Användarstudier inom SUNET THE SWEDISH UNIVERSITY COMPUTER NETWORK. Internet i den svenska högskolan våren 2003. Stockholm i oktober 2003 HÅKAN SELG

Användarstudier inom SUNET THE SWEDISH UNIVERSITY COMPUTER NETWORK Internet i den svenska högskolan våren 2003 Stockholm i oktober 2003 HÅKAN SELG

FÖRORD SUNET (Swedish University Computer Network) har till uppgift att tillgodose universitetens och högskolornas behov av datakommunikation nationellt och internationellt. För närvarande ingår 32 högskolor i SUNET. Högskolorna uppvisar vitt skilda förutsättningar beroende på olikheter i storlek, IT-profil och geografisk belägenhet. Vidare finns skillnader i högskolornas policy för användningen av nätet. I anslutning till den nyligen genomförda utbyggnaden av nätet Gigasunet har styrelsen för SUNET beslutat att genomföra studier av användningen av universitetsdatornätet för att presenteras vid SUNET Forum i oktober 2003. Föreliggande rapport är ett viktigt sådant bidrag. Som ledningsgrupp har fungerat undertecknad Hans Wallberg, UMDAC och Olle Thylander, Vetenskapsrådet. Ansvarig för att genomföra undersökningen är Håkan Selg, som också har sammanställt rapporten. Som vetenskaplig rådgivare till projektet har knutits professor Olle Findahl, forskningschef vid World Internet Institute. Materialet baseras på en omfattande urvalsundersökning där Statistiska Centralbyrån svarat för datainsamlingen. Umeå 24 oktober 2003 Hans Wallberg Föredragande inför SUNET:s styrelse 1

INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 4 2 METOD OCH GENOMFÖRANDE 18 2.1 Pilotundersökning 18 2.2 Genomförande 19 2.3 Mätlaboratoriets granskning 19 2.4 Urval 19 2.5 Grupperingar 20 2.6 Insamlingsperiod 22 2.7 Resultat 22 2.8 Bortfall 22 2.9 Tillförlitlighet 23 3 ALLMÄNT OM TILLGÅNG OCH ANVÄNDNING 27 3.1 Tillgång till dator 27 3.2 Användning av dator i antal timmar 34 3.3 Kunnighet i datoranvändning 39 3.4 Tillgång till Internet 41 3.5 Internetuppkoppling från hemmet 46 3.6 Kunnighet i att använda Internet 48 3.7 Användning av Internet i antal timmar 51 3.8 Tidpunkt för användningen 56 3.9 E-post 59 4 ANVÄNDNING I STUDIER OCH ARBETE 70 4.1 Användning av Internet i studier och i arbete 70 4.2 Nedladdning av filer 75 4.3 Besökta webbsidor 90 4.4 E-postens avsändare 92 4.5 Kursinformation på lärarens eller institu-tionens webbsida 94 4.6 Internet i undervisningen 98 4.7 Användning av e-post i undervisningen 101 4.8 Internet i forskning, ämnesutveckling m.m. 106 4.9 Användningen av SUNET-tjänster 111 4.10 Videokonferenser m.m. 113 2

5 ÖVRIG ANVÄNDNING 114 5.1 Söka information och använda tjänster 114 5.2 Användning för sociala, kulturella och politiska aktiviteter 123 5.3 Nedladdning av filer 125 5.4 Användning av fildelningstjänster 128 5.5 Användning för personliga kontakter 131 6 PROBLEM VID ANVÄNDNINGEN 134 6.1 Problem vid olika slags tillämpningar 134 6.2 Uppkoppling mot högskolan/universitetet 140 6.3 Missbruk på nätet 143 6.4 Oro över ökade möjligheter till övervakning och kontroll 146 3

1 SAMMANFATTNING Några övergripande intryck Användning i studier och arbete Internet och dess användning genomsyrar hela högskolevärlden. Det gäller såväl anställda lärare, forskare, doktorander och övrig personal som studenter. För flertalet av de anställda har den nätuppkopplade datorn blivit det professionella verktyget framför alla andra. Variationerna i användningen mellan personalkategorierna är små, liksom mellan utbildningsområden eller högskolekategorier. Man använder Internet i stor skala för e-postkommunikation med kollegor och studenter, för sökningar i databaser och för att lägga in material på institutionernas egna webbsidor. Det sker i undervisningen, i forskningen, i den egna fortbildningen och för de administrativa göromålen. Merparten av detta äger rum på högskolan och under ordinarie arbetstid. För de allra flesta tillkommer ett betydande kompletterande arbete på kvällar och helger från en uppkopplad dator i bostaden. En skillnad mellan utbildningsområdena är att man har hunnit olika långt i användningen av andra former av faktadokumentation än texter. Framför allt inom de tekniska utbildningarna har nedladdningen av bilder, videofilmer och dataprogram kommit märkbart längre än bland de övriga. Studenternas ämnesorienterade användning av Internet skiljer sig i flera avseenden från de anställdas: Studenterna använder Internet färre timmar i veckan Den huvudsakliga användningen sker i hemmet, endast en mindre del görs på högskolan. Merparten av användningen äger rum på kvällen. Även bland studenterna har användningen fått en bred spridning. Hälften uppger att man regelbundet rapporterar sina inlämningsuppgifter och grupparbeten till läraren via e-post. Tre av fyra studenter har regelbundna kontakter med sina kurskamrater vid sådana uppgifter. Bland studenterna uppträder tydliga variationerna mellan olika utbildningsområden. Genomgående används Internet mer inom samhällsvetenskaper, naturvetenskaper och tekniska utbildningar än inom humaniora, lärar- och vårdutbildningarna. Om variationerna återspeglar skillnader i studiemetodik och pedagogisk tradition är något som statistiken inte ger svar på. Inte heller går det att upptäcka om förklaringen ligger i olikheter i attityder till nya tekniska hjälpmedel. 4

Användningen privat I den offentliga diskussionen om Internet sätts nyttoanvändningen ofta i centrum. Internet ses som ett medel för den enskilde att både vara välinformerad om viktiga inslag i vardagen och samtidigt kunna spara tid. Det går att boka besökstider och göra sjukanmälningar, att beställa biljetter och betala räkningar. Man kan ladda ner blanketter, fylla i och skicka tillbaka. Ett annat område är att ta del av media. Att läsa tidningar och tidskrifter, att få de senaste nyheterna och att lyssna på webbradion i bakgrunden medan man jobbar. Allt detta är viktigt, vilket bekräftas av undersökningen. En stor del av personerna i högskolevärlden utnyttjar regelbundet dessa möjligheter. Det märks heller inte några nämnvärda skillnader mellan de olika personalkategorierna. Doktoranderna visar sig genomgående vara de mest avancerade användarna, men de övriga kommer inte långt efter. Betydelsen av nyttoanvändningarna skall därför inte förringas, men det som driver användningen av Internet är något annat: Hobbyverksamhet och specialintressen, intresset för kultur, musik, nöjen och underhållning, för sociala kontakter och lusten till tidsfördriv. Studien visar att intresse- och nöjesanvändningen är av mycket större omfattning än nyttoanvändningen. Dessutom märks här tydliga skillnader i användningsmönster mellan de olika personalkategorierna. Intresse- och nöjesanvändningen är mer etablerat bland studenterna och doktoranderna än bland lärarna, forskarna och övrig personal. En del av variationen har säkert praktiska förklaringar. Lärare, forskare och övrig personal är i större utsträckning familjeförsörjare, med begränsad tid för nöjen och fritidsintressen. En ännu viktigare förklaring är sannolikt att vi i studenterna och doktorander nu ser den första vuxengenerationen som vuxit upp med datorer och Internet. Studien visar också att samtliga utnyttjar e-post för privata kontakter med familjen, vänner och bekanta. Men den visar också på stora skillnader mellan yngre och äldre för sådana nya umgängesformerna på nätet som chattar och kontaktsökning. En student av tre uppger ett regelbundet deltagande i diskussionschattar. Nästan lika många använder ICQ och motsvarande. För lärare, forskare och övrig personal är denna typ av användning närmast försumbar. Allt talar för att studenterna också kommer att bära med sig de nya umgängesmönstren upp i medelåldern. Mediaanvändningen över nätet begränsas inte bara till det tryckta ordet. Också musik, bilder och videofilmer kan sprida via nätet. Här märks åter ett tydligt generationsmönster. Att läsa och ladda ner textmaterial gör alla, men det är praktiskt taget endast de yngre som använder nätet för musik och film. Även här går att urskilja en variation över utbildningsområdena. Användningen av nätet för musik och film har hittills fått större genomslag bland tekniker och naturvetare än bland humanister och lärarstuderanden. Uppenbarligen påverkas användningen fortfarande av en teknikfaktor. 5

Metod och genomförande Föreliggande studie är den första omfattande undersökningen i sitt slag som riktar sig till den svenska högskolevärlden. Tidigare erfarenheter av hur de aktuella målgrupperna besvarar enkätfrågorna saknas därför i stort sett. Detta har utgjort en viktig förutsättning för studiens uppläggning. Vissa tänkbara mönster i användningen har varit särskilt viktiga att få bekräftade eller förkastade. Systematiska olikheter i användningen mellan olika utbildningsinriktningar är ett sådant mönster. Viktigt är också att upptäcka eventuella återkommande skillnader mellan grupper av högskolor. Undersökningen är därför upplagd så att alla frågor går att redovisa nedbrutet på personalkategorier utbildningsområden högskolekategorier Med en sådan långt gående uppdelning i undergrupper riskerar precisionen i de statistiska skattningarna att bli lidande. Detta följer emellertid av målsättningen att i första hand uppnå en heltäckande bild av landskapet och att inte missa viktiga mönster i användningen. Tillgång och användning Generellt Tillgång till dator Praktiskt taget samtliga personer i högskolevärlden uppger sig ha tillgång till dator. Mellan 85 90 procent av studenter, doktorander och lärare/forskare har tillgång till fast dator på universitetet/högskolan. För kategorin övrig personal överstiger andelen 95 procent. Många har därutöver tillång till bärbar dator. Bland doktorander och lärare/forskare gäller detta så många som två av tre. För studenter och övrig personal är andelarna ungefär en av tre. Även för tillgång till fast dator hemma är andelarna mycket höga. Närmare 90 procent av studenterna har dator hemma. För övriga kategorier är andelarna obetydligt lägre. Användning av dator i antal timmar Praktiskt taget samtliga inom högskolevärlden använder också datorn. Mönstret i användningen är dessutom mycket tydligt. Doktorander, lärare/forskare och övrig personal tillbringar i genomsnitt väsentligt fler timmar i veckan framför datorn än vad studenterna gör. Men medan studenterna 6

huvudsakligen tillbringar sina timmar vid datorn i hemmet, sker merparten av de övriga gruppernas datoranvändning på högskolan. Kunnighet i datoranvändning Närmare 90 procent av samtliga användare uppger sig vara ganska kunniga, eller mycket kunniga ifråga om tillämpningsprogram såsom ordbehandling och kalkylprogram. För datorteknik, t.ex. operativsystem och nätverk, är förhållandet det omvända. Här anser sig majoriteten inte särskilt kunnig. I bägge fallen ligger doktoranderna något högre än de övriga. Tillgång till Internet Samtliga med tillgång till dator har också tillgång till Internet. Praktiskt taget alla uppger sig ha tillgång till Internet på universitetet/högskolan. 9 av 10 har därutöver tillgång till Internet i hemmet. Internetuppkopplingen från hemmet Bland doktorander, lärare/forskare och övrig personal är hälften uppkopplade med telefonmodem. För studenter ligger andelen något lägre. Drygt 50 000 har fast uppkoppling med fiber. Till allra största delen utgörs dessa av studenter och doktorander. På tredje plats kommer ADSL, med 35 000 personer. Detta är relativt vanlig bland lärare/forskare och övrig personal. Därefter följer kabelmodem med ca 23 000 abonnenter, till största delen studenter. Kunnighet att använda Internet Praktiskt taget samtliga uppger sig kunna skicka e-post, bifoga dokument till e-posten och att göra sökningar på webben. Att ladda ned dataprogram klarar en övervägande majoritet inom samtliga personalkategorier. Det tycks däremot finnas ett generationsmönster i kunnigheten att ladda ner musikfiler. Studenter och doktorander ligger här på en klart högre nivå än lärare/forskare och övrig personal. Ca en tredjedel av de tillfrågade uppger sig kunna göra en webbsida och att lägga upp den på en server. Små skillnader råder mellan personalkategorierna. Uppskattningsvis 30 000 personer, eller 1 av 10, klarar att sätta upp en server. 7

Användning av Internet i antal timmar Samtliga med tillgång till Internet är också användare. Mönstret från datoranvändningen går igen, även om Internetanvändningen tar färre timmar i anspråk. Således ligger doktorander, lärare/forskare och övrig personal på en högre genomsnittlig användning i timmar räknat än vad studenterna gör. I stor utsträckning sker denna också från högskolan medan merparten av studenternas användning sker från hemmet. De som rapporterar kortare användning än 1 timme i veckan utgör endast 7 procent av samtliga. Dessa återfinns framför allt bland studenter och övrig personal, knappast alls bland doktorander och lärare/forskare. Tidpunkt för användningen För merparten av lärare/forskare och övrig personal ligger tyngdpunkten i användningen på förmiddagen, i något mindre grad på eftermiddagen. För doktorander är fördelningen mellan för- och eftermiddag likvärdig. Ungefär hälften av dessa tre grupper uppger också att man huvudsakligen använder Internet på kvällstid. En förhållandevis stor andel av lärare/forskare och övrig personal uppger dessutom en betydande användning på lördagar och söndagar. Studenternas användningsmönster avviker kraftigt från de övriga gruppernas genom att uppvisa en blygsam användning på förmiddagen. Under dagen ökar studenternas användning för att kulminera på kvällen. En stor andel använder Internet på helgerna. Detta får till resultat att antalet användare totalt sett successivt ökar under dagen för att nå sitt högsta antal under kvällstimmarna. Detta är en följd av att studentgruppen antalsmässigt är så dominerande så att dess användningsmönster helt slår igenom. E-post i studier och arbete För flertalet studenter ligger det studierelaterade e-postutbytet i intervallet 1 5 meddelanden i veckan. För doktoranderna ligger tyngdpunkten i intervallet 6 20. Majoriteten av lärare/forskare har en in- och utgående e-posttrafik på mer än 20 meddelanden i veckan. Privat e-post Majoriteten av studenter, lärare/forskare och övrig personal har ett privat e- postutbyte som ligger i intervallet 1 5 meddelanden i veckan. 8

För merparten av doktoranderna överstiger det genomsnittliga e-postutbytet 5 meddelanden i veckan. Spam Mest utsatta för spam är lärare/forskare och övrig personal. Nära hälften av dessa uppger fler än 20 sådana meddelanden i veckan. Ca en tredjedel av studenter och doktorander rapporterar fler än 20 spam i veckan. E-posten som en belastning Hälften av lärarna/forskarna uppger att e-posten ibland känns som en belastning. 2 av 10 lärare/forskare upplever detta ofta. Majoriteten av studenterna och doktoranderna upplever aldrig e-posten som en belastning. Övrig personal placerar sig däremellan. Användning av Internet i studier och i arbete Användning bland de olika personalkategorierna För dem som har högskolan som arbetsplats doktorander, lärare/forskare och övrig personal är fyra av fem personer dagligen ute på nätet. Av den övriga femtedelen uppger merparten att man använder Internet någon eller några gånger i veckan. 20 procent av studenterna använder dagligen Internet i studierna medan 50 procent uppger någon eller några gånger i veckan. 10 procent av studenterna använder nätet sällan eller aldrig. Studenternas användning med fördelning på utbildningsområden De flitigaste Internetanvändarna återfinns bland naturvetare och tekniker. Över 80 procent av dessa studenter utnyttjar Internet i studierna minst en gång i veckan. Studenternas användning med fördelning på högskolekategorier De medelstora profilhögskolorna (KTH och Chalmers) återfinns i en klass för sig. Endast ett fåtal studenter uppger här att man inte använder Internet minst en gång i veckan. 9

Nedladdning av textfiler i studier och arbete 9 av 10 lärare/forskare och doktorander laddar regelbundet ner textfiler från nätet. För studenter och övrig personal är andelen något lägre, knappt 8 av 10. Det råder små skillnader mellan olika utbildningsområden. Endast humaniora avviker märkbart med en lägre grad av användning. Nedladdning av bilder i studier och arbete 40 procent av alla användare laddar regelbundet ned bilder. Hälften av dessa uppger att detta sker endast någon eller några gånger i månaden. Bland studenterna märks en betydligt större variation mellan olika utbildningsområden än för textfiler. Ena ytterligheten representeras av tekniska utbildningar där andelen regelbundna användare är mer än tre gånger så stor som för den andra ytterligheten, humaniora. Nedladdning av dataprogram i studier och arbete Ungefär 1 av 4 lärare/forskare och doktorander laddar regelbundet ned dataprogram. Studenterna uppvisar lägst andel, drygt 1 av 10. Nedladdning av musikfiler i studier och arbete Musikfilerna upptar inte någon större plats i högskoleundervisningen. Endast drygt 20 000 mindre än 10 procent rapporterar någon form av regelbunden användning. Nedladdning av videofiler i studier och arbete Ännu lägre andel regelbundna användare än för musikfiler kan noteras för videofiler, färre än 20 000. Besökta webbsidor De tillfrågade ombads att rangordna fyra olika Internetkällor utifrån dess betydelse för informationssökning. Den egna institutionens webbsidor rangordnas högst av övrig personal, lägst av doktorander. Den egna högskolans webbsidor utanför den egna institutionen rangordnas högst av lärare/forskare och övrig personal, lägst av studenterna. Svenska webbsidor utanför den egna högskolan rangordnas genomgående högt av samtliga personalkategorier, högst av studenterna. Utländska webbsidor rangordnas högst av doktoranderna, lägst av övrig personal. 10

E-postens avsändare På motsvarande sätt ombads de tillfrågade att rangordna fyra olika avsändarkategorier utifrån mängden mottagen e-post. Avsändare från den egna institutionen står för den mesta e-posten för samtliga personalkategorier. Avsändare från den egna högskolan utanför den egna institutionen rangordnas högst av övrig personal, därefter av lärare/forskare. Svenska avsändare utanför den egna högskolan rangordnas högst av studenterna, därefter av doktoranderna. Utländska avsändare svarar för det lägsta antalet e-postmeddelanden bland samtliga kategorier. Kursinformation på lärarens eller institutionens webbsida Drygt 90 procent av studenterna har tillgång till kursinformation på lärarens eller institutionens webbsida. Endast en mindre variation förekommer mellan olika utbildningsområden. Internet i undervisningen (Endast lärare/forskare och doktorander) 55 procent av alla lärare/forskare använder regelbundet Internet i undervisningen. Situationen är ungefär densamma för undervisande doktorander. E-post i undervisningen Bland de lärare/forskare som regelbundet använder Internet i undervisningen utnyttjar 2 av 3 e-posten för kursinformation och inlämningsuppgifter. Därutöver uppger över 80 procent att man har e-postkontakter med studenterna i andra kursrelaterade frågor. Bland undervisande doktorander märks samma tydliga tendens. E-posten spelar viktig roll för de studierelaterade kontakterna studenterna emellan. 3 av 4 har regelbundna e-postkontakter med andra studenter i sådana frågor. Internet i forskningen (Endast lärare/forskare och doktorander) Praktiskt taget samtliga doktorander använder regelbundet Internet i sin forskning. Enda undantaget som är statistiskt säkerställt är inom humaniora. Bland lärare/forskare ligger andelarna något lägre. Internet i forskningen används regelbundet av 80 85 procent inom flertalet utbildningsområden. 11

Internet för egen fortbildning m.m. (Endast lärare/forskare och doktorander) Internet för egen fortbildning, ämnesutveckling m.m. används av något fler lärare/forskare än vad som vad fallet i forskningen. För doktorander är det istället något färre. Internet för information (Endast lärare/forskare och doktorander) Genomgående är det ytterst få personer som inte använder Internet för information. Internet för administration (Endast lärare/forskare och doktorander) Ca 75 procent av samtliga lärare/forskare använder Internet för olika administrativa uppgifter. Motsvarande andel för doktoranderna är 60 procent. Detta återspeglar troligen en situation med ett större inslag av administrativa uppgifter för kategorin lärare/forskare. Användning av SUNET-tjänster FTP-arkivet och webbkatalogen används av uppskattningsvis 16 000 respektive 18 000 personer. Det skattade antalet användare av Faxtjänsten och Netnews är för litet för att vara statistiskt säkerställt. Största andelarna användare uppvisar lärare/forskare och övrig personal. Till antalet är dock studenterna den överlägset största kategorin. Användning av videokonferenser m.m. Drygt 11 000 personer uppger någon form av regelbunden användning. 3 av 4 användare är studenter. Övrig användning Gruppering av användningsområden De tillfrågade ombads uppge om de använder Internet hemma eller på universitetet/högskolan i samband med olika aktiviteter utanför studierna/arbetet. I redovisningen av utfallet har de 24 användningsområdena grupperats enligt följande: Nyttostyrd informationssökning Intressestyrd informationssökning Mediaorienterad användning Internet som tidsfördriv Beställningar och betalningar Dokumenthantering 12

Nyttostyrd informationssökning Informationssökning om varor och tjänster är det överlägset vanligaste aktiviteten. Ca hälften inom samtliga personalkategorier ägnar sig åt detta minst en gång i veckan. För de övriga områdena, hälsa och sjukvård, myndigheters webbsidor och resor, uppger 1 av 10 veckovis användning. Utvidgas tidsintervallet till minst en gång i månaden ökar antalet regelbundna användare starkt. Ca 30 procent av samtliga informerar sig på webben om hälsa och sjukvård. Motsvarande andelar för myndigheters webbsidor respektive resor ligger i intervallet 40 50 procent för samtliga personalkategorier. Bland personalkategorierna är det oftast doktoranderna som uppvisar högsta andelen användare. Intressestyrd informationssökning I gruppen ingår informationssökning om kultur, om politik och aktuella samhällsfrågor, om sport och idrott, om nöje och underhållning samt för hobby och specialintressen. Den intressestyrda informationssökningen visar sig vara av klart större omfattning än den nyttostyrda. Endast informationssökningen om varor och tjänster ligger i nivå med den intressestyrda. Genomgående står studenter och doktorander för en mer intensiv användning jämfört med lärare/forskare och övrig personal. Mediaorienterad användning Häri ingår att ta del av nyheter, läsa tidskrifter och tidningar på nätet, lyssna på radio och musik och att se på TV. Ungefär hälften av de tillfrågade tar del av nyheter och läser tidningar och tidskrifter minst en gång i veckan. Doktoranderna är de flitigaste användarna Att se på TV via nätet ägnar sig ännu så länge få personer åt. Internet som tidsfördriv I gruppen ingår sexsajter, att surfa runt, att se på film och att spela spel. Studenterna uppvisar högsta andelen användare inom samtliga aktiviteter, lärarna/forskarna lägsta. Att surfa runt är den utan jämförelse vanligaste sättet att fördriva tiden på nätet. Ca hälften av studenterna uppger att detta förekommer minst en gång i veckan. 13

Betydligt lägre andel ägnar sig åt spel på webben. Sammantaget rör det sig om uppskattningsvis 30 000 personer, majoriteten studenter, som gör detta minst en gång i veckan. Endast några få procent, huvudsakligen studenter, uppger sig se på film och besöka sexsajter minst en gång i veckan. Beställningar och betalningar I gruppen ingår nättjänster som att köpa varor, boka och betala resor och inkvartering, bokningar och betalningar i samband med nöje och underhållning, i samband med motion, hälsa och sjukvård samt att handla med aktier och fonder. Steget mellan att informera sig över Internet och att göra bokningar och beställningar över nätet är för många personer ganska stort. Ändå är det förhållandevis många inom varje personalkategori som regelbundet ägnar sig åt detta. Doktoranderna uppvisar de högsta andelarna. ca 30 procent för beställningar/betalningar av varor, resor och nöjen/underhållning. Dokumenthantering I gruppen ingår att ladda ner formulär och blanketter samt att fylla i och skicka iväg formulär och blanketter. Många utnyttjar möjligheterna att ladda ned och skicka iväg formulär och blanketter. Högsta andelarna, ca 50 procent, uppvisar lärarna/forskarna. För studenterna är det här inte en lika återkommande uppgift. Användning i samband med sociala, kulturella och politiska aktiviteter Svarsalternativ som gavs var Deltagande i kulturell verksamhet, t.ex. musik, teater, bildkonst Ideell och politisk verksamhet Arbete i studentkår, nation, fack etc. Hobbyverksamhet, specialintresse Ca 30 procent av samtliga användare utnyttjar regelbundet Internet i samband med hobbyverksamhet och specialintressen. För de övriga aktiviteterna ligger andelarna kring 10 procent och strax därunder. Nedladdning av filer på fritiden Drygt 60 procent av samtliga användare laddar regelbundet ned textfiler på fritiden. 14

För bilder är andelen knappat 50 procent. I båda fallen uppvisar doktoranderna de högsta nivåerna. Uppskattningsvis 34 000 studenter och 2 000 doktorander, eller 25 30 procent, laddar regelbundet ned musikfiler. Bland lärare/forskare och övrig personal förekommer detta i mycket liten omfattning. Uppskattningsvis 23 000, huvudsakligen studenter, ägnar sig regelbundet åt nedladdning av videofiler. Ca 20 procent av samtliga laddar regelbundet ned datafiler. Användningen är jämnt fördelad mellan personalkategorierna. Variationerna mellan de olika högskolekategorierna är förhållandevis små med ett undantag, de medelstora profilhögskolorna (Chalmers och KTH). Med undantag för textfiler uppvisar dessa en signifikant högre användningsgrad av nedladdningsbara filer och program. Användning av fildelningstjänster Uppskattningsvis 50 000 personer har eller har haft någon form av regelbunden användning av Napster. För KaZaa är antalet 65 000. Det föreligger en klar dominans för studenterna. Ca 30 procent av dessa uppger sig vara regelbundna användare KaZaa. Som tvåa kommer doktoranderna med 15 procent. Bland lärare/forskare och övrig personal finns i jämförelse få regelbundna användare. Bland de medelstora profilhögskolorna är närmare hälften regelbundna användare. Användning för personliga kontakter Alla personalkategorierna uppvisar höga tal för regelbunden användning av e-post med familj, vänner och bekanta. Doktorander ligger allra högst med 95 procent. Ett förhållandevis stort antal personer ca 75 000 deltar regelbundet i olika diskussionsformer på nätet, framför allt studenter. 1 av 3 studenter medverkar i diskussionschattar. 50 000 personer, huvudsakligen studenter, använder nätet för kontaktsökning, t.ex. ICQ. Mycket få bland lärare/forskare och övrig personal rapporterar sådan användning. Betydligt färre personer, 10 000 20 000, använder chat-formen regelbundet för att skaffa nya vänner eller få tröst eller stöd. Detsamma gäller även s.k. dating. 15

Problem vid användningen Problem med utskrifter på universitetet/högskolan Utskriftsproblem är det som flest rapporterar. Grovt räknat rör det sig om hälften inom de olika personalkategorierna, men med högst andel bland studenterna. Problem med e-posten på universitetet/högskolan Ca 40 procent av de tillfrågade rapporterar att problem med e-posten förekommer ofta eller ibland. Problem med att läsa webbsidor på universitetet/högskolan Ungefär lika många rapporterar problem med att läsa webbsidor. Problem med att använda databaser på universitetet/högskolan Förhållandevis många uppger att man inte använder databaser på högskolan, framför allt bland studenter och övriga personal. Bland användarna uppger ca 40 procent att problem förekommer. Problem med att ladda ner stora filer på universitetet/högskolan Ett mycket stort antal personer inom samtliga grupper uppger att man inte brukar ladda ner stora filer på högskolan. Av dem som faktiskt laddar ner stora filer uppger majoriteten inom flertalet personalkategorier att man har problem, ofta eller ibland. Övrig personal är här ett undantag. Problem vid uppkoppling mot universitetet/högskolan Uppskattningsvis 115 000 personer har aldrig några problem i uppkopplingen mot högskolan. Något färre ca 95 000 uppger att problem kan förekomma, i allra flesta fall ibland. Endast 3 procent av de tillfrågade rapporterar att problemen förekommer ofta. Bland lärarna/forskarna är andelen som rapporterar problem högre än för andra grupper. 16

Missbruk på nätet Uppskattningsvis 34 000 studenter har drabbats av intrång i sina datorer eller känner någon som har drabbats så att information blivit skadad eller förstörd. Ser man till andelar är gruppen lärare/forskare mest utsatt. Av dessa har en fjärdedel drabbats av intrång eller känner någon som drabbats Ca 35 000 studenter uppger att man själv blivit förolämpad eller förnedrad på nätet, eller att man känner någon som drabbats Oro över ökade möjligheter till övervakning och kontroll De tillfrågade ombads ta ställning till följande påstående: Det är oroande att myndigheter och arbetsgivare via Internet får ökad möjlighet till övervakning och kontroll Lärare/forskare är den kategori som tydligast tar avstånd från påståendet. Bland doktoranderna märks ett något större stöd för påståendet än bland de övriga kategorierna. 17

2 METOD OCH GENOMFÖRANDE 2.1 Pilotundersökning I vissa av Högskoleverkets undersökningar, t.ex. Studentspegeln 2002, har ingått enstaka frågor med anknytning till användningen av e-post och Internet. SUNETstudien är dock den första omfattande undersökningen i sitt slag som riktar sig till hela den svenska högskolevärlden. Såvitt vad som är känt saknas utländska motsvarigheter. Tidigare erfarenheter av hur de aktuella målgrupperna kommer att svara på enkätfrågorna saknas därför i stort sett. Detta har varit en viktig förutsättning för studiens uppläggning. I en första undersökning är det angeläget att skaffa en god överblick av hela det akademiska fältet och att inte missa viktiga användningar och användare. Att identifiera de stora mönstren i användningen blir på motsvarande sätt en mer angelägen uppgift än att göra djupdykningar inom enskilda delområden. Detaljstudier får anstå till senare. En sådan strategi får en rad praktiska effekter. Många frågor ges generella formuleringar och antalet delfrågor blir omfattande. Svarsalternativen tenderar att bli många till antalet. Först vid den efterföljande bearbetningen av svaren framgår vilka delfrågor som varit mer eller mindre relevanta och vilka svarsalternativ som kunnat reducerats. Vissa tänkbara mönster i användningen blir särskilt viktiga att få bekräftade eller förkastade. Systematiska olikheter i användningen mellan olika utbildningsinriktningar är ett sådant mönster. Viktigt är också att upptäcka eventuella återkommande skillnader mellan grupper av högskolor. Undersökningen är därför upplagd så att alla frågor går att redovisa nedbrutet på personalkategorier, utbildningsområden och högskolekategorier. Genomförandet av detta redovisas längre fram i kapitlet. Med en sådan långtgående uppdelning i undergrupper 1 riskerar precisionen i de statistiska skattningarna att bli lidande. Varje skattat antal eller värde omges av ett större osäkerhetsintervall än om man haft färre strata. Detta följer emellertid av målsättningen att i första hand uppnå en heltäckande bild av landskapet och att inte missa viktiga mönster i användningen. 1 stratum, pl. strata 18

2.2 Genomförande Studien har genomförts i form av en urvalsundersökning. Ett uppdrag lades under våren på Statistiska centralbyrån (SCB) att ansvara för insamlingen av uppgifter. Vid utformningen av frågorna har det varit en ambition att så långt möjligt kunna nå jämförbarhet med liknande undersökningar av tillgång och användning av Internet. Konkret har det tagit sig uttryck i ett samarbete med World Internet Institute 2 kring bland annat frågekonstruktionerna. Frågorna är delvis gemensamma för alla som är verksamma inom högskolorna. Vissa frågor är anpassade till specifika studie- eller arbetsförhållanden för olika personalgrupper. För ändamålet utformades separata frågeformulär för fyra olika personalgrupper: Studenter Doktorander Lärare/forskare Övrig personal 2.3 Mätlaboratoriets granskning Enkätutkasten tillsammans med följebrev lämnades därefter till SCB för granskning i dess Mätlaboratorium. Granskningen gick till så att en person från Mätlaboratoriet uppsökte var och en i en testpanel bestående av åtta personer två representanter för var och en av de fyra personalkategorierna för att tillsammans gå igenom frågorna. Syftet var att upptäcka oklarheter och källor till missförstånd när man fyller i enkäten. Granskningen och testet resulterade i en rapport med olika rekommendationer och som föranledde ett antal justeringar i de slutgiltiga versionerna av frågeformulären. 2.4 Urval Populationen består av anställda, studenter och doktorander vid de 32 högskolor och universitet som är knutna till SUNET. Totalt uppgår den till ca 266 000 personer. Utifrån undersökningens syfte och uppläggning rekommenderade SCB ett urval på 3 000 personer. Urvalsramen består av individer som finns med i SCB:s Universitetoch högskoleregistret (registrerade på minst 20 p under ht 2002) samt i Registret över Högskolans personal (anställda oktober 2002). 2 World Internet Institute utför longitudiella studier av användningen av datorer och Internet i Sverige. Institutet ingår även i ett internationellt nätverk med samma inriktning. 19