och barn v49. Viktigt göra föräldrar stolta v50. Barn åsidosatts om mamman arbetar Vet ej 2% 1% 1% 1% 1% 2% 1% 1% 1% 9 3 2 4 6 2 5 5 12 Håller absolut med 13% 19% 22% 15% 14% 24% 20% 10% 16% 75 117 66 50 76 29 105 51 185 Håller med 46% 45% 43% 40% 50% 48% 43% 47% 46% 262 284 132 136 278 58 222 254 534 Håller inte med 34% 30% 30% 37% 30% 23% 30% 36% 32% 189 192 92 124 165 27 156 194 377 Håller absolut inte med 5% 6% 4% 7% 5% 3% 6% 6% 6% 30 37 13 25 29 4 29 32 65 565 633 305 339 554 120 517 536 1173 3% 4% 7% 2% 3% 9% 4% 2% 4% Vet ej 18 27 22 8 15 11 21 12 44 Håller absolut med 5% 5% 5% 6% 4% 6% 5% 4% 5% 30 29 15 20 24 7 28 21 56 Håller med 27% 21% 15% 22% 30% 28% 28% 18% 24% 151 133 44 74 166 34 147 98 279 Håller inte med 47% 50% 48% 50% 49% 48% 46% 52% 49% 269 313 144 167 271 57 236 278 571 Håller absolut inte med 18% 21% 26% 20% 15% 9% 17% 24% 19% 99 130 78 68 83 11 86 128 225 567 632 303 337 559 120 518 537 1175 Mer än sex av tio anser att det är viktigt att göra föräldrarna stolta och ungefär 30 % håller absolut med om att barnen åsidosätts om mamman arbetar. Någon klar skillnad finns inte mellan män och kvinnor i synen på huruvida man bör sträva efter att göra sina föräldrar stolta eller om det är så att barnen åsidosätts om mamman arbetar. Däremot finns en åldersskillnad. Av de mellan 18 och 29 år så anser 22 % att det absolut är viktigt att göra sina föräldrar stolta medan motsvarande siffra för de övriga åldersgrupperna är 15 % respektive 14 %. När det gäller huruvida barnen drabbas om mamman arbetar så är de yngre betydligt mer skeptiska (26 %) till att så skulle vara fallet än vad de äldre (15 %) är. Det är även en klar skillnad i inställning beroende på vilken utbildningsnivå man har. Ju mer välutbildad man är desto mindre viktigt tycks man anse det vara att göra sina föräldrar stolta. Man kan också se att det är de lågutbildade som i högre utsträckning anser att barnen åsidosätts om deras mamma arbetar. 20
v51 - v54 Jämställdhet och karriär v51. Män bättre politiska ledare än kvinnor v52. Hög utbildning viktigare för pojkar v53. Män bättre företagsledare än kvinnor v54. Hemma fru lika bra som lönearbete Vet ej 5% 2% 7% 3% 2% 6% 4% 2% 3% 26 13 20 10 9 7 22 9 38 Håller absolut med 5% 2% 4% 2% 3% 9% 4% 1% 3% 26 11 13 7 17 11 21 3 35 Håller med 8% 7% 11% 3% 8% 8% 10% 5% 7% 45 46 33 11 47 9 51 27 87 Håller inte med 42% 40% 40% 38% 44% 42% 42% 40% 41% 240 252 120 128 244 50 217 217 484 Håller absolut inte med 41% 49% 39% 54% 43% 36% 40% 52% 45% 230 313 117 183 243 43 210 281 534 567 635 303 339 560 120 521 537 1178 Vet ej 1% 0,2% 2% 0% 1% 2% 1% 0% 1% 8 1 5 1 3 2 4 2 8 Håller absolut med 1% 0% 2% 0% 1% 1% 1% 0% 1% 8 2 6 1 3 1 7 2 10 Håller med 3% 1% 2% 1% 2% 0% 3% 1% 2% 14 7 7 4 10 0 14 6 20 Håller inte med 42% 35% 31% 34% 44% 46% 42% 33% 39% 236 223 94 116 249 55 220 179 454 Håller absolut inte med 53% 63% 63% 64% 53% 52% 53% 65% 58% 302 402 193 215 296 62 274 350 686 568 635 305 337 561 120 519 539 1178 Vet ej 3% 1% 3% 1% 1% 3% 2% 1% 2% 17 3 8 4 8 4 9 7 20 Håller absolut med 2% 0% 2% 1% 1% 4% 2% 0% 1% 13 2 7 2 6 5 9 1 15 Håller med 8% 6% 8% 5% 7% 7% 9% 4% 7% 45 36 25 17 39 8 49 21 78 Håller inte med 46% 37% 39% 38% 44% 45% 42% 39% 41% 260 232 118 128 246 54 219 207 480 Håller absolut inte med 41% 57% 48% 56% 47% 41% 45% 56% 50% 232 363 147 188 260 49 235 301 585 567 636 305 339 559 120 521 537 1178 Vet ej 22% 7% 20% 17% 8% 19% 13% 14% 14% 121 42 61 56 46 22 64 76 162 Håller absolut med 6% 9% 7% 8% 7% 8% 8% 7% 8% 34 54 22 26 40 9 43 34 86 Håller med 25% 29% 18% 26% 33% 31% 26% 27% 27% 135 182 53 87 177 37 132 142 311 Håller inte med 39% 40% 38% 38% 42% 32% 40% 41% 40% 215 252 113 126 228 38 202 217 457 Håller absolut inte med 8% 16% 17% 11% 10% 10% 14% 11% 12% 44 99 51 38 54 12 69 57 138 549 629 300 333 545 118 510 526 1154 21
Var tionde svensk anser att män är bättre politiska ledare än kvinnor och nästan lika många (8 %) menar att män är bättre företagsledare än vad kvinnor är. Däremot är det bara cirka tre procent som menar att hög utbildning är viktigare för pojkar än för flickor. När det gäller synen på jämställdhet och karriär finns det tydliga skillnader mellan män och kvinnor. Det är vanligare att män anser att män är bättre politiska ledare än kvinnor, och detsamma gäller för synen på företagsledare. Män anser också i större utsträckning än kvinnor att högre utbildning är viktigare för pojkar än flickor. Däremot är det kvinnor som tenderar att hålla med om påståendet att vara hemmafru är lika bra som att ha ett lönearbete. I åldersgruppen 18-29 år är det betydligt vanligare att anse att män är bättre politiska ledare än vad som är fallet i de övriga åldersgrupperna. Det är också de yngre som anser det vara viktigare för pojkar än flickor med en hög utbildning. När det gäller att värdera positionen som hemmafru så är det framförallt de unga som menar att det inte är lika bra som att ha ett lönearbete. Även utbildningsnivå samvarierar med synen på jämställdhet och karriär. Ju högre utbildning desto mer tenderar man att ta avstånd från påståendet att män är bättre politiska ledare eller företagsledare än kvinnor. v55-v56 Frihet och tillit till andra personer v55. Upplevd frihet styra sitt liv Vet ej 1% 0% 1% 0% 1% 3% 0% 0% 1% 5 1 2 1 3 3 1 2 6 1 Ingen alls 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0 2 0 1 1 0 2 0 2 2 0% 0% 0% 0% 0% 2% 0% 0% 0% 2 2 1 1 2 2 2 0 4 3 2% 1% 2% 0% 2% 2% 2% 1% 2% 11 7 5 1 12 2 11 5 18 4 3% 1% 2% 4% 1% 1% 3% 1% 2% 15 9 5 12 7 1 17 6 24 5 9% 8% 9% 7% 9% 17% 9% 6% 9% 50 51 28 25 48 20 47 34 101 6 10% 9% 11% 9% 8% 13% 10% 8% 9% 54 54 33 30 45 15 50 42 107 7 19% 21% 22% 17% 21% 20% 20% 20% 20% 109 133 66 58 118 24 106 106 236 8 28% 25% 24% 29% 26% 19% 22% 32% 26% 157 162 73 98 148 23 117 171 311 9 11% 13% 9% 14% 13% 7% 12% 14% 12% 62 84 28 48 70 8 64 73 145 10 En hel del 18% 21% 21% 19% 19% 18% 20% 19% 19% 104 132 64 65 107 22 105 100 227 569 637 305 340 561 120 522 539 1181 22
v56. Andra untnyttjar eller är ärliga Vet ej 1% 1% 2% 2% 1% 1% 2% 1% 1% 8 8 6 5 5 1 8 7 16 1 De skulle försöka utnyttja mig 2% 3% 7% 1% 1% 4% 3% 1% 2% 10 21 22 4 5 5 16 5 26 2 1% 1% 2% 1% 1% 4% 1% 1% 1% 6 8 5 2 7 5 6 3 14 3 5% 3% 5% 4% 3% 3% 4% 4% 4% 29 17 16 15 15 4 21 21 46 4 4% 3% 3% 4% 4% 8% 5% 1% 4% 24 18 10 12 20 9 26 6 41 5 14% 14% 23% 11% 11% 23% 15% 11% 14% 79 89 69 38 61 27 80 57 164 6 10% 10% 11% 11% 9% 13% 10% 9% 10% 57 61 34 37 47 15 51 49 115 7 18% 17% 17% 20% 15% 14% 17% 18% 17% 99 105 52 67 85 17 86 97 200 8 27% 26% 16% 27% 31% 18% 24% 31% 27% 150 167 50 93 174 21 125 167 313 9 9% 12% 6% 12% 13% 4% 8% 14% 11% 51 75 17 39 70 5 43 77 125 10 De skulle försöka vara ärliga 9% 10% 8% 8% 12% 9% 11% 8% 10% 53 64 24 27 66 11 58 45 114 566 633 305 339 555 120 520 534 1174 Den allmänna uppfattningen i Sverige är att man upplever sig ha ganska stora möjligheter att styra sitt liv och att man kan lita på andra personer. Någon skillnad i denna uppfattning mellan män och kvinnor tycks inte finnas. En åldersskillnad finns dock vad gäller i vilken utsträckning man anser sig kunna lita på andra människor. De yngre är mer skeptiska och tveksamma till att lita på andra. Man kan även konstatera att de äldre upplever sig ha en större möjlighet att påverka sina liv än vad som är fallet med de yngre. De yngre är också betydligt mindre övertygade om att man kan lita på andra personer. 23
v57-v58 Civilstånd och antal barn v57. Civilstånd Vet ej 1% 1% 3% 0% 0% 1% 1% 1% 1% 3 6 9 0 0 1 3 3 7 Gift 44% 39% 6% 42% 60% 35% 35% 50% 42% 248 244 16 142 334 41 179 266 486 Sambo 18% 17% 23% 24% 11% 15% 16% 19% 17% 99 108 64 81 62 17 83 101 201 Skild 5% 7% 1% 4% 10% 10% 5% 6% 6% 27 43 2 13 55 11 26 33 70 Särbo 4% 6% 12% 3% 2% 3% 7% 4% 5% 21 38 35 11 13 4 35 19 58 Änka/änkling 3% 7% 1% 0% 10% 11% 5% 3% 5% 14 42 2 0 54 13 27 15 55 Ensamstående 27% 23% 55% 27% 8% 25% 31% 19% 25% 151 142 157 93 43 29 157 100 286 563 623 285 340 561 116 510 537 1163 v58. Antal barn Inga barn 39% 34% 87% 31% 12% 37% 43% 28% 36% 219 218 266 106 65 44 223 153 420 Ett barn 15% 16% 9% 19% 17% 12% 14% 18% 16% 85 99 26 65 93 14 73 96 183 Två barn 28% 33% 3% 33% 43% 28% 28% 34% 31% 157 209 10 113 243 33 145 182 360 Tre barn 14% 12% 0% 12% 21% 19% 10% 15% 13% 79 77 1 39 116 23 51 82 156 Fyra barn 4% 4% 0% 4% 6% 3% 5% 4% 4% 22 26 0 12 36 3 24 20 47 Fem barn 1% 1% 0% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 5 3 1 3 4 1 3 4 8 Sex barn 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 2 1 0 1 2 0 2 1 3 Sju barn 0% 0% 0% 0% 0% 2% 0% 0% 0% 0 2 1 0 1 2 0 0 2 Åtta barn elle mer 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0 1 0 1 0 0 1 0 1 569 636 305 340 560 120 522 538 1180 Fyra av tio svenskar är gifta och var fjärde person är ensamstående. De allra flesta har inga barn, och mycket få har fler än tre barn. En större andel av männen än av kvinnorna är gifta och en större andel av kvinnorna är särbo eller änka/änkling. Det är betydligt mer ovanligt att vara gift i åldersgruppen 18-29 år än vad som är fallet i de övriga åldersgrupperna. Det är också betydligt ovanligare i den äldre åldersgruppen, över 50 år, att vara sambo (men alltså ogift). Att vara särbo är betydligt vanligare bland yngre personer, medan andelen skilda ökar med åldern. Att vara änka eller änkling är också betydligt vanligare bland personer över 50 24
år än bland de under 50 år. Att ha ett eller flera barn är betydligt vanligare bland de äldre än bland de som tillhör åldersgruppen 18-29 år. Att vara gift eller sambo är vanligare bland de personer som har högskoleutbildning än bland övriga medan det är ovanligare att vara ensamstående som högutbildad. v59 Nöjd med ekonomin v59. Hur nöjd med ekonomin Vet ej 0% 0% 1% 0% 0% 0% 1% 0% 0% 2 2 4 0 0 0 3 1 4 1 Helt och hållet missnöjd 3% 4% 7% 4% 1% 5% 4% 3% 4% 15 28 22 13 8 6 22 14 42 2 1% 3% 4% 2% 1% 3% 3% 1% 2% 6 19 12 7 6 4 16 4 24 3 3% 5% 5% 4% 4% 7% 3% 4% 4% 16 32 15 13 20 8 17 22 47 4 6% 5% 10% 6% 4% 11% 6% 4% 5% 36 32 29 19 20 13 32 19 64 5 10% 9% 14% 11% 6% 13% 10% 8% 9% 55 56 42 37 32 15 53 41 109 6 7% 10% 11% 10% 6% 11% 10% 7% 9% 38 63 32 34 35 13 52 36 101 7 16% 16% 16% 19% 14% 14% 15% 17% 16% 88 102 49 65 76 17 78 92 187 8 23% 18% 13% 23% 22% 13% 19% 22% 20% 128 111 38 79 122 16 100 119 235 9 14% 12% 7% 12% 17% 8% 12% 15% 13% 78 77 22 40 93 9 64 79 152 10 Helt och hållet nöjd 19% 18% 13% 10% 26% 16% 16% 21% 18% 105 114 38 33 148 19 84 112 215 567 636 303 340 560 120 521 539 1180 De flesta svenskar anser sig vara ganska nöjda med ekonomin. Mer än hälften av de svarande svarar 8, 9 eller 10 då de får gradera hur nöjda de är med ekonomin. Samtidigt svarar ungefär var tionde person 1, 2 eller 3 vilket tyder på ett stort missnöje med den ekonomiska situationen. Det tycks finnas en viss skillnad mellan män och kvinnors syn på den ekonomiska situationen på så vis att män uppger sig vara mer nöjda än vad kvinnor gör. Den mest missnöjda åldersgruppen är 18-29 år medan åldersgruppen över 50 år är de som är mest nöjda med den ekonomiska situationen. De som endast har grundskoleutbildning är mer missnöjda med sin ekonomiska situation än vad mer välutbildade personer är. De mest nöjda är de personer som har högskoleutbildning. 25
v60-v61 Viktiga mål för samhället 1 v60. Samhällsmål 1 - viktigast Samhällsmål 1 - näst viktigast Vet ej 1% 1% 2% 1% 1% 1% 0% 2% 1% 3 9 7 2 3 1 2 8 11 Hög ekonomisk tillväxt 61% 60% 57% 65% 60% 54% 62% 61% 61% 341 379 172 218 330 64 321 321 706 Säkra ett starkt svenskt försvar 3% 2% 5% 2% 2% 6% 4% 1% 3% Ge folk mer att säga till om på jobbet 19 15 16 6 12 7 21 6 34 30% 31% 31% 28% 32% 33% 30% 31% 30% 167 198 93 93 179 39 153 163 355 Göra stad och landskap vackrare 5% 5% 5% 5% 5% 7% 4% 6% 5% 30 30 14 16 30 8 21 31 60 560 631 302 335 554 119 518 529 1166 Vet ej 1% 1% 2% 1% 2% 1% 2% 1% 1% 8 8 5 2 9 1 8 7 16 Hög ekonomisk tillväxt 23% 23% 28% 21% 22% 34% 23% 20% 23% 129 142 81 68 122 40 119 104 263 Säkra ett starkt svenskt försvar 11% 11% 14% 9% 11% 13% 13% 9% 11% 61 67 42 28 58 15 68 44 127 Ge folk mer att säga till om på jobbet 38% 42% 34% 44% 41% 33% 42% 41% 40% 211 261 100 146 226 39 214 211 464 Göra stad och landskap vackrare 27% 23% 23% 26% 24% 20% 20% 30% 25% 148 140 67 87 134 24 105 153 282 557 618 295 331 549 119 514 519 1152 De flesta svenskar anser det vara viktigast, av de fyra alternativen ovan, att främja hög ekonomisk tillväxt (60 %) medan att stärka försvaret (3 %) och att göra stad och landskap vackrare (5 %) är mål som desto färre anser vara högst prioriterade. Att ge folk mer att säga till om på jobbet anses av nästan var tredje person vara det viktigaste målet. När det gäller det näst viktigaste målet är mer att säga till om på jobbet det vanligaste svaret. Någon skillnad i dessa svar mellan män och kvinnor tycks inte finnas. Den yngre åldersgruppen anser i högre utsträckning att det är viktigt att säkra ett starkt svenskt försvar, ungefär 5 % uppger detta. Motsvarande siffra för övriga åldersgrupper är 2 %. Det finns tydliga samvariationer mellan utbildningsnivå och prioriteringar av dessa fyra samhällsmål. Exempelvis är det betydligt ovanligare att personer med högskoleutbildning anser det viktigast att satsa på ett starkt svenskt försvar medan personer med endast grundskoleutbildning inte är lika starka anhängare av att satsa på hög ekonomisk tillväxt. 26
v62-v63 Viktiga mål för samhället 2 v62. Samhällsmål 2 - viktigast Vet ej 1% 1% 2% 1% 0% 2% 1% 1% 1% 7 4 7 2 2 2 5 3 10 Upprätthålla ordning i samhället 28% 35% 29% 29% 35% 40% 35% 26% 32% 159 220 88 97 194 48 184 138 370 Ge folk mer röst vid samhällsbeslut 22% 22% 19% 22% 24% 23% 23% 21% 22% v63. Samhällsmål 2 näst viktigast 123 141 58 73 133 28 118 112 258 Bekämpa prisökningar 5% 4% 6% 5% 4% 6% 7% 2% 5% 28 28 19 17 20 7 37 12 56 Skydda yttrandefriheten 44% 38% 44% 44% 38% 29% 34% 51% 41% 249 242 133 148 210 35 177 270 482 566 635 305 337 559 120 521 535 1176 Vet ej 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 3 6 3 3 3 1 3 5 9 Upprätthålla ordning i samhället 30% 27% 26% 29% 29% 23% 28% 30% 28% 167 169 78 96 162 27 144 158 329 Ge folk mer röst vid samhällsbeslut 31% 34% 30% 30% 35% 28% 30% 36% 33% 173 211 88 102 194 33 154 192 379 Bekämpa prisökningar 11% 11% 18% 9% 8% 20% 13% 6% 11% 60 67 54 31 42 24 69 29 122 Skydda yttrandefriheten 28% 28% 25% 31% 28% 28% 28% 28% 28% 155 174 74 103 152 33 144 147 324 558 627 297 335 553 118 514 531 1163 Att skydda yttrandefriheten anser fyra av tio svenskar vara det viktigaste målet av de fyra ovan. Nästan var tredje uppger att upprätthålla ordningen i samhället och nästan en fjärdedel svarar att ge folk mer att säga till om vid viktiga samhällsbeslut är det viktigaste samhällsmålet. Däremot är det inte mer än 4 % som menar att bekämpa prisökningar är det viktigaste. Det näst viktigaste samhällsmålet är att ge folk mer att säga till om följt av att upprätthålla ordningen och att skydda yttrandefriheten. Några skillnader i dessa svar mellan män och kvinnor tycks inte finnas. Ju äldre man är desto viktigare tycks man anse att det är att upprätthålla ordningen i samhället samt att ge folk mer att säga till om. Däremot anser de äldre åldersgrupperna inte att det är lika angeläget att bekämpa prisökningar och skydda yttrandefriheten som de yngre. Att anse att det näst viktigaste problemet är att bekämpa prisökningar är betydligt vanligare bland de yngre än bland de över 30 år. Ju högre utbildningsnivå en person har desto troligare tycks det vara att han/hon anser att värnandet av yttrandefriheten är det allra viktigaste. De övriga målen är dock vanligare svar bland de med grundskole- eller gymnasieutbildning. 27
v64-v65 Viktiga mål för samhället 3 v64. Samhällsmål 3 - viktigast Vet ej 0% 1% 1% 1% 0% 2% 0% 1% 0% v65. Samhällsmål 3 - näst viktigast 2 4 3 2 1 2 0 3 5 Skapa en stabil ekonomi 44% 41% 42% 45% 41% 30% 45% 42% 43% Skapa ett mindre opersonligt samhälle 249 261 128 151 231 36 236 227 499 25% 28% 23% 30% 27% 23% 24% 30% 27% 143 179 69 101 152 27 127 161 315 Idéer bör vara viktigare än pengar 16% 11% 12% 12% 14% 13% 10% 16% 13% 88 67 35 41 79 16 52 85 153 Kampen mot kriminalitet 15% 20% 23% 13% 17% 32% 20% 11% 17% 83 124 69 42 96 38 106 59 203 565 635 304 337 559 119 521 535 1175 Vet ej 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 6 6 4 3 5 1 4 7 12 Skapa en stabil ekonomi 22% 24% 23% 21% 24% 36% 23% 20% 23% 125 149 67 71 136 43 121 105 269 Skapa ett mindre opersonligt samhälle 25% 29% 28% 25% 28% 26% 23% 31% 27% 138 184 83 84 155 31 121 165 317 Idéer bör vara viktigare än pengar 22% 21% 21% 26% 19% 13% 19% 25% 21% 123 134 62 86 109 16 98 135 249 Kampen mot kriminalitet 30% 25% 28% 27% 28% 24% 34% 23% 28% 171 158 82 91 156 28 175 120 323 563 631 298 335 561 119 519 532 1170 Av de fyra alternativen ovan anser de flesta svenskar att det viktigaste är att skapa en stabil ekonomi (43 %). Därefter följer en utveckling mot ett mindre opersonligt och ett mer mänskligt samhälle (27 %), kampen mot kriminalitet (17 %) samt en utveckling mot ett samhälle där idéer är viktigare än pengar (13 %). Män och kvinnor svarar i ungefär lika hög utsträckning att det viktigaste samhällsmålet är en stabil ekonomi och ett mer mänskligt samhälle. Däremot tycks män anse att ett samhälle där idéer är viktigare än pengar är ett viktigare mål än vad kvinnor anser samtidigt som det omvända gäller för kampen mot kriminalitet. De unga anser i lägre utsträckning att det är viktigt att skapa ett mindre opersonligt och ett mer mänskligt samhälle än vad personer i övriga åldersgrupper gör. De personer som endast har en grundskoleutbildning anser i betydligt lägre grad än de med högre utbildningsnivå att det är viktigt att skapa en stabil ekonomi, däremot anser man kampen mot kriminalitet vara betydligt viktigare. 28
v66 Villig att försvara landet vid krig v66. Villig att försvara landet vid krig Vet ej 5% 9% 11% 8% 4% 5% 5% 9% 7% 26 54 32 28 20 6 26 46 78 Ja 77% 65% 52% 67% 83% 66% 70% 72% 71% 426 406 158 226 448 77 362 379 818 Nej 19% 26% 37% 25% 13% 28% 25% 19% 23% 105 164 113 84 72 33 126 101 260 557 624 303 338 540 116 514 526 1156 Sju av tio svenskar är beredda att försvara sitt land vid händelse av krig. Det är en större andel av männen (77 %) som är beredda att delta i krig för att försvara landet än andelen kvinnor (65 %). Ju äldre man är desto troligare tycks det vara att man är beredd att gå ut i krig för att försvara sitt land. Medan ungefär varannan person mellan 18 och 28 år är beredda att göra detta är motsvarande andel mer än fyra av fem bland de över 50 år. Ju högre utbildningsnivå desto troligare tycks det vara att man är beredd att försvara sitt land genom att delta i krig. v67-v69 Framtida förändringar v67. Framtida förändring - arbetets betydelse minskar Vet ej 4% 4% 6% 3% 3% 9% 4% 3% 4% 23 23 19 10 17 10 18 15 43 Bra 46% 45% 46% 58% 38% 31% 42% 53% 46% 261 283 140 194 210 36 218 284 538 Spelar ingen roll 14% 14% 19% 14% 12% 18% 15% 13% 14% 81 91 58 48 66 21 78 68 167 Dåligt 36% 37% 29% 25% 47% 43% 40% 31% 36% 201 233 88 85 261 51 205 168 424 566 630 305 337 554 118 519 535 1172 29
v68. Framtida förändring - mer teknologisk utveckling v69. Framtida förändring - större respekt för auktoriteter Vet ej 3% 5% 6% 3% 3% 7% 3% 4% 3% 14 30 17 11 16 8 13 19 40 Bra 54% 40% 52% 42% 46% 49% 52% 42% 47% 303 253 157 141 258 59 267 222 548 Spelar ingen roll 28% 33% 31% 36% 28% 28% 29% 33% 31% 157 212 94 120 155 34 149 176 359 Dåligt 16% 22% 12% 19% 23% 16% 17% 22% 19% 89 139 36 64 128 19 89 117 225 563 634 304 336 557 120 518 534 1172 Vet ej 3% 8% 10% 5% 4% 15% 4% 4% 5% 18 48 29 17 20 18 20 22 60 Bra 22% 22% 30% 18% 21% 23% 28% 16% 22% 125 138 89 61 113 28 147 84 259 Spelar ingen roll 22% 21% 30% 22% 16% 27% 24% 18% 21% 121 133 91 75 88 32 122 93 247 Dåligt 53% 49% 31% 55% 60% 35% 44% 63% 52% 298 312 93 186 331 42 229 331 602 562 631 302 339 552 120 518 530 1168 Ungefär 46 % av svenskarna anser att det skulle vara bra om arbetets betydelse skulle minska i framtiden, att jämföra med 36 % som skulle tycka att det skulle vara dåligt. Det är även fler som tycker att det skulle vara bra om man betonade den teknologiska utvecklingen mer i framtiden (47 %) än som tycker att det skulle vara dåligt (19 %). Däremot är det fler som tycker att det skulle vara dåligt om vi i framtiden fick större respekt för auktoriteter (52 %) än som tycker att det skulle vara bra (22 %). Män anser i högre utsträckning än kvinnor att det vore bra att i framtiden fokusera mer på den teknologiska utvecklingen. De över 50 år anser i högre utsträckning än de under 50 år att det vore dåligt om arbetets betydelse skulle komma att minska i framtiden. De äldre anser också i högre utsträckning att det skulle vara dåligt om det i framtiden fokuseras mer på den teknologiska utvecklingen. Det är också de äldre som tycker det skulle vara dåligt om respekten för auktoriteter i framtiden ökar. Personer med högre utbildning tycks vara mer positiva till en utveckling där arbetets betydelse minskar. Det är också de välutbildade som i högst utsträckning anser att det vore dåligt om fokus i framtiden allt mer kommer att ligga på den teknologiska utvecklingen och att auktoriteter respekteras allt mer. 30
v70-79 Personlighet v70. Personlighet - idéer och kreativitet Vet ej 1% 1% 2% 2% 0% 3% 1% 1% 1% 6 8 7 5 2 4 4 3 11 Mycket lika mig 26% 24% 30% 28% 20% 22% 24% 26% 25% 148 151 92 94 113 26 124 140 290 Lika mig 27% 27% 26% 25% 28% 23% 26% 28% 27% 153 169 80 84 158 28 136 153 317 Delvis lika mig 31% 30% 27% 29% 33% 26% 32% 31% 31% 176 191 83 97 187 31 167 165 363 Lite lika mig 10% 11% 9% 10% 11% 13% 11% 9% 10% 56 70 27 35 64 15 58 50 123 Inte lika mig 4% 7% 4% 6% 6% 9% 5% 5% 5% 23 42 13 20 32 11 27 26 64 Inte alls lika mig 1% 1% 1% 1% 1% 4% 1% 0% 1% 7 5 3 4 5 5 5 2 12 569 636 305 339 561 120 521 539 1180 v71. Personlighet - viktigt vara rik Vet ej 0% 1% 1% 0% 0% 1% 0% 0% 0% v72. Personlighet - viktigt vara trygg 0 4 2 1 1 1 1 1 3 Mycket lika mig 3% 2% 7% 1% 0% 2% 4% 1% 2% 16 11 22 3 2 2 21 4 27 Lika mig 7% 3% 8% 5% 3% 10% 5% 3% 4% 38 17 24 16 15 12 26 14 52 Delvis lika mig 15% 12% 20% 14% 10% 15% 15% 12% 14% 85 78 62 46 55 18 77 65 160 Lite lika mig 20% 18% 19% 21% 17% 12% 15% 24% 19% 115 111 59 72 95 14 80 127 221 Inte lika mig 34% 35% 26% 34% 40% 32% 35% 36% 35% 192 225 78 114 225 38 182 192 412 Inte alls lika mig 22% 30% 19% 26% 30% 29% 26% 25% 26% 123 190 58 87 168 35 134 136 305 569 636 305 339 561 120 521 539 1180 Vet ej 1% 1% 1% 1% 0% 2% 0% 1% 1% 4 4 4 2 2 2 2 3 7 Mycket lika mig 15% 23% 21% 15% 20% 25% 22% 14% 19% 83 143 65 50 111 30 115 75 220 Lika mig 29% 29% 25% 29% 31% 32% 31% 26% 29% 163 181 75 97 172 38 162 140 340 Delvis lika mig 26% 24% 27% 26% 23% 15% 23% 28% 25% 146 152 83 87 128 18 119 152 289 Lite lika mig 16% 15% 14% 17% 15% 18% 12% 19% 16% 92 93 43 57 85 22 62 101 185 Inte lika mig 11% 8% 8% 12% 9% 5% 9% 10% 9% 64 48 24 39 49 6 48 56 110 Inte alls lika mig 3% 2% 4% 2% 2% 3% 3% 2% 3% 17 15 11 8 13 4 13 12 29 569 636 305 340 560 120 521 539 1180 31