Handelsbolag Blankett SD4. Blankett SD4, sidan 1

Handelsbolag Blankett SD4 Handelsbolag är skattskyldiga för fastighetsskatt, avkastningsskatt och särskild löneskatt för anställda. För dessa skatter ska redovisning lämnas som en särskild självdeklaration. Handelsbolagets inkomst beskattas hos delägarna. Handelsbolaget är därför skyldigt att lämna uppgifter till skattemyndigheten om den näringsverksamhet handelsbolaget bedrivit, till ledning för delägarnas taxering. Blankett SD 4 är en kombinerad blankett som innehåller både en särskild självdeklaration (sid 1) och uppgifter om näringsverksamheten (övriga sidor). Blankett SD4 förtrycks och skickas ut i de fall handelsbolaget är registrerat i handelsregistret. Den förtryckta blanketten ska lämnas oavsett om bolaget avslutar den löpande bokföringen med ett bokslut eller inte. Bolag som inte avslutar den löpande bokföringen med ett bokslut ska bifoga Näringsbilaga för handelsbolag, utan årsbokslut. Avslutas bokföringen med ett årsbokslut eller årsredovisning ska ett räkenskapsschema bifogas. Om bolaget inte har fått en förtryckt blankett senast den 28 februari, ska du höra av dig till ditt skattekontor. På blankett SD4 redovisas inkomst av näringsverksamhet för handelsbolaget och underlaget för fastighetsskatt, särskild löneskatt och avkastningsskatt. Handelsbolaget ska bara skicka in SD4. I de fall handelsbolaget är delägare i ett annat handelsbolag ska även blankett N3B bifogas. Delägare ska skicka in blankett N3A eller N3B och eventuellt blankett K15A/B, men inte SD4. Delägaren för över resultat från N3A till SD1 för fysisk person. Delägaren för över resultatet från N3B till SD2 för aktiebolag m.fl. till SD3 för stiftelser m.fl. eller till SD4 för handelsbolag. Kalenderår eller räkenskapsår Handelsbolag med någon fysisk person som delägare får bara ha kalenderår som räkenskapsår. I undantagsfall kan handelsbolaget få dispens. Handelsbolaget kan även ha ett annat räkenskapsår än kalenderår det år då bolaget startar sin näringsverksamhet eller det år då det upphör. Om alla delägare är t.ex. aktiebolag kan räkenskapsåret vara brutet. Vid koderna 11 och 12 fyller du i om du har annat räkenskapsår än kalenderår 2000. Fastighetsskatt Uppgifterna beträffande fastighetsskatt är i stort sett identiska för blanketterna SD2 och SD4. En gemensam beskrivning av dessa uppgifter finns under avsnittet Fastighetsskatt, se sidan 56. Blankett SD4, sidan 1 Räkenskapsår Postadress Telefon Besöksadress Övriga upplysningar Om du lämnat uppgifter på särskild bilaga ska du kryssmarkera ruta 90. Denna ruta kryssmarkeras även i det fall årsredovisningen för handelsbolaget bifogas. Deklarationen sänds eller lämnas till SKATTEMYNDIGHETEN Särskild självdeklaration/näringsuppgifter Handelsbolag taxeringen 2001 4 Hemortskommun 1 november 1999 Kalenderår 2000 Organisationsnummer 11 12 Fr.o.m. T.o.m. Särskild löneskatt och avkastningsskatt Uppgifterna beträffande särskild löneskatt och avkastningsskatt är i stort sett identiska för blanketterna SD2 och SD4. En gemensam beskrivning av dessa uppgifter finns under avsnittet Särskild löneskatt m.m., se sidan 56. Särskild självdeklaration Information om hur man fyller i blanketten finns i broschyren Dags att deklarera näringsverksamhet med årsbokslut, RSV 285. Webbplats: www.rsv.se Särskilda uppgifter för redovisning av Underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader Underlag för avkastningsskatt 15 % Försäkringsföretag m.fl. Avsatt till pensioner Underlag för avkastningsskatt 27 % Försäkringsföretag m.fl. Utländska kapitalförsäkringar 71 72 74 17

Underskrift Skriv under blanketten. Om du är skyldig att lämna uppgifter på sidan 1 avseende fastighetsskatt, särskild löneskatt för pensionskostnader eller avkastningsskatt gäller underskriften som särskild självdeklaration. I annat fall avser underskriften endast näringsuppgifter och uppgifter till ledning för delägarnas taxeringar. Lämnade uppgifter Om du lämnar alla eller delar av handelsbolagets näringsuppgifter via ADB ska du kryssmarkera vid kod 91. Lämnar du alla uppgifterna för handelsbolaget på diskett eller via linjeöverföring, kan du skriva ut första sidan av blankett SD4 och lämna den i stället för den förtryckta. I så fall ska behörig firmatecknare skriva under samt kryssmarkera vid kod 91 och fylla i de förtryckta uppgifterna, t.ex. fastighets och sorteringsuppgifter. Lämnar du räkenskapsschemat eller näringsbilaga utan årsbokslut via ADB och övriga uppgifter på papper kryssmarkerar du också vid kod 91. Observera att om du lämnar uppgifter via ADB ska du inte lämna samma uppgifter på papper till skattemyndigheten. * 4 RSV 2004 K utgåva 10 0010 Fastighetsskatt Småhus/ Tomt för småhus Hyreshus bostäder/ Tomt för hyreshus Hyreshus, lokaler Industri/Elproduktionsenhet Samråd enligt SFS 1982:668 har skett med Näringslivets Nämnd för Regelgranskning (NNR). Underskrift Antal Skatt Procent 1,5 0,75 0,0 1,2 0,6 0,0 1,0 0,5 Underlag Jag försäkrar på heder och samvete att denna självdeklaration är riktig och sanningsenlig. För handelsbolag som inte är skyldigt att avge självdeklaration gäller underskriften i stället avlämnandet av uppgifterna till ledning för delägarnas taxeringar. Behörig firmatecknares namnteckning med namnförtydligande Telefonnummer 80 82 83 86 87 88 95 96 Ändrat underlag 90 Övriga upplysningar Har lämnats på särskild bilaga. 91 Lämnade uppgifter SKM SKR Sek Grupp Sort.nummer Sorteringsbegrepp Dekl. fåmansföretag Tax.år Näringsuppgifter har lämnats via ADB. 2001 Blankett SD4, sidan 2 Rättelsedatum Om du behöver rätta blankett SD4 efter det att du lämnat in den, måste du fylla i rättelsedatum med år, månad och dag vid kod 39 på den nya, rättade blanketten. Observera att du då måste fylla i samtliga förekommande uppgifter och inte bara de rättade uppgifterna. Dubbla taxeringar Om bolaget ändrar från brutet räkenskapsår till kalenderår kan det inträffa att det får två räkenskapsår som faller inom samma taxeringsår. I förekommande fall ska bolaget lämna två deklarationer. Bolaget anger för varje deklaration vilket som är det första respektive det andra räkenskapsåret. Redovisat resultat För in vinsten från räkenskapsschemat vid kod 605 och förlusten vid kod 606. Vinsten framgår vid kod 599 och förlusten vid kod 596. Korrigeringar Om skattemyndigheten beslutat om ändring av tidigare års taxering och detta påverkar 2001 års taxering ska du göra en korrigering vid koderna 652 och 653, såvida inte en korrigering har skett i räkenskaperna. Som exempel på korrigeringspost kan nämnas: 18 Bolaget har bokfört en intäkt vid 2000 års taxering och senare genom omprövning begärt att intäkten ska beskattas vid 2001 års taxering. Intäkten finns därför inte redovisad i det bokslut som ligger till grund för 2001 års taxering. En korrigering måste därför göras vid kod 652. Skattemyndigheten har vid 2000 års taxering medgivit lägre avdrag för nedskrivning av kundfordringar än vad som skett i räkenskaperna och deklarationen. Redovisningen har därefter inte ändrats. Korrigering ska då ske vid kod 653. Uttagna varor och tjänster Vid kod 600 ska du lägga till marknadsvärdet av det du tar ut ur handelsbolaget i form av varor och tjänster m.m. för ditt eget och din familjs behov. Samma regel gäller vid uttag till dina närstående eller vänner som om du använder varorna eller tjänsterna som bytesobjekt. Uttagen påverkar även delägarnas justerade ingångsvärde, vilket redovisas på blankett N3A/N3B. Observera att uppgifter endast ska lämnas vid denna kod om uttagen inte tagits upp i bokföringen, eller om det bokförda uttaget avviker från marknadsvärdet. Du ska även redovisa moms på dina uttag. Se vidare i Momsbroschyren (RSV 552). Beställ på direktval 7607.

Andra skattepliktiga intäkter och avdragsgilla kostnader Vid kod 603 eller kod 610 gör du tillägg eller avdrag för andra skattepliktiga intäkter eller avdragsgilla kostnader som du inte bokfört på sådant sätt att de ingår i det redovisade resultatet vid kod 605 eller 606. Det kan vara fråga om sådant som bokföringsmässigt sett inte anses som intäkter, men väl skattemässigt. Du kan behöva göra justeringar om det redovisade resultatet påverkats av att du tagit upp exempelvis lager, pågående arbeten eller fordringar till för låga belopp. Motsvarande gäller om du tagit upp skulder till för höga belopp. Valutakursreserv Från och med taxeringen 2000 gäller nya regler för beskattning av fordringar och skulder i utländsk valuta. Enligt de nya reglerna ska värdering ske enligt balansdagens kurs. Eventuell valutakursreserv ska vara återförd inom en femårsperiod. Undantag gäller bl.a. om reserven uppgår till ett belopp som understiger 10 000 kr. I förekommande fall ska valutakursreserven återföras i sin helhet vid taxeringen 2000. För kvarvarande valutakursreserv beräknas en schablonintäkt, som inte ska bokföras. Som intäkt tar företaget upp 74 procent av den kvarvarande valutakursreserven multiplicerad med statslåneräntan vid beskattningsårets utgång. Vid kod 603 kan du ta upp den beräknade schablonintäkten. Kod 603 och 610 kan även användas om du inte kan finna någan annan lämplig kod för tillkommande eller avgående poster. Bokförda ackordsvinster Vid kod 656 gör du avdrag för bokförda ackordsvinster som inte är skattepliktiga. Andra bokförda intäkter som inte är skattepliktiga Vid kod 604 gör du avdrag för andra bokförda intäkter som inte är skattepliktiga, t.ex. ränta på skattekontot, vinster i svenska lotterier och på svenska premieobligationer. Du har rätt att upplösa en viss del av skatteutjämningsreserven skattefritt. Om du inte har upplöst den skattefria delen vid tidigare års taxeringar och har redovisat denna intäkt i år ska du dra av beloppet vid kod 604. Bokförda kostnader Vid kod 609 lägger du till övriga bokförda kostnader som inte är avdragsgilla, exempelvis föreningsavgifter, gåvor, böter, skattetillägg och restavgifter. Vid kod 609 gör du även tillägg för bokförda kostnader för den representation som inte är avdragsgill. Bokförda privata inkomster Vid kod 639 drar du av den del av delägarnas privata inkomster som har blivit bokförda som intäkter i handelsbolaget, t.ex. delägares sjukpenning och anställningsinkomst. 2 39 Rättelsedatum (år, mån, dag) Skattemässiga justeringar av redovisat resultat 605 606 652 653 2. Korrigering av resultatet pga. skattemyndighetens ändring av tidigare års taxeringar 3. Uttagna varor och tjänster 4. Andra skattepliktiga intäkter som inte bokförts på sådant sätt att de ingår i det redovisade resultatet 5. Andra avdragsgilla kostnader som inte bokförts på sådant sätt att de ingår i det redovisade resultatet 6. Bokförda intäkter som inte är skattepliktiga a. Ackordsvinster 656 7. Bokförda kostnader som inte är avdragsgilla 8. Delägares privata inkomster, vilka bokförts som intäkt i räkenskaperna 9. Delägares privata utgifter, vilka bokförts som kostnad i räkenskaperna 10. Andel i handelsbolag a) bokförd vinst 13. Skogsavdrag, substansminskningsavdrag enligt redovisning på sidan 3 14. Försäljning av värdepapper a) bokförd vinst b) skattemässig vinst c) bokförd förlust d) skattemässig förlust Inkomst av näringsverksamhet 609 639 640 600 603 610 604 b. Andra intäkter 11. Korrigering av bokfört resultat för avskrivningar på byggnader och övrig fast egendom samt vid restvärdeavskrivning på maskiner och inventarier 12. Kostnader som ska återläggas vid försäljning av näringsfastighet Överskott Beloppet fördelas på sidan 4 "Delägaruppgifter från handelsbolag" Beloppet fördelas på sidan 4 "Delägaruppgifter från handelsbolag" Näringsuppgifter Vid dubbla taxeringar, ange om 1. Redovisat resultat enligt bokföringen på bifogat räkenskapsschema sidan 6 eller ADB b) skattemässig vinst, enligt blankett N3B c) bokförd förlust d) skattemässig förlust, enligt blankett N3B 778 634 635 636 637 626 747 629 781 631 638 642 643 777 Bokförda privata utgifter Vid kod 640 lägger du till den del av delägarnas privata utgifter som har blivit bokförda som kostnader i handelsbolaget, t.ex. egenavgifter eller pensionsförsäkringspremie. Vissa av dessa kostnader kan helt eller delvis vara avdragsgilla på delägarnivå. Det innebär att avdrag medges på blankett N3A (se vidare avsnittet om blankett N3A). Andel i handelsbolag Koderna 634, 635, 636 och 637 används av handelsbolag som är delägare i andra handelsbolag/kommanditbolag. Nettoresultatet från ett handelsbolag förs direkt in i handelsbolagets enda förvärvskälla. Detta innebär exempelvis att ett underskott från ett handelsbolag kan dras av direkt från andra inkomster i ägarbolaget. Vissa begränsningar finns när ägaren har ett begränsat ansvar för bolagets skulder och förpliktelser. Juridisk person ska redovisa sin andel i handelsbolaget på blankett N3B. Det skattemässiga och bokförda resultatet av innehav av andel i handelsbolag kan vara olika. Det är skillnaden mellan det skattemässiga resultatet och det bokförda 896 Första räkenskapsåret eller 19

resultatet som ska redovisas. Vid kod 634 gör du avdrag för bokförda vinster. Vid kod 636 lägger du till bokförda förluster. De skattemässiga resultaten enligt blankett N3B redovisas vid kod 635 eller 637. Ett handelsbolag med brutet räkenskapsår kan vara delägare i ett annat handelsbolag som har kalenderår som räkenskapsår. Inkomst från ett handelsbolag med brutet räkenskapsår tas upp till beskattning hos delägaren vid den taxering då handelsbolaget skulle ha taxerats om det varit skattskyldigt. Korrigering för avskrivningar Vid kod 626 gör du tillägg för bokföringsmässiga avskrivningar för byggnader och övrig fast egendom. De skattemässigt tillåtna avskrivningarna, drar du av vid kod 747. På detta sätt blir eventuella för stora bokförda avskrivningar automatiskt återförda till beskattning. Om du använt restvärdeavskrivning gör du vid kod 626 tillägg för bokföringsmässiga avskrivningar på maskiner och inventarier. De skattemässiga restvärdeavskrivningarna gör du vid kod 747. Beloppet hämtar du från kod 756 på sidan 3 i blanketten. Kostnader som ska återläggas Vid avyttring av näringsfastighet ska du som intäkt även ta upp medgivna avdrag för värdeminskning av byggnad och markanläggning, skogsavdrag, substansminskningsavdrag, värdehöjande reparationer m.m. Beloppet redovisar du vid kod 629. I vissa fall ska återläggning inte ske. I stället ska omkostnadsbeloppet minskas med vissa belopp, se blankett K7. Ytterligare information finns i broschyren Skatteupplysningar näringsverksamhet (RSV 331). Beställ på direktval 7104. Skogsavdrag och substansminskningsavdrag Skogsavdrag och substansminskningsavdrag redovisas på sidan 3 i blanketten. Beskattningsårets skogsavdrag och substansminskningsavdrag enligt kod 766 respektive kod 773 läggs ihop och förs in vid kod 781. Om beloppen bokförs i handelsbolagets redovisning ska korrigeringen enligt kod 781 avse skillnaden mellan de bokförda avdragen och de skattemässiga avdragen. Skillnaden kan bli ett negativt eller positivt belopp. Försäljning av näringsfastighet Skattemässiga vinster eller förluster vid försäljning av fastighet eller bostadsrätt ska, för delägare som är fysisk person, beskattas i inkomstslaget kapital. För delägare som är juridisk person sker beskattningen i näringsverksamheten. Av denna anledning sker den skattemässiga justeringen av de bokförda resultaten på blankett N3A resp. blankett N3B. 2 39 Rättelsedatum (år, mån, dag) Skattemässiga justeringar av redovisat resultat 605 606 652 653 2. Korrigering av resultatet pga. skattemyndighetens ändring av tidigare års taxeringar 3. Uttagna varor och tjänster 4. Andra skattepliktiga intäkter som inte bokförts på sådant sätt att de ingår i det redovisade resultatet 5. Andra avdragsgilla kostnader som inte bokförts på sådant sätt att de ingår i det redovisade resultatet 6. Bokförda intäkter som inte är skattepliktiga a. Ackordsvinster 656 7. Bokförda kostnader som inte är avdragsgilla 8. Delägares privata inkomster, vilka bokförts som intäkt i räkenskaperna 9. Delägares privata utgifter, vilka bokförts som kostnad i räkenskaperna 10. Andel i handelsbolag a) bokförd vinst 13. Skogsavdrag, substansminskningsavdrag enligt redovisning på sidan 3 14. Försäljning av värdepapper a) bokförd vinst b) skattemässig vinst c) bokförd förlust d) skattemässig förlust Inkomst av näringsverksamhet 609 639 640 600 603 610 604 b. Andra intäkter 11. Korrigering av bokfört resultat för avskrivningar på byggnader och övrig fast egendom samt vid restvärdeavskrivning på maskiner och inventarier 12. Kostnader som ska återläggas vid försäljning av näringsfastighet Överskott Beloppet fördelas på sidan 4 "Delägaruppgifter från handelsbolag" Beloppet fördelas på sidan 4 "Delägaruppgifter från handelsbolag" Näringsuppgifter Vid dubbla taxeringar, ange om 1. Redovisat resultat enligt bokföringen på bifogat räkenskapsschema sidan 6 eller ADB b) skattemässig vinst, enligt blankett N3B c) bokförd förlust d) skattemässig förlust, enligt blankett N3B 778 634 635 636 637 626 747 629 781 631 638 642 643 777 Värdepapper I räkenskapsschemat vid kod 550 redovisas den bokföringsmässiga vinsten och vid kod 551 den bokföringsmässiga förlusten. Den skattemässiga reavinsten eller reaförlusten avviker ofta från det bokföringsmässiga resultatet. Skillnaden mellan det skattemässiga resultatet och det bokförda resultatet justeras vid koderna 631, 638, 642 och 643. Inkomst av näringsverksamhet Nu har du fått fram Inkomst av näringsverksamhet vid kod 777 eller 778. Överskottet eller underskottet fördelar du sedan på respektive delägare på sidan 4, vid Uppgifter för redovisning av Delägaruppgifter från handelsbolag. 896 Första räkenskapsåret eller 20

Skattemässiga avskrivningar m.m. Uppgifterna om skattemässiga avskrivningar är i stort sett identiska för blanketterna N2, N2A, SD2 och SD4. En gemensam beskrivning av dessa uppgifter finns under avsnittet Avskrivningar m.m. (se sidorna 54 55). Blankett SD4, sidan 3 Blankett SD4, sidan 4 Skogs och substansminskningsavdrag Redovisning av skogs eller substansminskningsavdrag är i stort sett identiska för blanketterna N2, N2A, SD2 och SD4. En gemensam beskrivning av dessa uppgifter finns under avsnittet Avskrivningar m.m. (se sidan 54). Ändrade värderingsprinciper Av årsredovisningen ska det framgå om bolaget har ändrat principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster eller delposter från närmast föregående räkenskapsår (kod 872 och 873). Kundfordringar Vid kod 832 anger du det sammanlagda belopp kundfordringarna skrivits ner med. Om nedskrivning inte skett ska något belopp inte anges. På sidan 4 kan du lämna upp till åtta Delägaruppgifter från handelsbolag. Om det är fler än åtta delägare i bolaget ska du redovisa dem på blankett RSV 2004 b. De uppgifter som du lämnar på sidan 4 är nödvändiga för att respektive delägare i bolaget ska kunna deklarera sin andel på blankett N3. Lämna nedanstående uppgifter Varulager Varulagret kan värderas post för post till anskaffningsvärdet eller verkligt värde. Vid kod 891 fyller du i det sammanlagda anskaffningsvärdet för samtliga poster. Pågående arbeten Vid kod 892 anger du det samlade anskaffningsvärdet av pågående arbeten. Nollkupongsobligationer Vid kod 893 anger du det värde som tagits upp i bokslutet. Ersättningsfond Vid kod 895 anges ersättningsfondernas storlek vid beskattningsårets utgång. Verksamhet i utlandet Vid kod 846 och kod 830 anger du om verksamhet har bedrivits i utlandet. Delägaruppgifter från handelsbolag De uppgifter som finns i skatteförvaltningens register avseende delägare i handelsbolag förtrycks på blankett SD4. Kontrollera dessa uppgifter. Om uppgifterna är felaktiga ska de rättas hos Patent och registreringsverket, som sedan vidarebefordrar uppgiften till skatteförvaltningen. Om delägaruppgifter saknas fyller du i uppgifterna i förteckningen. 4 50 51 52 53 54 56 57 58 59 10 11 12 13 14 16 17 18 19 1. Har bolaget ändrat sina redovisningsprinciper jämfört med föregående år? Ja Nej 2. Kundfordringar har i balansräkningen för beskattningsåret upptagits till ett belopp som understiger nominella värdet med 3. Varulagrets samlade anskaffningsvärde 4. Det samlade anskaffningsvärdet av pågående arbeten 5. Bokfört värde av nollkupongsobligationer 6. Storleken av ersättningsfonder 7. Verksamhet har bedrivits i utlandet genom filial, jointventure eller dylikt Ja Nej Delägaruppgifter från handelsbolag (vid fler än åtta delägare i bolaget ska uppgifter för dessa redovisas på blankett RSV 2004b.) Person/Organisationsnummer Skattepl. förm.het, ange / Person/Organisationsnummer Skattepl. förm.het, ange / 60 61 62 63 64 66 67 68 69 20 21 22 23 24 26 27 28 29 Person/Organisationsnummer Skattepl. förm.het, ange / Person/Organisationsnummer Skattepl. förm.het, ange / 70 71 72 73 74 76 77 78 79 30 31 32 33 34 36 37 38 39 * Har bolaget gjort avdrag från arbetsgivaravgifterna (s.k. generell nedsättning) för bolagets anställda ska uppgift lämnas om delägarens andel av detta avdrag. Person/Organisationsnummer Skattepl. förm.het, ange / Person/Organisationsnummer Skattepl. förm.het, ange / 80 81 82 83 84 86 87 88 89 40 41 42 43 44 46 47 48 49 872 832 891 892 893 895 846 830 873 Person/Organisationsnummer Skattepl. förm.het, ange / Person/Organisationsnummer Skattepl. förm.het, ange / 21

Den sista koden, Andel avdrag arbetsgivaravgift, ska fyllas i för att det ska vara möjligt att räkna ut och kontrollera delägarens avdrag från egenavgifter (s.k. generell nedsättning, se även sidan 16). Exempel Ett handelsbolag med fyra delägare har haft två anställda. Bolaget har gjort avdrag med arbetsgivaravgifterna med 27 600 kr (2 300 kr per månad). Enligt ett handelsbolagsavtal ska bolagets resultat delas lika mellan delägarna. Vid koden Andel avdrag arbetsgivaravgifter anges 6 900 kr (27 600/4) för varje andelsägare. Avdrag från egenavgifter får därför göras med högst 3 750 kr ([42 600 27 600]/4) per delägare. Observera att avdrag från egenavgifterna aldrig kan medges med mer än 9 000 kr. Om någon delägare inte kan utnyttja avdraget får detta överföras till övriga delägare. Om t.ex. en av handelsbolagets delägare har utnyttjat maximalt avdrag i sin enskilda firma kan avdraget överföras till övriga delägare. Tillämpat på exemplet ovan innebär detta att tre delägare ska ange 9 200 kr (27 600 kr/3) vid koden Andel avdrag arbetsgivaravgift. Avdrag från egenavgifter får göras med högst 5 000 kr ([42 600 kr 27 600 kr]/3). Den delägare som inte kan utnyttja avdraget anger 0 kr vid koden Andel avdrag arbetsgivaravgift. 50 51 52 53 54 56 57 58 59 10 11 12 13 14 16 17 18 19 Lämna nedanstående uppgifter 1. Har bolaget ändrat sina redovisningsprinciper jämfört med föregående år? Ja Nej 2. Kundfordringar har i balansräkningen för beskattningsåret upptagits till ett belopp som understiger nominella värdet med 3. Varulagrets samlade anskaffningsvärde 4. Det samlade anskaffningsvärdet av pågående arbeten 5. Bokfört värde av nollkupongsobligationer 6. Storleken av ersättningsfonder 7. Verksamhet har bedrivits i utlandet genom filial, jointventure eller dylikt Ja Nej Delägaruppgifter från handelsbolag (vid fler än åtta delägare i bolaget ska uppgifter för dessa redovisas på blankett RSV 2004b.) Person/Organisationsnummer Skattepl. förm.het, ange / Person/Organisationsnummer Skattepl. förm.het, ange / 60 61 62 63 64 66 67 68 69 20 21 22 23 24 26 27 28 29 Person/Organisationsnummer Skattepl. förm.het, ange / Person/Organisationsnummer Skattepl. förm.het, ange / 70 71 72 73 74 76 77 78 79 30 31 32 33 34 36 37 38 39 * Har bolaget gjort avdrag från arbetsgivaravgifterna (s.k. generell nedsättning) för bolagets anställda ska uppgift lämnas om delägarens andel av detta avdrag. Person/Organisationsnummer Skattepl. förm.het, ange / Person/Organisationsnummer Skattepl. förm.het, ange / 80 81 82 83 84 86 87 88 89 40 41 42 43 44 46 47 48 49 872 832 891 892 893 895 846 830 873 Person/Organisationsnummer Skattepl. förm.het, ange / Person/Organisationsnummer Skattepl. förm.het, ange / 4 Räkenskapsschema eller näringsbilaga utan årsbokslut Handelsbolaget ska till huvudblanketten (sidorna 14) bifoga antingen ett räkenskapsschema (sidorna 5 6) eller en näringsbilaga utan årsbokslut (sidorna 78). Räkenskapsschema På sidorna 5 6 fyller du i tillgångar och skulder (balansräkning) samt intäkter och kostnader (resultaträkning) från bokföringen. Uppgifterna i räkenskapsschemat är i stort sett identiska för blanketterna N2, SD4 och SD2. En gemensam beskrivning av vissa uppgifter i räkenskapsschemana finns under avsnittet Räkenskapsschema, se sidan 53. Näringsbilaga utan årsbokslut Handelsbolag som endast har fysiska personer och dödsbo som delägare och den årliga nettoomsättningen i handelsbolaget normalt inte uppgår till mer än tjugo prisbasbelopp behöver inte avsluta den löpande bokföringen med ett bokslut. Bokslut och årsredovisning ska dock upprättas om företaget är moderföretag i koncern. Regeln att bokslut inte behöver upprättas av vissa handelsbolag är ny för taxeringen 2001 och gäller för handelsbolag som har ett räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. Allmän uppbyggnad På sidan 7 ska du fylla i handelsbolagets bokförda intäkter/inkomster och utgifter/kostnader som är skattepliktiga respektive avdragsgilla. Under rubriken Periodiseringar redovisas avskrivningar och andra periodiseringar som inte har bokförts. Under rubriken Övriga justeringar redovisar du andra poster som inte bokförs, men som är skattepliktiga eller avdragsgilla vid taxeringen. Överskott eller underskott fördelas mellan delägarna på sidan fyra. 22

Observera att om du har använt näringsbilaga utan årsbokslut ska du inte fylla i sidan två. Denna sida ska endast fyllas i om räkenskapsschemat används. Inkomster och förändringar av kundfordringar Vid koderna 660 och 661 redovisas inkomster och förändring av kundfordringar. Beloppen hämtar du från bolagets bokföring. Finns det bokförda intäkter som inte är skattpliktiga ska de inte tas med. Vid kod 660 redovisar du intäkter från den huvudsakliga verksamheten, t.ex. varuförsäljning eller utfört arbete. Vid kod 661 redovisas intäkter som normalt inte räknas till den egentliga försäljningen, t.ex. försäkringsersättningar och ränteintäkter. Har bolaget avyttrat fastighet eller bostadsrätt med bokföringsmässig vinst, ska detta belopp tas upp vid kod 662. Resultatet justeras på blankett N3A vid kod 804 eller 805 för belopp som ska beskattas i kapital. Vid kod 663 ska du ta upp bokförd intäkt av uttagna varor och tjänster. Har uttaget inte bokförts ska du ta upp marknadsvärdet av det som tagits ut ur handelsbolaget för privat bruk i form av varor och tjänster m.m. Är bolaget skattskyldigt till moms ska bolaget redovisa moms på uttaget. Moms beräknas på anskaffnings eller tillverkningsvärdet. Är marknadsvärdet lägre får beräkningen göras utifrån det lägre värdet. Glöm inte att varuuttaget också ska redovisas som uttag vid beräkning av det justerade ingångsvärdet på handelsbolagets andel. Utgifter och förändring av leverantörsskulder Vid koderna 670 675, 677 och 694 redovisas utgifter och förändring av leverantörsskulder. Beloppen hämtar du från bolagets bokföring. Finns det bokförda kostnader som inte är avdragsgilla ska de inte tas med. Vid kod 670 ska du redovisa kostnader för varor och material som är avsedda för försäljning. Om du använder baskontoplanen är det belopp som bokförts i kontoklass 4. Vid kod 671 fyller du i alla kostnader för anställd personal. Enligt baskontoplanen är det kostnader som bokförs i kontogrupp 70 76 (EU BAS). Vid kod 672 ska du ta upp samtliga kostnader för personbilar som hör till verksamheten, dvs. om bilen är bokförd som tillgång eller om den leasas i verksamheten. Kostnader för privat bil dras av på blankett N3A. Vid kod 673 tar du upp reparation och underhåll av markanläggningar och byggnader som är bokförda som tillgångar i verksamheten. Vid kod 694 tar du upp övriga lokal och fastighetskostnader, som inte redovisas vid kod 673. Enligt baskontoplanen är det kostnader som bokförs i kontogrupper 5051, med undantag för konto 5170 (EU BAS), som tas upp vid kod 673. Har bolaget avyttrat fastighet eller bostadsrätt med bokföringsmässig förlust redovisas detta belopp vid kod 677. Resultatet justeras på blankett N3A vid kod 804 eller 805 för belopp som ska beskattas i kapital. Vid kod 674 tar du upp bolagets räntekostnader. Övriga avdragsgilla kostnader som inte kan hänföras till någon av de övriga koderna tar du upp vid kod 675. Periodiseringar Inkomster och utgifter som hänför sig till två eller flera år ska periodiseras. Detta görs vid koderna 680 685 och 676. Mindre belopp behöver inte periodiseras. Vid kod 676 periodiseras utgifter för inventarier som anskaffats för stadigvarande bruk, dvs. avskrivning av inventarier enligt restvärdemetoden. Inventarier av mindre värde och s.k. korttidsinventarier får dock kostnadsföras direkt. Med mindre värde menas ett anskaffningsvärde på högst 2 000 kr exkl. moms. I enskilda fall kan beloppet vara högre (RSV Dt 1992:10). Årets avskrivning beräknas på sidan 3. Belopp vid kod 756 för du in vid kod 676. Vid kod 676 för du även in avskrivningar på byggnader och markanläggningar samt skogsavdrag och substansminskningsavdrag, enligt specifikation på sidan 3. 23

Varulagret värderas post för post till det lägsta av de två värdena anskaffningsvärde och verkligt värde. Värdet vid utgången av beskattningsåret tas upp vid kod 680. Vid kod 681 tar du upp värdet vid ingången av beskattningsåret, dvs. värdet vid utgången av föregående beskattningsår. Har bolaget redovisat pågående arbeten till fast pris ska dessa poster också redovisas vid koderna 680 och 681. Vid koderna 682 683 periodiseras upplupna intäkter och förutbetalda kostnader. Mindre belopp behöver inte periodiseras. Upplupna intäkter. Bolaget har utfört ett arbete eller sålt varor under beskattningsåret. Fakturan ställs ut och skickas först efterföljande beskattningsår. Det aktuella beskattningsåret tas beloppet upp som en tillkommande post (plus) vid kod 682 (beloppet finns inte med i kod 660). Vid nästa års taxering tas beloppet upp som en avgående post (minus) vid kod 683 (beloppet finns med vid kod 660). Förutbetalda kostnader. Bolaget har köpt en vara eller tjänst, som har tagits upp vid någon av koderna 670 675, 677 eller 694. Varorna eller tjänsterna hör dock till efterföljande beskattningsår, t.ex. förutbetald hyra eller försäkringspremie. Förutbetalda kostnader vid utgången av beskattningsåret tas upp som en tillkommande post vid kod 682. Vid nästa års taxering tas beloppet upp som en avgående post vid kod 683. Vid koderna 684 685 periodiseras upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Upplupna kostnader. Belopp avseende varor m.m. som bolaget har köpt och fått levererade under beskattningsåret, men där faktura har mottagits och betalats följande beskattningsår. Exempel: utgiftsräntor, telefonkostnader och drivmedelskostnader. Upplupna kostnader vid beskattningsårets slut tas upp som en avgående post vid kod 684. Närmast efterföljande taxering tas beloppet upp som tillkommande post vid kod 685. Förutbetalda intäkter. Inkomster, som bolaget tagit upp vid kod 660, och som gäller varor som har levererats eller tjänster som har utförts efterföljande beskattningsår. Förutbetalda intäkter vid beskattningsårets utgång tas upp som en avgående post vid kod 684. Närmast efterföljande taxering tas beloppet upp som tillkommande post vid kod 685. Övriga justeringar Belopp som ska anges vid koderna 686 687 kan i allmänhet inte hämtas direkt från bokföringen, utan måste beräknas separat. Det är som regel rena deklarationsposter, t.ex. inkomst från andel i ett annat handelsbolag eller korrigering på grund av beslut från skattemyndigheten avseende föregående års taxering. Undantagsvis kan koderna 686 och 687 användas för att korrigera en inkomst eller utgiftspost som tagits upp som intäkt eller kostnad i block ett eller två. Överskott/underskott Överskott vid kod 881 eller underskott vid kod 882 förs över till huvudblanketten SD4 sidan 4, där resultatet fördelas mellan delägarna, enligt bolagsavtalet. Varje delägare redovisar sin del av resultatet på blankett N3A. Justerat ingångsvärde ska beräknas på blankett N3A på samma sätt som för delägare i handelsbolag som avslutar den löpande bokföringen med ett bokslut. Tillgångar och skulder Vid koderna 695 698 ska några av bolagets tillgångs och skuldposter anges. Det är värdet vid utgången av räkenskapsåret som ska anges. Observera att vissa tillgångar, t.ex. inventarier och byggnader, ska specificeras på sidan 3. 24

På blankett N3A ska fysisk person eller dödsbo som är delägare i ett handelsbolag/kommanditbolag för varje handelsbolag redovisa sin andel av resultatet ingångsvärdet för andelen i handelsbolaget uppgifter om ersättning från fåmansägt handelsbolag för upplåtelse av lokal. Organisationsnummer Vid kod 55 ska du fylla i handelsbolagets organisationsnummer. Rättelsedatum Om du behöver rätta blankett N3A efter det att du lämnat in den måste du fylla i rättelsedatum vid kod 39 med år, månad och dag på den nya, rättade blanketten. Observera att du då måste fylla i samtliga förekommande uppgifter på blanketten och inte bara de rättade uppgifterna. Kalenderår eller räkenskapsår Handelsbolag med någon fysisk person som delägare får bara ha kalenderår som räkenskapsår. I undantagsfall kan handelsbolaget få dispens. Egen arbetsinsats Inkomsten av andel i ett handelsbolag är antingen aktiv eller passiv för delägaren. Inkomsten kan hanteras olika hos de olika delägarna. Avgörande är delägarens arbetsinsats i bolaget. Du ska därför vid kod 141 fylla i antalet arbetstimmar som du arbetat i bolaget. Fyll också i vid kod 143 eller 144 om inkomsten är aktiv eller passiv. Beräkning av nettointäkten Från handelsbolaget ska du ha fått uppgift om din andel av överskottet eller underskottet i bolagets verksamhet. Överskott för du in vid kod 826 och underskott vid kod 827. Om det handelsbolag som du är delägare i också har en självständigt bedriven verksamhet i utlandet ska du fylla i en särskild N3Ablankett för denna verksamhet. Förmånsvärde av fri bil Vid kod 802 anger du förmånsvärdet av fri bil. Om du använt handelsbolagets bil privat, ska du beskattas för bilförmån. Värdet bestäms på Andel i handelsbolag Blankett N3A och N3B Om delägaren är juridisk person (gäller inte dödsbo) lämnas motsvarande uppgifter på blankett N3B. Blankett N3A, sidan 1 * N3A RSV 2153 utgåva 10 0011 Samråd enligt SFS 1982:668 har skett med Näringslivets Nämnd för Regelgranskning (NNR). samma sätt som i inkomstslaget tjänst för anställdas bilförmåner, se i broschyren Deklarationsupplysningar löntagare (RSV 330). Beställ på direktval 7103. Förmånen ska du dock ta upp som inkomst av näringsverksamhet från handelsbolaget. Den skattskyldiges namn Person/Organisationsnummer Handelsbolagets namn (firma) 55 Information om hur man fyller i blanketten finns i broschyren Dags att deklarera näringsverksamhet med årsbokslut, RSV 285. Webbplats: www.rsv.se Egen arbetsinsats Förvärvskällan bedrivs Beräkning av nettointäkten 1. Min andel av bolagets överskott 2. Min andel av bolagets underskott 3. Förmånsvärdet av fri bil 4. Hyresvärdet av fri bostad samt övriga förmåner 5. Min andel av bokförd vinst vid försäljning av näringsfastighet/äkta bostadsrätt. Vinsten redovisas på blankett K7/K6 6. Min andel av bokförd förlust vid försäljning av näringsfastighet/äkta bostadsrätt. Förlusten redovisas på blankett K7/K6 7. Vid överlåtelse av andel i handelsbolag: Reavinst som beskattas i näringsverksamhet 8. Outnyttjat underskott från tidigare år som ska påverka ingångsvärdet 11. Skattepliktig inkomst som ska påverka ingångsvärdet Handelsbolagets organisationsnummer 9. Uppskov med reavinst enligt blankett N4 10. Återfört uppskov av reavinst enligt blankett N4 12. Outnyttjat underskott från tidigare år som inte ska påverka ingångsvärdet 13. Kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats till den del kostnaden överstiger 7 000 kr samt andra egna kostnader för bolagets verksamhet 14. Min andel av i handelsbolaget återförd skattepliktig survavsättning 15. Inkomst före räntefördelning 16. Positiv räntefördelning enligt punkt 47 dock högst positivt överskott vid punkt 15 17. Negativ räntefördelning enligt punkt 46 143 Aktivt 144 Passivt 826 827 802 803 804 805 855 856 835 836 857 806 801 822 871 Andel i handelsbolag Fysisk person och dödsbo taxeringen 2001 N3A Uppgifter om nettointäkt, andel av förmögenhet, ingångsvärde, ersättning m.m. 39 Rättelsedatum (år, mån, dag) Kalenderår 2000 Räkenskapsår 141 18. Min andel av återförd skattepliktig survavsättning vid punkt 14 19. Återföring från periodiseringsfond 20. Inkomst före avsättning till periodiseringsfond 21. Avsättning till periodiseringsfond, dock högst 25% av överskott vid punkt 20. Beloppet förs även in vid kod 341 på sidan 3 22. Inkomst före avsättning till expansionsmedel 23. Ökning av expansionsmedel, dock högst överskott vid punkt 22 eller positivt takbelopp enligt punkt 55 24. Minskning av expansionsmedel 25. Egen pensionsförsäkringspremie i förvärvskällan. Beloppet förs till kod 120, SD1 sidan 4 26. Beräknad särskild löneskatt på ovanstående pensionsförsäkring 27. Vid 2000 års taxering medgivna avdrag för egenavgifter eller särskild löneskatt 28. Påförda egenavgifter eller särskild löneskatt enligt slutskattebesked 2000 29. Avgiftsunderlag för egenavgifter eller särskild löneskatt på förvärvsinkomster 30. Årets beräknade avdrag för egenavgifter eller särskild löneskatt på förvärvsinkomster 31. Sjukpenning hänförlig till denna förvärvskälla 32. Nettointäkt av förvärvskälla Överskott överförs till SD1 sidan 4 33. Utnyttjat underskott, t.ex. konstnärlig och nystartad verksamhet 34. Kvarvarande underskott. Överförs till SD1 sidan 4 11 12 Fr.o.m. 823 824 829 850 876 854 Antal egna arbetstimmar 828 875 831 834 878 820 821 818 819 T.o.m. 25

Hyresvärdet av fri bostad Vid kod 803 fyller du bl.a. i hyresvärdet av fri bostad. Värdet av bostadsförmån ska beräknas med ledning av de hyrespriser som gäller på orten. Om du för privat bruk använt annan egendom som tillhör handelsbolaget ska du vid denna kod även ta upp marknadsvärdet av denna förmån. Även drivmedelsförmån redovisar du här. Försäljning av näringsfastighet m.m. Vid koderna 804 och 805 tar du bort din del av bokförd vinst eller förlust vid försäljning av näringsfastighet eller äkta bostadsrätt. Din del av den skattemässiga vinsten eller förlusten redovisar du istället på blankett K7/K6 och för över denna till inkomst av kapital på blankett SD1. Glöm inte att du ska öka ditt justerade ingångsvärde med din del av den skattemässiga vinsten, punkt 80, eller minska ditt justerade ingångsvärde om det i stället uppstått en skattemässig förlust, punkt 81. Särskilda regler om överlåtelser Fysiska personer som är bosatta i Sverige och svenska dödsbon kan i vissa fall omfattas av särskilda regler när de överlåter andelar i bolaget. Särskilda regler gäller bl.a. när den nye ägaren varken är fysisk person bosatt i Sverige eller svenskt dödsbo, utan t.ex. aktiebolag, handelsbolag, stiftelse eller fysisk person som är bosatt i utlandet. Följande gäller: Huvudregeln innebär att du tar upp reavinsten vid överlåtelsen som inkomst av aktiv näringsverksamhet vid kod 855. Reavinsten beräknar du på vanligt sätt efter att först ha beräknat ditt justerade ingångsvärde på andelen vid överlåtelsetillfället. Du kan också använda alternativregeln. Den innebär att du delar upp årets resultat mellan dig och den nya ägaren genom ett särskilt bokslut per överlåtelse eller tillträdesdag. Din andel av resultatet redovisar du vid kod 826 (överskott) eller vid kod 827 (underskott). Uppdelningen godkänns inte om du eller någon närstående till dig är verksam i bolaget efter överlåtelsedagen. På blankett K15 B redovisar du reavinstberäkningen. På blanketten finns ytterligare information. Överlåts andel i handelsbolag som äger kvalificerade aktier i fåmansföretag gäller i vissa fall andra särskilda regler. Se vidare i broschyren Skatteupplysningar näringsverksamhet (RSV 331). på direktval 7104. Beställ Outnyttjat underskott från taxeringsåret 1999 Vid kod 856 ska du dra av outnyttjat underskott från taxeringsåret 2000. Det outnyttjade underskott som du får dra av här hämtar du från 2000 års blankett N3A, vid punkt 64. Detta underskott påverkar det justerade ingångsvärdet på din andel i handelsbolaget. som inte påverkar ingångsvärdet på din andel i handelsbolaget måste hållas isär från underskott som ska påverka ingångsvärdet. Vid kod 857 ska du dra av outnyttjat underskott från taxeringsåret 2000. Det outnyttjade underskott som du får dra av här hämtar du från 2000 års blankett N3A, vid punkt 69. Uppskov och återfört uppskov reavinst Om handelsbolaget genom byte har avyttrat aktier eller andelar kan handelsbolagsdelägaren medges uppskov med reavinsten enligt lag om uppskov med beskattningen vid andelsbyte. Reavinsten och uppskovet redovisas på blankett N4 och yrkat uppskov förs in vid kod 835. Här redovisas även yrkat uppskov med anledning av att reavinst uppkommit vid avyttring av aktie eller andel inom koncern. Även uppskov enligt lag om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner ska redovisas på blankett N4. Vid kod 836 ska uppskov som har återförts till beskattning anges. Uppgifter om återfört uppskovsbelopp m.m. lämnas på blankett N4, se sidan 42. Avdrag för resor Vid kod 806 har du som delägare bl.a. rätt att dra av kostnader för resor till och från arbetet. Här gäller samma regler som i inkomstslaget tjänst, dvs. 15 kronor per mil med egen bil. Du får avdrag för den del av kostnaderna som överstiger 7 000 kronor. För den som har kostnader för resor till och från arbetet både som anställd och som delägare i handelsbolag ska reduceringen av avdraget göras i första hand under tjänst. Vid denna kod drar du även av för andra egna kostnader för verksamheten. Det kan t.ex. vara merkostnader för näringslokaler i den egna privatbostadsfastigheten. Det kan också vara kostnader för egna bilresor med privat bil som du utnyttjar i näringsverksamheten. I så fall får du göra avdrag med 15 kronor per mil. Detta belopp motsvarar det som gäller när anställda använder egen bil i tjänsten. Avdrag för återförd survavsättning Vid kod 801 drar du av din andel av återförd skattepliktig survavsättning så att underlaget för räntefördelningen blir riktigt. Avdrag för positiv räntefördelning Vid kod 822 kan du göra avdrag för positiv räntefördelning. Avdraget är frivilligt. För att bestämma hur stor räntefördelning du kan göra måste du först gå till kod 861 (punkt 45) på sidan 2. Positiv räntefördelning får inte göras med större belopp än som motsvarar det positiva justerade resultatet på din andel i handelsbolaget (punkt 17). Samma belopp som du drar av vid kod 822 ska du samtidigt ta upp som inkomst av kapital på blankett SD1, sidan 2 vid kod 52. Negativ räntefördelning Vid kod 871 gör du tillägg för negativ räntefördelning. Denna fördelning är tvingande. Det belopp som du ska lägga till får du fram vid kod 862, på sidan 2. Samma belopp som du lägger till vid kod 871 ska du samtidigt dra av under inkomst av kapital på blankett SD1, sidan 2 vid kod 55. 26

Återförd skattepliktig survavsättning Det survbelopp som du före räntefördelning drog av vid kod 801 återför du vid kod 828. Återföring från periodiseringsfond Återförd periodiseringsfond får ingå i underlaget för årets avsättning till periodiseringsfond. Vid kod 875 återför du periodiseringsfond till beskattning. Kvarstående periodiseringsfonder från 19962000 års taxeringar ska du redovisa som avsättning på sidan 3 vid koderna 340, 346 349. Avsättning till periodiseringsfond Vid kod 831 kan du göra avdrag med högst 25 % av inkomsten vid punkt 20. Det belopp som du satt av till periodiseringsfond ska du även redovisa som avsättning på sidan 3 vid kod 341. Avsättningen till periodiseringsfond innebär att en resultatutjämning kan ske mellan olika år. Du bestämmer själv när inom en sexårsperiod du vill återföra fonden till beskattning. Exempelvis kan återföringen användas för att täcka ett förlustår eller för att visa en jämn vinstnivå. Återföringen redovisas vid kod 875. Ökning av expansionsmedel Vid kod 834 kan du göra avdrag för avsättning till expansionsmedel. Avdraget får inte överstiga det positiva takbelopp som du räknat fram på sidan 2 vid kod 868 och inte heller den inkomst som finns vid punkt 24. Samma belopp som du drar av vid kod 834 ska du även uppge på blankett SD1, sidan 4 vid kod 128. På detta belopp tas det sedan ut expansionsmedelsskatt med 28 %. Minskning av expansionsmedel N3A Det finns ingen tidsgräns när avsatta expansionsmedel senast ska vara återförda till beskattning. Du kan göra avsättningar under flera år och kan också fördela återföringarna på flera år. När expansionsmedel återförs till beskattning tas de upp som intäkt i näringsverksamheten. Samtidigt får du tillbaka den tidigare betalda expansionsmedelsskatten. Du kan bli tvungen att återföra expansionsmedel till beskattning. Om du gjort avsättning till expansionsmedel vid 2000 års taxering eller tidigare och ditt framräknade takbelopp vid kod 868 är negativt måste du återföra expansionsmedel till beskattning. Vid kod 878 ska du återföra så stort belopp att ditt takbelopp inte längre är negativt efter återföringen. Det innebär att om ditt framräknade takbelopp är 20 000 kr måste du återföra minst 20 000 kr av tidigare avsatta expansionsmedel. Är den tidigare avsättningen enligt exemplet mindre än 20 000 kr måste du återföra hela beloppet. * RSV 2153 utgåva 10 0011 Samråd enligt SFS 1982:668 har skett med Näringslivets Nämnd för Regelgranskning (NNR). Den skattskyldiges namn Person/Organisationsnummer Handelsbolagets namn (firma) 55 Information om hur man fyller i blanketten finns i broschyren Dags att deklarera näringsverksamhet med årsbokslut, RSV 285. Webbplats: www.rsv.se Egen arbetsinsats Förvärvskällan bedrivs Beräkning av nettointäkten 1. Min andel av bolagets överskott 2. Min andel av bolagets underskott 3. Förmånsvärdet av fri bil 4. Hyresvärdet av fri bostad samt övriga förmåner 5. Min andel av bokförd vinst vid försäljning av näringsfastighet/äkta bostadsrätt. Vinsten redovisas på blankett K7/K6 6. Min andel av bokförd förlust vid försäljning av näringsfastighet/äkta bostadsrätt. Förlusten redovisas på blankett K7/K6 7. Vid överlåtelse av andel i handelsbolag: Reavinst som beskattas i näringsverksamhet 8. Outnyttjat underskott från tidigare år som ska påverka ingångsvärdet 11. Skattepliktig inkomst som ska påverka ingångsvärdet Handelsbolagets organisationsnummer 9. Uppskov med reavinst enligt blankett N4 10. Återfört uppskov av reavinst enligt blankett N4 12. Outnyttjat underskott från tidigare år som inte ska påverka ingångsvärdet 13. Kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats till den del kostnaden överstiger 7 000 kr samt andra egna kostnader för bolagets verksamhet 14. Min andel av i handelsbolaget återförd skattepliktig survavsättning 15. Inkomst före räntefördelning 16. Positiv räntefördelning enligt punkt 47 dock högst positivt överskott vid punkt 15 17. Negativ räntefördelning enligt punkt 46 143 Aktivt 144 Passivt 826 827 802 803 804 805 855 856 835 836 857 806 801 822 871 Andel i handelsbolag 18. Min andel av återförd skattepliktig survavsättning vid punkt 14 20. Inkomst före avsättning till periodiseringsfond 21. Avsättning till periodiseringsfond, dock högst 25% av överskott vid punkt 20. Beloppet förs även in vid kod 341 på sidan 3 22. Inkomst före avsättning till expansionsmedel 23. Ökning av expansionsmedel, dock högst överskott vid punkt 22 eller positivt takbelopp enligt punkt 55 Avdrag för pensionsförsäkring Vid kod 820 drar du av den premie som du har betalat för din egen pensionsförsäkring. För att få avdrag måste du bedriva aktiv näringsverksamhet. Avdrag för särskild löneskatt Vid kod 821 får du göra avdrag för den särskilda löneskatten på 24,26 %, som du beräknar på pensionsförsäkringspremien. Underlaget för den särskilda löneskatten, dvs. pensionsförsäkringspremien, fyller du också i vid kod 120 på sidan 4 i SD1. Beräknade egenavgifter Vid kod 818 lägger du till det beräknade beloppet för egenavgifter eller särskild löneskatt som du vid 2000 års taxering drog av vid kod 823. Avdrag för egenavgifter Fysisk person och dödsbo taxeringen 2001 N3A Uppgifter om nettointäkt, andel av förmögenhet, ingångsvärde, ersättning m.m. Rättelsedatum (år, mån, dag) Antal egna arbetstimmar Vid kod 819 drar du av det belopp för egenavgifter eller särskild löneskatt som du blivit påförd enligt slutskattebesked 2000. 39 Kalenderår 2000 Räkenskapsår 141 19. Återföring från periodiseringsfond 24. Minskning av expansionsmedel 25. Egen pensionsförsäkringspremie i förvärvskällan. Beloppet förs till kod 120, SD1 sidan 4 26. Beräknad särskild löneskatt på ovanstående pensionsförsäkring 27. Vid 2000 års taxering medgivna avdrag för egenavgifter eller särskild löneskatt 28. Påförda egenavgifter eller särskild löneskatt enligt slutskattebesked 2000 29. Avgiftsunderlag för egenavgifter eller särskild löneskatt på förvärvsinkomster 30. Årets beräknade avdrag för egenavgifter eller särskild löneskatt på förvärvsinkomster 31. Sjukpenning hänförlig till denna förvärvskälla 32. Nettointäkt av förvärvskälla Överskott överförs till SD1 sidan 4 33. Utnyttjat underskott, t.ex. konstnärlig och nystartad verksamhet 34. Kvarvarande underskott. Överförs till SD1 sidan 4 11 12 Fr.o.m. 823 824 829 850 876 854 828 875 831 834 878 820 821 818 819 T.o.m. 27

Beräknade avdrag för egenavgifter Vid kod 823 drar du av det beräknade avdraget för egenavgifter eller särskild löneskatt på din andel av inkomsten i förvärvskällan. Egenavgifter betalar du på inkomster som hör till aktiv näringsverksamhet. Om du redovisar inkomsten som passiv näringsverksamhet ska du bara betala särskild löneskatt. Detta motsvarar ett schablonavdrag med högst 25 % respektive 20 % av avgiftsunderlaget. Sjukpenning Vid kod 824 ska du ta upp den sjukpenning som du fått från försäkringskassan, om den grundar sig på inkomst av näringsverksamhet. Du ska inte ta hänsyn till sjukpenning när du beräknar egenavgifter. Överskott av förvärvskälla Överskott av förvärvskällan redovisar du vid kod 829. Glöm inte att föra in detta på den särskilda självdeklarationen, sidan 4, vid kod 117 eller 119. Samråd enligt SFS 1982:668 har skett med Näringslivets Nämnd för Regelgranskning (NNR). Den skattskyldiges namn Person/Organisationsnummer Handelsbolagets namn (firma) 55 Handelsbolagets organisationsnummer Information om hur man fyller i blanketten finns i broschyren Dags att deklarera näringsverksamhet med årsbokslut, RSV 285. Webbplats: www.rsv.se Egen arbetsinsats Förvärvskällan bedrivs Beräkning av nettointäkten 1. Min andel av bolagets överskott 2. Min andel av bolagets underskott 3. Förmånsvärdet av fri bil 4. Hyresvärdet av fri bostad samt övriga förmåner 5. Min andel av bokförd vinst vid försäljning av näringsfastighet/äkta bostadsrätt. Vinsten redovisas på blankett K7/K6 6. Min andel av bokförd förlust vid försäljning av näringsfastighet/äkta bostadsrätt. Förlusten redovisas på blankett K7/K6 7. Vid överlåtelse av andel i handelsbolag: Reavinst som beskattas i näringsverksamhet 8. Outnyttjat underskott från tidigare år som ska påverka ingångsvärdet 9. Uppskov med reavinst enligt blankett N4 10. Återfört uppskov av reavinst enligt blankett N4 11. Skattepliktig inkomst som ska påverka ingångsvärdet RSV 2153 utgåva 10 0011 12. Outnyttjat underskott från tidigare år som inte ska påverka ingångsvärdet 13. Kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats till den del kostnaden överstiger 7 000 kr samt andra egna kostnader för bolagets verksamhet 14. Min andel av i handelsbolaget återförd skattepliktig survavsättning 15. Inkomst före räntefördelning 16. Positiv räntefördelning enligt punkt 47 dock högst positivt överskott vid punkt 15 17. Negativ räntefördelning enligt punkt 46 143 Aktivt 144 Passivt 826 827 802 803 804 805 855 856 835 836 857 806 801 822 871 Andel i handelsbolag Fysisk person och dödsbo taxeringen 2001 N3A Uppgifter om nettointäkt, andel av förmögenhet, ingångsvärde, ersättning m.m. 39 Rättelsedatum (år, mån, dag) Kalenderår 2000 Räkenskapsår Fr.o.m. 141 18. Min andel av återförd skattepliktig survavsättning vid punkt 14 11 12 19. Återföring från periodiseringsfond 20. Inkomst före avsättning till periodiseringsfond 21. Avsättning till periodiseringsfond, dock högst 25% av överskott vid punkt 20. Beloppet förs även in vid kod 341 på sidan 3 22. Inkomst före avsättning till expansionsmedel T.o.m. Antal egna arbetstimmar 23. Ökning av expansionsmedel, dock högst överskott vid punkt 22 eller positivt takbelopp enligt punkt 55 24. Minskning av expansionsmedel 25. Egen pensionsförsäkringspremie i förvärvskällan. Beloppet förs till kod 120, SD1 sidan 4 26. Beräknad särskild löneskatt på ovanstående pensionsförsäkring 27. Vid 2000 års taxering medgivna avdrag för egenavgifter eller särskild löneskatt 28. Påförda egenavgifter eller särskild löneskatt enligt slutskattebesked 2000 29. Avgiftsunderlag för egenavgifter eller särskild löneskatt på förvärvsinkomster 30. Årets beräknade avdrag för egenavgifter eller särskild löneskatt på förvärvsinkomster 31. Sjukpenning hänförlig till denna förvärvskälla 32. Nettointäkt av förvärvskälla 828 875 831 33. Utnyttjat underskott, t.ex. konstnärlig och nystartad verksamhet 34. Kvarvarande underskott. Överförs till SD1 sidan 4 834 878 820 821 818 819 Överskott överförs till SD1 sidan 4 823 824 829 850 876 854 av förvärvskälla Om det blir underskott av förvärvskällan redovisar du detta vid kod 850. Utnyttjat underskott I vissa fall kan du utnyttja underskottet vid kod 876, eller del av det, redan under innevarande taxeringsår. De fall det gäller är: av nystartad aktiv näringsverksamhet som påbörjats efter utgången av 1995. Avdraget medges som ett allmänt avdrag och med högst 100 000 kr. Avdraget gör du på blankett SD1, sidan 2 vid kod 45. som dragits av som realisationsförlust om det ingår andelshus i näringsverksamhet. (Obs! 100 % anses utnyttjat). Avdraget gör du på blankett SD1 sidan 2 vid kod 57 eller, om du haft flera reavinster eller reaförluster, på blankett K1. som du har kvittat mot realisationsvinst vid försäljning av fastighet eller bostadsrätt som hört till förvärvskällan och som inte är omsättningstillgång. Avdraget gör du på blankett K7 eller K6. av konstnärlig eller litterär verksamhet som du har utnyttjat som allmänt avdrag. Avdraget gör du på blankett SD1, sidan 2 vid kod 45. vid kod 850 ska reduceras vid konkurs, ackord eller skuldsanering. Kvarvarande underskott Om du väljer att utnyttja underskott vid kod 876 blir det underskott som du får rulla till nästa år mindre i motsvarande mån. et som får rullas till nästa år anges vid kod 854. Detta underskott får rullas vidare utan tidsbegränsning så länge förvärvskällan finns kvar. Observera att om du har ett underskott vid kod 850 och du även har gjort en reavinst vid försäljning av en fastighet eller bostadsrätt (ej omsättningstillgång) som tillhört förvärvskällan måste du kvitta underskottet mot reavinsten. Här finns således ingen valfrihet. Det underskott som du får vid kod 854 ska föras in på blankett SD1, sidan 4 vid kod 129 eller 130. * N3A 28

Blankett N3A, sidan 2 Fördelningsunderlag för räntefördelning m.m. Positivt/Negativt ingångsvärde Utgångspunkten för fördelningsunderlaget är ditt justerade ingångsvärde vid ingången av 2000. Om detta värde är positivt ska du redovisa värdet vid kod 788. Om ingångsvärdet är negativt anges det vid kod 789. Uppgifterna hämtar du från din N3A vid 2000 års taxering, sidan 4 vid kod 883 eller 884. Kapitaltillskott till handelsbolaget Det ingående justerade ingångsvärdet minskas vid kod 790 med kapitaltillskott som du lämnat till handelsbolaget under året före beskattningsåret. Reducering ska ske med kapitaltillskott som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten. Lån från handelsbolaget Vid kod 791 minskas det justerade ingångsvärdet med lån under beskattningsåret från handelsbolaget till dig som delägare eller till närstående person om marknadsmässig ränta inte utgått på lånet. Lånet ska dras av i sin helhet även om det inte avsett hela räkenskapsåret. Särskild övergångspost Om du vid 1995 års taxering hade ett negativt fördelningsunderlag räknade du fram en ständig övergångspost på blankett N3A, sidan 2 vid kod 792. Denna övergångspost eliminerade det negativa underlaget vid 1995 års taxering. Samma övergångspost lägger du till även i år. Sparat fördelningsbelopp Om du vid 2000 års taxering inte kunde utnyttja ditt framräknade positiva räntefördelningsbelopp eller om du valde att spara en del av det (N3A, sidan 2 kod 867 vid 2000 års taxering) ska du nu lägga till detta kvarvarande sparade belopp vid kod 863. Positivt fördelningsbelopp Om ditt fördelningsunderlag vid punkt 41 är positivt räknar du vid kod 843 fram ditt positiva fördelningsbelopp. Observera att positiv räntefördelning endast får göras om fördelningsunderlaget vid punkt 41 överstiger 50 000 kr. 2 Negativt fördelningsbelopp Om ditt fördelningsunderlag vid punkt 41 är negativt räknar du vid kod 860 fram ditt negativa fördelningsbelopp. Observera att negativ räntefördelning endast ska göras om fördelningsunderlaget vid punkt 41 utgörs av ett större negativt belopp än 50 000 kr. Sparat fördelningsbelopp Vid kod 885 anger du ditt sparade fördelningsbelopp från 2000 års taxering, dvs. samma belopp som du lade till vid kod 863. Fördelningsunderlag för räntefördelning m.m. 35. Positivt justerat ingångsvärde vid beskattningsårets ingång/köpeskilling om andelen förvärvats under beskattningsåret 36. Negativt justerat ingångsvärde vid beskattningsårets ingång 37. Icke varaktiga kapitaltillskott till handelsbolaget under beskattningsåret 1999 (exklusive tillskott vid bildande av bolaget) 38. Ränteförmånligt lån från handelsbolaget till delägaren under beskattningsåret 2000 39. Ständig övergångspost vid 1995 års taxering 40. Sparat fördelningsbelopp från 2000 års taxering 41. Fördelningsunderlag 42. Positivt fördelningsunderlag enligt punkt 41 multiplicerat med 10,57 % ( positivt räntefördelningsbelopp) * 43. Negativt fördelningsunderlag enligt punkt 41 multiplicerat med 6,57 % ( negativt räntefördelningsbelopp) * 44. Sparat fördelningsbelopp från 2000 års taxering Summa fördelningsbelopp 45. Positivt belopp 46. Negativt belopp 47. Utnyttjat positivt fördelningsbelopp vid punkt 16 48. Eventuellt kvarvarande positivt räntefördelningsbelopp som sparas till 2002 års taxering 788 789 790 791 792 863 * Räntefördelningsbelopp ska endast beräknas om underlaget överstiger eller understiger (/) 50 000 kr och då på hela beloppet. Om räkenskapsåret inte är 12 månader ska korrigering ske i motsvarande grad. Fördelningsunderlag för expansionsmedel 49. Positivt justerat ingångsvärde vid beskattningsårets utgång före ändring pga. expansionsmedel enligt punkt 82 50. Negativt justerat ingångsvärde vid beskattningsårets utgång före ändring pga. expansionsmedel enligt punkt 82 51. Icke varaktiga kapitaltillskott till handelsbolaget under beskattningsåret 2000 (exklusive tillskott vid bildande av bolaget) 52. Ränteförmånligt lån från handelsbolaget till delägaren under beskattningsåret 2000 53. Ständig övergångspost vid 1995 års taxering 54. Minskning av expansionsmedel som kvittats mot underskott vid punkt 57 och som medfört att underskottet anses utnyttjat vid punkt 79 55. Beskattningsårets takbelopp för expansionsmedel 843 860 885 861 862 877 867 807 808 868 som påverkar ingångsvärdet 56. vid punkt 11 57. Negativ räntefördelning enligt punkt 17, återföring av periodiseringsfond enligt punkt 19, minskning av expansionsmedel enligt punkt 24 (i nu nämnd ordning) dock högst negativt belopp vid punkt 56 58. Summan av punkterna 56 och 57 59. Om summan av punkterna 1214, 18, 2528 och 3031 är positiv förs summan in här, dock högst negativt belopp vid punkt 58 60. Summan av punkterna 58 och 59 61. som har kvittats mot reavinst vid försäljning av fastighet eller bostadsrätt som hört till förvärvskällan, dock högst negativt belopp vid punkt 60 62. Summan av punkterna 60 och 61 63. Övriga utnyttjade underskott enligt punkt 33, dock högst negativt belopp vid punkt 62 64. att dras av nästa år vid punkt 8 som inte påverkar ingångsvärdet 65. vid punkt 32 66. Summan av utnyttjade underskott enligt punkterna 61 och 63 ovan 67. Kvarvarande utnyttjade underskott (belopp vid punkt 33 minus utnyttjat belopp vid punkterna 61 och 63) 68. enligt punkt 64 ovan 69. att dras av nästa år vid punkt 12 29

Summa fördelningsbelopp Vid kod 861 får du nu fram ditt totala positiva fördelningsbelopp. Om ditt fördelningsunderlag är negativt räknar du fram ditt räntefördelningsbelopp vid kod 860. Har du kvarvarande sparat fördelningsbelopp från 2000 års taxering ska du räkna av detta vid kod 885. Återstår därefter ett negativt belopp redovisar du detta vid kod 862. Negativ räntefördelning är tvingande. Du måste alltså vid punkt 17 kod 871 på sidan 1 lägga till hela det belopp som du räknat fram vid kod 862. Utnyttjat positivt fördelningsbelopp Positiv räntefördelning är frivillig. Vid kod 877 för du in det belopp du utnyttjat vid punkt 16. Du kan inte utnyttja större belopp än det positiva fördelningsbeloppet vid kod 861 eller den justerade inkomsten vid punkt 15. Om du har utnyttjat ett mindre fördelningsbelopp än vad du har möjlighet att göra ska du föra in det kvarvarande beloppet vid kod 867. Detta kan du utnyttja följande beskattningsår. Fördelningsunderlag för expansionsmedel Om du har gjort avdrag för avsättning till expansionsmedel tidigare eller nu tänker göra avdrag för avsättning till expansionsmedel, måste du först räkna fram ditt takbelopp. Årets avsättning får inte överstiga det positiva takbeloppet vid punkt 55 eller inkomsten vid punkt 22. Om takbeloppet är negativt måste du återföra expansionsmedel till beskattning. Positivt/Negativt justerat ingångsvärde Utgångspunkten för beräkning av takbeloppet är ditt justerade ingångsvärde före expansionsmedel vid utgången av beskattningsåret. Detta ingångsvärde ska du hämta från punkt 82, på sidan 3 i blanketten. Positivt värde införs vid punkt 49 och negativt värde vid punkt 50. Kapitaltillskott Det justerade ingångsvärdet ska minskas med icke varaktiga kapitaltillskott som du gjort under beskattningsåret (normalt 2000). Avdrag för ränteförmånligt lån Ränteförmånligt lån från handelsbolaget under beskattningsåret (normalt 2000) till delägaren eller honom närstående person dras ifrån. Lånet ska dras ifrån i sin helhet vid punkt 52, även om det inte avsett hela beskattningsåret. Ständig övergångspost Har du lagt till en ständig övergångspost vid kod 792 ska du lägga till samma belopp vid punkt 53. Minskning av expansionsmedel Om näringsverksamheten i bolaget gått med underskott under året och du kvittar bort detta underskott helt eller delvis genom att återföra expansionsmedel vid kod 878 (punkt 24) ska det justerade ingångsvärdet ökas vid punkt 54. Annars blir takbeloppet för lågt beräknat. Observera att det inte alltid är beloppet vid kod 878 som ska läggas till vid punkt 54, utan endast den del av minskningen av expansionsmedel som vid punkt 57 används för att kvitta bort underskott vid punkt 56. Takbelopp för expansionsmedel Summan vid punkt 55 är takbeloppet för expansionsmedel. Du kan göra avsättning med högst det positiva beloppet vid punkt 55. Är beloppet negativt ska detta belopp återföras. Du ska dock aldrig återföra större belopp än vad du tidigare år sammanlagt har gjort avsättning med. som påverkar ingångsvärdet delas upp i sådana som påverkar ingångsvärdet ( underskott i handelsbolagets verksamhet) och sådana som inte påverkar ingångsvärdet ( dina egna kostnader). som inte utnyttjas överförs till nästa år. nedsätter ingångsvärdet det beskattningsår då det utnyttjas. Negativ räntefördelning Vid punkt 57 läggs följande delbelopp till: negativ räntefördelning enligt punkt 17 återföring av periodiseringsfond enligt punkt 19 minskning av expansionsmedel enligt punkt 24. Beloppen i angiven ordning läggs till, dock högst med negativt belopp vid punkt 56. Summan av punkterna 56 och 57 Summan av punkterna 56 och 57 anges vid punkt 58. Positivt belopp Om summan av punkterna 12 14, 18, 25 28 och 30 31 är positiv förs summan in vid punkt 59. Det belopp som ska föras in är dock högst det negativa beloppet vid punkt 58. Summan av punkterna 58 och 59 Summan av punkterna 58 och 59 anges vid punkt 60. som har kvittats mot reavinst som har kvittats mot realisationsvinst vid försäljning av fastighet eller bostadsrätt som hört till förvärvskällan lägger du till vid punkt 61, dock högst negativt belopp vid punkt 60. Skattemässiga vinster eller 30

förluster vid försäljning av fastighet och bostadsrätt ska deklareras under inkomstslaget kapital för delägare som är fysisk person eller dödsbo. Summan av punkterna 60 och 61 Summan av punkterna 60 och 61 anges vid punkt 62. Övriga utnyttjade underskott Övriga utnyttjade underskott enligt punkt 33 läggs till vid punkt 63, dock högst negativt belopp enligt punkt 62. att dra av nästa år Det underskott du ska överföra till nästa års blankett N3A punkt 8 räknar du ut och fyller i vid punkt 64. Fördelningsunderlag för räntefördelning m.m. 35. Positivt justerat ingångsvärde vid beskattningsårets ingång/köpeskilling om andelen förvärvats under beskattningsåret 36. Negativt justerat ingångsvärde vid beskattningsårets ingång 37. Icke varaktiga kapitaltillskott till handelsbolaget under beskattningsåret 1999 (exklusive tillskott vid bildande av bolaget) 38. Ränteförmånligt lån från handelsbolaget till delägaren under beskattningsåret 2000 39. Ständig övergångspost vid 1995 års taxering 40. Sparat fördelningsbelopp från 2000 års taxering 788 789 790 41. Fördelningsunderlag 42. Positivt fördelningsunderlag enligt punkt 41 multiplicerat med 10,57 % ( positivt räntefördelningsbelopp) * 43. Negativt fördelningsunderlag enligt punkt 41 multiplicerat med 6,57 % ( negativt räntefördelningsbelopp) * 44. Sparat fördelningsbelopp från 2000 års taxering Summa fördelningsbelopp 45. Positivt belopp 46. Negativt belopp 791 792 863 47. Utnyttjat positivt fördelningsbelopp vid punkt 16 48. Eventuellt kvarvarande positivt räntefördelningsbelopp som sparas till 2002 års taxering * Räntefördelningsbelopp ska endast beräknas om underlaget överstiger eller understiger (/) 50 000 kr och då på hela beloppet. Om räkenskapsåret inte är 12 månader ska korrigering ske i motsvarande grad. Fördelningsunderlag för expansionsmedel 49. Positivt justerat ingångsvärde vid beskattningsårets utgång före ändring pga. expansionsmedel enligt punkt 82 50. Negativt justerat ingångsvärde vid beskattningsårets utgång före ändring pga. expansionsmedel enligt punkt 82 843 51. Icke varaktiga kapitaltillskott till handelsbolaget under beskattningsåret 2000 (exklusive tillskott vid bildande av bolaget) 52. Ränteförmånligt lån från handelsbolaget till delägaren under beskattningsåret 2000 53. Ständig övergångspost vid 1995 års taxering 54. Minskning av expansionsmedel som kvittats mot underskott vid punkt 57 och som medfört att underskottet anses utnyttjat vid punkt 79 55. Beskattningsårets takbelopp för expansionsmedel 860 885 861 862 877 867 807 808 868 som påverkar ingångsvärdet 56. vid punkt 11 57. Negativ räntefördelning enligt punkt 17, återföring av periodiseringsfond enligt punkt 19, minskning av expansionsmedel enligt punkt 24 (i nu nämnd ordning) dock högst negativt belopp vid punkt 56 58. Summan av punkterna 56 och 57 59. Om summan av punkterna 1214, 18, 2528 och 3031 är positiv förs summan in här, dock högst negativt belopp vid punkt 58 60. Summan av punkterna 58 och 59 61. som har kvittats mot reavinst vid försäljning av fastighet eller bostadsrätt som hört till förvärvskällan, dock högst negativt belopp vid punkt 60 62. Summan av punkterna 60 och 61 63. Övriga utnyttjade underskott enligt punkt 33, dock högst negativt belopp vid punkt 62 64. att dras av nästa år vid punkt 8 som inte påverkar ingångsvärdet 65. vid punkt 32 66. Summan av utnyttjade underskott enligt punkterna 61 och 63 ovan 67. Kvarvarande utnyttjade underskott (belopp vid punkt 33 minus utnyttjat belopp vid punkterna 61 och 63) 68. enligt punkt 64 ovan 69. att dras av nästa år vid punkt 12 som inte påverkar ingångsvärdet som inte påverkar ingångsvärdet framräknas genom att du utgår från det totala underskottet av förvärvskällan. Därefter avräknar du underskott i förvärvskällan som dragits av som allmänt avdrag m.m. och underskott som ska påverka det ingångsvärde som du redan räknat fram. Det belopp du får fram vid denna uträkning utgör det underskott som inte ska påverka ingångsvärdet. från punkt 32 Till punkt 65 överförs underskott från punkt 32. Summa utnyttjade underskott Summan av utnyttjade underskott enligt punkterna 61 och 63 lägger du till vid punkt 66. Kvarvarande utnyttjade underskott Kvarvarande utnyttjade underskott (belopp vid punkt 33 minus utnyttjade belopp vid punkterna 61 och 63) lägger du till vid punkt 67. enligt punkt 64 enligt punkt 64 lägger du till vid punkt 68. att dra av nästa år Det underskott du ska överföra till nästa års blankett N3A punkt 12 är framräknat vid punkt 69. 2 31

Blankett N3A, sidan 3 Beräkning av ingångsvärde för handelsbolag Varje år ska du lämna uppgifter för beräkning av det justerade ingångsvärdet på din andel i handelsbolaget. Uppgifterna har direkt betydelse för beräkning av räntefördelning och expansionsmedel. Vidare har uppgifterna avgörande betydelse vid en försäljning av andelarna eller vid upplösning av handelsbolaget. Justerat ingångsvärde Vid kod 810 eller 811 redovisar du ditt justerade ingångsvärde vid ingången av 2000, dvs. samma värde som du redovisat vid kod 788 eller 789 på sidan 2. Har du köpt andelen under året tar du upp köpeskillingen för andelen vid kod 810. Skattepliktig inkomst Vid punkt 72 lägger du till det överskott som är redovisat vid punkt 11. Detta är den skattepliktiga inkomst av näringsverksamheten som ska påverka ditt ingångsvärde. Till det justerade ingångsvärdet lägger du vid punkt 73 till alla de insättningar (tillskott) du gjort under året eller fram till avyttringstidpunkten. Eget arbete får inte räknas med. Om delägarna intäktsfört sina privata skattepliktiga inkomster i handelsbolaget, t.ex. sjukpenning, så ska även detta ses som ett tillskott. Sjukpenningen ska då redovisas som en avgående post vid kod 639 på sidan 2 i blankett SD4 och läggas till vid kod 824 på sidan 1 på blankett N3A. För att få ett korrekt ingångsvärde ska du även lägga till samma belopp vid punkt 73 på sidan 3 på blankett N3A. Avdrag för förmåner Vid punkt 74 drar du av för de förmåner som du haft under året eller fram till avyttringstidpunkten (t.ex. privat användning av bolagets bil eller bostad). Avdrag för övriga uttag Vid punkt 75 gör du motsvarande avdrag för övriga uttag, t.ex. uttag av kontanter. Om delägarens privata utgifter har kostnadsförts i handelsbolagets räkenskaper ska detta belopp återföras till beskattning vid kod 640 på sidan 2 i blankett SD4. Beloppet behandlas som ett uttag och ska därför reducera delägarens justerade ingångsvärde. Om exempelvis ett handelsbolag har betalat och kostnadsfört pensionsförsäkringspremier för en delägare ska detta belopp återläggas i handelsbolagets deklaration vid kod 640. Delägaren ska ta upp samma belopp som ett uttag vid punkt 75 på blankett N3A. Beloppet redovisas som uttag oavsett om delägaren medges avdrag för premien på blankett N3A eller SD1. Återförd skattefri survavsättning För att inte den survavsättning som återförts under beskattningsåret ska bli beskattad när du säljer din andel i handelsbolaget eller när bolaget upplöses ska den läggas till vid punkt 76. Avsättning till periodiseringsfond Har du gjort avsättning till periodiseringsfond ska det justerade ingångsvärdet minskas. Vid punkt 77 drar du av samma belopp som du har dragit av vid punkt 21. Återföring från periodiseringsfond Har du återfört tidigare års avsättning till periodiseringsfond ska det justerade ingångsvärdet ökas. Vid punkt 78 lägger du till samma belopp som du har lagt till vid punkt 19. Utnyttjat underskott som kvittas mot någon inkomst samma år som underskottet uppkommit ska minska ingångsvärdet omedelbart. Detta gäller t.ex. underskott av nystartad verksamhet som hade kunnat dras av som allmänt avdrag. Av denna anledning ska du vid punkt 79 dra bort underskott som utnyttjats mot inkomst vid punkterna 57, 59 och 63. Det underskott som utnyttjats vid punkt 61 och som kvittas mot reavinst på fastighet eller bostadsrätt ska inte dras bort vid punkt 79. Observera att för andelshus gäller att 70 % av underskottet ska dras bort. Skattepliktig realisationsvinst Hela realisationsvinsten vid avyttring av fastighet eller bostadsrätt ska öka ingångsvärdet vid punkt 80. Det finns dock två undantag (se exempel nedan): Undantag 1: Den del av reavinsten som eventuellt har kvittats bort mot underskott av näringsverksamhet vid punkt 61 ska inte öka ingångsvärdet (tyst kvittning genom att reavinsten ökar och det utnyttjade underskottet minskar ingångsvärdet). Undantag 2: 10 % av reavinsten, som inte är skattepliktiga, ska inte heller öka ingångsvärdet. Avdragsgill realisationsförlust Avdragsgill reaförlust (dvs. reaförlust efter kvotering) vid avyttring av fastighet eller bostadsrätt som är anläggningstillgång i handelsbolaget ska påverka ingångsvärdet. Avdrag för detta gör du vid punkt 81. 32

Expansionsmedel Om du gjort avsättning till expansionsmedel vid punkt 23 (kod 834), ska samma belopp minska ingångsvärdet vid punkt 83. Samtidigt ska dock ingångsvärdet vid punkt 84 ökas med expansionsmedelsskatten, dvs. med 28 % av avsättningen. Har du minskat expansionsmedlen genom att ta upp tidigare avsatta expansionsmedel till beskattning vid punkt 24 (kod 878), ska ingångsvärdet öka med samma belopp vid punkt 85. Samtidigt ska ingångsvärdet minskas vid punkt 86 med den expansionsmedelsskatt som du nu tillgodoförs, dvs. med 28 % av det återförda beloppet. Vid ombildning av handelsbolag till enskild firma eller enskild firma till handelsbolag får, om vissa förutsättningar är uppfyllda, expansionsmedel överlåtas. Överlåts expansionsmedel från enskild firma till handelsbolag ska det justerade ingångsvärdet minskas med 72 % av de överlåtna expansionsmedlen. Vid överföring av expansionsmedel från handelsbolag till enskild firma ska det Beräkning av ingångsvärde för handelsbolag 70. Positivt justerat ingångsvärde vid beskattningsårets ingång/köpeskilling om andelen förvärvats under beskattningsåret 71. Negativt justerat ingångsvärde vid beskattningsårets ingång 72. Delägarens skattepliktiga inkomst enligt punkt 11 om det är överskott 73. till bolaget under beskattningsåret 74. från bolaget avseende under punkterna 34 upptagna förmåner 75. Delägarens övriga uttag från bolaget under beskattningsåret 76. Min andel av i handelsbolaget återförd skattefri survavsättning under beskattningsåret 77. Årets avsättning till periodiseringsfond enligt punkt 21 78. Årets återföring från periodiseringsfond enligt punkt 19 79. Utnyttjat underskott under punkterna 57, 59 och 63 80. Skattepliktig reavinst på fastighet, bostadsrätt m.m. 81. Avdragsgill reaförlust på fastighet, bostadsrätt m.m. 82. Justerat ingångsvärde före expansionsmedel 83. Ökning av expansionsmedel enligt punkt 23 84. Expansionsmedelsskatt att betala, 28 % på beloppet ovan vid punkt 83 812 85. Minskning av expansionsmedel enligt punkt 24. 86. Expansionsmedelsskatt att tillgodoföras, 28 % på beloppet ovan vid punkt 85 87. Positivt justerat ingångsvärde vid beskattningsårets utgång/ avyttringstidpunkten 88. Negativt justerat ingångsvärde vid beskattningsårets utgång/ avyttringstidpunkten 884 810 811 727 728 729 733 737 784 785 786 787 793 794 795 796 797 883 Överskott Periodiseringsfonder 89. Periodiseringsfond vid 1996 års taxering 90. Periodiseringsfond vid 1997 års taxering 91. Periodiseringsfond vid 1998 års taxering 92. Periodiseringsfond vid 1999 års taxering 93. Periodiseringsfond vid 2000 års taxering 94. Periodiseringsfond vid 2001 års taxering Expansionsmedel 95. Expansionsmedel vid årets ingång 96. Ökning av expansionsmedel enligt punkt 23 97. Minskning av expansionsmedel enligt punkt 24 98. Expansionsmedel vid årets utgång Ersättningar 346 347 348 349 340 341 865 879 864 866 Har ni uppburit erättning från företaget för upplåtelse av lokal eller annat utrymme? Om ja, ska redovisning lämnas på blankett K3 om det är fråga om privatbostadsfastighet eller privatbostad. I annat fall lämnas redovisning på blankett N1/N2. Ja Exempel 886 Nej justerade ingångsvärdet ökas med 72 % av de överlåtna expansionsmedlen. Dessa justeringar görs vid punkterna 83 och 84. Ersättningar m.m. för delägare i fåmansägda handelsbolag Vid kod 886 ska du ange om du har uppburit ersättning från handelsbolaget för upplåtelse av lokal eller annat utrymme. Ersättningen ska redovisas på blankett K3, om det är fråga om privatbostadsfastighet eller privatbostad. Avdrag medges med skäligt belopp. Ska ersättningen beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet ska den deklareras på blankett N1 eller N2. Observera att bolaget endast får göra avdrag med marknadsmässig hyra. Har överhyra betalats och kostnadsförts i bokföringen ska detta belopp återläggas i bolagets deklaration SD4. Samma belopp utgör uttag och ska därför också tas upp vid punkt 75 på blankett N3A. Skattemässiga avsättningar 3 Uppgift om periodiseringsfond Vid koderna 340, 346 349 ska du lämna uppgift om periodiseringsfonder som du avsatte vid 1996 till 2000 års taxeringar och som inte har återförts till beskattning. Vid kod 341 lämnar du uppgift om avsättning till periodiseringsfond vid 2001 års taxering. Förändring av expansionsmedel Här lämnar du uppgift om expansionsmedel vid årets ingång samt dess förändring under året. Vid kod 866 anges expansionsmedel vid årets utgång. Reavinst på fastighet 100 000 kr. Den näringsverksamhet där fastigheten ingått har gått med ett underskott på 70 000 kr. På blankett K7 har detta underskott kvittats bort mot reavinsten 70 000 kr. Återstående reavinst 30 000 kr. Skattepliktig reavinst 90 % x 30 000 kr 27 000 kr. Om hela underskottet på 70 000 kr är hänförligt till verksamheten (bolagsnivå) redovisas 27 000 kr vid punkt 80. Skulle underskottet däremot vara hänförligt till både bolagsnivå och delägarnivå måste skattepliktig realisationsvinst vid punkt 80 beräknas på särskilt sätt. Den del av underskottet som är hänförligt till delägarnivå ska inte minska ingångsvärdet. Om vi antar att 50 000 kr är hänförligt till bolagsnivå (och har redovisats vid punkt 2) och 20 000 kr avser resor med egen bil (underskott på delägarnivå som redovisas vid kod 806) ska beloppet vid punkt 31 beräknas till 47 000 kr. Beloppet beräknas enklast genom att underskottet på delägarnivå 20 000 kr läggs till den skattepliktiga realisationsvinsten 27 000 kr. Alternativt kan beloppet beräknas enligt följande beräkning: 100 000 kr 50 000 kr (10 % x 30 000 kr). 33

Andel i handelsbolag Blankett N3B Juridisk person (ej dödsbo) ska vid innehav av andel i handelsbolag lämna uppgift om nettointäkt och justerat ingångsvärde på blankett N3B. Organisationsnummer Vid kod 55 ska du fylla i handelsbolagets organisationsnummer. Rättelsedatum Om du behöver rätta blankett N3B efter det att du lämnat in den, måste du vid kod 39 fylla i rättelsedatum med år, månad och dag på den nya, rättade blanketten. Observera att du då måste fylla i samtliga förekommande uppgifter på blanketten och inte bara de rättade uppgifterna. Samråd enligt SFS 1982:668 har skett med Näringslivets Nämnd för Regelgranskning (NNR). Den skattskyldiges namn Organisationsnummer Handelsbolagets namn (firma) 55 Handelsbolagets organisationsnummer Information om hur man fyller i blanketten finns i broschyren Dags att deklarera Näringsverksamhet, Med årsbokslut, RSV 285. Beräkning av nettointäkten 1. Min andel av bolagets överskott 2. Min andel av bolagets underskott 3. Andel av bokförd vinst vid försäljning av näringsfastighet/äkta bostadsrätt 4. Andel av bokförd förlust vid försäljning av näringsfastighet/äkta bostadsrätt 826 827 804 805 5. Andel av skattepliktig vinst vid försäljning av näringsfastighet/äkta bostadsrätt 6. Andel av avdragsgill förlust vid försäljning av näringsfastighet/äkta bostadsrätt 7. Uppskov med reavinst enligt blankett N4 8. Återfört uppskov av reavinst enligt blankett N4 9. Skattepliktig inkomst som ska påverka ingångsvärdet 10. Avsättning till periodiseringsfond. för delägaren och handelsbolaget. * Nettointäkt Överskott Gäller endast vid skilda räkenskapsår 815 825 835 836 850 831 829 Andel i handelsbolag * Hos delägaren ska avsättningen till periodiseringsfond göras i bokslutet för det räkenskapsår under vilket handelsbolagets räkenskapsår löper ut. Vid detta tillfälle sker även slutlig prövning av avdragsrätten. Ett aktiebolags avdrag för avsättning till periodiseringsfond får inte överstiga 20 % av det samlade skattemässiga resultatet i aktiebolagets förvärvskälla, dvs. inklusive resultatet på andelen i handelsbolaget. Juridisk person ej dödsbo taxeringen 2001 Uppgifter om nettointäkt och ingångsvärde 39 Rättelsedatum (år, mån, dag) Kalenderår 2000 Räkenskapsår N3B Beräkning av ingångsvärde för handelsbolaget 11. Justerat ingångsvärde från föregående år/köpeskilling om andelen förvärvats under året 12. Delägarens skattepliktiga inkomst enligt punkt 9 om det är överskott och eventuell reavinst 13. till bolaget under handelsbolagets räkenskapsår 14. från bolaget under handelsbolagets räkenskapsår 15. Min andel av i handelsbolaget återförd skattefri survavsättning under räkenskapsåret 16. Avdragsgilla underskott enligt punkt 9 och eventuell reaförlust 17. Positivt justerat ingångsvärde vid räkenskapsårets utgång/avyttringstidpunkten ** 18. Negativt justerat ingångsvärde vid räkenskapsårets utgång/ avyttringstidpunkten ** 11 12 Fr.o.m. 884 T.o.m. 715 / 727 728 718 737 723 883 ** I ingångsvärdet ingår även den del av delägarens periodiseringsfond som avser handelsbolaget. Överskott Beräkning av nettointäkten Från handelsbolaget ska du ha fått uppgift om din andel av överskottet eller underskottet i bolagets verksamhet. Överskott för du in vid kod 826 och underskott vid kod 827. Om det handelsbolag som du är delägare i också har en självständigt bedriven verksamhet i utlandet ska du fylla i en särskild N3Bblankett för denna verksamhet. Försäljning av näringsfastighet Vid koderna 804 och 805 tar du bort din del av bokförd vinst eller förlust vid försäljning av näringsfastighet eller äkta bostadsrätt. I stället redovisar du din del av den skattemässiga vinsten eller förlusten vid koderna 815 och 825. Uppskov och återfört uppskov reavinst Om handelsbolaget genom byte har avyttrat aktier eller andelar kan handelsbolagsdelägaren medges uppskov med reavinsten enligt lag om uppskov med beskattningen vid andelsbyte. Reavinsten och uppskovet redovisas på blankett N4 och yrkat uppskov förs in vid kod 835. Här redovisas även yrkat uppskov med anledning av att reavinst uppkommit när handelsbolaget har avyttrat aktie eller andel inom koncern. Blankett N4 ska fyllas i och bifogas när uppskov med beskattningen yrkas enligt lag om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner. Vid kod 836 ska uppskov som har återförts till beskattning anges. Uppgifter om återfört uppskovsbelopp m.m. lämnas på blankett N4, se sid 42. Avsättning till periodiseringsfond Vid kod 831 kan du göra avdrag med högst 20 % av inkomsten vid punkt 9. Överskott Överskott av förvärvskällan redovisar du vid kod 829. Glöm inte att föra in detta på den särskilda självdeklarationen (SD2), sidan 2, vid kod 635. * RSV 2167 utgåva 7 0010 N3B 34

Om det blir underskott av förvärvskällan redovisar du detta vid kod 850. Glöm inte att föra in detta på den särskilda självdeklarationen (SD2), sidan 2, vid kod 637. Beräkning av ingångsvärde för handelsbolaget Innehavaren av andelarna ska i redovisningen som anskaffningsvärde ta upp vad som betalats för andelarna i form av köpeskilling eller som insats i bolaget. Detta värde ändras årligen med det ägande företagets andel av handelsbolagets nettoresultat (kod 829 eller 850). Vidare ska det bokförda värdet på andelarna ändras för gjorda uttag och tillskott. Om det bokförda värdet av andelarna blir negativt på grund av förluster eller uttag ska det negativa beloppet redovisas i balansräkningen som skuld till handelsbolaget. Justerat ingångsvärde Vid punkt 11 redovisas det justerade ingångsvärdet från föregående år. Är detta negativt anges ett minustecken före beloppet. Har andelen förvärvats under året anges köpeskillingen. Delägarens skattepliktiga inkomst Har det redovisats ett överskott vid punkt 9 tar du upp detta vid punkt 12. tar du upp vid punkt 16. och uttag till handelsbolaget ökar ingångsvärdet. Tillskott redovisas vid punkt 13. Uttag minskar ingångsvärdet. från bolaget tas upp vid punkt 14. Tillskott och uttag kan ske i form av kontanta medel eller egendom. Egendom ska värderas till marknadsvärdet. Återförd skattefri survavsättning För att återförd skattefri survavsättning inte ska bli beskattad när du säljer din andel i handelsbolaget eller när bolaget upplöses ska den läggas till vid punkt 15. Avdragsgilla underskott Om det finns ett underskott vid punkt 9 redovisas detta vid punkt 16. 35