Länsstyrelsen Västernorrland och Landstinget Västernorrland 2009:11 LIVSMILJÖ OCH FOLKHÄLSA I VÄSTERNORRLAND BOKSLUT FÖR 2008

Länsstyrelsen Västernorrland och Landstinget Västernorrland 2009:11 LIVSMILJÖ OCH FOLKHÄLSA I VÄSTERNORRLAND BOKSLUT FÖR 2008

2009:11 Länsstyrelsen Västernorrland och Landstinget Västernorrland LIVSMILJÖ OCH FOLKHÄLSA I VÄSTERNORRLAND BOKSLUT FÖR 2008 SOLLEFTEÅ SJUKHUS

Följande personer har skrivit livsmiljö- och folkhälsobokslut 2008 Länsstyrelsen Magnus Agnemo, samhällsplanerare, Avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad Gunnar Holmgren, utredare, Avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad Anna Karlsson, utredare, Välfärdsavdelningen Nina Loberg, sektionschef samhällsplanering, Avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad Solgun Lundgren, länssamordnare för alkohol- och drogfrågor, Välfärdsavdelningen Elin Mattsson Tano, miljömålssamordnare, Avdelningen för miljö och natur Anna Molin, informatör, Avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad Landstinget Anna Bostedt, hälso- och sjukvårdsplanerare, Ledningsstaben hälso- och sjukvård Göran Fahlén, hälso- och sjukvårdsplanerare, Ledningsstaben hälso- och sjukvård Leif Hammarström, hälso- och sjukvårdsplanerare, Ledningsstaben hälso- och sjukvård Niclas Olofsson, statistiker, Ledningsstaben hälso- och sjukvård Grafiskform: Fryklunds Omslagsfoto: Oskar Norrgrann Kapitelfoto: Håkan Kvam Tryck: Tryckeribolaget 2009

Innehåll FÖRORD...6 INLEDNING...7 VÄSTERNORRLÄNNINGEN...11 UPPVÄXTMILJÖ...27 SOCIOKULTURELL MILJÖ...37 BOENDEMILJÖ...47 NATUR- OCH KULTURMILJÖ...61 ARBETSMILJÖ...73 INFRASTRUKTURELL MILJÖ...81 SAMMANFATTNING OCH ÖNSKVÄRD UTVECKLING...92 BILAGA...97 5

FÖRORD Livsmiljön är viktig för Västernorrlands attraktionskraft. I många avseenden har vi en god livsmiljö som bör synliggöras. Detta livsmiljö- och folkhälsobokslut stärker den bild som framtonat i tidigare års livsmiljöbokslut. Västernorrland erbjuder en trygg och bra uppväxtmiljö, en god sociokulturell miljö, en i många avseenden god boendemiljö, en rik och omväxlande natur- och kulturmiljö, en godkänd arbetsmiljö och en allt mer funktionell infrastrukturell miljö. Självfallet finns även utmaningar att ta tag i. I detta bokslut har kopplingar till hälsa gjorts tydligare som ett led i samarbetet mellan länsstyrelsen och landstinget. Vår gemensamma syn på förutsättningarna för en hållbar samhällsutveckling är beroende av en bra livsmiljö och en god hälsa. Människor som har ett meningsfullt arbete, goda utbildningsmöjligheter, en rik fritid och som lever i en bra livsmiljö präglad av framtidstro, kreativitet och delaktighet, mår bra och bidrar till utveckling. Det är med stor tillfredsställelse som Länsstyrelsen Västernorrland och Landstinget Västernorrland gemensamt samverkat i utformningen av detta livsmiljö- och folkhälsobokslut. Länsstyrelsens Välfärdsavdelning har ansvarat för samordning vid framtagandet av bokslutet. Visionsgruppen Livsmiljö- det goda vardagslivets län har fungerat som referensgrupp och utgjort ett värdefullt stöd i arbetet. Härnösand maj 2009 Bo Källstrand Landshövding Ewa Söderberg Landstingsråd 6

INLEDNING Den gemensamma länsstrategin Vision Västernorrland 2010 pekar ut livsmiljön som en viktig resurs i det regionala utvecklingsarbetet. I linje med visionen fastslår det regionala tillväxtprogrammet att livsmiljöns utveckling över tid skall följas genom återkommande bokslut. Föreliggande bokslut är det fjärde i ordningen. Tidigare bokslut beskrev livsmiljön i länet 2002, 2004 och 2006. Årets bokslut har genomförts i ett nära samarbete mellan Länsstyrelsen Västernorrland och Landstinget Västernorrland. Syftet med bokslutet är att beskriva livsmiljön och folkhälsan i länet och identifiera angelägna delar att förbättra. En bra livsmiljö och en god folkhälsa är en grund för socialt och ekonomiskt hållbar utveckling i länet. Målgruppen för bokslutet är förtroendevalda och tjänstemän inom stat, kommun och landsting med ansvar för och uppgifter inom livsmiljö- och folkhälsoområdet. Bokslutet är tänkt att vara ett underlag också för andra aktörer i det regionala och lokala utvecklingsarbetet såsom föreningar, företag och enskilda. Bokslutets struktur Bokslutets uppbyggnad beskrivs schematiskt i figur 1.1. Figur 1.1 Bokslutets struktur Uppväxtmiljö Infrastrukturell miljö Sociokulturell miljö Västernorrlänningen Arbetsmiljö Boendemiljö Natur- och kulturmiljö I bokslutets centrum står västernorrlänningen. Beskrivningen av västernorrlänningen baseras på uppgifter om befolkningens struktur, hälsa, utbildningsnivå och sysselsättning. 7

Livsmiljön beskrivs i form av sex delar. Uppväxtmiljön är den miljö som barn och ungdomar möter. Den sociokulturella miljön handlar om relationer, delaktighet och inflytande. Boendemiljön avser bostad och bostadsområde. Natur- och kulturmiljön avser dels skog och oexploaterad mark, vatten och luft (samt miljö- och hälsopåverkan), dels de avtryck människan satt i landskapet genom tiderna, till exempel bebyggelse och odlingslandskap. Arbetsmiljön handlar om förvärvsarbete, men också om sysselsättning i vidare mening. Den infrastrukturella miljön berör förutsättningarna för transporter och kommunikation. I det avslutande kapitlet sammanfattas och diskuteras faktorer i länets livsmiljö att upprätthålla och utveckla. Tanken är att denna diskussion skall stimulera aktörer engagerade i regionalt och lokalt utvecklingsarbete i länet till att fundera kring vilka insatser som kan och bör göras för att ytterligare stärka länets livsmiljö. Förhoppningen är givetvis att läsaren finner bokslutet som helhet av intresse. Bokslutets kapitel är dock fristående vilket gör det möjligt för den som så önskar att fokusera på enskilda delar. Statistikunderlag Offentlig statistik från en mängd olika källor ligger till grund för bokslutet. I de flesta fall är uppgifterna från år 2008 men viss statistik presenteras inte årligen vilket innebär att några uppgifter kan avse tidigare år. Huvudprincipen är att jämföra länet med riket. Då riksgenomsnittet inte är tillgängligt eller bedöms vara mindre relevant görs i vissa fall jämförelser med andra län. I några fall presenteras även material på kommunnivå. Ambitionen är givetvis att där så är möjligt göra jämförelse över tid och med situationen i föregående livsmiljöbokslut. Livsmiljö- och folkhälsobokslut De tidigare livsmiljöboksluten har gradvis ökat beskrivningen av folkhälsan i länet. Detta har gjorts än tydligare i detta bokslut som en del av samarbetet mellan länsstyrelsen och landstinget. En viktig faktor för positiv utveckling i en region är god folkhälsa. Resultat från gjorda studier visar på ett starkt samband mellan god hälsa och ekonomisk utveckling. Resultaten tyder på att hälsa har större betydelse för ekonomisk utveckling än tvärtom. 1 I EU:s Lissabonfördrag 2007 har en indikator, hälsosamma levnadsår, tillförts för att ytterligare markera folkhälsans betydelse som en väsentlig tillväxtfaktor. 2 En befolkning med god hälsa betyder att fler i förvärvsaktiv ålder kan arbeta och att produktiviteten ökar jämfört med en befolkning med sämre folkhälsa. Dessutom behöver mindre resurser nyttjas för vårdinsatser och alternativa försörjningskällor. Arbete för att förbättra folkhälsan innebär främst att arbeta för hälsa bland annat genom att skapa stödjande miljöer, men också att arbeta mot ohälsa 1 Statens folkhälsoinstitut Folkhälsopolitisk rapport 2005. Refererade studier från Institutet för framtidsstudier. 2 Statsrådsberedningen, Svenska institutet för europapolitiska studier (2008) Lissabonfördraget. SNS Förlag. Stockholm. 8

och sjukdomar samt dess orsaker. Landstinget har ett uppdrag att, förutom erbjuda en god hälso- och sjukvård, verka för en god hälsa hos hela befolkningen. Länsstyrelsen ska enligt förordningen med länsstyrelseinstruktion verka för att det av riksdagen fastställda nationella folkhälsomålet uppnås genom att folkhälsan beaktas inom länsstyrelsernas arbete med bland annat regional tillväxt, samhällsplanering, krishantering samt alkohol och tobak 3. Länsstyrelsen har dessutom i uppgift att utveckla metoder för hälsokonsekvensbedömningar. 4 Landstinget och länsstyrelsen har med andra ord inom ramen för sina uppdrag ett gemensamt intresse av att lyfta folkhälsofrågorna. I bokslutet har de nationella folkhälsomålen med indikatorer beaktats, se bilaga. 3 SFS 2007:825 Förordning med länsstyrelseinstruktion. 4 Regleringsbrev för länsstyrelserna 2008 9

10

VÄSTERNORRLÄNNINGEN

VÄSTERNORRLÄNNINGEN Befolkning Folkmängden i Västernorrland uppgick den 31 december 2008 till 243 372 personer, vilket innebar en marginell minskning med 77 personer under året. Bidragande orsaker till befolkningsminskningen i länet under 2008 var ett negativt inrikes flyttningsnetto och att fler avled än föddes. Befolkningsutvecklingen i länets kommuner gick åt olika håll, Sundsvall, Timrå och Örnsköldsvik ökade medan Ånge och kommunerna i Ådalen (Härnösand, Kramfors och Sollefteå) uppvisade en fortsatt negativ trend. Folkmängden i Västernorrland har varit tämligen stabil kring 244 000 invånare de sju senaste åren (figur 2.1). Figur 2.1 Folkmängd i Västernorrlands län den 31 december åren 1999-2008 255 000 250 000 245 000 240 000 235 000 230 000 225 000 220 000 215 000 210 000 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Källa: Statistiska centralbyrån, befolkningsregistret Under 2008 invandrade 1 704 personer till länet medan 625 personer valde att flytta utomlands, till andra län flyttade 6 011 personer jämfört med 5 299 som kom inflyttade från övriga Sverige, det medförde ett totalt flyttningsöverskott på 367 personer. Vidare föddes 2 536 barn i länet, en ökning med 45 födda jämfört med året innan, medan 2 972 personer avled, det gav ett födelseunderskott på 436 personer. Det negativa födelsenettot förklaras av att länet har en åldersstruktur med förhållandevis få personer i barnafödande ålder och en stor andel äldre till följd av tidigare års stora utflyttningar av yngre personer. Vid slutet av 2008 uppgick till exempel andelen kvinnor i de huvudsakligen barnafödande åldrarna 19 till 39 år till 22,5 procent av alla kvinnor i länet, medan motsvarande andel i riket var 26,1 procent. Befolkningens fördelning på ålder och kön visas i tabell 2.1. 12 V Ä S T E R N O R R L Ä N N I N G E N

Tabell 2.1 Befolkning på ålder och kön den 31 december 2008, procent Västernorrlands län Hela riket Ålder Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt -18 10,9 10,4 21,3 11,4 10,8 22,2 19-39 11,9 11,3 23,2 13,7 13,1 26,8 40-64 17,7 16,8 34,5 16,8 16,4 33,2 65-79 7,1 7,8 14,9 5,9 6,5 12,4 80-2,3 3,9 6,1 2,0 3,4 5,3 Totalt 49,8 50,2 100 49,7 50,3 100 Källa: Statistiska centralbyrån, befolkningsregistret Länets positiva flyttnetto under senare år förklaras helt av ett flyttningsöverskott mot utlandet medan flyttnettot mot övriga Sverige varit negativt. Under 2008 stod kvinnorna för 62 procent och männen för 38 procent av det totala flyttningsöverskottet på 367 personer. År från år kan det emellertid vara rätt stora variationer mellan könen. Inom gruppen unga vuxna 19-26 år var det däremot ett kraftigt flyttningsunderskott med 589 personer, varav 307 kvinnor och 282 män. Av figur 2.2 framgår att utvecklingen de senaste åtta åren varit positiv för åldersgrupperna 0-15 år samt 30-39 år, där de flesta barnfamiljer ingår. En trolig förklaring till denna utveckling kan vara den bostadssituation och de bostadspriser som de expansiva storstäderna i dag uppvisar men även den trend som Glesbygdsverket beskriver, att unga familjer flyttar till den tätortsnära landsbygden för att söka ökad livskvalitet. 1 Figur 2.2 Flyttningsöverskott/underskott i åldrarna 0-15 samt 30-39 år 1000 800 600 400 200 0-200 -400-600 -800 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Källa: Statistiska centralbyrån, befolkningsregistret 1 Glesbygdsverket (2004) Årsbok 2004, s. 23-38. V Ä S T E R N O R R L Ä N N I N G E N 13

Antalet och andelen utrikes födda fortsätter att öka i befolkningen. Antalet västernorrlänningar som var födda i ett land utanför Sverige uppgick vid slutet av 2008 till knappt 16 300 personer. Sedan 1999 har andelen utrikes födda ökat från 4,7 till 6,7 procent av länets befolkning. I förhållande till rikets 13,8 procent av befolkningen är andelen utrikes födda i länet fortsatt låg. Levnadsvanor, hälsa och hälsoproblem Goda levnadsvanor ökar välbefinnandet och ger en bättre hälsa i befolkningen. De levnadsvanor som är av störst betydelse att påverka för att skapa hälsa och motverka ohälsa är att begränsa rökningen, minska alkoholkonsumtionen, öka den fysiska aktiviteten och förbättra matvanorna. Alkohol är ett socialt accepterat berusningsmedel som de flesta vuxna västernorrlänningar konsumerar i låg eller måttlig utsträckning. Cirka tolv procent av befolkningen i åldern 16-84 år är ur ett medicinskt perspektiv riskkonsumenter av alkohol 2. En högre andel män än kvinnor är riskkonsumenter. Det är också vanligare med riskkonsumtion i de yngre åldrarna: I åldersgruppen 16-29 år är i genomsnitt 27 procent av kvinnorna och 29 procent av männen riskkonsumenter av alkohol 3. I figur 2.3 redovisas att goda levnadsvanor förekommer i något lägre omfattning i länet än i övriga riket. Andelen som inte röker dagligen ligger på samma nivå som riket för både män och kvinnor medan andelen som inte snusar dagligen är något lägre i Västernorrland för båda könen. Däremot är andelen som inte använt hasch eller marijuana högre i länet än i riket, skillnaden är något större för männen än för kvinnorna i länet. Andelen med spelvanor som inte bedöms som riskabla är samma som riket för både män och kvinnor. Andelen män och kvinnor som är fysiskt aktiva mer än 30 minuter per dag är lägre i Västernorrland i förhållande till riket och skillnaden mellan kvinnorna är större än mellan männen. Den största skillnaden gentemot riket återfinns när det handlar om att äta minst 400 gram frukt och grönt per dag. Skillnaden för kvinnorna är något mindre än för männen. Det finns en mindre andel normalviktiga män och kvinnor i Västernorrland i jämförelse med riket. 2 Riskkonsumtion av alkohol kan innebära både att dricka sådana mängder vid samma tillfälle att man blir berusad, och att dricka mindre mängder men ofta. Mängden alkohol som medför en riskfylld konsumtion är lägre för kvinnor än för män. AUDIT-testet definierar riskkonsumtion som 6 poäng för kvinnor och 8 poäng för män. Se AUDIT på www.beroendecentrum.se 3 Landstinget Västernorrland: Vårdcentralsrapport 2006 14 V Ä S T E R N O R R L Ä N N I N G E N

Figur 2.3 Jämförelse av goda levnadsvanor i Västernorrland och riket 16-84 år Normalvikt Ej daglig rökare 50 25 Ej daglig snusare Riket Kvinnor Män 0-25 Äter minst 400 gram frukt och grönt per dag -50 Ej använt hasch eller marijuana Fysiskt aktiv mer än 30 minuter per dag Ej riskabla spelvanor Ej riskkonsumtion av alkohol Det grå fältet visar ett riksgenomsnitt för män och kvinnor. Figuren läses så att det exempelvis är cirka 20 procent färre män som är normalviktiga i länet jämfört med riket. Källa: Landstinget Västernorrland och Statens folkhälsoinstitut: Hälsa på lika villkor 2006 Ett växande folkhälsoproblem i Sverige är övervikt och ftema vilket ger en ökad risk för diabetes, hjärt- kärlsjukdom, förslitningsskador samt psykosocial ohälsa 4. Övervikt och fetma, se tabell 2.2, är mer vanligt i Västernorrland än i övriga Sverige. Tabell 2.2 Övervikt och fetma i Västernorrland och riket 2006, procent Västernorrlands län Riket Män Kvinnor Män Kvinnor Övervikt 45 32 42 25 Fetma 15 14 11 13 Totalt 60 46 53 38 Källa: Landstinget i Västernorrland och Statens folkhälsoinstitut. Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrlänningarna skattar i allmänhet sin hälsa något lägre än befolkningen i riket gör. Hälsan följer samma socioekonomiska mönster i Västernorrland som i övriga riket: Det är vanligare att de som har en ekonomisk trygghet 5 uppger att de har en bra eller mycket bra hälsa. Det är fler bland dem som saknar möjlighet att skaffa fram 15 000 kronor för att täcka exempelvis en oförutsedd utgift som skattar sin hälsa som någorlunda, dålig eller mycket dålig. Män klarar denna kontantmarginal i högre utsträckning än kvinnor gör. 6 4 Lindroos AK, Rössner, S. (ed.) 2000. Fetma från gen till samhällspåverkan 5 De som i den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor svarat ja på frågan om de kan ordna 15 000 kronor på en vecka 6 Landstinget i Västernorrland och Statens folkhälsoinstitut. Hälsa på lika villkor 2006 V Ä S T E R N O R R L Ä N N I N G E N 15

Figur 2.4 Självskattad hälsa bland västernorrlänningar 18-80 år. 2007 Bra eller mycket bra Någorlunda Dålig eller mycket dålig 18-29 år 80 13 7 Män 30-34 år 45-64 år 70 80 23 18 7 2 65-80 år 64 31 5 18-29 år 82 9 9 30-34 år Kvinnor 45-64 år 68 80 14 17 8 4 65-80 år 61 35 4 0 20 40 60 80 100 procent Källa: Socialstyrelsen Miljöhälsoenkät 2007 Ungefär var femte västernorrlänning upplever sig ha nedsatt psykiskt välbefinnande, en andel som är lägre jämfört med riket, 19 procent jämfört med 22 procent. Nedsatt psykiskt välbefinnande är betydligt vanligare bland kvinnor, särskilt i åldern 16-29 år. 7 Ungefär var tjugonde person har svåra sömnbesvär, vilket är en riskfaktor för flera sjukdomstillstånd, bland annat hjärt- kärlsjukdom 8. Figur 2.5 Psykisk ohälsa i Västernorrland 2006 30 Procent 16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år 25 20 15 10 5 0 Män Nedsatt psykiskt välbefinnande Kvinnor Nedsatt psykiskt välbefinnande Män Svåra sömnbesvär Kvinnor Svåra sömnbesvär Källa: Landstinget i Västernorrland och Statens folkhälsoinstitut. Hälsa på lika villkor 2006 7 Landstinget i Västernorrland och Statens folkhälsoinstitut. Hälsa på lika villkor 2006 8 Åkerstedt, T. (2006). Psychosocial stress and impaired sleep. Scandinavian Journal of Work, Environment and Health 32 (6 special issue):493-501. 16 V Ä S T E R N O R R L Ä N N I N G E N

I befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor som genomfördes 2006 finns ett antal frågor som visar på funktionsbegränsning i någon form 9. I Västernorrland har cirka 47 000 personer ett eller flera av sådana besvär, varav något fler är kvinnor. Den största andelen personer med funktionsbegränsning återfinns bland personer i åldern 65-84 år (35 procent). Figur 2.6 Sjukdomar eller besvär bland västernorrlänningar 16-84 år Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Allergi Svår värk i rörelseorganen Högt blodtryck Astma Diabetes Kvinnor Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Allergi Högt blodtryck Svår värk i rörelseorganen Astma Diabetes Män 32 28 19 Riket 20 Västernorrland 12 4 29 24 19 13 9 6 0 5 10 15 20 25 30 35 Procent Källa: Landstinget Västernorrland och Statens folkhälsoinstitut: Hälsa på lika villkor 2006 Ungefär 30 procent av befolkningen i åldern 16 84 år både i Västernorrland och i riket uppger att de har någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem, som påverkar deras arbetsförmåga. Kvinnorna uppger något mer besvär än männen men det är ingen stor skillnad mellan länet och riket för någon sjukdom. Cirka 10 000 västernorrlänningar har diabetes, varav 1 300 har svåra besvär. Knappt 20 000 personer har astma och 25 000 uppger allergi, många av dem är unga. Drygt 40 000 personer uppger att de har högt blodtryck även om bara 2 800 anser att de har svåra besvär av det 10. 9 långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem som i hög grad påverkar arbetsförmågan eller hindrar de dagliga aktiviteterna. Svårighet att urskilja text i en dagstidning trots hjälp av glasögon eller svårt att höra vad som sägs i samtal mellan flera personer trots hjälp av hörapparat. Svårighet att gå i trappor eller ta kortare promenader i någorlunda rask takt. 10 Landstinget Västernorrland och Statens folkhälsoinstitut: Hälsa på lika villkor 2006 V Ä S T E R N O R R L Ä N N I N G E N 17

Figur 2.7 Jämförelse mellan Västernorrland och riket: Insjuknade och vårdade för vanliga/allvarliga sjukdomar och skador. Ålder 0-80 år Hjärtinfarktinsjuknade Vårdade för fallolyckor 50 25 0 Riket Män Vårdade för avsiktlig skada -25 Prostatacancerinsjuknade -50 Vårdade för transportolyckor Lungcancerinsjuknade Vårdade för stroke Hjärtinfarktinsjuknade Vårdade för fallolyckor 50 25 0 Riket Kvinnor Vårdade för avsiktlig skada -25 Bröstcancerinsjuknade -50 Vårdade för transportolyckor Lungcancerinsjuknade Vårdade för stroke Det grå fältet visar ett riksgenomsnitt för män och kvinnor. Figuren läses så att det exempelvis är färre i Västernorrland som insjuknar i lungcancer och fler i stroke. Källor: Socialstyrelsens statistikdatabaser Epc, skadestatistik för riket, län och kommuner Socialstyrelsen Epc, Sjukvårdsdata i fokus Sveriges kommuner och landsting 18 V Ä S T E R N O R R L Ä N N I N G E N

Av figur 2.7 framgår att fler vårdas i Västernorrland jämfört med riket för skador på grund av fallolyckor eller någon form av transportolyckor. Under perioden 2004 till 2006 vårdades drygt 30 procent fler män och drygt 20 procent fler kvinnor. De som vårdats för avsiktlig skada 11, var lägre än riket både för män och kvinnor. Under samma period vårdades också fler kvinnor och män i Västernorrland på grund av stroke. Insjuknandet i lungcancer, prostatacancer och bröstcancer under 2007 var lägre än i riket. I länet var insjuknandet i lungcancer 19 procent lägre för männen och 32 procent lägre för kvinnorna. Insjuknandet i akut hjärtinfarkt under 2007 var dock högre för både män och kvinnor i Västernorrland. Den förväntade medellivslängden från födseln uppgick för kvinnor i Västernorrland till 82,3 år och för män till 77,7 år i genomsnitt för åren 2004-2008. I jämförelse med tio år tidigare har medellivslängden för länets kvinnor ökat med 1,2 år och för männen med 1,5 år. Förväntad livslängd i hela riket för kvinnor är 82,9 år och för män 78,7 år. Livslängden är generellt sett lägre i de norra delarna av landet än i södra Sverige. Differensen i förhållande till riket har ökat något för männen de senaste åren (figur 2.8). Figur 2.8 Återstående medellivslängd från födseln i Västernorrland och i riket efter tid och kön 84 82 Kvinnor, riket Kvinnor, länet 80 78 Män, riket Män, länet 76 74 72 70 1986-1990 1992-1996 1994-1998 1996-2000 1998-2002 2000-2004 2002-2006 2004-2008 Källa: Statistiska centralbyrån, befolkningsregistret 11 Med avsiktlig skada menas ett troligt försök till självmord V Ä S T E R N O R R L Ä N N I N G E N 19

Ohälsotal och försörjningskostnad Ohälsotalet 12 i länet och riket har stadigt förbättrats sedan de mycket höga talen i början av 2004. Under 2008 minskade ohälsotalet i Västernorrland med 2,2 dagar till 40,6 dagar per registrerad försäkrad i åldrarna 16 till 64 år. I riket var motsvarande minskning 2,5 dagar till 35,8. Nedgången av ohälsotalet förklaras främst av att antalet nya sjukfall som startar blir allt färre och att sjukskrivningsperioderna blir allt kortare. Ohälsotalet för kvinnor är betydligt högre än för män och låg på 48,8 dagar för länets kvinnor och 32,7 dagar för männen i december 2008. Antalet personer i länet som har sjuk- och aktivitetsersättning har efter en kraftig ökning från 2000 fram till första halvan av 2006 avtagit något, men ligger fortsatt på en hög nivå. Under 2007 uppgick försörjningskostnaderna 13 för de olika välfärdssystemen 14 till 25 234 kronor per invånare 16-64 år i länet. I förhållande till år 2006 var det en minskning med över 3 200 kronor per person. Siffror för 2008 går inte att redovisa per län. Socialbidragen stod endast för cirka fyra procent av den sammanlagda kostnaden, vilket framgår av figur 2.9 nedan. Figur 2.9 Försörjningskostnad per ersättningsform i Västernorrland 2007 5% 5% 4% Sjukersättning Sjukpenning A-kassa 42% Aktivitetsstöd 20% Arbetsskador Socialbidrag Källa: Försäkringskassan, Hans Goine 24% 12 Ohälsotalet är ett mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Sjuk- och aktivitetsersättning står för den större delen av ohälsotalet, medan sjukpenning och rehabiliteringspenning står för den mindre. 13 Försäkringskassan i Västernorrland, återkommande studier av Hans Goine. 14 Sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetsskadelivränta, aktivitetsstöd, arbetslöshetskassa och socialbidrag 20 V Ä S T E R N O R R L Ä N N I N G E N

Utvecklingen för försörjningskostnaderna i länet från 1998 till och med 2007 i löpande priser visas i figur 2.10. Figur 2.10 Försörjningskostnad sex sociala program under 10 år kronor per invånare 16-64 år 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Källa: Försäkringskassan, Hans Goine Utbildningsnivå Under 2007 uppgick andelen högutbildade i Västernorrland med minst en treårig eftergymnasial utbildning till 16,8 procent av befolkningen 25-64 år. Motsvarande andel lågutbildade med endast en förgymnasial utbildning var 15,6 procent. Utbildningsnivån har kontinuerligt ökat, men såväl västernorrlänningarnas nivå som ökningstakt ligger påtagligt under riksgenomsnittet. Under perioden 2000-2007 ökade andelen högutbildade i länet med 4,7 procentenheter jämfört med 5,7 procentenheter i riket. I hela landet var det i genomsnitt 21,7 jämfört med 16,8 procent i Västernorrland av befolkningen 25-64 år som hade en eftergymnasial utbildning tre år eller längre år 2007. Kvinnor och i synnerhet yngre kvinnor har allmänt en högre utbildningsnivå än männen. De största skillnaderna mellan könen finns i utbildningsspektrats ytterpunkter, förgymnasial utbildning respektive eftergymnasial utbildning minst tre år (figur 2.11) En viktig fråga för upprätthållande av länets konkurrenskraft är att balansen mellan utbud och efterfrågan av välutbildad och relevant arbetskraft kan hanteras och inom vilka näringar de arbetar. Från den aspekten är det en något oroväckande tendens att övergångsfrekvensen från gymnasieskola till högskola visar att betydligt färre unga män än kvinnor kvalificerar sig eller söker sig till en högskoleutbildning. Då det är av vikt både för individ som näringsliv kan det därför på sikt behövas ökade insatser för att förmå fler unga män att söka sig till eftergymnasiala studier. V Ä S T E R N O R R L Ä N N I N G E N 21

Figur 2.11 Utbildningsnivå för befolkningen 25-64 år i länet och riket år 2007. Uppdelat på kön, procent Kvinnor riket 13,7 27,6 17,8 15,1 24,7 Män riket 17,9 29,1 19,1 13,6 18,9 Kvinnor länet 13,2 33,5 17,2 14,4 21,0 Män länet 17,9 36,8 18,3 13,4 12,8 0 20 40 60 80 100 Förgymnasial utb. Gymnasial utb. kortare än 3 år Gymnasial utb. 3 år Eftergymnasial utb. kortare än 3 år Eftergymnasial utb. 3 år eller längre Uppgift om utbildning saknas Källa: Statistiska centralbyrån, befolkningens utbildning Av de boende i åldrarna 25-64 år i Västernorrlands län år 2007 var det 20,7 procent av de utrikes födda som genomfört en eftergymnasial utbildning tre år eller längre vilket var betydligt högre än de inrikes föddas 16,5 procent. Än högre var de utomnordiskt föddas nivå på 23,5 procent. Sysselsättning Under 2007 rådde ett allmänt positivt arbetsmarknadsläge i länet och riket med en stabil sysselsättningsuppgång. Detta präglade arbetsmarknaden en bit in på 2008. Men från och med hösten 2008 då den globala finanskrisen på allvar tog fart avmattades såväl antalet lediga jobb som sysselsatta väldigt snabbt i länet. Under 2008 minskade antalet lediga platser som anmäldes till arbetsförmedlingen med drygt 1 700 jämfört med 2007. Antalet personer i länet som varslades om uppsägning blev under året 2 200 vilket kan jämföras med 574 varslade personer under 2007. Av länets befolkning 20-64 år uppgick andelen förvärvsarbetande till 79,5 procent under högkonjunkturen 2007, enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Motsvarande siffra i riket var 77,9 procent. Fördelat på kön och åldersgrupp finns i länet flest förvärvsarbetande män i åldersgrupperna 35-39 och 40-44 år med närmare 89 procent medan det för kvinnorna är i åldersgruppen 45-49 år med 86 procent (figur 2.12). 22 V Ä S T E R N O R R L Ä N N I N G E N

Figur 2.12 Förvärvsarbetande befolkning 16 år och äldre fördelat på kön och åldersklass 7 5-7 0-7 4 6 5-6 9 6 0-6 4 5 5-5 9 5 0-5 4 4 5-4 9 4 0-4 4 3 5-3 9 3 0-3 4 2 5-2 9 2 0-2 4 1 6-1 9 1 0 0 8 0 6 0 Kvinnor 4 0 2 0 0 % 2 0 4 0 Män 6 0 8 0 1 0 0 Källa: Statistiska centralbyrån, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik I länet arbetar drygt 87 procent av de förvärvsarbetande männen heltid, det vill säga 35 timmar eller mer per vecka. Bland kvinnorna är 61 procent heltidsarbetande, 33 procent har en veckoarbetstid på 20-34 timmar och sex procent arbetar mindre än 20 timmar per vecka. Totalt var i december 2008 närmare 10 000 personer i länet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Andelen öppet arbetslösa i länet uppgick till 4,3 procent av befolkningen 16-64 år jämfört med 4,0 procent i december 2007. Motsvarande tal för riket var 3,2 procent och 2,9 procent året innan. Andelen personer i länet som deltog i program med aktivitetsstöd var 2,0 procent i december 2008 jämfört med 1,5 procent föregående år. Andelen ungdomar 18-24 år som var arbetslösa och i program med aktivitetsstöd ökade från 9,4 i december 2007 till 11,1 procent i december 2008, det kan ställas i relation till riksgenomsnittet 7,4 procent i december 2008. Öppet arbetslösa utrikes födda i länet uppgick vid årsskiftet till 9,1 procent vilket var något fler än rikets 8,7 procent. Antalet arbetslösa med någon form av funktionsnedsättning var 700 personer i slutet av året, eller cirka en halv procent av länets befolkning 16-64 år. Vid årsskiftet 2008/2009 var 5 625 män (7,2 procent) i länet helt arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd. Motsvarande antal kvinnor var 3 939 (5,4 procent). Andelen arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd har överlag under de senaste åren legat cirka ett par procentenheter högre i Västernorrland än riksgenomsnittet (figur 2.13). V Ä S T E R N O R R L Ä N N I N G E N 23

Figur 2.13 Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i procent av befolkning 16-64 år, december respektive år 10 8 Västernorrland Riket Procent 6 4 2 2,6 2,6 5,0 5,4 1,6 4,7 2,0 1,8 1,7 1,5 4,0 4,3 4,3 4,3 1,3 3,5 1,0 1,4 2,8 3,2 0 2004 2005 2006 2007 2008 2004 2005 2006 2007 2008 I program med aktivitetsstöd Arbetslösa Källa: Arbetsförmedlingen Till skillnad från den totala arbetslösheten minskade antalet långtidsarbetslösa och uppgick i slutet av 2008 till 1 600 personer vilket var 200 färre än i december 2007. Även antalet deltidsarbetslösa eller med tillfälliga timanställningar har minskat kraftigt (bland annat som en följd av förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och konjunkturläget). Antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen i dessa anställningsformer, där kvinnor dominerar med cirka 70 procent, minskade med cirka 1 400 personer jämfört med december 2007. Förvärvsinkomst Den sammanräknade förvärvsinkomsten 15 för befolkningen 20 år och äldre ökade i länet med 3,5 procent under 2007 och med 4,2 procent i riket. Ökningen i länet för kvinnor var 3,0 procent och för män 3,8 procent. Medelinkomsten under 2007 var i genomsnitt 229 283 kronor i länet och 239 712 kronor i riket. För män i länet var medelinkomsten 264 202 kronor och för kvinnor 195 165 kronor. Inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor kan till en del förklaras av att kvinnor oftare arbetar deltid än vad män gör, men även av att kvinnor i större utsträckning är föräldralediga samt att kvinnors ohälsotal är större än mäns. Störst inkomstskillnad mellan könen för personer mellan 20 och 64 år är i åldrarna 35-39 år. I Västernorrland har män i åldersgruppen 45-54 år de högsta medelinkomsterna med 311 400 kronor medan det för kvinnor är i åldrarna 50-54 år med 247 000 kronor. 15 I sammanräknad förvärvsinkomst ingår, förutom utbetalad löneinkomst, bland annat pension, ersättning från försäkringskassa och A-kassa samt inkomst av näringsverksamhet. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst av kapital. 24 V Ä S T E R N O R R L Ä N N I N G E N

Tabell 2.3 Sammanräknad förvärvsinkomst för personer 20 år och äldre, inkomståret 2007 Västernorrlands län Riket Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Medelinkomst 264 202 195 165 229 283 280 847 200 146 239 712 P10 102 984 87 744 90 156 87 912 75 360 78 324 P90 423 457 315 468 373 717 468 670 334 976 403 511 Källa: Statistiska centralbyrån, inkomstregistret För de tio procent av befolkningen (P10) med de lägsta förvärvsinkomsterna var den genomsnittliga inkomsten för både män och kvinnor betydligt högre i Västernorrland jämfört med riket. Medan det motsatta förhållandet gäller för de tio procent (P90) som avgränsar dom med allra högsta förvärvsinkomsterna. Sammantaget så visar de sammanräknade förvärvsinkomsterna för 2007 på en lägre inkomstspridning i Västernorrland än i riket. Skatteunderlag och skattesatser Skattekraften 16 uppgår enligt 2008 års taxering till i genomsnitt 160 786 kronor per invånare vilket är 97 procent av riksmedelvärdet och det sjätte högsta av länen. Mellan taxeringsåren 2007 och 2008 har det totala skatteunderlaget i Västernorrland ökat med 4,4 procent och med 5,6 procent i hela landet. Länets totala skattesats är den femte högsta i landet och uppgår i genomsnitt till 32,98 procent för länets kommuner. Det bör observeras att skatteunderlagen avser taxeringsåret 2008, som i sin tur avser inkomster för år 2007, medan skattesatsen gäller år 2009. Tabell 2.4 Skatteunderlag och skattesatser Skatteunderlag Skattesats år 2009, procent Kr per invånare Totalt Kommun Landsting Västernorrland 160 786 32,98 22,38 10,60 Hela riket 165 397 31,52 20,72 10,80 Källa: Statistiska centralbyrån och Skatteverket Den genomsnittliga skattesatsen för riket har i förhållande till 2008 ökat från 31,44 till 31,52 medan den ligger oförändrad i länet. Tillkommer gör även begravningsavgiften, som betalas av samtliga skattskyldiga oavsett kyrkotillhörighet, den beräknas bli 0,33 procent i procent av beskattningsbar förvärvsinkomst i länet och 0,22 procent i riket. 16 Skatteunderlaget per invånare vid taxeringsårets ingång. Skatteunderlaget utgörs av den beskattningsbara förvärvsinkomsten för fysiska personer. V Ä S T E R N O R R L Ä N N I N G E N 25

26 V Ä S T E R N O R R L Ä N N I N G E N

UPPVÄXTMILJÖ Uppväxtmiljön är den del av livsmiljön som barn och ungdomar möter. En god uppväxtmiljö är en viktig förutsättning för barns och ungdomars hälsa och därmed på längre sikt för en hållbar utveckling.

Sammanfattning Länets pappor fortsätter vara föräldralediga i större utsträckning än rikspappan och länet ligger på sjätte plats i pappaindex. De flesta elever uppger att de trivs i skolan. Merparten av länets kommuner ligger över eller i nivå med riket när det gäller lärartäthet i skolan. Andelen högskoleutbildade lärare ökar i förskolan men minskar i gymnasiet. Länets kommuner satsar på sina musik- och kulturskolor. Fortfarande finns i några av länets kommuner en utmaning att öka andelen elever i årskurs nio som är behöriga till gymnasiestudier. Utmaningen gäller även att öka andelen som fullföljer sina gymnasiestudier. Behovet av att hejda utvecklingen av övervikt bland barn och unga kvarstår. Även om den uppgivna alkoholkonsumtionen bland unga har minskat sedan föregående bokslut och konsumtionen är lägre i Västernorrland än i riket så finns problem kopplade till unga och alkohol. Att andelen som anger att de dricker smuggelsprit ökat såväl i årskurs nio som i gymnasiet årskurs två måste uppmärksammas. Att ungdomar använder tobak och narkotika är mindre vanligt i länet än i riket men även inom detta område behövs fortsatta insatser. Den psykiska ohälsa som rapporteras bland unga i landet och länet måste tas på stort allvar. Föräldraförsäkring De allra flesta barn har idag föräldrar som förvärvsarbetar och grundtankarna bakom föräldraförsäkringen är att möjliggöra kombinationen förvärvsarbete och familjeliv men också att medverka till jämställdhet mellan könen. Föräldrar har totalt 480 dagar med föräldrapenning som kan användas till dess att barnet fyllt åtta år eller har avslutat det första skolåret. Vid gemensam vårdnad har föräldrarna rätt till hälften var. När föräldrapenningdagar infördes 1974 tog papporna ut 0,5 procent av dagarna. Idag är andelen drygt 20 procent och en fördubbling har skett de senaste tio åren. 1 Västernorrländska pappor blir allt bättre på att ta ut föräldradagar och länet har jämfört med riket en större ökningstakt, se tabell 3.1. Tabell 3.1 Pappors andel av föräldrapenninguttag, procent År Västernorrland Riket 2000 12,9 12,4 2002 15,8 15,5 2004 19,0 18,7 2006 21,5 20,6 2008 21,9 21,5 Källa: Försäkringskassan 1 www.forsakringskassan.se 28 U P P V Ä X T M I L J Ö

En variant på uppföljning av försäkringskassans statistik är det pappaindex (tabell 3.2) som Tjänstemännens centralorganisation (TCO) har utvecklat. Pappaindex är en sammanvägning av pappors andel av samtliga uttagna föräldradagar och andelen män av de föräldralediga. Om pappan och mamman delar lika på föräldraledigheten blir indexvärdet 100. Om mamman använder en större andel av dagarna blir värdet lägre än 100, om pappan utnyttjar en större andel blir värdet högre än 100. Enligt detta index ligger Västernorrland över genomsnittet i riket och på sjätte plats av rikets län. Fyra av länets kommuner har förbättrat sitt index 2008 och sex av länets kommuner ligger över rikssnittet. Spännvidden mellan kommunerna är 42,3 för Timrå och Sollefteå på 34,8. Tabell 3.2 Pappaindex År Västernorrland Riket 2002 27,4 25,8 2004 33,7 32,3 2006 38,6 36,3 2008 39,0 37,8 Källa: Tjänstemännens centralorganisation U P P V Ä X T M I L J Ö 29

Utbildning En skola av god kvalitet är av största betydelse för barn och ungdomars uppväxtmiljö. Med kvalitet avses i detta bokslut personalresurser, utbildningsresultat och elevernas trivsel. Skolans kvalitet är sannolikt också av stor betydelse för att locka barnfamiljer att flytta till länet. Personalresurser i skolan Nedan redovisas jämförelsetal från SCB:s enhet för skolstatistik vad gäller personalresurser. Jämförelser kring skolan görs på kommunnivå och gäller de kommunala skolorna. Tabell 3.3 Personalresurser i skolan läsåret 07/08 Härnösand Kramfors Sollefteå Sunds- vall Timrå Ånge Örnsköldsvik Samtliga kommuner i riket Förskola Barn/avd 15,4 16,5 17,9 16,2 18 16 17,4 16,9 Inskrivna barn /årsarbetare 5,3 5,2 5,3 5,3 5,0 5,4 5,7 5,2 Andel årsarbetare med högskoleutbildning Grundskola 63 62 59 50 46 44 65 55 Antal lärare/100 elever 7,6 8,7 7,9 8,7 7,8 8,4 8,7 8,4 Andel lärare med pedago - gisk högskoleexamen Gymnasieskola 93 91 86 87 86 86 92 87 Antal lärare/100 elever 9,8 8,2 9,2 8,7 7,4 9,0 8,4 8,4 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Källa: www.skolverket.se 77 74 80 77 77 70 79 78 I jämförelse med föregående livsmiljöbokslut ses något ökade barngrupper i förskolan, i några kommuner har också antal inskrivna barn per årsarbetare ökat. Utvecklingen i förskolan i hela landet har under 2008 varit att barngrupperna ökat och personalen minskat. En positiv förändring kan ses i länet när det gäller andelen årsarbetare med högskoleutbildning. Däremot har andelen lärare med högskoleutbildning gått i motsatt riktning i de kommunala gymnasieskolorna. Två av länets kommuner ligger över genomsnittet i riket när det gäller behöriga gymnasielärare. I föregående bokslut var det fem kommuner i länet som låg över genomsnittet. Antal lärare per 100 elever har minskat sedan föregående bokslut i både 30 U P P V Ä X T M I L J Ö

grundskolan och gymnasieskolan såväl i länet som i riket. Merparten av länets kommuner ligger över eller i nivå med samtliga kommuner i riket när det gäller lärartäthet i skolan. Trivsel i skolan Skolan är barn och ungdomars arbetsplats och det är av stor betydelse att de trivs i den miljö som omger dem. De flesta unga i länet trivs mycket bra eller ganska bra i skolan. I årskurs nio är det 79 procent av pojkarna och 80 procent bland flickorna som anger att de trivs. Andelen som trivs mycket bra eller bra har ökat med tre procent bland pojkarna och sju procent bland flickorna jämfört med föregående undersökning 2005. 2 I årskurs två i gymnasiet svarar 86 procent av pojkarna och 83 procent av flickorna att de trivs bra eller mycket bra i skolan. 3 Jämfört med 2006 års undersökning har andelen som trivs i skolan ökat med två procent bland pojkarna men minskat två procent bland flickorna. Det är 54 procent av pojkarna och 53 procent av flickorna årskurs nio i grundskolan som uppger att de aldrig skolkat. I gymnasiet anger var fjärde pojke och var tredje flicka att de aldrig skolkat. 4 Det är något fler som anger att de brukar skolka jämfört med föregående undersökning 2006. I ungdomsundersökningen Min bild av drömsamhället 5 svarar ungdomarna på frågor kring vad som är bäst med att bo där de bor. Av svaren framgår att något fler i Västernorrland än i riket svarar att det är nära till skolan, 48 procent i länet och 44 procent i riket, och att det är bra skolor, 39 procent i länet och 36 procent i riket. En viktig faktor för att skapa bra miljö i skolan är att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling i skolan. Denna skyldighet fastställdes i lag 2006. 6 Åtta av tio elever, både pojkar och flickor i årskurs nio, svarar att de inte utsatts för mobbing det senaste året. I årskurs två i gymnasiet anger nio av tio elever att de inte har blivit mobbade under senaste året. Resultatet är oförändrat sedan 2006 års undersökning. 7 Utbildningsresultat Tillgång till kunskap och utbildning bidrar till ungas självkänsla och framtidstro och är en viktig bestämningsfaktor för framtida hälsa. Bristande kunskaper är en faktor som begränsar möjligheter till utbildning, delaktighet i samhället och ett självständigt liv. Arbetsmarknadens krav på utbildning har ökat och de arbeten som inte kräver utbildning minskar kontinuerligt. Två viktiga indikatorer för att följa utvecklingen i länet är andelen unga som är behöriga till gymnasiestudier respektive andelen som fullföljt sina gymnasiestudier. Beträffande be hörigheten ligger tre av länets kommuner över och fyra under rikets nivå läsåret 2007/2008, tabell 3.4. 2 Landstinget Västernorrland. Drogvanor årskurs 9 2008 Västernorrlands län 3 Landstinget Västernorrland, Drogvanor årskurs 2 på gymnasiet 2008 4 Ibid 5 Kairos future, Min bild av drömsamhället 2009 6 Lag 2006: 67 Om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever 7 Landstinget Västernorrland, Drogvanor årskurs 2 på gymnasiet 2008 U P P V Ä X T M I L J Ö 31

Tabell 3.4 Andel i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskola, procent Kommun Behöriga läsåret 2003/2004 Behöriga läsåret 2004/ 2005 Behöriga läsåret 2005/ 2006 Behöriga läsåret 2006/ 2007 Behöriga läsåret 2007/2008 Härnösand 92 90 90 91 84 Kramfors 94 87 91 80 83 Sollefteå 91 90 87 90 93 Sundsvall 86 86 87 87 85 Timrå 92 89 86 89 90 Ånge 92 86 86 85 86 Örnsköldsvik 94 92 90 88 91 Riket 90 89 89 89 89 Källa: www.skolverket.se Alla gymnasieprogram, med undantag för individuella programmet, är treåriga. För att få slutbetyg krävs att eleven betygsatts i alla kurser som ingår i studieplanen. Detta gör att det ibland kan ta längre tid än tre år att få slutbetyg. Elever kan också ha varit frånvarande på grund av utlandsstudier eller sjukdom och några kan ha bytt program. Därför redovisas en genomströmningstid på fyra år, se tabell 3.5. I förhållande till föregående bokslut (läsåret 2005/2006) har andelen invånare 20 år med fullföljd gymnasieutbildning sjunkit i fem av länets kommuner. Tabell 3.5 Andel invånare 20 år med fullföljd gymnasieutbildning, procent Kommun Fullföljd utbildning inom 4 år totalt 2003/2004 Fullföljd utbildning inom 4 år totalt 2004/2005 Fullföljd utbildning inom 4 år totalt 2005/2006 Fullföljd utbildning inom 4 år totalt 2006/2007 Fullföljd utbildning inom 4 år totalt 2007/2008 Härnösand 78 76 77 75 70 Kramfors 73 83 82 83 78 Sollefteå 74 72 77 75 73 Sundsvall 60 72 66 68 71 Timrå 75 75 82 77 78 Ånge 66 76 65 75 70 Örnsköldsvik 85 80 85 80 83 Riket 72 75 75 75 76 Källa: www.skolverket.se 32 U P P V Ä X T M I L J Ö

Musik och kulturskola Lärarförbundet vill öka fokus på barn och ungdomars möjlighet att ägna sig åt bild, musik, teater, dans och andra konstnärliga uttryck. De har därför rankat samtliga kommuners satsningar på musik- och kulturskolor. Rankningen bygger på både elevavgifter och de resurser som kommunen satsar i förhållande till antalet unga i åldern 7-15 år. 8 Totalt har 283 kommuner deltagit i rankningen då sju kommuner i landet saknar musik- och kulturskolor. I länet intar Ånge en tätplats tätt följt av Kramfors. Sundsvall har en avgiftsfri kulturskola vilket är av stor betydelse för att alla barn ges möjligheter att delta. Tabell 3.6 Rankning av musik- och kulturskolor Kommun Total placering Rankning avgift Rankning resurser Härnösand 103 147 90 Kramfors 7 48 7 Sollefteå 65 28 154 Sundsvall 38 1 129 Timrå 126 19 246 Ånge 5 26 8 Örnsköldsvik 16 4 69 Källa: www.lararforbundet.se Levnadsvanor och hälsa Vikt och fysisk aktivitet Även om merparten av länets barn är friska, normalviktiga och rör på sig kan man se en mycket oroande utveckling med ökande överviktsproblematik under de senaste tjugo åren. Ett uppföljningssystem för registrering av BMI 9 har utvecklats i länet. Registreringen sker inom barnhälsovården vid fyra års ålder, vid skolsköterskornas hälsosamtal i förskoleklass, årskurserna fyra och sju samt i gymnasiet årskurs ett. Problemet med övervikt kvarstår och något trendbrott har ännu inte kunnat ses i Västernorrland. Bland de elever som gick i årskurs fyra 2004/2005 och som sedan kom till årskurs sju 2007/2008 var andelen barn med övervikt och fetma i stort sett oförändrad. Av figur 3.1 framgår att flickor är mer överviktiga än pojkar i lägre åldrar och att övervikten minskar med stigande ålder. För pojkar sker en kontinuerlig ökning av andelen överviktiga. Jämfört med barnen i årskurs fyra och sju vid länets skolor år 2007 var andelen barn med övervikt och fetma i genomsnitt tre procent fler år 2008. 8 www.lärarförbundet.se 9 BMI Body Mass Index är kroppsvikten i kilo dividerat med längden i meter i kvadrat, BMI=kg/m2. BMI 25-29.9 definieras som övervikt och över 30 fetma Detta gäller vuxna. För barn är gränserna för övervikt och fetma både ålders- och könsspecifika. En tabell över gränserna för barn finns på www.vardguiden.se U P P V Ä X T M I L J Ö 33

Figur 3.1 Procentuell fördelning av västernorrländska barn och unga med övervikt och fetma 50 40 Pojkar Flickor Procent 30 20 17 20 20 25 27 26 27 22 26 19 10 0 4 år Förskoleklass Årskurs 4 Årskurs 7 Gy årskurs 1 Källa: Landstinget Västernorrland. Epibarn 2008. Enligt den nationella handlingsplanen för goda matvanor och fysisk aktivitet 10 i befolkningen kan insatser göras på många olika nivåer i samhället. Förskolan och skolan är en plats där alla barn nås och därför en viktig arena för att sprida kunskaper om mat, fysisk aktivitet och hälsa. En indikator på goda matvanor är om man äter frukost. Uppgifter från hälsosamtalet i skolan 2007/2008 där samtliga kommuner finns representerade i länet visar att frukostvanorna ändras med stigande ålder hos barnen. I årskurs fyra äter över 90 procent frukost och i årskurs sju äter 86 procent frukost medan frukostvanorna hos eleverna på årskurs ett i gymnasiet minskat till 67 procent. I samarbete mellan landstinget och länets kommuner initierades under 2008 projektet BROMS (bra rörelse och mat i skolan) med syfte att utveckla skolan som stödjande miljö för att långsiktigt verka för bra mat och ökad rörelse i skolan. Nära kopplat till övervikt är bristen på fysisk aktivitet. Skolidrotten, fritidsaktiviteter och ett personligt ansvar för sin hälsa är viktigt men också de förändringar i barn och ungas närmiljö som lockar till och ger möjligheter för vardagsmotion. I en enkätundersökning inför 2004 års livsmiljöbokslut lyfte många föräldrar fram behovet av säkra gång- och cykelvägar i anslutning till skolorna. Bland annat har Sundsvalls kommun i infrastrukturplaneringen gett trafiksäkerhetsproblem längs skolvägar högsta prioritet. Arbetet påbörjades under 2006 och fortsatte under 2007 och 2008. 11 Spontanidrottsplatser är en samlingspunkt för ungdomar i bostadsområden där man kan träffa andra och utöva sportaktiviteter. Dessa anläggningar är inte bokningsbara för fören- 10 Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstitut Underlag till handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet 2007 11 Sundsvalls Kommun. 34 U P P V Ä X T M I L J Ö

ingar eller privatpersoner utan enbart till för spontanträffar. Sundsvall har byggt en välbesökt spontanidrottsplats i Nacksta och fler planeras. 12 Idrottsrörelsen har också engagerat sig i problemet med övervikt och fetma. Projektet Full fart i livet sker i samarbete med skolhälsovården och idrottslärarna. Målet är att hos överviktiga ungdomar grundlägga goda vanor när det gäller mat och kontinuerlig fysisk aktivitet. Tobak, alkohol och narkotika Undersökningar om ungdomars drogvanor görs regelbundet i länet med en totalundersökning bland länets elever i årskurs nio 13 och bland eleverna i årskurs två på gymnasiet. 14 Det är färre elever som röker varje dag i Västernorrland jämfört med riket. Bland pojkar och flickor i årskurs nio är det 42 procent som anger att de aldrig rökt. I gymnasiet är det 30 procent av pojkarna och 33 procent av flickorna som aldrig rökt. Detta har i stort sett varit oförändrat sedan 2004. Däremot ses en ökning bland flickor i årskurs nio som svarar att de röker dagligen, nästan varje dag eller bara ibland. Snus brukas varje dag av tio procent bland pojkarna och fyra procent bland flickorna i årskurs nio. I gymnasiet snusar var femte pojke och var tionde flicka. Jämfört med rikets elever både i årskurs nio och i gymnasiet var det fler pojkar och flickor som snusade i Västernorrland. Andelen alkoholkonsumenter är något lägre i Västernorrland än i riket i 2008 års undersökning. Detta bekräftas även i ungdomsundersökningen från Kairos future 15 där andelen som uppgav att de inte drack alkohol var högre än i riket. Både i årskurs nio och i årskurs två på gymnasiet hade andelen alkoholkonsumenter sjunkit i jämförelse med 2005 och 2006 års undersökningar. 16 Bland de ungdomar som konsumerar alkohol så dricks både hemtillverkad sprit och smuggelsprit. Även om konsumtionen av hemtillverkad sprit har minskat så ligger länet högt i förhållande till riket. Det omvända förhållandet gäller för smuggelspriten. Ungdomarna i länet konsumerar något lägre andel smuggelsprit än i riket men konsumtionen har ökat med cirka 50 procent i länet sedan 2005. I årskurs nio uppger 25 procent av pojkarna och 23 procent av flickorna att de druckit smuggelsprit. I gymnasiet uppger 44 procent av pojkarna och 34 procent av flickorna att de druckit smuggelsprit. När det gäller berusningsdrickandet är det små skillnader jämfört med riket. Ett par gånger i månaden dricker åtta procent av pojkarna och sju procent av flickorna i årskurs nio alkohol motsvarande 18 centiliter sprit. Bland ungdomarna i årskurs två på gymnasiet var det 19 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna. I 2008 års undersökning svarade åtta procent av pojkarna och sex procent av flickorna i årskurs nio att de någon gång använt narkotika. Jämfört med år 2005 har fyra procent- 12 Sundsvall aktuellt i politiken nr 41 2008 13 Landstinget Västernorrland, Drogvanor årskurs 9 2008 14 Landstinget Västernorrland, Drogvanor årskurs 2 på gymnasiet 2008 15 Kairos future, Min bild av drömsamhället 2009 16 Landstinget Västernorrland, Drogvanor årskurs 9 2008 och Landstinget Västernorrland, Drogvanor årskurs 2 på gymnasiet 2008 U P P V Ä X T M I L J Ö 35