MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21



Relevanta dokument
KLYS yttrande över socialförsäkringsutredningen SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring

Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU:2011:52)

Sammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING (SOU 2015:21)

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING (SOU 2015:21)

Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21)

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Almega AB har beretts tillfälle att lämna remissvar över Mer trygghet och bättre försäkring och vill med anledning härav framföra följande.

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer

Socialförsäkringarna och tryggheten

Remissvar. Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Svenskt Näringslivs sammanfattande synpunkter 63/2015/CBK.

Mer trygghet och bättre försäkring SOU 2015:21

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Parlamentariska socialförsäkringsutredningen 2010:4

Yttrande över remiss av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Datum ;. Socialdepartementet Stockholm. PTKs yttrande SOU 201 5:21. trygghet och bättre försäkring. Mer

Remissvar: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Konferanse om grensehindre innen arbeids- og sosialområdet

SM&4 SMAFÖRETAGARNAS A-KASSA

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04) Dir. 2012:90

Kommittédirektiv. Ett tryggare företagande i ett förändrat arbetsliv för tillväxt och innovation. Dir. 2018:54

1 4 * *

Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Ds 2017:18 Karensavdrag en mer rättvis självrisk

Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

SO Våra synpunkter i korthet

REMISSVAR (N2008/6738/ENT) Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89)

Harmoniserat inkomstbegrepp (SOU 2012:47)

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa

Kommittédirektiv. En ny arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster. Dir. 2018:8. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018

Månadsuppgifter. Uppgifter om sjuklön och kompletterande ersättningar vid sjukdom och föräldraledighet bör enligt utredningen särredovisas.

Kommittédirektiv. Konstnärernas villkor. Dir. 2016:93. Beslut vid regeringssammanträde den 17 november 2016

REMISSVAR Rnr Lilla Nygatan 14 Box STOCKHOLM Tel 08/ Fax 08/

Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89)

Nr 14. Landstingsstyrelsen Dnr 2015/00001

Förstagångsprövade företagarärenden vid Hotelloch restauranganställdas arbetslöshetskassa

Kom igång med din ansökan!

IAF. Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Kom igång med din ansökan!

Yttrande i mål nr Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa./. NN

Nya regler om rätten till ersättning vid deltidsarbetslöshet

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Förslag till ändringar i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd

Stockholms läns landsting 1 (2)

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

DS 2009:46, A2009/2824/AE

Normalarbetstid bakgrund och syfte

Historik Deltidsarbetslöshet

Kom igång med din ansökan!

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen

LOs yttrande över Större ekonomisk trygghet för förtroendevalda - Rätt till ersättning vid arbetslöshet (SOU 2011:54)

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Remissyttrande Konstnär oavsett villkor? SOU 2018:23

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D: A: Avd:2 Reg:1

Almegas proposition 2012/ Del 2. Förslag för ett längre och mer dynamiskt arbetliv ALMEGA- Prop. 2012/2

A-kassan. frågor och svar

TCO:s remissyttrande över delbetänkandet Tid för utveckling, SOU 2018:24

Information om uppgifterna i statistikdatabasen Innehåll

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Kassorna delar PSFU:s uppfattning att samordningsreglerna för arbetslöshetsersättning och pension såväl bör förtydligas som förenklas.

Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) (Socialdepartementets dnr 2017/00606/SF)

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag.

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Regeringen har gett uttryck för att den högsta dagpenningen enligt inkomstbortfallsförsäkringen

Dnr: ÄRD N4Y1L0

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

LOs yttrande över SOU 2012:47, Harmoniserat. inkomstbegrepp, Möjligheter att använda månadsuppgifter i socialoch

Vissa förtroendeuppdrag föreslås att omfattas av lagen om arbetslöshetsförsäkring

Vid beräkning av normalarbetstid skall en ramtid om tolv månader läggas ut.

36 beslut som har gjort Sverige kallare

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen

Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)

Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:05)

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) svar på remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Vår referens Karin Fristedt

TRYGGHETSSYSTEMEN FÖR FÖRETAGARE Betänkande av Utredningen om trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89)

Förstagångsprövade företagarärenden vid Handelsanställdas arbetslöshetskassa

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria)

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Övergripande synpunkter

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredning om trygghetssystemen för företagare (N2006:11) Dir. 2007:156

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Förstagångsprövade företagarärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Svensk författningssamling

Socialdemokraterna. Stockholm Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Information mars 2014 till

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Transkript:

Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2015-09-07 KN 2015/1940 S2015/1554/SF MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Konstnärsnämndens uppdrag Konstnärsnämnden har till uppgift att främja konstnärers 1 möjligheter att utveckla sitt konstnärskap och myndigheten har ett övergripande uppdrag att bevaka breda konstnärspolitiska frågor inom samtliga konstområden. Konstnärsnämnden beslutar om statliga bidrag och ersättningar till enskilda konstnärer inom konstområdena bild, form, musik, teater, dans och film. Myndigheten ska även hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden samt löpande bevaka trygghetssystemens utformning och tillämpning i förhållande till konstnärlig verksamhet. Konstnärsnämnden har getts tillfälle att yttra sig över slutbetänkandet Mer Trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) och finner det angeläget då utredningen berör konstnärers ekonomiska och sociala situation. Myndigheten har även tidigare haft viss dialog och ett möte under 2014 med sekretariatet för socialförsäkringsutredningen. Likaså har Konstnärsnämnden tagit del av de delbetänkande som publicerats under arbetets gång. Konstnärers villkor Konstnärer och kulturarbetsmarknaden skiljer sig från villkoren i andra arbetsmarknader, det har framkommit i utredningar och rapporter (t.ex. i Konstnärerna och trygghetssystemen SOU 2003:21 2 och Konstnärsnämndens egna rapporter bl.a. Konstnärernas inkomster, 1 Konstnärsnämnden använder begreppet konstnär för skapande eller utövande person oavsett konstområde. 2 SOU 2003:21 (kap.2) 1 (7)

arbetsmarknad och försörjningsmönster 3 från 2011). Antalet fasta anställningar är få och trenden är att de också minskar. Detta leder många yrkesverksamma konstnärerna till ett arbetsliv bestående av ett stort antal tidsbegränsade anställningar hos många olika arbetsgivare. Detta gäller till exempel verksamma inom scenkonst, musik och filmområdet. Skillnaderna är i realiteten inte stora mellan egenföretagande och att kontinuerligt försörja sig på tidsbegränsade anställningar hos olika arbetsgivare. Inom kulturarbetsmarknaden är det vanligt att kombinera uppdrag som egenföretagare med många tidsbegränsade anställningar hos olika arbetsgivare. Utvecklingen tycks gå mot att fler och fler konstnärer har en del av sin försörjning från både anställningar och egenföretagande. De är så kallade kombinatörer med både F- och A-skatt. Ett annat kännetecken för kulturarbetsmarknaden och konstnärer är att arbetsförhållandena ofta skiljer sig över tid. De varierade och generellt låga ersättningsnivåerna kombinerat med perioder av arbetslöshet medför att sjukförsäkringen och de allmänna trygghetssystemen ofta matchar konstnärsgruppen dåligt. Konstnärsnämndens inledande kommentarer Den parlamentariska socialförsäkringsutredningens slutbetänkande är mycket omfångsrikt och innehåller skisser och förslag på ett flertal förändringar som, om de blir verklighet, innebär genomgripande förändringar på de allmänna trygghetssystemen. Konstnärsnämnden står gärna till förfogande i en fortsatt diskussion om frågor som kan beröra kulturarbetsmarknaden som t.ex. frilansande med korta anställningar, kombinatörer, uppdragstagare m.m. Konstnärsnämnden yttrar sig i första hand över de förslag och som vi bedömer främst berör konstnärers sociala trygghet. Konstnärsnämnden lämnar följande kommentarer till kommitténs förslag. Del 1 Ett rättvisande inkomstunderlag 7.1 Införande av ett rättvisande underlag Konstnärsnämnden är positiv till förslaget att socialförsäkringarna i normala fall ska baseras på de genomsnittliga ersättningsgrundade inkomsterna som att huvuddelen av de undantag och särregler som finns i nuvarande lagstiftning kvarstår i de fall ett inkomstunderlag inte ger ett rättvist underlag. 3 Konstnärernas inkomster, arbetsmarknad och försörjningsmönster (kap. 4) 2 (7)

7.1.1 Införandet i två etapper Konstnärsnämnden delar kommitténs uppfattning om att införandet bör ske i två etapper under överseende av en kommission med bred representation. Det är viktigt att en sådan genomgripande förändring sker stegvis så att det är möjligt att upptäcka och åtgärda eventuella negativa effekter. Konstnärsnämnden menar att erfarenheterna från kulturarbetsmarknaden bör uppmärksammas utifrån dess särskilda förutsättningar. 7.2 Gemensamt inkomstbegrepp Konstnärsnämnden är positiv till införandet av ett gemensamt inkomstbegrepp då det underlättar och ökar förståelsen för den enskilda individen. Att som idag ha olika beräkningsgrunder för sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring underlättar inte för individen. Positivt är också att företagare omfattas av inkomstbegreppet. Konstnärsnämnden noterar att det föreslagna inkomstbegreppet innebär att faktiska inkomster räknas oavsett om de är tillfälliga eller regelbundna. Jämfört med dagens regler om att en inkomst måste komma från arbete under minst sex månader är Kommitténs förslag en klar förbättring för personer med kortare anställningar vilket är fallet för ett flertal konstnärer. Konstnärsnämnden välkomnar förslaget. 7.3.3 Åtkomst Konstnärsnämnden instämmer i förslaget om att Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna ska få snabb tillgång till e-inkomstuppgifter samt att den sekretess som gäller hos Skatteverket även ska gälla för Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna. En snabb åtkomst till e-inkomster bör syfta till att förkorta handläggningstiden för den enskilda individen. 7.3.4 Rättelser och sanktioner Konstnärsnämnden instämmer i förslaget att det ska vara möjligt att ompröva beslut om ersättningar som grundats på felaktiga inkomstuppgifter. Samtidigt finner Konstnärsnämnden det olyckligt om den försäkrade drabbas av långtgående ekonomiska och rättsliga konsekvenser då det i många fall ligger utanför individens nivå att säkerställa att inrapporterade inkomstuppgifter. Konstnärsnämnden finner inte Kommitténs förslag klargörande men utgår från att det även ska vara möjligt för den försäkrade att begära omprövning av ersättning. 7.4 Ramtid för förmåner som beräknas på e-inkomstuppgifter Konstnärsnämnden ser positivt på Kommitténs förslag om att införa en ramtid om 12 månader. Inom kulturarbetsmarknaden är det vanligt med personer som har säsongsanställningar, korta- eller tillfälliga anställningar som därigenom får en tryggare tillvaro. 3 (7)

7.5 Förslag i socialförsäkringarna Etapp 1 7.5.1 En förenklad SGI-beräkning som komplement till nuvarande regler Konstnärsnämnden har inget att invända mot Kommitténs förslag om förenklad SGI-beräkning som ett komplement till de nuvarande reglerna. 7.5.2 Beräkning av SGI enligt nuvarande regler Konstnärsnämnden instämmer med kommitténs förslag om att i de fall inrapporterad e-inkomster blir missvisande bör möjlighet finnas för den försäkrade att komplettera med nuvarande regler. 7.5.4 Ökad trygghet för företagare i uppbyggnadsskede Konstnärsnämnden välkomnar Kommitténs förslag om ökad trygghet för företagare i uppbyggnadsskede. Konstnärsnämnden anser att en förlängning av skyddstiden från 24 till 36 månader bättre försäkrar de personer som startar upp företag. Det är också välkommet att förslaget inkluderar de personer som väljer att starta aktiebolag. Bland konstnärer är andelen egenföretagare stor vilket bl.a. framkommit vid flera tillfällen i myndighetens egna undersökningar 4. Likaså framkommer att etableringstiden för konstnärer ofta är ovanligt lång med ojämna inkomster. 7.6 Förslag i arbetslöshetsförsäkringen Etapp 1 Konstnärsnämnden är i grunden positiv till Kommitténs förslag till regeländringar som möjliggör användningen av e-inkomstuppgifter i arbetslöshetsförsäkringen. 7.6.7 Ersättningsgrundande inkomst för företagare Konstnärsnämnden är positiv till Kommitténs förslag om att anställda i egna aktiebolag får möjlighet att beräkna sin ersättningsgrundande inkomst på e-inkomstuppgifter på samma sätt som andra anställda om dessa är mer förmånliga än nuvarande regler. Vi är också positiva till möjligheten att beräkna ersättningen på en tidigare anställning utökas från 24 till 36 månader. 7.7 Förslag i arbetslöshetsförsäkringen Etapp 2 Konstnärsnämnden har inget att invända mot Kommitténs förslag om ett inkomstvillkor ska införas som huvudvillkor men att i de fall en veckoinkomst är svår att beräkna för den sökande ska istället nuvarande regler om arbetsvillkor kunna vara tillämliga om de är till fördel för den sökande vad gäller kvalifikation och ersättningens storlek. 4 Konstnärernas inkomster, arbetsmarknad och försörjningsmönster (kap. 3) 4 (7)

7.7.6 Arbetslöshetsförsäkringen saknar golv Kommittén förslår att regeln om lägsta belopp för dagpenning tas bort. Konstnärsnämnden ställer sig tveksam till förslaget eftersom det bl.a. kan slå mot företagare med ojämna inkomster. Att en företagare under en begränsad tid inte tar ut lön är inte ovanligt. Om golvet tas bort och enbart ska beräknas på inkomst kommer sådana företagare inte få någon ersättning eftersom det inte finns någon inkomst att beräkna på. 7.7.8 Bisyssla Enligt utredningens förslag ska bisyssla även fortsättningsvis enbart godkännas för personer som har arbetat heltid i tolv månader. Konstnärsnämnden anser att den tidsgränsen bör kortas ned. De som arbetar eller söker arbete på heltid men som har ett eget företag som bisyssla är en växande grupp. Inom kulturområdet, där anställningar företrädesvis sker i form av visstidsanställningar, är det ovanligt med en sammanhängande anställning som sträcker sig över tolv månader vilket idag är ett krav för att kunna registrera en bisyssla. Kommittén föreslår en justering i reglerna för de som har bisyssla i form av anställning genom att det ska vara möjligt att öka bisysslans omfattning och redovisa det som deltidsarbetslöshet. Konstnärsnämnden gör bedömningen att förslaget kan vara fördelaktigt för den sökande och tillstyrker därför förslaget. 7.7.10 Ersättningsgrundande inkomst för företagare Kommittén föreslår att företagare som upphör med verksamheten inom 36 månader ska få grunda ersättningen på inkomst från tidigare anställning. Det innebär en generösare regel än dagens 24 månader vilket Konstnärsnämnden välkomnar. Del 2 En långsiktigt hållbar sjukförsäkring 10.1 Angelägna förbättringar inom sjukförsäkringen 10.1.4 Förbättrad standardtrygghet Konstnärsnämnen är positiv till Kommitténs förslag om att den ekonomiska standardtryggheten i socialförsäkringarna bör stärkas genom ett tydligare samband mellan arbete, inkomst, avgift och ersättning. Ersättningarna i socialförsäkringarna bör utformas så att de flesta sjukskrivna och arbetslösa får en inkomstrelaterad ersättning. Frilansande konstnärer och kombinatörer, med flera och olika uppdragsgivare samt korta anställningar, har med nuvarande system ofta svårt att påvisa varaktigheten i sina anställningar samt därmed svårt att förutse sitt försäkringsskydd. Det är angeläget att sådana personer i större utsträckning träffas av försäkringsskyddet. 5 (7)

10.1.5 Förstärkt kompetensutveckling hos Försäkringskassan Konstnärsnämnden menar att Försäkringskassan även bör inrätta en rikstäckande kompetens när det gäller kulturarbetsmarkanden och konstnärers villkor i trygghetssystemen. Försäkringskassans kunskap och förståelse för yrkesverksamma konstnärer kan öka genom en specialiserad handläggning efter modell Arbetsförmedlingen Kultur Media, något som redan togs upp i rapporten Konstnärerna och trygghetssystemen SOU 2003:21. 10.1.7 Rättvisare utformning av karens Konstnärsnämnden stödjer förslaget om att ersätta karensdagen med ett karensavdrag vilket innebär att personer med koncentrerad arbetstid får ett likande avdrag som de som arbetar lika mycket varje dag. Del 3 Bättre stöd för återgång i arbete 13.1 Krav på samverkan införs i hälso- och sjukvårdslagen Konstnärsnämnden är positiv till förslaget om samverkan mellan landstingen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utifrån de enskilda behoven. Värt att beakta i sammanhanget är att inom kulturarbetsmarkanden står många konstnärer utanför det försäkringsskydd som fast anställda har då de ofta är egenföretagare, kombinatörer och visstidsanställda med olika arbetsgivare. Det kan vara värt att se över möjligheter till att stödja fler och bättre branschlösningar inom kulturarbetsmarknaden vad det gäller hälsovård, rehabilitering och omställning på grund av ohälsa. Del 5 En trygg och effektiv arbetslöshetsförsäkring 20.6 Sökområde 100-dagarsregeln Konstnärnämnden är positiv till Kommitténs förslag om att återinföra 100- dagars regeln då den arbetssökande kan begränsa sig till att söka lämpligt arbete inom sitt yrke och i sitt geografiska närområde. Yrkesverksamma och välutbildade konstnärer besitter i regel speciell kompetens som främst bör beaktas i de fall de söker arbete. Konstnärer är ofta pga. arbetsmarknaden mycket rörliga geografiskt. 20.7 Ny deltidsbegränsning Konstnärsnämnden finner Kommitténs förslag om att ersätta dagens deltidsbegränsning från 75 dagar till en period om 60 veckor som en förbättring av nuvarande regler. Konstnärsnämnden skulle dock önska ett än mer generöst förslag. 6 (7)

Dagens förslag med en begräsning på 75 dagar har inneburit en kraftig försämrad möjlighet till arbetslöshetsersättning för de konstnärer som arbetar heltid i sina yrken men har korta engagemang. Det är ett arbetsmönster som är vanligt inom vissa delar av kulturabetsmarknaden som till exempel verksamma inom scenkonst och musik. Konstnärsnämnden menar att deltidsbegränsningen bör utformas så att den som arbetar heltid när man är i jobb och söker jobb på heltid inte bör träffas av en deltidsbegränsning vars främsta syfte är att förhindra inkomstutfyllnad vid kontinuerligt deltidsarbete. Del 6 Bättre försäkringsskydd för vissa grupper 23.3.1 Förslag till förbättrade regler vid uppbyggnadsskede Konstnärsnämnden tillstyrker Kommitténs förslag om generösare regler för beräkning av sjukpenninggrundad inkomst under uppbyggnadsskede samt förbättrad möjlighet till arbetslöshetsersättning. Konstnärsnämnden delar Kommitténs bedömning att det kan ta flera år att bygga upp lönsamheten i ett företag varför en förlängd tid för uppbyggnad ökar tryggheten för egenföretagare, vilket inte minst gäller konstnärliga företagare där etableringstiden ofta är ovanligt lång. 23.3.2 Införande av regler vid uppbyggnadsskede för företagare som bedriver företag i aktiebolagsform Konstnärsnämnden välkomnar Kommitténs förslag att företagare som driver företag i aktiebolagsform också bör omfattas av regler för uppbyggnadsskede. Avslutningsvis Beslut i detta ärende har fattats av direktör och myndighetschef Ann Larsson den 7 september 2015. I beredningen har utredare Stefan Ahlenius deltagit. För Konstnärsnämnden Ann Larsson Direktör och myndighetschef 7 (7)