Företagsamhetsmätning Västernorrlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Västernorrlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Västernorrlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB och sammanställs av Kreicbergs Utredning & Opinion AB. Som företagsam räknas individer som har en f skattesedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning 1. Individerna räknas bara en gång oavsett om personen driver ett eller flera företag. Av denna anledning finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma individer. Företagsmätningen är en totalundersökning och kan därför användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner över tiden. På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. 9,8 procent är företagsamma Vid halvårsskiftet 2010 fanns det 17 283 aktivt företagsamma individer i Västernorrlands län, vilket är 9,8 procent av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). Det är en något högre andel jämfört med förra mätningen. I riket som helhet finns det 808 000 personer som definieras som företagsamma. Sammantaget är alltså 11,8 procent av svenskarna i arbetsför ålder företagsamma. Av de företagsamma individerna i Västernorrland är knappt 4 500 kvinnor. Av länets kvinnor i arbetsför ålder ansvarar alltså 5,2 procent för ett företag, vilket är en klart lägre andel än i riket som helhet (6,9 procent). Västernorrland är ett av tre län där antalet yngre företagsamma (16 34 år) minskar jämfört med för ett halvår sedan. Vid halvårsskiftet fanns 2 054 unga företagsamma personer i Västernorrland, vilket är 4,0 procent av länets yngre population. Motsvarande andel i riket som helhet är klart högre (5,4 procent). 1 På Svenskt Näringslivs webbplats kan en utförlig beskrivning av Företagsamhetsmätningen hämtas.

Diagram 1. Andel företagsamma individer av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 11,8% 9,8% Ånge är Västernorrlands mest företagsamma kommun Det finns stora skillnader mellan länets kommuner när det gäller deras respektive grad av företagsamhet. Skillnaderna beror många gånger på deras olika näringslivsstrukturer och dessa förändras i de flesta fall i en långsam takt. Det är alltså inte troligt att andelen företagsamma i en kommun förändras kraftigt från år till år. Ånge kommun har Västernorrlands mest företagsamma befolkning där 11,9 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Lägst andel uppvisar Timrå kommun där 8,3 procent räknas som företagsamma. Sollefteå har länets yngsta företagsamhet. Av kommunens yngre population ansvarar 4,4 procent för ett företag. I Härnösands kommun är motsvarande notering 3,6 procent, vilket är lägst i regionen. Ånge kommun har även en kvinnopopulation som är högst delaktig i företagandet, 6,4 procent av kvinnorna i arbetsför ålder ansvarar för ett företag. Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkning i arbetsför ålder Kommun Antal företagsamma Andel företagsamma Andel kvinnor Andel yngre ÅNGE 865 11,9% 6,4% 4,1% KRAMFORS 1566 11,2% 6,2% 4,3% SOLLEFTEÅ 1613 11,0% 5,7% 4,4% ÖRNSKÖLDSVIK 3927 9,8% 5,1% 3,8% SUNDSVALL 6560 9,3% 5,0% 4,1% HÄRNÖSAND 1674 9,3% 4,5% 3,6% TIMRÅ 1078 8,3% 4,4% 3,7%

Företagsamheten ökar med 0,7 procent Under första halvåret 2010 ökade företagsamheten i länet med 112 individer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 0,7 procent. Västernorrlands företagsamhet ökar således i en något långsammare takt än för riket. Bakom förändringen ligger en stor dynamik. Cirka 900 nya individer har tillkommit som företagsamma medan drygt 800 personer har avslutat sin företagsamhet under det senaste halvåret. Trenden med både ett ökat antal nyföretagsamma och fler avslutare fortsätter. Sannolikt är konjunkturläget en bidragande orsak. Arbetslösheten är fortfarande relativt hög vilket gör att många provar på eget företagande. En del av dessa försök misslyckas och därmed ökar även antalet avslutare. I takt med att konjunkturen förbättras kommer antalet nyföretagsamma mer styras av affärsmöjligheterna än av att det saknas lediga jobb. Antalet företagsamma kvinnor har vuxit något snabbare i länet (1,1 procent) än den totala företagsamheten. Trenden med en högre tillväxttakt av företagsamheten bland landets kvinnor är gemensamt för de flesta av Sveriges län. Diagram 2. Tillväxt av antal företagsamma individer 2,0% 1,8% 1,6% 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% 1,2% 0,7%

Företagsamheten ökar snabbast i Timrå Förutom att personer blir företagsamma och avslutar sitt företagande påverkas nettoförändringarna av in och utflyttningar av företagsamma personer. För en del kommuner utgör denna inflyttning en ansenlig del av företagsamhetens tillväxt. Nettotillväxten av företagsamma har varit högst i Timrå kommun under mätperioden. Där har företagsamheten ökat med 29 individer, vilket ger en tillväxttakt på 2,8 procent. Cirka 25 procent av ökningen beror på ett flyttöverskott av företagsamma personer. Svagaste tillväxten hittas i Sollefteå kommun där företagsamheten minskat med 1,2 procent. Antalet företagsamma kvinnor har under det senaste halvåret ökat snabbast i Ånge där tillväxttakten uppmättes till 4,7 procent. I två av länets kommuner har den kvinnliga företagsamheten backat sedan förra halvåret. Tabell 2. Tillväxt av antal företagsamma individer Kommun Företagsamma 30/6 Företagsamma 31/12 Förändr Tillväxt Tillväxt unga Tillväxt kvinnor TIMRÅ 1078 1049 +29 2,8% 7,6% 2,6% ÅNGE 865 850 +15 1,8% 5,9% 4,7% HÄRNÖSAND 1674 1647 +27 1,6% 1,6% 0,2% SUNDSVALL 6560 6512 +48 0,7% 0,4% 2,1% KRAMFORS 1566 1560 +6 0,4% 1,3% 2,2% ÖRNSKÖLDSVIK 3927 3920 +7 0,2% 1,6% 0,3% SOLLEFTEÅ 1613 1633 20 1,2% 1,7% 2,6% Färre unga är företagsamma Trenden mot ett allt högre deltagande i företagsamheten hos landets ungdomar fortsätter även i denna mätning. Västernorrland är däremot ett av tre undantag där den unga företagsamheten backar jämfört med förra halvåret. Endast Norrbotten uppvisar en svagare tillväxt än Västernorrland. Antalet företagsamma personer yngre än 35 år har minskat med 0,4 procent jämfört med första halvåret. Den negativa tillväxten är oroande med tanke på den relativt svaga unga företagsamhet som redan finns i länet. Trots nedgången i länet finns det vissa kommuner vars unga företagsamhet har ökat. Timrå uppvisar länets snabbaste utveckling av unga företagsamma individer. Jämfört med andra halvåret 2009 har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med 7,6 procent. I fem av länets kommuner är det däremot klart färre ungdomar som ansvarar för ett företag än det var förra halvåret. Däribland storkommunen i länet, Sundsvall.

Diagram 3. Tillväxt av antal unga företagsamma personer (16 34 år) 4% 3% 2% 1,4% 1% 0% 1% 0,4% 2% Två grupper är särskilt viktiga för att Sveriges företagsamhet ska utvecklas i en positiv riktning. Dels ungdomar där ett tidigt inträde i företagandet ger viktig erfarenhet. Ungdomar går ut och in i företagandet i en snabbare takt, men erfarenheten av företagandet i yngre år är viktig för en framtida, mer långvarig satsning på företagandet. Den andra gruppen är kvinnorna vars delaktighet i företagandet är klart lägre i Sverige än i stora delar av övriga Europa. För att företagandet i Sverige någon gång ska nå europeiska nivåer är det helt nödvändigt att kvinnorna blir mer involverade i företagsamheten. Sammantaget finns nu 2 054 personer med ansvar för företagande som är yngre än 35 år i Västernorrland, vilket är 4 procent av den yngre generationen. Sedan den första företagsamhetsmätningen utfördes har antalet företagsamma ungdomar ökat med 3,6 procent. Samtidigt har den totala företagsamheten i länet ökat i en något långsammare takt under samma period (+1,4 procent). Det bör påpekas att skillnaderna i tillväxttakt mellan grupperna är klart högre i övriga riket Andelen företagsamma kvinnor har också stadigt ökat sedan år 2008. Det finns nu 4 472 kvinnor med ansvar för ett företag, vilket är en ökning med 3,8 procent sedan två år tillbaka. Såväl ungdomarna och kvinnorna har alltså tagit ett större ansvar för länets företagsamhet under senare tid och bägge grupperna står för en relativt sett större del av tillväxten. Som diagrammet nedan visar har företagsamheten för såväl kvinnor och ungdomar dessutom vuxit snabbare än befolkningsökningen för respektive grupp.

Diagram 4. Utveckling av företagsamma individer, unga och kvinnor. 2008 2010. 5,5% 5,0% 4,98% 5,15% 4,5% Ungdomar 4,0% 3,83% 3,96% Kvinnor 3,5% 3,0% v2008 h2008 v2009 h2009 v2010 Högre nyföretagsamhet Under första halvåret 2010 valde 923 nya personer att ansvara för ett företag i Västernorrland. Detta är klart fler än under förra halvåret då 788 personer registrerades som nyföretagsamma. I relation till den arbetsföra befolkningen valde 5,2 personer att bli företagsam per 1000 invånare, vilket är en betydligt lägre frekvens än som råder i riket (6,6). Av de genuint nyföretagsamma i Västernorrlands län var 34 procent kvinnor en oförändrad andel jämfört med förra mätningen. Stockholms län har rikets mest frekventa nyföretagsamhet med 9,1 nyföretagsamma per 1000 invånare under mätperioden. Motsvarande notering för länet med den svagaste nyföretagsamheten, Blekinge, ligger på 4,8 nyföretagsamma per 1000 invånare. Samtliga län uppvisar dock en klart högre nyföretagsamhet än förra halvåret.

Diagram 5. Antal nyföretagsamma per 1000 invånare i arbetsför ålder 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 6,6 5,2 Nyföretagsamheten högst i Ånge Med nyföretagsamma avses de som personer som blivit företagsamma under det senaste halvåret i en region. Vi skiljer här på genuint nyföretagsamma personer som tidigare inte varit involverade i företagande och inflyttade personer som varit företagsamma i andra delar av landet tidigare. På länsnivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma. 2 Den mest företagsamma kommunen i länet, Ånge, uppvisar också den högsta nyföretagsamheten. Totalt har 56 nya individer tagit ansvar för ett företag under mätperioden. Ställt i relation till kommunbefolkningen blir det 7,7 nya företagsamma individer per 1000 invånare. Av dessa är cirka 16 procent inflyttade från andra kommuner, vilket är en något lägre andel i jämförelse med andra kommuner med en hög nyföretagsamhet. Örnsköldsvik har länets lägsta nyföretagsamhet. Endast 5,4 nya personer per 1000 invånare räknades som nyföretagsamma i kommunen under det första halvåret 2010. Även Kramfors har en relativt svag nyföretagsamhet. Ånge har även länets klart högsta kvinnliga nyföretagsamhet. Av kommunens kvinnliga population är 7,5 per 1000 invånare nyföretagsamma. Värt att nämna är att nyföretagsamheten (och avslutande av företagsamhet) är starkt korrelerad med företagsamheten överlag. I kommuner med många småföretag är det vanligare att personer väljer att involvera sig i företagande. 2 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län skulle nyföretagsamheten överskattas om dessa personer inkluderades.

Tabell 3. Antal nyföretagsamma individer per 1000 invånare i arbetsför ålder Kommun Genuint nya Inflyttade Total Per 1000 inv Unga Kvinnor ÅNGE 47 9 56 7,7 7,2 7,5 TIMRÅ 70 19 89 6,8 9,2 4,0 SUNDSVALL 392 55 447 6,4 7,1 4,6 HÄRNÖSAND 95 14 109 6,1 6,5 3,2 SOLLEFTEÅ 68 13 81 5,5 7,2 3,4 KRAMFORS 60 15 75 5,4 5,2 4,4 ÖRNSKÖLDSVIK 191 23 214 5,4 5,7 3,6 Ungdomar står för 32 procent av nyföretagsamheten Av de 923 genuint nyföretagsamma i Västernorrland var 32 procent yngre än 35 år, vilket är en lägre andel jämfört med förra halvårets notering då den låg på 35 procent. Timrå uppvisar länets högsta nyföretagsamhet hos den yngre populationen. Hela 9,2 nyföretagsamma personer yngre än 35 år per 1000 invånare blev företagsamma i Timrå under det gångna halvåret. Kronobergs län har den yngsta nyföretagsamheten i landet (41 procent är yngre än 35 år). Motsvarande andel i Västernorrlands län ligger på 32 procent lägst i Sverige. I riket som helhet uppgick ungdomarnas andel av nyföretagsamheten till 39 procent, vilket är en något lägre andel än vid förra mätningen. Diagram 6. Andel unga av de genuint nyföretagsamma 50% 45% 40% 39% 35% 32% 30% 25%

Nyföretagsamheten hos personer under 35 år ökar något jämfört med föregående halvår. Antalet unga nyföretagsamma i Västernorrland uppgick till 295 under det senaste halvåret. I relation till befolkningen har således 5,7 ungdomar per 1 000 invånare blivit företagsamma under perioden. Trots ökningen är Västernorrlands unga nyföretagsamhet klart lägre jämfört med riket som helhet (7,7 per 1000 invånare). Även kvinnornas nyföretagsamhet ökar i denna mätning. Föregående halvår noterades 3,1 nyföretagsamma kvinnor per 1000 invånare. Denna andel har nu stigit till 3,7 kvinnor per 1000 invånare, vilket även det är klart lägre än riksgenomsnittet. Diagram 7. Utveckling av antal nyföretagsamma individer i relation till befolkningen. 2008 2010 6,0 5,5 5,0 4,5 5,4 5,7 4,0 3,5 3,7 Ungdomar Kvinnor 3,0 3,1 2,5 2,0 v2008 h2008 v2009 h2009 v2010

Drygt 800 personer försvann från företagsamheten Som tidigare nämnts kännetecknas de två senaste företagsamhetsmätningar av en hög dynamik. Samtidigt som 923 personer blev företagsamma försvann 805 personer bort från företagandet. Många av de kommuner som ligger i topp när det gäller nyföretagsamheten ligger även i topp när det gäller avslutning av företagandet. När det gäller avslutningsstatistik på kommunnivå studerar vi två olika typer av avslutare. Dels de personer som inte längre uppfyller de krav som ställs för att räknas som företagsamma (genuina avslutare) och dels de personer som visserligen fortfarande är företagsamma men som under mätperioden flyttat till annan ort. I Sollefteå kommun försvann 101 personer från företagandet under det andra halvåret. I relation till befolkningen betyder det 6,9 avslutare per 1000 invånare. Av dessa var det 13 procent som flyttade ut från kommunen. Härnösand kommun redovisar länets lägsta frekvens avslutare med 4,6 avslutare per 1000 invånare. Av dessa hade drygt 12 procent flyttat ut från kommunen under perioden och fortsatte vara involverade i företagande på annan ort. Värt att nämna är att liksom nyföretagandet är även avslutande av företagsamhet tätt sammankopplat med regionens totala företagsamhet. En hög företagsamhet leder i många fall till en relativt högre frekvens avslutare. Tabell 4. Antal avslutare per 1000 invånare i arbetsför ålder Kommun Avslutare Utflyttade Total Per 1000 inv Unga Kvinnor SOLLEFTEÅ 88 13 101 6,9 4,1 4,9 SUNDSVALL 324 75 399 5,7 4,6 3,5 ÅNGE 32 9 41 5,6 5,2 4,6 ÖRNSKÖLDSVIK 181 26 207 5,2 3,8 3,7 KRAMFORS 59 10 69 4,9 2,6 3,0 TIMRÅ 49 11 60 4,6 2,9 2,9 HÄRNÖSAND 72 10 82 4,6 3,1 3,1

Sammanfattning Under första halvåret 2010 ökade antalet företagsamma personer med 112 personer (+0,7 procent). Västernorrlands tillväxttakt är klart lägre än riksgenomsnittet. Dynamiken i företagsamheten ökade också kraftigt jämfört med föregående halvår, drygt 900 nya individer inträdde i företagsamhet medan cirka 800 personer försvann från densamma. Nettotillväxten av företagsamma har varit högst i Timrå kommun under mätperioden. Där har företagsamheten ökat med 29 individer, vilket ger en tillväxttakt på 2,8 procent. Cirka 25 procent av ökningen beror på ett flyttöverskott av företagsamma personer. Svagaste tillväxten hittas i Sollefteå kommun där företagsamheten minskat med 1,2 procent. Antalet företagsamma personer yngre än 35 år har minskat med 0,4 procent jämfört med första halvåret. Den negativa tillväxten är oroande med tanke på den relativt svaga unga företagsamhet som redan finns i länet. Trots nedgången i länet finns det vissa kommuner vars unga företagsamhet har ökat. Timrå uppvisar länets snabbaste utveckling av unga företagsamma individer. Jämfört med andra halvåret 2009 har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med 7,6 procent. Ånge kommun har Västernorrlands mest företagsamma befolkning där 11,9 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Lägst andel uppvisar Timrå kommun där 8,3 procent räknas som företagsamma.