Rapport 2013:208 Antikvarisk medverkan Synliggörande av en torngrund på Linköpings slott Linköpings slott Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD
Synliggörande av en torngrund på Linköpings slott Innehåll Bakgrund............................................................4 Basfakta om projektet..................................................7 Resultat.............................................................7 Medverkande i projektet...............................................10 Övrigt..............................................................11 Referenser..........................................................11 Tekniska uppgifter....................................................12 Bilaga 1. Förslag till återställning........................................13 Omslagsbilder: Torngrunden vid undersökningen på 1930-talet och undersökningen 2012 samt efter synliggörandet 2013. Foto Östergötlands museums arkiv och Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box 232 581 02 Linköping 013-23 03 00 www.ostergotlandsmuseum.se 1
2
536000 536500 6474000 6474000 6474500 6474500 6475000 6475000 Lantmäteriverket MS2008/06551 536000 536500 Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:5000. 3
BAKGRUND Under sommaren 2012 genomfördes en arkeologisk forskningsundersökning av en torngrund/tornkällare i slottsträdgården i Linköping, direkt väster om slottets västra länga (Feldt 2012). Efter avslutad undersökning återfylldes schaktet med de uppgrävda schaktmassorna med undantag för en samling större stenar, som påträffades i fyllnadsmassorna i tornets källarvåning i samband med undersökningen. Stenarna sparades för att eventuellt användas till markering av torngrunden ovan mark. Under 2013 lät Statens Fastighetsverk slottsarkitekt Mats Fredriksson, Fredriksson Arkitektkontor AB i Norrköping, ta fram förslag till återställning av området och markering av grunden ovan mark (se bilaga 1). I oktober 2013 återställdes den aktuella ytan och tornrummets utbredning markerades med en grusad yta omgiven av de sparade stenar som under medeltid sannolikt ingått i tornkonstruktionen. Arbetet med återställning och synliggörande har utförts under antikvarisk medverkan av Östergötlands museum på uppdrag av Statens Fastighetsverk, efter beslut från Samhällsavdelningen på Riksantikvarieämbetet. Statens Fastighetsverk svarade för de antikvariska kostnaderna. Ansvarig för kontrollen och rapportarbetet är undertecknad. Visst kontrollarbete har utförts av avdelningschef Marie Ohlsén. Basfakta om Linköpings slott Linköpings slott, som ursprungligen var biskopens gård i Linköping, ligger direkt sydväst om Linköpings domkyrka. Slottet omges i norr och väster av Kungsträdgården. I söder finns den stenlagda Yttre borggården och i öster Domkyrkoparken som fram till år 1811 var domkyrkans kyrkogård. Linköpings slott sett från domkyrkans torn i öster. 4
I slottsanläggningen ingår förutom själva slottsbyggnaden även ett stall, annexbyggnaden vid Yttre borggården och Kungsträdgården (där slottsträdgården ingår). Linköpings slott är ett statligt byggnadsminne registrerat i fornminnesregistret som RAÄ 148 i Linköpings stad. Slottet ligger dessutom inom Linköpings medeltida stadsområde, RAÄ 153. Slottet ägs av staten och förvaltas av Statens Fastighetsverk. Mats Fredriksson, Fredrikssons arkitektkontor AB, är förordnad som slottsarkitekt. Idag är slottet residens för landshövdingen i Östergötlands län. Den norra slottsflygeln inrymmer Linköpings slottsoch domkyrkomuseum och övriga lokaler används som kontor, utrymmen för tekniska installationer, förråd m m. Beskrivning och byggnadshistoria De äldsta bevarade delarna av Linköpings medeltida biskopsgård är från mitten av 1100-talet och återfinns i slottets västra länga (Modén 2010). Denna äldsta byggnad utgjordes av en tvåvåningsbyggnad uppförd av kalksten. Till det äldsta skedet hör den brunn som finns inne i byggnadens sydvästra hörn samt en kalkstenskällare norr om huvudbyggnaden (Modén & Feldt 2004). Den lilla kalkstenskällaren fick en källarhals samtidigt som en större kalkstenskällare byggdes i början av 1200-talet. I slutet av 1200-talet förlängdes kalkstenshuset med en hög spetsbågig portik och norr om den en stor sal. Förlängningen byggdes i tegel, som då var det nya moderna byggnadsmaterialet. Samtidigt uppfördes ett tegeltorn med skyttevåning i nordöst, i liv med domkyrkans bogårdsmur. Till ungefär samma tid hör en liten tegelbyggnad som idag ingår i den södra flygelns östgavel (ibid). En dendrokronologisk datering från 1380-talet daterar en ombyggnad av kalkstenshuset som då fick en tredje våning. En tornbyggnad som funnits väster om kalkstenshuset är raserad vid denna tid och husets vägg mot tornet byggs om (Feldt 2013). På 1470- och 80-talet, under biskop Henrik Tidemanssons tid, tillkom det sydvästra stenhuset. En vinkelbyggnad anslöt huset till den äldre västra längan. Till det sydvästra huset fogades en ringmur som band samman de äldre byggnaderna runt borggården. Ringmuren har varit avgörande för slottets utbredning då den utgör norrväggarna i dagens slottsflyglar (Modén & Feldt 2004). När Gustav Vasa tog över Linköpings biskopsgård efter den flyende biskop Brask 1527 började han med att fira jul här. Kungen befallde bl a att man skulle sätta in glasfönster (Almquist 1868:391ff). På 1540-talet gav Gustav Vasa order om att bygga om biskopshuset. Bland annat skulle det förhöjas med goda och skickelige Herremak, som det anstod ett kungshus (Almquist 1891:21). Därmed kom de låga andra och tredje våningarna i slottets västra länga att göras om till en renässansvåning med högt i tak. Den våning som då skapades är idag inredd till landshövdingens privata våning (ibid). På 1570-talet fortsatte Johan III, att bygga till slottet. Han lät uppföra en tredje våning längs med hela den långa västra längan. Ett stort trapptorn, som idag är slottets huvudingång, byggdes mitt på den östra fasaden. Den södra flygeln uppfördes längs med utsidan av den södra ringmuren. Därefter inleddes bygget av den norra flygeln på insidan av den norra ringmuren. Vid Johan III:s död 1592 var slottet inte färdigbyggt. Det blev det först när Karl IX lät lägga nytt tak på trapptornet och fullborda den norra längan år 1604 (ibid). Torngrunden i trädgården I projektet En återupptäckt torngrund på Linköpings slott utfördes under 2012 en forskningsundersökning med syftet att sätta in torngrunden i sitt historiska och byggnadstekniska sammanhang. Grunden påträffades första gången på 1930-talet men dokumenterades då endast på en skiss och några fotografier (Topografiska arkivet, Östergötlands museum). Den kom inte att sättas in i den äldre beskrivning av slottets byggnadshistoria som upprättades efter undersökningarna av slottet på 1930-talet (Cnattingius 1936) och har sedan dess 5
närmast varit bortglömd. Grunden nämndes i samband med att slottshistorien skrevs om efter undersökningarna på 1990-talet (Modén & Feldt 2004) och ett mindre parti frilades i samband med 14 C-dateringen av slottets äldsta byggnadsfas år 2010 (Modén 2010). Vid forskningsundersökningen 2012 påträffades kraftiga murar till en nära tre meter djup källarvåning. Källaren var närmast kvadratisk och murtjockleken överträffar alla tidigare kända murverk i Linköpings slott. Källaren har yttermåtten 10,5 x 8,8 m och källarrummet är 5,5 x 5,8 m stort. Murtjockleken varierar mellan 2,50 och 2,90 m. I söder finns en ljusglugg. I öster har byggnaden uppförts mot det äldsta kalkstenshuset från mitten av 1100-talet. En av kalkstenshusets väggar murades om efter en brand på 1380-talet. Den ommurade väggen är uppförd ovanpå den nedbrutna tornmuren. Detta, tillsammans med det faktum att tegel förekommer i murverket, gör att tornets livslängd nu kan begränsas till en period på maximalt 130-140 år, från mitten av 1200-talet till 1380-talet. Källaren var fylld med raseringsmassor bestående av trasigt tegel, murbruk, grus och stenar. Under raseringsmassorna fanns fragmentariska rester av ett tegel- och kalkstensgolv, vilket var lagt i kalkbruk, med träbjälkar längs norra och södra källarväggen. Ytterligare spår av träbjälkar och kalkbrukslager fanns under golvet. Därunder vidtog byggnadslager och äldre nedgrävningar. Fyndmaterialet utgjordes av kakel (i de övre raseringslagren), yngre rödgods, tidigt stengods, äldre svartgods, äldre fönsterglas och hushållsglas, spikar och hästskosöm samt stora mängder djurben. Endast halva källarens golv- och kulturlager undersöktes. Resten av lagren täcktes över med fiberduk och sparas för eventuella framtida forskare. Torngrunden sedd från ett fönster i representationsvåningen två trappor upp i slottets västra länga. Foto Eva Modén. 6
BASFAKTA OM PROJEKTET Fastighetsägare / Beställare Statens Fastighetsverk. Tidsperiod September-oktober 2013. Finansiering Arbetet finansierades av Statens Fastighetsverk. Problembild / Skadebild Schaktet från den arkeologiska forskningsundersökningen återfylldes endast efter fältarbetet 2012. Ingen finjustering av ytan gjordes i avvaktan på beslut om hur torngrunden skulle kunna synliggöras. Ovan mark sparades en stenhög för att eventuellt användas vid en framtida markering av grunden. Dessutom behövde det fyllas på matjord och sås in gräs på platsen. Målsättning med projektet Genom markering av den under 2012 undersökta torngrunden ovan mark synliggöra denna samt återställa den aktuella delen av trädgården. Arbetsbeskrivning Arbetet utfördes enligt ritningar upprättade av Fredriksson Arkitektkontor AB (se bilaga 1). Grunden har täckts över med fiberduk (geotextil). De befintliga fältstenarna har placerats ut så att de markerar tornets källarrum. Stenarna har placerats i 0/18 grus (väggrus) vilket även användes för att fylla ut utrymmet innanför stenarna. Den översta delen av fyllningen innanför stenarna utgjordes av 0/8 grus. Utanför stenarna har terrasseringen återställts med matjord till sin tidigare form och kommer att sås in med gräs. RESULTAT Genomförda arbeten Inledningsvis täcktes ytan med fiberduk, varefter stenarna sorterades och valdes ut så att de största hamnade i markeringens västra sida. Detta då terrasseringen sluttar ner där och det därmed visas en större del av stenen. Stenarna placerades så att de bildar en horisontell stenram kring en grusad yta. Utanför stenramen har ytan fyllts ut med matjord och där kommer gräs att sås. Stenarna och utfyllnaden har gjorts så att stenarna endast sticker upp ett par centimeter över den omgivande marken, med undantag på den västra sidan. Endast tornrummets utbredning markerades varför det inte finns något som berättar om de under mark bevarade murarnas tjocklek. 7
Torngrunden täcks in med fiberduk efter avslutad undersökning i september. Den kvarlämnade stenhögen. 8
Markeringen sedd från NNÖ. Markeringen sedd från SV. 9
Uppföljning Byggnadshistoriska iakttagelser Torngrundens översta stenar når nästan upp i terrassens yta. Det kan uppstå behov av påfyllnad av jord efter vintern för att grunden ska vara ordentligt täckt, så att inte fiberduken sticker upp ur gräsmattan och skadas. Godkännande / Slutbesiktning Östergötlands museum har deltagit som antikvariskt medverkande och kan godkänna arbetena ur antikvarisk synpunkt. MEDVERKANDE I PROJEKTET Arkitekt Fredriksson Arkitektkontor AB Entreprenörer och konsulter Thompas Marktjänst, Vikbolandet Green Landscaping AB, Region Öst, Linköping Antikvarisk medverkan Antikvarisk medverkan genom byggnadsarkeolog, 1:e antikvarie Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. Markeringen av torngrunden på den i övrigt återställda terrassen efter avslutat markarbete. Gräs ska sås in på matjordsfyllningen. 10
ÖVRIGT Antikvariska kontroller / Besiktningar / Projektmöten 20/9, 9-11/10, 14-15/10 2013 Fotodokumentation Digitala foton förvaras i Östergötlands museums arkiv. REFERENSER Almquist J A. 1868. Konung Gustaf den förstes registratur. Band IV. 1527. Stockholm. Almquist J A. 1891. Konung Gustaf den förstes registratur. Band XII. 1540-1541. Stockholm. Cnattingius, B. 1936. Linköpings slott. I Cnattingius B (red). Meddelanden från Östergötlands fornminnes- och museiförening 1935-1936. Linköping. Feldt A-C. 2012. Anmälan om utförd arkeologisk undersökning. Projektet En återupptäckt torngrund på Linköpings slott. Arkivhandling, Östergötlands museum. Feldt A-C. 2013. Överraskningarnas slott. Hur ett 80 år gammalt foto blev en tornkällare med tre meter tjocka murar. I: Lindeblad K & Räf E (red). Arkeologi i Östergötland 2013. Riksantikvarieämbetet och Östergötlands museum. Linköping. Modén E. 2010. Biskopens palats i Liunga kauping. 14 C-dateringar av Linköpings slotts äldsta delar. RAÄ 148, Linköpings slott. Linköpings stad och kommun. Arkeologisk förundersökning. Rapport 2010:103. Östergötlands länsmuseum. Modén E & Feldt A-C. 2004. Linköpings slotts nya byggnadshistoria. Linköpings stad och kommun. Byggnadsarkeologisk undersökning. Rapport 2004:35. Östergötlands länsmuseum. Arkivhandlingar. Topgrafiska arkivet, Östergötlands museum. 11
TEKNISKA UPPGIFTER Lokal Stad och kommun Län och landskap Linköpings slott Linköping Östergötland Ekonomiska kartans blad Typ av undersökning 085 57 (8F 5h Linköping) Antikvarisk medverkan Östergötlands museums dnr 372/13 D:o projektnr 531511 Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Byggnadsantikvarie Personal Rapportarbete Foto Statens Fastighetsverk Statens Fastighetsverk Ann-Charlott Feldt Marie Ohlsén Ann-Charlott Feldt Ann-Charlott Feldt, om ej annat anges Fältarbetstid 2013-09-20 -- 2013-10-25 Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial Rapportnr Lantmäteriverket MS2008/06551 2013:208 Östergötlands museum 12
BILAGA 1. Förslag till återställning 13
14
15
16
17
18
19
20
Rapport 2013:208