7.4 Romeleåsen. Fäladsmarker väster om Knivsåsens naturreservat Dalby fälad

7.4 Romeleåsen Fäladsmarker väster om Knivsåsens naturreservat 7.4.12 Dalby fälad Naturförutsättningar Dalby fälad utgörs av ett relativt flackt avsnitt av Romeleåsen mellan Dalby och Torna Hällestad. Nivån varierar mellan 70 och 110 m.ö.h., med lägsta punkten strax sydost om Dalby, där en dalgång går österut mot Knivsåsen, och högsta punkten i kanten av Skrylleskogen i norr. Även i sydvästra delen av Knivsåsenreservatet når terrängen 110 m.ö.h. Marken domineras av stenig urbergsmorän där berget går i dagen på några ställen i höjdlägen och brantare sluttningar. Nordost om Dalby finns sprickdalar med mer varierad topografi där berget exponeras i sluttningarna. I östra delen finns ett flertal rullstensåsar som ringlar sig fram i landskapet. Skog saknas i större delen av området och förekommer främst som mindre dungar samt uppe på rullstensåsarna i öster. Enen är den dominerande högre vegetationen och ställvis är buskagen täta. Fältskiktet består av ljung- och gräshed på de stenigare partierna med inslag av torrängar kring hällmarkerna. I svackorna finns fuktängar och kärr med rikare näringsförhållanden. Området hyser en del kalkgynnade arter vilket visar på inslag av kalk i moränen. Innan skiftena utgjordes större delen av området av en utmark som under medeltiden fortfarande var skogrik men som under 1700- talet blev helt trädlös. Med skiftena följde en ganska omfattande uppodling som fortsatte fram till början av 1900-talet. Områdets grunda jordtäcke, med näringsfattiga och stenrika moräner, gjorde att bara delar kunde uppodlas upp och ett lapptäcke med naturbetesmarker bevarades.under slutet av 1900-talet har åkermarken till stora delar övergått till betesvall och ett mer eller mindre sammanhängande beteslandskap har återskapats. Idag utgör området, tillsammans med Önnes-lövs fälad, ett av de värdefullaste fäladslandskapen i landet. Närheten till Dalby och storstadsområdet Malmö-Lund gör också att värdet för friluftslivet är mycket stort. Landskapsekologi De olika fäladsresterna ligger tillräckligt nära varandra för att olika växter och djur skall kunna sprida sig mellan delområdena. För arter som uppträder i s.k. metapopulationer (många små delbestånd) är detta mycket viktigt och möjliggör överlevnad trots att varje delområde i sig är för litet. Kontakterna med omgivande fäladsmarker är också viktiga på sikt och det finns möjlighet till spridning både mot Önneslövs fälad i sydost och mot Revingefältets betesmarker i öster. 283

7 och analys Knivsås Skånska rekognosceringskartan 1812-20 Häradsekonomiska kartan 1912. Kulturmiljövärden Området uppvisar en mycket lång kontinuerlig hävd som betesmark med en unik sammansättning av växter och djur och olika kulturspår från äldre tider. Dessutom överlagrar spåren av 1800-talets skiftesreformer det gamla utmarkslandskapet med hägnads-vallar i nya ägogränser och en bebyggelsestruktur med smågårdar och torp. Sockengränsen mellan Dalby och Torna Hällestad går genom östra delen i nord-sydlig riktning och är tydlig i terrängen med stengärden. Landskapsbild Det varierade beteslandskapet med enbuskar och artrika fräsmarker utgör en tilltalande landskapsbild som är känslig för störande inslag. Friluftsliv Tillgängligheten är god i delarna närmast Dalby, men sämre i söder och i de mellersta, norra delarna där stängslen utgör barriärer. Skåneleden passerar från Knivåsen i sydost, över fälader-na till Skrylle i norr och Torna Hällestad i öster och gör dessa delar lättillgängliga. Den gamla banvallen mellan Dalby och Torna Hällestad ( Hällestad-spåret ) är idag kombinerad gång-cykelväg och ridstig. Den utnyttjas både av pendlare och av det rörliga friluftslivet. Förutsättningar för värden i landskapet Förutsättningen för att bevara värdena är fortsatt beteshävd utan gödsling och dikning. De södra delarna kan få bättre tillgänglighet genom fler genomgångar i staketen. Flera igenväxta eller igenplanterade fäladsrester bör restaureras. för Lunds kommun. Trakten Dalby fälad med beskrivna delområden. 284

7.4 Romeleåsen (7.4.12) 1 Knivsås - Lunnarps fälad (1) Area: 20,5 ha Status: Riksintresse (NV, F, KMV), naturreservat, NATURA 2000 Fastighet: Borelund 1:9, Önneslöv 41:2, 45:2 Naturtyp: Bokskog och fäladsmark med rullstensås Motiv: N, K, L, F, G Knivsås är en välformad rullstensås som löper i nordost-sydvästlig riktning. Åsen har bildats i sprickor i ett stort isblock under senaste istidens slutskede där sand, grus och sten i olika storlek har avsatts i åsen. När isen smälte rasade ansamlingen ihop och bildade de markanta ryggarna på rullstensåsar som ofta benämns getryggar. I slutet av istiden var Vombsänkan en stor sjö där sandiga sediment avsattes i anslutning till åsarna. Sockengränsen går genom området och delar åsen i en skogklädd del i väster och en öppen enefälad i öster. Söder om åsen ligger resterna av Lunnarps fälad som är en mycket välbevarad naturbetesmark. På storskifteskartan från 1789 beskrivs västra delen som planterhage för bokskog tillhörande Dalby kungsgård. Idag består bokskogen av ca 100-åriga träd som är likåldriga. Fältskiktet är av ängstyp med arter som vitsippa, gulsippa och gulplister. Knivsås öppna enefälad i öster har en rik torrängsvegetation på sydsidan med backsippor, tjärblomster, gulmåra, timjan, fårsvingel och rödven. På nordsluttningen växer en magrare hedvegetation med bl a stenmåra, kruståtel, vitsippor och ljung. Marken täcks av en tjock mossmatta med bl.a. hus- och väggmossa. I Lunnarps fälad finns ett fuktigt parti i norr och torrare partier i söder. På torrängarna förekommer bland annat pillerstarr, knägräs, tjärblomster, bockrot och backnejlika. I kärrmarkerna förekommer en del orkidéer samt arter som hirsstarr, kärrjohannesört, plattsäv, nickskära, brunskära, vippstarr, darrgräs, veketåg och flaskstarr. Här finns även det sällsynta klotgräset. Mossfloran är rik med flera sällsynta arter. Bland annat Dicranum leioneuron har sin enda kända skånska förekomst här. I sydväst ligger en gammal stentäkt som nu är vattenfylld och utnyttjas som badsjö sommartid. Här finns inplanterad fisk och sjön utnyttjas även för sportfiske av markägaren. Området blev naturreservat 1994. Skåneleden passerar igenom området på åsen och det finns en stor parkeringsplats i sydväst som underlättar tillgängligheten. Området har höga botaniska, geologiska och kulturhistoriska värden och utgör en stor tillgång för friluftsliv och undervisning. Fortsatt betesdrift utan gödsling eller dikning. Området är naturreservat vilket ger goda förutsättningar att bevara värdena. Se skötselplanen för naturreservatet Knivsås-Borelund. Ericson, J. 1966. Lunnarps fälad - en rest av Romeleåsens fäladsmarker. Skånes Natur 53:151-168. Lunds Botaniska Förening. 2003. Floran i Skåne - vegetation och utflyktsmål Länsstyrelsen i M-län. 1994. Skötselplan för naturreservatet Knivsås-Borelund. (7.4.12) 2 Borelund (2) Area: 12,8 ha Status: Riksintresse (NV, F, KMV), naturreservat Fastighet: Borelund 1:9 Naturtyp: Kulturbetesmark och bokskog Motiv: N, K, F, G Norr om rullstensåsen Knivsås finns ett skogsområde på fuktig mark. Ca 1820 var området trädrik fuktäng och hävdades troligen som stubbskottäng med al som dominerande träd. År 1912 var området fortfarande markerat som sidvall med trädskikt för de västra delarna och enbart skog i öster. Söder som skogsmarken finns idag ett öppet beteslandskap som till stora delar är kultiverat och gödselpåverkat. På 1912 års karta anges de sydöstra delarna som sidvallsäng medan de västra var åkermark. Området ingår i naturreservatet Knivsås-Borelund. Botaniska, geologiska och rekreativa värden. Fortsatt beteshävd av betesmarken utan gödselpåverkan eller dikning. Skogsmarken bör lämnas för fri utveckling. Se skötselplanen för naturreservatet Knivsås-Borelund. Länsstyrelsen i M-län. 1994. Skötselplan för naturreservatet Knivsås-Borelund. 285

7 och analys (7.4.12) 3 Knivsås NV (1) Area: 19,7 ha Status: Riksintresse (NV, F, KMV), naturreservat Fastighet: Dalby 23:2, 23:3, Borelund 1:9 Naturtyp: Fäladsmark Motiv: N, G, K, F (7.4.12) 4 Björkhage, V Knivsås (3) Area: 31,8 ha Status: Riksintresse (NV, F, KMV), naturreservat Fastighet: Borelund 1:9 Naturtyp: Björkhage (f.d. öppen fäladsmark) Motiv: N, K, F Området utgörs av en dalgång i öst-västlig riktning med en mindre rullstensås på norra sidan. I dalgången finns fuktängar och kärr medan dalsidorna och rullstensåsen domineras av torrängar. Moränen har stort inslag av sand varför markerna är lättdränerade och torra. Floran är artrik med bl.a. backsippa, tjärblomster och gråfibbla. Skåneleden passerar igenom området från björkhagen i söder mot Skrylle i norr. I sydväst fortsätter fäladsmarken söderut upp på höjden och erbjuder vid utsikt över landskapet. Denna del av området ligger inte inom naturreservatet Knivsåsen. Träd finns sparsamt medan buskskiktet är mer utvecklat med främst en. Längst i nordväst är enbusk-agen ganska täta. Stora botaniska, geologiska, kulturhistoriska och rekreativa värden. Fortsatt beteshävd. Se skötselplanen för NR Knivsås-Borelund. Reservatsförordnande bör övervägas för hela området. Länsstyrelsen i M-län. 1994. Skötselplan för naturreservatet Knivsås-Borelund. Länsstyrelsen i Skåne län. 2003. Ängs- och hagmarker i Lunds kommun. Skåne i utveckling 2003:11. Skåneleden passerar igenom området över åsen Området utgörs av en igenvuxen fälad med utgallrad medelålders björkskog som betas. Området gallrades i samband med reservatsbildandet och fäladsvegetation finns kvar på vissa partier med kruståtel, ljung, rödven och pillerstarr i fältskiktet. Ett fuktstråk med sumpskog finns i östra delen. Målet med skötseln är att glesa ut björkskogen till ca 30% krontäckning med större gläntor där fältskiktet är mer bevarat. I öster bibehålls fuktskogen. Värdefull naturtyp med kulturhistoriska värden. Området har stor betydelse för friluftslivet. Intensifierad beteshävd med återkommande röjningar. Se skötselplanen för naturreservatet Knivsås-Borelund. Länsstyrelsen i M-län. 1994. Skötselplan för naturreservatet Knivsås-Borelund. Länsstyrelsen i Skåne län. 2003. Ängs- och hagmarker i Lunds kommun. Skåne i utveckling 2003:11. Dalgången i område 7.4.12.3 med björkhagen (7.4.12.4) i bakgrunden 286

7.4 Romeleåsen (7.4.12) 5 Fäladsmark SV Knivsås (2) Area: 5,8 ha Status: Riksintresse (NV, F, KMV) Fastighet: Dalby 23:2, 23:3 Naturtyp: Fäladsmark Motiv: N, K, L, F (7.4.12) 6 Knivsås N (2) Area: 15,6 ha Status: Riksintresse (NV, F, KMV), naturreservat Fastighet: Dalby 23:3, Borelund 1:9, 1:29 Naturtyp: sandig kulturbetesmark Motiv: N, K, F Väster om björkhagen i Knivsåsreservatet finns en fäladsmark som i norra delen beskrivs under 4.12.2 och i söder under 4.12.5. I norr finns en dalgång och landskapet höjer sig mot söder där tidigare odlingspåverkan och gödsling har skapat en något mindre rik flora än i norra delen (4.12.2). Urbergsmoränen ger förutsättningar för en hedartad vegetation med arter som stagg, ljung, knägräs etc. Området är öppet med ett fåtal buskar spridda över betesmarken. Jordvallar visar på tidigare hägnader och odlingsgränser. Trots negativ påverkan har området stora biologiska värden och ingår i ett större fäladslandskap. Stora kulturhistoriska värden på grund av lång hävd. Närheten till naturreservatet med god tillgänglighet gör att området också har rekreativa värden. Fortsatt betesdrift utan gödselpåverkan. Reservatsförordnande bör övervägas. Norr om naturbetesmarken i område 4.12.3 finns en halvöppen betesmark som varit uppodlad under 1900- talet. Marken är sandig och en intressant torrängsflora- och fauna har etablerat sig här. I området finns en del träd och buskar, bl.a. i fastighetsgränser och längs bäcken som går i södra delen. Området sluttar från norr mot söder och har omfattar en del mindre gårdar och bostadshus i norr. Gränsen mellan Dalby och Torna Hällestads socknar går i östra delen. År 1912 anges större delen av området som betesmark och uppodlingen har troligen skett därefter. Betet sker främst med hästar vilket skapar en del sandblottor som är viktiga för sandlevande arter. I den västra delen finns en övertäckt f.d. soptipp i betesmarken. Botaniska, zoologiska och kulturhistoriska värden Fortsatt betesdrift utan gödsling Skapa sandblottor för att gynna sandlevande djur och växter. Länsstyrelsen i M-län. 1994. Skötselplan för naturreservatet Knivsås-Borelund. Fäladsmarken väster om Knivsåsreservatet Backsippa 287

7 och analys (7.4.12) 7 Skjutbanan, Dalby (3) Area: 20,9 ha Status: Riksintresse (NV, KMV) Fastighet: Dalby 30:21, 34:8, 26:2, 26:15, 26:37 Naturtyp: Fäladsrester, f.d åkermark, dungar m.m. Motiv: N, K (7.4.12) 8 Borelundsåsarna (2) Area: 8,7+6,1 ha, naturreservat Fastighet: Borelund 1:9, Hällestad 8:148 Naturtyp: Bokskog på rullstensåsar Motiv: G, N, F Området utgör en övergång mellan fäladen i öster vid Knivsås och den i väster mot Dalby. Här finns en variation av naturtyper och olika grad av kulturpåverkan. År 1912 var större delen av området fortfarande fäladsmark och hela dalgången från Knivs-ås till Dalby var ett sammanhängande fäladsområde. Sedan dess har området omvandlats med grustäkt, uppodling, bebyggelse och igenväxning vilket skapat en stor variation i naturmiljöer. I nordost finns en skjutbana med en igenväxande sumpskog i norra och sydvästra delen. Här finns fortfarande öppna högörtspartier med en del hävdgynnade arter. De västra delarna består av öppna, sandiga marker där det brutits grus och sand. Här finns torrängsmarker och blottlagd sand av betydelse för sandlevande växter och djur. Botaniska och kulturhistoriska värden Bevara sandmiljöer och kvarvarande betesflora. På sikt vore det angeläget att återställa beteshävd i området och knyta samman hela fäladslandskapet i dalgången. Restaurera betesmarker genom stängsling och röjning av igenväxta delar. Ökad tillgänglighet för friluftslivet genom stängselgenomgångar och strövstig från Dalby till Knivsås. Sydväst om Torna Hällestad finns ett system med rullstensåsar som till större delen är täckta med bokskog. Åsarna slingrar sig fram i landskapet i två huvudstråk, med landsvägen Dalby-Torna Hällestad i mitten. Den norra delen, Borelundsåsen, skyddades som naturminne redan 1963 medan den södra 1994 kom att ingå i naturreservatet Knivsås-Borelund. På sydsidan av åsarna finns en karakteristisk ängsbokskog, medan åsryggarna och nordsidorna har en mer hedartad vegetation, med arter som harsyra och vårfryle. Åsarna är bara i mindre utsträckning påverkade av grustäkt. Geologiskt värdefulla objekt med betydelse för forskning, undervisning och landskapsbild samt förutsättningar för en rik flora och fauna. Området har också stor betydelse för det rörliga friluftslivet. Naturvårdsinriktad skötsel där skogen i stort lämnas för fri utevckling. Kanalisering av ryttare för att begränsa slitaget på åsarna. Skötselplanen för Borelundsåsen bör förnyas. Länsstyrelsen i M-län. 1994. Skötselplan för naturreservatet Knivsås-Borelund. Borelundsåsen, norra delen Liten blåklocka. 288

7.4 Romeleåsen (7.4.12) 9 Kaninlandet (2) Area: 9,8 ha Fastighet: Hällestad 8:144 Naturtyp: Sandig gräsmark Motiv: N, K, F Kaninlandet ligger direkt sydväst om bebyggelsen i Torna Hällestad och utgörs av en sandig svacka (f.d. grustag) med öppen gräsdominerad vegetation. I dess södra, norra och västra del finns träd- och buskridåer medan den östra avgränsas av vägen mot Dalby. Terrängens skyddande slänter och bryn skapar ett mycket gynnsamt lokalklimat i området. Fältet används flitigt som rekreationsområde med ridning, hundpromenader, dagisutflykter, ballonguppstigningar m.m. Slitaget från friluftslivet och (förr) kaniner är den enda hävd som området har. Delar av området har en artrik flora och genom studier av entomologer har det framkommit att området också har en mycket rik insektsfauna. Vid en inventering 1999 påträffades en mycket artrik sammansättning. Bl.a. hittades 17 rödlistade arter och totalt över 400 arter. Särskilt viktiga förekomster påträffades av solitärbin som här har en av sina viktigaste lokaler i landet, med 45 arter. Även gaddsteklar och jordlöpare har här en viktig lokal. Torrängarna har en komplex sammansättning med ett stort antal arter och pågående succesionsprocesser. Knylhavre dominerar på mer igenväxta ytor och är den artfattigaste miljön. Borsttåtelhed och ren lavhed är mycket sällsynta i området men utgör viktiga livsmiljöer för många solälskande insektsarter. Örtrik gräshed är en utbredd vegetationstyp där många insekter finner olika värdväxter. Monke, gul fetknopp, hedblomster, gul- och blålucern, puktörne, sandvita, femfingerört, backnejlika, timjan, fältmalört, gulmåra, gråfibbla, vårarv, fältveronika och vitknavel är alla relativt vanliga växter, speciellt i den sydöstra delen. Stora entomologiska och botaniska värden. Stor betydelse för friluftsliv. Fortsatt störning för att vidmakthålla den stora variationen i växtsamhällen och exponerade sandmiljöer. Brynens skyddande verkan och betydelse för lokalklimatet är viktigt att bevara. Sälgar och andra blommande träd och buskar i brynen är mycket viktiga att bevara. Skapa ett måttligt och långsiktigt slitage som återkommer regelbundet med ca 5-10 års mellanrum. Slitaget kan ske t.ex. genom harvning, avbaning av ytskiktet eller körning med bandvagn och skall förhindra att tätväxande gräs etableras och att förnabildningen motverkas. Slitaget skall vara ojämnt så att det hela tiden finns olika succesionsstadier. Fler blottor med bar sand bör skapas och främst skall knylhavresamhällena bearbetas. Sörensson, M. 2000. Insektsinventering av Kaninlandet 1999. Projekt Storklandskapet - Landskapsvård och småvatten, Tekniska förvaltningen i Lund. Blåeld Kaninlandet, från nordväst 289

7 och analys (7.4.12) 10 Prästamöllan (2) Area: 7,3 ha, naturreservat Fastighet: Hällestad 8:148 Naturtyp: Bokskog på rullstensås Motiv: N, G (7.4.12) 11 Svenshög, S (3) Area: 4 ha Fastighet: Hällestad 8:124, 8:148, m.fl. Naturtyp: torrängar Motiv: N, K, L, F I systemet av rullstensåsar väster om Torna Hällestad ligger denna ås strax väster om tätorten och norr om cykelvägen på den gamla banvallen. Åsen är delvis påverkad av grustäkt, speciellt i södra delen där stora delar är bortschaktade. Större delen av åsen täcks av bokskog som är av ängstyp i sydsluttningen, med arter som vitsippa, gulplister och buskstjärn-blomma, medan högre partier och nordsluttningen domineras av hedvegetation. I början av 1800-talet var åsen en del av en öppen fäladsmark som 1912 hade blivit trädbevuxen. Geologiska och botaniska värden Ingen täktverksamhet och naturvårdsanpassad skötsel med gallring kring de stora vidkroniga träden. Utglesning av trädskiktet och införlivande i betesmarken intill. Vidkroniga jätteträd kan skapas på sikt. På ömse sidor om Hällestadvägen finns ett halvöppet landskap med sandiga marker, bryn, träddungar och ridåer som förmodligen hyser en del intressanta växter och djur. Främst zoologiska värden Förhindrad igenväxning med röjningsåtgärder och ökad beteshävd. Återupptagen beteshävd alt regelbunden omrörning i marken för att skapa sandblottor.inventering av fauna och flora. Sandblotta vid vägen mellan Dalby och Torna Hällestad Den bokskogsklädda rullstensåsen 290

7.4 Romeleåsen (7.4.12) 12 Svenshög - Prästamöllan (3) Area: 24 ha Fastighet: Hällestad 8:148 Naturtyp: Sandig kulturbetesmark Motiv: N, L Mellan de två åssystemen väster om Torna Hällestad finns ett svagt kuperat, sandigt öppet område som idag betas. Området var 1912 uppodlat men under slutet av 1900-talet återgick hävden till bete. På den sandiga marken etableras ganska snabbt en intressant flora som lockar en rik insektsfauna. Betesdjurens slitage skapar blottor i grässvålen där sand exponeras. Dessa miljöer är viktiga för de värmekrävande insektsarterna som t.ex. markgrävande steklar. Botaniska och zoologiska värden. Fortsatt betesdrift utan konstgödsling. Skapa flera sandblottor för insektslivet och floran. Hedblomster (7.4.12) 13 Prästamöllan - Trollängen (3) Area: 20,3 ha Fastighet: Dalby 22:7, Hällestad 8:148, 8:163 Naturtyp: Lundar, igenväxande fruktodling och ängsmark. Motiv: N, K Nordväst om Prästamöllan (4.12.10) finns ett varierat område med flera olika naturtyper. Genom området går ett fuktstråk i öst-västlig riktning som på rekognoseringskartan 1812-20 markeras som trädrikt i öster och öppet i väster. År 1912 var de södra delarna kring bäcken, ängsmark medan de norra var uppodlade. Därefter har åkerbruket upphört och övergått till betesmark. Ängsmarkerna har vuxit igen med blandlövskog där klibbal dominerar de fuktigaste partierna. En fruktodling etablerades under mitten av 1900-talet i norr men idag finns bara rester kvar i form av spridda träd och trädridåer kring odlingen. Idag utgör området en mosaik av med goda förutsättningar att hysa en intressant flora och fauna. Området är dåligt undersökt med avseende på naturförutsättningar och artsammansättning. Biologiska och kulturhistoriska värden Fortsatt betesdrift och naturvårdsanpassad skötsel av skogspartierna. Ohävdade öppna gräsmarker bör stängslas och betas. Tillgängligheten kan ökas med genomgångar i staketen. Äppelblom 291

7 och analys (7.4.12)14 Jonstorp, norr (2) Area: 6,9 ha Fastighet: Dalby 8:15 Naturtyp: Fäladsmark Motiv: N, K Norr om Jonstorps gård finns en öppen fäladsmark med enstaka buskar av slån, hagtorn, en och ros. Ett fuktstråk sträcker sig över områdets centrala del och vattnet rinner åt sydost. Floran är rik men delvis gödselpåverkad. År 1912 redovisas området som betesmark. Området gränsar i väster till en mycket fin och välbevarad fäladsmark och närheten höjer områdets värde genom möjlighet till etablering av arter och genetiskt utbyte. Botaniska och zoologiska samt kulturhistoriska värden Fortsatt betesdrift utan hydrologisk- eller gödselpåverkan. Reservatsförordnande, tillsammans med områdena väster därom, bör övervägas. Länsstyrelsen i Skåne län. 2003. Ängs- och hagmarker i Lunds kommun. Skåne i utveckling 2003:11. Fäladsmark vid Jonstorp (7.4.12)15 Jonstorp, nordväst Hasse Jöns fälad (1) Area: 21,8 ha Fastighet: Dalby 3:5, 5:9, 5:11, 5:13, 22:7 Naturtyp: Fäladsmark med varierade markförhållanden Motiv: N, K Området utgörs av en stor och mycket välbevarad fäladsmark. Marken är mager men rik på stenar och block vilket bidragit till att området inte blivit uppodlat. Träd förekommer sällsynt och främst som lägre solitärer av oxel, rönn, apel, sälg etc. Buskskiktet är välutvecklat och domineras av en med inslag av hagtorn, ros och fläder. Täckningsgraden varierar men är ställvis >50%. Markförhållandena varierar med torra höjdsträckningar och fuktiga sänkor med kärr och fuktängar. Området består av tre fastigheter som avgränsas av stenmurar. Fältskiktet består av örtrik gräshed med inslag av ljunghed på magrare och stenigare partier samt fukthed och fattigkärr i svackorna. Floran är mycket artrik med bland annat slåttergubbe, majnycklar, bäcknate, borstsäv, grönstarr, knägrass och löktåg. Förr fanns även göknycklar och låsbräken i området. Fäladen gränsar i norr till Skrylleskogen medan den gamla banvallen mellan Dalby och Torna Hällestad utgör gräns i söder. Stora botaniska, zoologiska och kulturhistoriska värden. Fortsatt beteshävd med återkommande röjningar. Ingen gödsling eller diktning. I nordväst finns en ohävdad remsa som bör restaureras. Det vore positivt för området om angränsande granplantering i nordväst kunde avverkas och området i sin helhet återställas som fäladsmark. Lunds Botaniska Förening. 2003. Floran i Skåne - vegetation och utflyktsmål. Länsstyrelsen i Skåne län. 2003. Ängs- och hagmarker i Lunds kommun. Skåne i utveckling 2003:11. 292

7.4 Romeleåsen (7.4.12)16 Fälad, Dalby 85:1 (2) Area: 10 ha Fastighet: Dalby 85:1 Naturtyp: Gödselpåverkad fäladsmark Motiv: N, K (7.4.12)17 Fälad, Dalby 89:1 m.fl. (2) Area: 24,3+6,2 ha Fastighet: Dalby 89:1, 3:4, 5:15 Naturtyp: Fäladsmark, kulturbetesmark Motiv: N, K, L, F Området utgörs av en avlång betesmark i nordsydlig riktning med skogsmark i norr och på östra och västra sidan i norr samt öppna odlingsmarker i söder. Några enstaka granar är de enda träden i området. Topografin är relativt jämn med en gropformad sänka i östra delen. En viss tuvighet och förekomst av större stenar i området vittnar om lång beteskontinuitet men samtidigt är floran ganska utarmad genom gödselpåverkan och bristande hävd under perioder. Främst kulturhistoriska och botaniska värden. Fortsatt betesdrift utan gödsling. Intensivare beteshävd med blandad sammansättning av betesdjur. Länsstyrelsen i Skåne län. 2003. Ängs- och hagmarker i Lunds kommun. Skåne i utveckling 2003:11. Mellan banvallen (Hällestadspåret) och landsvägen (Dalby-T. Hällestad)finns en större betesmark som delvis har lång kontinuitet. Innan skiftena utgjorde området en del av den stora utmarken till Dalby. Efter skiftena odlades delar upp och 1912 anges de södra delarna som åkermark. Idag är den stora södra delen helt öppen utan buskar och träd. Ett stråk med fuktigare mark och mer tuvor och stenar visar var beteskontinuiteten finns. Här är också floran rikare med typiska hävdgynnade arter som gråfibbla, liten blåklockan m.m. Längs stengärdena växer busk- och trädridåer. Tyvärr har utfyllnad av schaktmassor skett i de finaste, låglänta partierna under 2003. Den norra delen har ett utvecklat busk- och trädskikt med främst en och björk. Björnbärssnår börjar breda ut sig på marken. Den västra fäladsdelen är också öppen med enstaka buskar och en förhållandevis välbevarad flora. Kulturhistoriska och botaniska värden Fortsatt betesdrift Röjning av den norra fäladsdelen Länsstyrelsen i Skåne län. 2003. Ängs- och hagmarker i Lunds kommun. Skåne i utveckling 2003:11. Dalby fälad, norra delen Dalby fälad, mellan landsvägen och Hällestadspåret 293

7 och analys (7.4.12)18 Rökepipan (2) Area: 14,9 ha Fastighet: Dalby 7:18, 10:5 m fl Naturtyp: fäladsmark, hagmark, damm, bäckdal Motiv: N, K, F, L (7.4.12)19 Nyvången-Kronedal (3) Area: 23,8 ha Status: Allmän platsmark i stadsplan (del av omr.) Fastighet: Dalby 92:1, 88:1 m.fl. Naturtyp: ohävdad fäladsmark, hagmark, lundar Motiv: N, F, K, L Omedelbart nordost om Dalby samhälle finns ett kuperat landskap med en djupa dalgångar. En bäck rinner genom dalgången i nordväst-sydöstlig riktning och delar sig i två dalarmar som sedan återförenas. Dalgångarna har bildats genom sprickor och sättningar i berggrunden. Området har varit en del av Dalby utmark och vissa delar har lång hävdkontinuitet. År 1912 beskrivs större delen som betesmark med slåttermark närmast bäcken. Mindre partier var uppodlade längst i väster på sluttningarna mot bäcken. Sedan dess har bäckdalen vuxit igen med lövskog liksom den norra delen av fäladen. Lunds kommun genomförde restaurering, med röjning och stängsling av delar av området under åren 1998-2000. Den öppna fäladen i områdets centrala del har en rik flora med många betesgynnade arter, t.ex. backtimjan, jordtistel, blåklocka, gulmåra m.fl. I norr har björkskogen gallrats och betas nu åter. Längst i öster är fäladen fortfarande ohävdad och håller på att växa igen med buskar och högt gräs. Området är flitigt besökt av de boende i närheten. Strövstigar har anlagts och området är lätttillgängligt. Botaniska och rekreativa värden. Fortsatt och utköad betesdrift. Restaurering av det östra området kring dammen. Bildande av kommunalt naturreservat. Länsstyrelsen i Skåne län. 2003. Ängs- och hagmarker i Lunds kommun. Skåne i utveckling 2003:11. Närmast Dalby tätort finns rester av fäladsmark och öppna buskrika ohävdade gräsmarker samt igenväxande lövlundar. Nyvången, den stora ängen vid vattentornet, har tidigare varit fäladsmark men delar odlades upp under 1800-talet och 1912 var den östra delen ängsmark medan västra delen odlades förutom ett område kring bronsåldershögen. Idag håller Nyvången sakta på att växa igen. Norr om vattentornet ligger Rökepipans bäckravin som till stora delar vuxit igen med lövskog, där pionjärer som sälg, björk, rönn och alm dominerar. Träd- och buskvegetationen är ställvis mycket tät och svårgenomtränglig. Öster om vattentornet finns en fin fäladsrest på sluttningen mot norr. Området har restaurerats genom kommunens försorg i slutet av 1998-2000. Längs kanten mot bebyggelsen i sydost finns omväxlande öppen ängsmark och lövskogspartier på gammal fäladsmark. Delar hävdas med hästbete men stora delar är ohävdade eller ingår som parkmark. Biologiska, kulturhistoriska och rekreativa värden. Återupptagen och intensifierad hävd. De östra delarna bör stängslas, röjas och åter betes. På Nyvången bör någon form av hävd återinföras, gärna en kombination av bete och slåtter. 294

7.4 Romeleåsen (7.4.12) 20 Pinnmöllan, väst (3) Area: 24,3 ha Status: Riksintresse (NV) (delvis) Fastighet: Dalby 91:2, 33:19, 33:4, 35:10, 36:2 m.fl. Naturtyp: Fäladsmark, skogsdungar Motiv: N, K, L (7.4.12) 21 Pinnmöllan, öst (1) Area: 30, 9 ha Status: Riksintresse (NV, KMV) Fastighet: Dalby 28:10, 28:17, 31:51, 82:1 m.fl. Naturtyp: Fäladsmark Motiv: N, K Området utgörs av betesmarker samt två skogsdungar strax öster om Dalby samhälle. Banvallen mot Torna Hällestad utgör gräns i nordväst. De mellersta och norra delarna kring bäcken är fuktiga och landskapet höjer sig sedan i söder till torrare marker. År 1912 var de centrala delarna öppen betesmark medan området längst i norr var ängsmark. Längst i sydväst och i söder fanns då åkermark. Den södra åkermarken planterades med gran under 1950-talet (?) och här finns nu en gles, stormskadad granskog med rikligt inslag av fläder och annat lövsly. I de mellersta delarna har hävden varit dålig under slutet av 1900- talet och fältskiktet har utarmats. Delar av området betas fortfarande, men hävden är svag. Den norra fuktiga delen är ohävdad och täcks av högörtvegetation. Norr om skogspartiet finns en mindre f.d. grustäkt som vuxit igen med lövskog. Biologiska och kulturhistoriska värden. Fortsatt och återupptagen betesdrift. Stängsling och röjning av området med återupptagen och intensifierad betesdrift. Granskogen kan på sikt avvecklas och bli en trädrik betesmark. Länsstyrelsen i Skåne län. 2003. Ängs- och hagmarker i Lunds kommun. Skåne i utveckling 2003:11. Detta är den bäst bevarade delen av Dalby fälads södra del. Området utgörs av buskrika fäladsmarker på mark som sluttar norrut mot bäcken. I norra delen finns fukt- och friskängar samt rikkärr med värdefull flora. De södra delarna består av magrare urbergsmorän med utpräglad gräshedsvegetation med inslag av ljunghed. De olika fastigheterna är avgränsade av stenmurar och stenvallar vilket framhäver skifteslandskapets fastighetsstruktur. Större delen har lång kontinuitet men ett mindre parti i sydost var uppodlat 1912 och delar av fäladen i söder är gödselpåverkad. Längst i öster är enbuskagen täta och fältskiktet hårt trängt. Stora botaniska, zoologiska och kulturhistoriska värden. Närheten till Dalby ger också området stora rekreativa värden. Fortsatt beteshävd och återkommande röjningar. Röjning av den östra delen, nya staket på stora delar och intensifierat bete i nordväst på de rikaste markerna. Länsstyrelsen i Skåne län. 2003. Ängs- och hagmarker i Lunds kommun. Skåne i utveckling 2003:11. 295

7 och analys (7.4.12) 22 Dalby fälad, syd (2) Area: 4,3 ha Status: Riksintresse (NV, KMV) Fastighet: Dalby 34:8 Naturtyp: Fäladsmark, kulturbetesmark Motiv: N, K, F I södra delen av trakten Dalby fälad ligger en fäladsrest strax norr om Dalbyvägen. Området gränsar i väster till den mest välbevarade fäladen (4.12.21), men har inte lika höga värden. I norr gränsar det mot det gamla grustaget (4.12.7). Området betas och har en del spridda buskar. Tidigare odlingspåverkan och gödsling har delvis utarmat floran. Området ligger i anslutning till ett stort område med många välbevarade fäladsrester. Främst biologiska och kulturhistoriska värden. Del i ett större sammanhang av fäladsrester. Fortsatt betesdrift utan gödsling. Del i större naturreservat bör utredas. Igenvuxna delar av 7.4.12.21 östra delen Utsikt över 7.4.12.21 från SO mot NV Vårlök Den artrika fuktängen i nordvästr/a delen av 7.4.12.21 Igenväxande fälad i område 7.4.12.17, norra delen 296