i Temat och Lgr 11 Fysik 7 9 Energins flo de fra n solen genom naturen och samha llet. Na gra sa tt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras fo r- och nackdelar fo r miljo n. Elproduktion, eldistribution och elanva ndning i samha llet. Fo rso rjning och anva ndning av energi historiskt och i nutid samt ta nkbara mo jligheter och begra nsningar i framtiden. Va derfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp anva nds inom meteorologin och kommuniceras i va derprognoser. Fysikaliska modeller fo r att beskriva och fo rklara jordens stra lningsbalans, va xthuseffekten och klimatfo ra ndringar. Fysikaliska modeller fo r att beskriva och fo rklara uppkomsten av partikelstra lning och elektromagnetisk stra lning samt stra lningens pa verkanpa levande organismer. Hur olika typer av stra lning kan anva ndas i modern teknik, till exempel inom sjukva rd och informationsteknik. Partikelmodell fo r att beskriva och fo rklara fasers egenskaper och faso verga ngar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas ro relser kan fo rklara materiens spridning i naturen. Aktuella samha llsfra gor som ro r fysik. Krafter, ro relser och ro relsefo ra ndringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan anva ndas, till exempel i fra gor om trafiksa kerhet. Ha varmar och utva xling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor. Hur ljud uppsta r, breder ut sig och kan registreras pa olika sa tt. Ljudets egenskaper och ljudmiljo ns pa verkan pa ha lsan. Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Fo rklaringsmodeller fo r hur o gat uppfattar fa rg. Sambanden mellan spa nning, stro m, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de anva nds i vardagliga sammanhang. Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning. Historiska och nutida uppta ckter inom fysikomra det och hur de har formats av och format va rldsbilder. Uppta ckternas betydelse fo r teknik, miljo, samha lle och ma nniskors levnadsvillkor. Aktuella forskningsomra den inom fysik, till exempel elementarpartikelfysik och nanoteknik. Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i ja mfo relse med andra beskrivningar. Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stja rnornas utveckling. Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt ro relser hos och avsta nd mellan dessa. De fysikaliska modellernas och teoriernas anva ndbarhet, begra nsningar, giltighet och fo ra nderlighet. Systematiska underso kningar. Formulering av enkla fra gesta llningar, planering, utfo rande och utva rdering. Ma tningar och ma tinstrument och hur de kan kombineras fo r att ma ta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Sambandet mellan fysikaliska underso kningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. Dokumentation av underso kningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Ka llkritisk granskning av information och argument som eleven mo ter i ka llor och samha llsdiskussioner med koppling till fysik. 18
Kemi 7 9 i Partikelmodell fo r att beskriva och fo rklara materiens uppbyggnad, kretslopp och ofo rsto rbarhet. Atomer, elektroner och ka rnpartiklar. Kemiska fo reningar och hur atomer sa tts samman till molekyl- och jonfo reningar genom kemiska reaktioner. Partikelmodell fo r att beskriva och fo rklara fasers egenskaper, faso verga ngar och spridningsprocesser fo r materia i luft, vatten och mark. Vatten som lo sningsmedel och transporto r av a mnen, till exempel i mark, va xter och ma nniskokroppen. Lo sningar, fa llningar, syror och baser samt ph-va rde. Na gra kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljo - och ha lsosynpunkt. Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp. Fotosyntes och fo rbra nning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner. Ma nniskans anva ndning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det inneba r fo r en ha llbar utveckling. Kemiska processer vid framsta llning och a tervinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av na gra vanliga produkter. Olika faktorer som go r att material, till exempel ja rn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan fo rhindras. Processer fo r att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt. Inneha llet i mat och drycker och dess betydelse fo r ha lsan. Kemiska processer i ma nniskokroppen, till exempel matspja lkning. Vanliga kemikalier i hemmet och i samha llet, till exempel rengo ringsprodukter, kosmetika, fa rger och bra nslen, samt hur de pa verkar ha lsan och miljo n. Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga a mnen pa ett sa kert sa tt. Aktuella samha llsfra gor som ro r kemi. Historiska och nutida uppta ckter inom kemiomra det och deras betydelse fo r va rldsbild, teknik, miljo, samha lle och ma nniskors levnadsvillkor. Aktuella forskningsomra den inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik. De kemiska modellernas och teoriernas anva ndbarhet, begra nsningar, giltighet och fo ra nderlighet. Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv. Systematiska underso kningar. Formulering av enkla fra gesta llningar, planering, utfo rande och utva rdering. Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av a mnen. Sambandet mellan kemiska underso kningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. Dokumentation av underso kningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Ka llkritisk granskning av information och argument som eleven mo ter i olika ka llor och samha llsdiskussioner med koppling till kemi. energi och hållbar utveckling 19
i Biologi 7 9 Ma nniskans pa verkan pa naturen lokalt och globalt. Mo jligheter att som konsument och samha llsmedborgare bidra till en ha llbar utveckling. Ekosystems energiflo de och kretslopp av materia. Fotosyntes, fo rbra nning och andra ekosystemtja nster. Biologisk ma ngfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samha llsdiskussioner om biologisk ma ngfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt. Lokala ekosystem och hur de kan underso kas utifra n ekologiska fra gesta llningar. Sambanden mellan populationer och tillga ngliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i ja mfo relse med regionala eller globala ekosystem. Aktuella samha llsfra gor som ro r biologi. Hur den fysiska och psykiska ha lsan pa verkas av so mn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt fo rekommande sjukdomar och hur de kan fo rebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier. Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutiona ra ja mfo relser mellan ma nniskan och andra organismer. Ma nniskans sexualitet och reproduktion samt fra gor om identitet, ja msta lldhet, relationer, ka rlek och ansvar. Metoder fo r att fo rebygga sexuellt o verfo rbara sjukdomar och oo nskade graviditeter pa individniva, pa global niva och i ett historiskt perspektiv. Evolutionens mekanismer och uttryck, samt a rftlighet och fo rha llandet mellan arv och miljo. Genteknikens mo jligheter och risker och etiska fra gor som tekniken va cker. Historiska och nutida uppta ckter inom biologiomra det och deras betydelse fo r samha llet, ma nniskors levnadsvillkor samt synen pa naturen och naturvetenskapen. Aktuella forskningsomra den inom biologi, till exempel bioteknik. Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och ma ngfald utifra n evolutionsteorin. De biologiska modellernas och teoriernas anva ndbarhet, begra nsningar, giltighet och fo ra nderlighet. Fa ltstudier och experiment. Formulering av enkla fra gesta llningar, planering, utfo rande och utva rdering. Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifra n sla ktskap och utveckling. Sambandet mellan biologiska underso kningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. Dokumentation av underso kningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Ka llkritisk granskning av information och argument som eleven mo ter i olika ka llor och samha llsdiskussioner med koppling till biologi. 20
Teknik 7 9 i Styr- och reglersystem i tekniska lo sningar fo r o verfo ring och kontroll av kraft och ro relse. Tekniska lo sningar fo r ha llfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer. Grundla ggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och enkla fo rsta rkare. Bearbetning av ra vara till fa rdig produkt och hantering av avfall i na gon industriell process, till exempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning. Hur komponenter och delsystem samverkar i ett sto rre system, till exempel vid produktion och distribution av elektricitet. Tekniska lo sningar inom kommunikations- och informationsteknik fo r utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni. Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckha llfasthet, ha rdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lo sningar. Egenskaper hos och tilla mpningar av ett antal nya material. Ord och begrepp fo r att bena mna och samtala om tekniska lo sningar. Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, underso kning, fo rslag till lo sningar, konstruktion och utpro vning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Egna konstruktioner da r man tilla mpar principer fo r styrning och reglering med hja lp av pneumatik eller elektronik. Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med fo rklarande ord och begrepp, symboler och ma ttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete. Internet och andra globala tekniska system. Systemens fo rdelar, risker och sa rbarhet. Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har mo jliggjort vetenskapliga uppta ckter och hur vetenskapen har mo jliggjort tekniska innovationer. A tervinning och a teranva ndning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lo sningar kan bidra till ha llbar utveckling. Konsekvenser av teknikval utifra n ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fra ga om utveckling och anva ndning av biobra nslen och krigsmateriel. Hur kulturella fo resta llningar om teknik pa verkar kvinnors och ma ns yrkesval och teknikanva ndning. energi och hållbar utveckling 21
i Historia 7 9 Ja mfo relser mellan na gra ho gkulturers framva xt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utma rkande drag som epok och dess betydelse fo r va r egen tid. Vad historiska ka llor fra n na gon ho gkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan bera tta om likheter och skillnader i levnadsvillkor fo r barn, kvinnor och ma n. Den o kade va rldshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika. Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska fo rklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser fo r olika samha llsgruppers och ma nniskors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och na gra olika delar av va rlden. Migration inom och mellan la nder. Revolutioner och framva xten av nya idéer, samha llsklasser och politiska ideologier. Vad historiska ka llor kan bera tta om ma nniskors och gruppers stra van att pa verka och fo rba ttra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackfo reningar och kampen mot slaveri. Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism. Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av va rlden. De ba da va rldskrigen, deras orsaker och fo ljder. Fo rtryck, folkfo rdrivningar och folkmord. Fo rintelsen och Gulag. Historiska bera ttelser fra n skilda delar av va rlden med skildringar av ma nniskors upplevelser av fo rtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalita r diktatur och motsta nd mot detta. Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkro relser, till exempel kvinnoro relsen, och kampen fo r allma n ro stra tt fo r kvinnor och ma n. Kontinuitet och fo ra ndring i synen pa ko n, ja msta lldhet och sexualitet. Framva xten av det svenska va lfa rdssamha llet. Historiska perspektiv pa urfolket samernas och de o vriga nationella minoriteternas situation i Sverige. Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens so nderfall och nya maktfo rha llanden i va rlden. FN, nordiskt samarbete och framva xten av Europeiska unionen (EU). Aktuella konflikter i va rlden och historiska perspektiv pa dessa. Hur historiska ka llor och bera ttelser om en familjs eller sla kts historia speglar o vergripande fo ra ndringar i ma nniskors levnadsvillkor. Exempel pa hur 1800- och 1900-talet kan avla sas i va ra dagar genom traditioner, namn, spra kliga uttryck, byggnader, sta der och gra nser. Hur historia kan anva ndas fo r att skapa eller sta rka gemenskaper, till exempel inom familjen, fo reningslivet, organisationer och fo retag. Hur historia kan anva ndas fo r att skapa eller sta rka nationella identiteter. Hur historia kan anva ndas fo r att fo rsta hur den tid som ma nniskor lever i pa verkar deras villkor och va rderingar. Vad begreppen kontinuitet och fo ra ndring, fo rklaring, ka llkritik och identitet betyder. Na gra historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn pa deras betydelser. 22
Samhällskunskap 7 9 i Ungdomars identiteter, livsstilar och va lbefinnande och hur detta pa verkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, ko n och sexuell la ggning. Sveriges befolkning, dess storlek, sammansa ttning och geografiska fo rdelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt. Svenska va lfa rdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukva rdssystemet, pensionssystemet och arbetslo shetsfo rsa kringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar pa enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel. Immigration till Sverige fo rr och nu. Integration och segregation i samha llet. Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underha llare och granskare av samha llets maktstrukturer. Olika slags medier, deras uppbyggnad och inneha ll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsva rdering och hur den kan pa verka ma nniskors bilder av omva rlden. Hur individer och grupper framsta lls, till exempel utifra n ko n och etnicitet. Mo jligheter och risker fo rknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier. De ma nskliga ra ttigheterna inklusive barnets ra ttigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebo rd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag. Olika organisationers arbete fo r att fra mja ma nskliga ra ttigheter. Hur ma nskliga ra ttigheter kra nks i olika delar av va rlden. De nationella minoriteterna och samernas sta llning som urfolk i Sverige samt vad deras sa rsta llning och ra ttigheter inneba r. Demokratiska fri- och ra ttigheter samt skyldigheter fo r medborgare i demokratiska samha llen. Etiska och demokratiska dilemman som ha nger samman med demokratiska ra ttigheter och skyldigheter. Ra ttssystemet i Sverige och principer fo r ra ttssa kerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning pa verkar varandra. Kriminalitet, va ld och organiserad brottslighet. Kriminalva rdens uppgifter och brottsoffers situation. Hur husha llens, fo retagens och det offentligas ekonomi ha nger samman. Orsaker till fo ra ndringar i samha llsekonomin och vilka effekter de kan fa fo r individer och grupper. Hur la nders och regioners ekonomier ha nger samman och hur olika regioners ekonomier fo ra ndras i en globaliserad va rld. Arbetsmarknadens och arbetslivets fo ra ndringar och villkor, till exempel arbetsmiljo och arbetsra tt. Utbildningsva gar, yrkesval och entrepreno rskap i ett globalt samha lle. Na gra orsaker till individens val av yrke och till lo neskillnader. Skillnader mellan ma nniskors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende pa ko n, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och va lfa rd. Begreppen ja mlikhet och ja msta lldhet. Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiva sendet har utvecklats. Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de pa verkar individer, grupper och samha llet i stort. Sveriges grundlagar. Na gra olika stats- och styrelseskick i va rlden. Aktuella samha llsfra gor, hotbilder och konflikter i Sverige och va rlden. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkra tten i va pnade konflikter. Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och inneha ll. Individers och gruppers mo jligheter att pa verka beslut och samha llsutveckling samt hur man inom ramen fo r den demokratiska processen kan pa verka beslut. energi och hållbar utveckling 23
i Geografi 7 9 Jordens klimat- och vegetationszoner samt pa vilka sa tt klimatet pa verkar ma nniskors levnadsvillkor Klimatfo ra ndringar, olika fo rklaringar till dessa och vilka konsekvenser fo ra ndringarna kan fa fo r ma nniskan, samha llet och miljo n i olika delar av va rlden. Var olika varor och tja nster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur ma nniskors fo rso rjning och handelsmo nster har fo ra ndrats o ver tid. Hur jordens befolkning a r fo rdelad o ver jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den oja mna befolkningsfo rdelningen. Migration och urbanisering och orsaker. Namn och la ge pa va rldsdelarnas viktigare la nder, vatten, o ar, berg, o knar, regioner och orter. Kartan och dess uppbyggnad med gradna t, fa rger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor. Metoder fo r att samla in, bearbeta, va rdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, ha lsa och handel, med hja lp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillga ngliga pa Internet, till exempel satellitbilder. Fa ltstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samha llsplanering i na rsamha llet. Centrala ord och begrepp som beho vs fo r att kunna la sa, skriva och samtala om geografi. Sa rbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel o versva mningar, torka och jordba vningar, och vilka konsekvenser det fa r fo r natur- och kulturlandskapet. Pa vilka sa tt sa rbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samha llen kan fo rebygga risker. Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillga ng till vatten och mark. Fo rnybara energitillga ngar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel. Fo rekomst av och orsaker till fattigdom och oha lsa i olika delar av va rlden. Samband mellan fattigdom, oha lsa och faktorer som befolkningsta thet, klimat och naturresurser. Religion 7 9 Centrala tankega ngar och urkunder inom kristendomen samt utma rkande drag fo r kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi. Centrala tankega ngar och urkunder i va rldsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism. Varierande tolkningar och bruk inom va rldsreligionerna i dagens samha lle. Huvuddragen i va rldsreligionernas historia. Nya religio sa ro relser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck. Sekula ra livsa ska dningar, till exempel humanism. Kristendomen i Sverige. Fra n enhetskyrka till religio s ma ngfald och sekularisering. Sambandet mellan samha lle och religion i olika tider och pa olika platser. Religionernas roll i na gra aktuella politiska skeenden och konflikter utifra n ett kritiskt fo rha llningssa tt. Konflikter och mo jligheter i sekula ra och pluralistiska samha llen, till exempel i fra gor om religionsfrihet, sexualitet och synen pa ja msta lldhet. Hur olika livsfra gor, till exempel meningen med livet, relationer, ka rlek och sexualitet skildras i popula rkulturen. Hur religioner och andra livsa ska dningar kan forma ma nniskors identiteter och livsstilar. Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religio sa och sekula ra sammanhang. Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifra n etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik. Fo resta llningar om det goda livet och den goda ma nniskan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik. Etiska fra gor samt ma nniskosynen i na gra religioner och andra livsa ska dningar. Etiska begrepp som kan kopplas till fra gor om ha llbar utveckling, ma nskliga ra ttigheter och demokratiska va rderingar, till exempel frihet och ansvar. 24
Svenska 7 9 i La sstrategier fo r att fo rsta, tolka och analysera texter fra n olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsa ndare och sammanhang. Strategier fo r att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp byggnad och spra kliga drag. Skapande av texter da r ord, bild och ljud samspelar. Olika sa tt att bearbeta egna texter till inneha ll och form. Hur man ger och tar emot respons pa texter. Redigering och disposition av texter med hja lp av dator. Olika funktioner fo r spra kbehandling i digitala medier. Spra kets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar. Ordbo cker och andra hja lpmedel fo r stavning och ordfo rsta else. Att leda ett samtal, formulera och bemo ta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. Muntliga presentationer och muntligt bera ttande fo r olika mottagare, om a mnen ha mtade fra n skola och samha llsliv. Anpassning av spra k, inneha ll och disposition till syfte och mottagare. Olika hja lpmedel, till exempel digitala verktyg, fo r att planera och genomfo ra muntliga presentationer. Sko nlitteratur fo r ungdomar och vuxna fra n olika tider, fra n Sverige, Norden och o vriga va rlden. Sko nlitteratur som belyser ma nniskors villkor och identitetsoch livsfra gor. Lyrik, dramatik, sagor och myter. Spra kliga drag, uppbyggnad och bera ttarperspektiv i sko nlitteratur fo r ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljo -och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger. Na gra sko nlittera ra genrer och hur de stilistiskt och inneha llsligt skiljer sig ifra n varandra. Na gra sko nlittera rt betydelsefulla ungdoms-och vuxenboksfo rfattare fra n Sverige, Norden och o vriga va rlden och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i. Beskrivande, fo rklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginla gg. Texternas syften, inneha ll, uppbyggnad och spra kliga drag. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras spra kliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterfo resta llningar och webbtexter. Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation. Spra kliga strategier fo r att minnas och la ra genom att identifiera nyckelord och fo ra anteckningar. Ord och begrepp som anva nds fo r att uttrycka ka nslor, kunskaper och a sikter. Ords och begrepps nyanser och va rdeladdning. Nya ord i spra ket, till exempel la nord. Skillnader i spra kanva ndning beroende pa i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar. Spra kets betydelse fo r att uto va inflytande och fo r den egna identitetsutvecklingen. Etiska och moraliska aspekter pa spra kbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang. Spra kbruk i Sverige och Norden. Na gra varianter av regionalt fa rgat talspra k i Sverige och olika spra k i Norden. Na gra ka nnetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika spra ken. Spra kbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspra ken i Sverige och deras sta llning i samha llet. Informationsso kning pa bibliotek och pa Internet, i bo cker och massmedier samt genom intervjuer. Hur man citerar och go r ka llha nvisningar. Hur man sovrar i en stor informationsma ngd och pro var ka llors tillfo rlitlighet med ett ka llkritiskt fo rha llningssa tt. energi och hållbar utveckling 25
i Matematik 7 9 Reella tal och deras egenskaper samt deras anva ndning i vardagliga och matematiska situationer. Talsystemets utveckling fra n naturliga tal till reella tal. Metoder fo r bera kningar som anva nts i olika historiska och kulturella sammanhang. Potensform fo r att uttrycka sma och stora tal samt anva ndning av prefix. Centrala metoder fo r bera kningar med tal i bra k- och decimalform vid o verslagsra kning, huvudra kning samt vid bera kningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas anva ndning i olika situationer. Rimlighetsbedo mning vid uppskattningar och bera kningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra a mnesomra den. Innebo rden av variabelbegreppet och dess anva ndning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer. Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som a r relevanta fo r eleven. Metoder fo r ekvationslo sning. Geometriska objekt och deras inbo rdes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt. Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Skala vid fo rminskning och fo rstoring av tva - och tredimensionella objekt. Likformighet och symmetri i planet. Metoder fo r bera kning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta. Geometriska satser och formler och behovet av argumentation fo r deras giltighet. Likformig sannolikhet och metoder fo r att bera kna sannolikheten i vardagliga situationer Hur kombinatoriska principer kan anva ndas i enkla vardagliga och matematiska problem. Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och anva ndas fo r att beskriva resultat av egna och andras underso kningar, till exempel med hja lp av digitala verktyg. Hur la gesma tt och spridningsma tt kan anva ndas fo r bedo mning av resultat vid statistiska underso kningar. Bedo mningar av risker och chanser utifra n statistiskt material. Procent fo r att uttrycka fo ra ndring och fo ra ndringsfaktor samt bera kningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika a mnesomra den. Funktioner och ra ta linjens ekvation. Hur funktioner kan anva ndas fo r att underso ka fo ra ndring, fo ra ndringstakt och andra samband. Strategier fo r problemlo sning i vardagliga situationer och inom olika a mnesomra den samt va rdering av valda strategier och metoder. Matematisk formulering av fra gesta llningar utifra n vardagliga situationer och olika a mnesomra den. Enkla matematiska modeller och hur de kan anva ndas i olika situationer. 26
Bild 7 9 Framsta llning av bera ttande informativa och samha llsorienterande bilder om egna erfarenheter, a sikter och upplevelser. Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande. A teranva ndning av bilder, material och fo rema l i eget bildskapande, till exempel i installationer Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder. Presentationer av eget bildskapande. Ra ttigheter och skyldigheter, etik och va rderingar na r det ga ller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och o vriga sammanhang. Former, fa rger och bildkompositioner samt deras betydelseba rande egenskaper och hur dessa kan anva ndas i bildskapande arbete. Material och verktyg fo r tva - och tredimensionellt arbete och hur dessa kan anva ndas fo r besta mda syften. Bilder som behandlar fra gor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framsta llas. Massmediebilders budskap och pa verkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas. Samtida konst- och dokumenta rbilder samt konstverk och arkitektoniska verk fra n olika tider och kulturer i Sverige, Europa och o vriga va rlden. Hur bilderna och verken a r utformade och vilka budskap de fo rmedlar. Ord och begrepp fo r att kunna la sa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap Hem- och konsumentkunskap 7 9 Ja mfo relser av recept och bera kning av ma ngder vid matlagning. Skapande av egna recept. Bakning och matlagning och olika metoder fo r detta. Hur valet av metod pa verkar arbetsprocessen och resultatet. Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet. Redskap och teknisk utrustning som kan anva ndas vid bakning och matlagning och hur dessa anva nds pa ett funktionellt och sa kert sa tt. Hygien och rengo ring vid hantering, tillagning och fo rvaring av livsmedel. Individuella behov av energi och na ring, till exempel vid idrottande, samt hur ma ltider kan komponeras efter olika behov. Hur man kan arrangera ma ltider och ma ltidens betydelse fo r gemenskap och va lbefinnande. Ungas privatekonomi, till exempel att handla o ver Internet, att la na pengar, att handla pa kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang. Husha llets ekonomi och att bera kna kostnaden fo r boende, konsumtion, resor och krediter. Konsumenters ra ttigheter och skyldigheter. Reklamens och mediernas pa verkan pa individers och gruppers konsumtionsvanor. Sta llningstaganden vid val av varor och tja nster, till exempel vid inko p av kla der, livsmedel och resor utifra n perspektiven ekonomisk, social och miljo ma ssig ha llbarhet. Ja mfo relser av produkter utifra n na gra olika aspekter, till exempel pris och kvalitet. Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de pa verkar miljo och ha lsa. Hur man kan husha lla med och ta vara pa livsmedel och andra fo rbrukningsvaror i hemmet. Tva tt och rengo ring samt olika rutiner och metoder fo r detta. Arbetsfo rdelning i hemmet ur ett ja msta lldhetsperspektiv. Aktuella samha llsfra gor som ro r privatekonomi, mat och ha lsa. Olika mattraditioner, deras ursprung och betydelse. i energi och hållbar utveckling 27