Strategisk plan 2015-2017



Relevanta dokument
Strategisk plan

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Beslut för grundsärskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundsärskola

STRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan

Beslut för förskolorna och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn

Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 3

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 5

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundsärskola

Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola, förskoleklass och fritidshem

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Föreliggande genomlysning utgör ett första steg i detta arbete.

Kompetensförsörjningsplan 2017 område grundskola. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden antecknar rapporten till protokollet.

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Begäran om extra resurser till Centrum för introduktion i skolan - CIS - för utökade insatser mot grundskolan

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Beslut för förskoleklass och grundskola

Budget 2020 och plan för ekonomin FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Beslut för grundsärskola

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Beslut för grundsärskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundsärskola

Strategisk plan

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

r'n Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Brage- skola och språkförskola belägen i Sollentuna kommun Beslut

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Beslut för grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

(PN. Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Åmåls kommun. Beslut Dnr :8683. Åmåls kommun.

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundsärskola

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Beslut för grundsärskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundsärskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskola. efter tillsyn i Österåkers kommun. Beslut Dnr :6001. Österåkers kommun

Beslut för förskoleklass och grundskola

Provisorisk förskola i Bollebygds centralort

Beslut för grundsärskola

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Alingsås kommun. Beslut Dnr :7577.

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Beslut för förskoleklass och grundskola

Dialogmöten fristående verksamheter. April 2017

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för fritidshem

Beslut för grundsärskola

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

Beslut för gymnasieskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret

Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Återrapport av uppdrag gällande översyn av övergångar från förskola till förskoleklass. Förslag till beslut Förskolenämnden godkänner återrapporten.

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundsärskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Bilaga 1: Redovisning av statistik och statsbidrag

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundsärskola

Strategi för lönerevision 2017 för Lärarförbundet och LR i kombination med statlig satsning Lärarlönelyftet

Dnr BUN18/19. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Beslut för förskoleklass och grundskola

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

ein Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektion efter tillsyn i Vibyskolan belägen i Sollentuna kommun Beslut Vibyskolan ekonomisk förening

Beslut för fritidshem

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Beslut för förskoleklass och grundskola

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 4

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm

Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Vaxholms kommun. Beslut. Vaxholms kommun Dnr :5008

Beslut för fritidshem

Lärarlönelyftet. Riktlinjer för lärarlönelyftet inom Norrköpings kommun. Skolverket skriver

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript:

Dnr BUN-2014-38 Dpl 01 sid 1 (14) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteyttrande 2014-04-02 Christina Widén, 054-540 29 02 christina.widen@karlstad.se Strategisk plan 2015-2017 Dnr BUN-2014-38 Dpl 01 Ärende Omvärldsförändringar Utbildningsfrågornas betydelse framhålls i de flesta länder världen över. Vårt utbildningssystem bör vara av yppersta kvalitet för att vi i framtiden ska ha möjlighet att konkurrera på olika marknader. För att säkra vår framtida ekonomiska utveckling och välstånd behöver vi säkerställa och vidareutveckla våra verksamheter. I förskolan läggs grunden till barnets livslånga lärande i skolsystemet. I Sverige har det aldrig funnits så många barn i förskolorna som idag (489 300 i åldern 1-5 år hösten 2013). 84 % av alla 1-5 åringar och 95 % av 3-5 åringarna är inskrivna i förskolan. 53 % av personalen har förskollärarutbildning. Den svenska skolan står inför stora utmaningar. Skolverket konstaterar att den försämrade likvärdigheten är allvarlig. I internationella jämförelser utmärker sig Sverige som ett land där både kunskapsresultat och likvärdighet försämrats under 2000-talet. Skillnaden mellan skolor har ökat över tid och dessutom syns ett allt starkare samband mellan elevers resultat och deras sociala bakgrund. Sedan PISA-rapporten i december 2013 så har analyserna avlöst varandra och någon ensam orsak till detta resultatfall är svårt att peka ut. PISA mäter elevers förmågor inom olika kunskapsområden. Svenska elevers resultat har försämrats inom de tre kunskapsområden som mäts - matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Däremot visar undersökningen att relationerna mellan elever och deras lärare är bättre än OECD-ländernas genomsnittliga resultat. Förbättrade resultat och en likvärdig utbildning är den stora utmaningen i flera år framöver för lärarutbildare, skolhuvudmän, rektorer, förskolechefer och alla som arbetar i skolan. Barns och elevers lärande sker i den miljö som barn/elever och lärare skapar tillsammans. För att skapa så gynnsamma miljöer som möjligt krävs pedagoger Postadress: Barn- och ungdomsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Våxnäsgatan 10 Webb: karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: upphört Bankgiro: 405-2213

Dnr BUN-2014-38 Dpl 01 sid 2 (14) med stor yrkesskicklighet och tillgången till kompetenta pedagoger behöver säkerställas. Systematisk kompetensutveckling för förskollärare och lärare under deras yrkesverksamma liv är en viktig del i arbetet med att förbättra resultaten i våra verksamheter. Möjligheten för lärare att göra karriär inom yrket och satsningen på förstelärare är ett annat sätt att göra läraryrket attraktivt. Det är viktigt att säkerställa skolans kompetensförsörjning. Huvudmän för förskolor och skolor måste skapa förutsättningar för lärarna i förskola och skola att ta ansvar för det professionella innehållet i den pedagogiska yrkesutövningen. Det behöver finnas en långsiktighet i planering och strävan att förbättra resultaten. Reformerna i förskolan och skolan har varit många, reformtakten hög och det tar tid att få fram mätbara effekter. För att säkerställa utvecklingen ur både ekonomiska och kvalitativa aspekter är det viktigt att ta till sig aktuell forskning och utredningar som belyser de dilemman som vi kommer att stå inför. Ekonomiska och verksamhetsmässiga prioriteringar Anpassningar av nämndens egna ambitioner Barn- och ungdomsnämnden kommer under åren 2015-2017 att fortsätta genomföra anpassningar i verksamheten. En orsak till detta är de avtalade löneökningarna. Om de avtalade löneökningarna blir 3 % per år så innebär det att anpassningar i verksamheten måste genomföras på ca 10 mkr om året, totalt 30 mkr under perioden. En annan orsak till att anpassningar i verksamheten måste genomföras är ökade hyreskostnader för renoverade lokaler. Mariebergsskolan, Norrstrandsskolan, Råtorpskolan och Ilandaskolan är nu renoverade. Därtill har Hagaborgsskolan rivits och ersätts med en ny byggnad. Totalt kommer de under perioden 2011-2014 planerade och genomförda renoveringarna att ge en ökad hyreskostnad med ca 25 mkr. Barn- och ungdomsnämnden har finansierat de ökade kostnaderna inom ram genom anpassningar i förskole- och grundskoleverksamheten. Under åren 2015-2017 finns ett fortsatt stort behov av att renovera och bygga om slitna skolbyggnader. I detta budgetyttrande finns äskanden om renovering och ombyggnation av Västerstrandsskolan, Kvarnbergsskolan, Hultsbergsskolan, Skåreskolan och Mariebergsskolans idrottshall. Om dessa investeringar genomförs innebär det att lokalkostnaderna i slutet av perioden kommer att öka med ytterligare 20 mkr (utöver de 25 mkr som redan finansierats). Detta kommer att innebära fortsatta anpassningar. Förslag på åtaganden som förändras i genomförandetid samt ev. ansvar Barn- och ungdomsnämnden har inga förändringar vad gäller åtaganden. Eventuella behov av nya åtagande Barn- och ungdomsnämnden har inga egna behov av nya åtaganden.

Dnr BUN-2014-38 Dpl 01 sid 3 (14) Eventuella äskanden inom driftbudget Inledning Barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter är styrda av lagar och förordningar. Statens tydliga styrning av förskolans och skolans verksamheter påverkar den kommunala styrningen. Anpassningar som måste göras inom lagstadgad verksamhet får alltid konsekvenser genom försämrad personaltäthet inom förskola, fritidshem, grundskola eller särskola. Det innebär att äskanden till lagstadgad verksamheten oftast handlar om att bibehålla kvaliteten inom den befintliga verksamheten. För att förtydliga detta har nedanstående text delats upp i två delar. Första delen beskriver områden i förskolans och skolans verksamheter som är lagstadgade enligt skollagen och läroplanerna och som på grund av anpassningar riskerar att urholkas eller till och med inte uppfylla lagkraven. Den andra delen beskriver viktiga prioriterade utvecklingsområden inom den lagstadgade verksamheten. För att hålla en hög kvalité i verksamheten behöver man anpassa och utveckla den utifrån samhällets utveckling och krav. Lagstadgad verksamhet Barn och elever i behov av särskilt stöd Barn i behov av särskilt stöd, förskolan Förskolan har ett särskilt ansvar för barn som behöver särskilt stöd. Vanligtvis ges stödet i barnens ordinarie förskolegrupper då förskolan saknar kompletterande skolformer såsom grundskolan har i form av specialskola och särskola. Formerna för det särskilda stödet varierar då det ska vara anpassat efter varje barns behov. Forskningen pekar på pedagogens betydelse för att uppnå en förskola med god kvalitet. Med tanke på förskolans förstärkta uppdrag rörande barn i behov av särskilt stöd är kompetens- och verksamhetsutveckling inom området nödvändigt. Resultaten från SOFIA-studien visar på olika utvecklingsområden t.ex. i form av skillnader mellan pedagogernas syn på det särskilda stöd som flickor får jämfört med stödet till pojkar. För att kunna behålla stabilitet och trygghet kring barngruppen är en hög personaltäthet en förutsättning. Barn- och ungdomsförvaltningen äskar 9 mkr för att bibehålla personaltätheten och därmed stödja utsatta enheter inom respektive skolområde. Elever i behov av särskilt stöd, grundskolan Det är skolans uppgift att skapa förutsättningar för alla elever att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. I detta ligger att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag eftersom elever har olika förutsättningar och bakgrunder. Utbildningen ska ta hänsyn till alla elevers olika behov, där en strävan ska vara att

Dnr BUN-2014-38 Dpl 01 sid 4 (14) uppväga skillnader i deras förutsättningar. För elever med behov av särskilt stöd har skolan ett viktigt ansvar. Det finns ingen definition av begreppet särskilt stöd i skollagen. Det är heller inte möjligt att i lagtext definiera vilka förutsättningar som ska finnas för att en elev ska erbjudas särskilt stöd. Det är också svårt att dra en gräns mellan vad som avses med stöd som ges inom ramen för en individanpassad undervisning och vad som är särskilt stöd. Vad som avses med särskilt stöd blir därmed en professionell bedömning som skolan måste göra från fall till fall. För att öka möjligheten för elever i behov av särskilt stöd att få individuellt anpassat stöd vill barn- och ungdomsförvaltningen öka antalet speciallärare. Barn-och ungdomsnämnden äskar 5 mkr för att kunna anställa flera speciallärare och öka stödet till de elever som är i behov av särskilt stöd. Mottagningsenhet nyanlända Inom barn- och ungdomsförvaltningen finns redan idag ett behov av ökad kapacitet och samordning kring hur och var nyanlända ska tas emot. En framställan från Länsstyrelsen till Karlstads kommun om ökat mottagande av flyktingar och ensamkommande flyktingbarn gör att behovet kommer att öka ytterligare. Ett ökat antal flyktingar och efterföljande anhöriginvandring kan med nuvarande organisation leda till att barn/elever får vänta på skolplacering och att de inte får det stöd de har rätt till inom rimlig tid. Det kan till exempel gälla modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning, eller att det saknas lärare i svenska som andraspråk. Det behövs också utökade kunskaper kring och rutiner för kartläggning av nyanländas skolbakgrund och kunskaper, inte minst med hänvisning till de av regeringen föreslagna åtgärderna (DS 2013:6) kring undervisning av nyanlända elever. En mottagningsfunktion/enhet för nyanlända ökar tydligheten för hur nyanlända ska tas emot och ge likvärdiga möjligheter och förutsättningar för en bra skolstart i Karlstads kommun. Mottagningsenheten föreslås: utreda och föreslå kommungemensamma riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever inom barn- och ungdomsförvaltningen så att lagens krav säkerställs ansvara för en första kartläggning av skolbakgrund, kunskapsnivå och hälsa ansvara för information till vårdnadshavare om svensk förskola och skola ge rekommendation till förskolechefer och rektorer om lämplig placering fungera som stödjande och rådgivande enhet gentemot förskolor och skolor arbeta med kompetenshöjande insatser kring interkulturell kompetens och språkutvecklande arbetssätt

Dnr BUN-2014-38 Dpl 01 sid 5 (14) samverka med andra förvaltningar i kommunen, landstinget och berörda myndigheter kring nyanlända barn och elever Mottagningsenheten bör placeras centralt för att underlätta för nyanlända familjer. Beroende av verksamhetens omfattning behövs kompetenser som samordnare med pedagogisk kompetens, lärare i svenska som andraspråk, språk- och kulturpedagog, skolsköterska, administratör och modersmålslärare. Dessutom krävs tillgång till tolkar. Uppskattningsvis behövs totalt 4 tjänster fördelade på befattningarna ovan. Kostnaderna för barn- och ungdomsförvaltningens åtaganden beräknas till 2 mkr per år exkl. hyreskostnader. Barn- och ungdomsnämnden äskar 2 mkr till 4 tjänster därutöver tillkommer hyreskostnader som idag inte kan uppskattas. Modersmålsstöd i förskolan Idag får många barn stöd i sin flerspråkiga utveckling av modersmålstränare i förskolan men det finns också barn som inte får stöd på grund av att lärare saknas, att det inte finns tillräckligt med barn som är berättigade till stöd i språket eller för att vårdnadshavare inte önskar sådant stöd. För dessa barn har förskolan också ett tydligt ansvar att medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål skollagen (2010:800) 8 kap 10 På förskolan är svenska det rådande språket och det är svårt för barn att i förskolan tala ett språk som avviker från den språkliga normen. Även i förskolor där majoriteten av barnen talar ett annat modersmål än svenska använder de flerspråkiga barnen, när de är på förskolan, svenska som kommunikationsspråk. Barn tolkar förskolans språkliga norm som svensk och anpassar sitt språkval till den enspråkiga normen. Det gör att förskolans utmaning för att arbeta med språkutveckling blir än större för flerspråkiga barn eftersom det också handlar om att få barnet att våga omfamna alla sina språk. När det handlar om nyanlända familjer, som inte känner till förskolans värld, blir utmaningen inte bara språklig utan också kulturell. För att förstå t ex begreppet samling behöver vårdnadshavarna också veta hur ordet används på förskolan. (Skolverket 2013) För att lyckas med arbetet behöver stöd ges till särskilda tjänster för förskollärare. Ett viktigt stöd och en förutsättning för likvärdighet i kommunens förskolor är att inrätta språk- och kulturpedagoger. Språk- och kulturpedagogerna ska stödja och inspirera utvecklingsarbetet kring flerspråkighet och interkulturalitet i förskolorna samt även bedriva viss kompetensutveckling. Ett nätverk kring flerspråkighet och interkulturalitet bildas för pedagoger och leds av språk- och kulturpedagogerna. I nätverket ingår representanter från förskolor, förskolechefer och modersmålslärare. För att få tjänst som språk- och kulturpedagog krävs förskollärarutbildning och mångårig erfarenhet av att arbeta med att utveckla barns flerspråkighet. Med fördel har språk- och kulturpedagogerna själva olika kulturella bakgrunder. Barn- och ungdomsförvaltningen föreslår att det inrättas fyra tjänster som språk- och kulturpedagoger, en per skolområde väst och syd samt två för skolområde öst.

Dnr BUN-2014-38 Dpl 01 sid 6 (14) Barn- och ungdomsnämnden äskar om att få en utökad ram på 2 mkr för att anställa fyra språk- och kulturpedagoger. Skolskjutsar, växelvist boende Barn med växelvis boende har rätt till skolskjuts från båda vårdnadshavarna under förutsättning att de är folkbokförda i kommunen. Exempelvis kan detta innebära att ett barn bor med en vårdnadshavare i Skattkärr och går på skolan där medan den andra vårdnadshavaren bor i Vålberg. Det innebär att barnet erbjuds taxi från Vålberg till Skattkärr varannan vecka vilket medför stora kostnader. Under 2013 uppgick kostnaden för skolskjuts vid växelvist boende till 2 mkr. Barn- och ungdomsnämnden äskar 2,5 mkr för ökade kostnader angående skolskjutsar vid växelvist boende. LSS, korttidstillsyn Kostnaderna för eftermiddagstillsyn för barn över 12 år som regleras i LSS har ökat de senaste åren och ger ett årligt underskott på 0,5 mkr. Underskottet för år 2013 uppgick till 0,5 mkr och kommer att öka med ytterligare 0,5 mkr under år 2014. Det är svårt att vidta åtgärder för att få denna verksamhet att nå nollresultat. Barn- och ungdomsnämnden äskar 1 mkr till verksamheten korttidstillsyn för att undvika neddragningar. Grundsärskolan Grundsärskolan har under flera år haft stora elevminskningar. Elevantalet har minskat från 200 elever till idag 80 elever. Verksamheten har under åren arbetat med att anpassa organisationen efter de minskade budgetramarna. Elevernas särskilda och vitt skilda behov gör att det är betydligt svårare att anpassa verksamheten efter sjunkande elevantal jämfört med övrig skolverksamhet. Grundsärskolan visar på ett årligt underskott med 2 mkr. Det är svårt att vidta åtgärder för att få denna verksamhet att nå nollresultat. Det skulle innebära stora konsekvenser genom att antalet grundsärskolegrupper måste minska och elevantalet i kvarvarande grupper måste öka. Det innebär en försämrad personaltäthet. Barn- och ungdomsnämnden äskar 2 mkr i utökad ram för att undvika neddragningar inom grundsärskolan. Skolbibliotek Skollagen beskriver skolornas skyldighet att ha tillgång till olika medier för att främja språkutveckling och stimulera läsning och att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Skolinspektionen har tre formulerade krav på ett skolbibliotek som handlar om tillgänglighet, omfattning av medier och hur anpassat biblioteket är utifrån skollagens mål. Skolbibliotekens innehåll och funktion är föremål för stora diskussioner i hela Sverige. De nya medierna och tillgången till digitala resurser har gjort att begreppet bibliotek måste omdefinieras.

Dnr BUN-2014-38 Dpl 01 sid 7 (14) Utifrån ett uppdrag i strategisk plan 2013-2015 om samverkan mellan skolbibliotek och biblioteksfilialer har BUF och KFF gjort en kartläggning av behovet och tagit fram ett avtalsförslag som kan användas mellan parterna. Detta avtal säkerställer att kommunen uppfyller skollagens krav, men användandet och utvecklingen av skolbiblioteken bör utökas för att bli en viktig resurs i undervisningen. Den pågående inspektionen av Skolinspektionen visar också på att det finns brister på ytterligare några fler skolor. Flera kommuner i Sverige har gjort stora satsningar på skolbiblioteken som skolans nav och som en utgångspunkt för att stötta elevernas måluppfyllelse. BUF önskar göra ett förslag till skolbiblioteksplan med en ambitionstrappa vad gäller medier, bemanning, organisation osv. BUF önskar genomföra en pilotsatsning på några skolor, t ex Nyeds skola där folkbiblioteket ligger inom skolans väggar, för att samverka och utveckla verksamheterna. Barn- och ungdomsförvaltningen behöver anställa fler bibliotekarier eller biblioteksassistenter på skolorna för att uppfylla skollagens krav. Barn- och ungdomsnämnden äskar 1,1 mkr till att utveckla skolbiblioteksverksamheten. Viktiga utvecklingsområden Personaltäthet och gruppstorlek i förskolan, fritidshem och grundskola Internationella jämförelser som t.ex. PISA undersökningen visar att måluppfyllelsen för svenska elever sjunker. Vi vet att grunden för att lära och utvecklas till en ansvarfull medborgare är att individen är trygg och känner tillit, känner sig sedd och uppmuntras att se att det går att påverka sin egen situation. Att som barn/elever redan från starten i det livslånga lärandet i förskolan, fritidshem och grundskola få möte trygga vuxna som jag kan knyta an och som ser mig, bygger på en stabil och hög personaltäthet. Detta för att möta alla barns olika behov, att finnas då kollegor är sjuka eller frånvarande i akuta lägen och att klara den nya krävande lagstiftning med höga mål krav och behov av tid för planering, uppföljning, dokumentation m.m. Personaltäthet i förskolan och fritidshem Det är huvudmannen d.v.s. kommunen som ska se till att barn- och elevgrupperna i förskola, fritidshem och grundskola har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen/eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö. För att huvudmannen här ska kunna ta sitt ansvar är det angeläget att det finns system och rutiner för uppföljning och utvärdering på såväl enhets- som kommunnivå. För närvarande finns inga belägg för att det skulle finnas någon gruppstorlek eller personaltäthet som är den optimala. Studier visar emellertid att låg personaltäthet och stora grupper kan ha negativa effekter framför allt när det gäller de yngsta barnen i förskolan som är beroende av täta och stabila vuxenkontakter som de kan knyta an till. Likaså gynnas barn i behov av särskilt stöd, barn med annat modersmål än svenska samt barn som kommer från mindre gynnsamma villkor av mindre barngrupper med hög personaltäthet. Med anledning av gruppens betydelse för barns utveckling och lärande i förskola och fritidshem är det angeläget för huvudmannen att kontinuerligt följa och analysera utvecklingen av gruppstorlekar och personaltäthet. Barngruppers storlek

Dnr BUN-2014-38 Dpl 01 sid 8 (14) och personaltäthet är två av flera kvalitetsfaktorer som är viktiga att uppmärksamma. Nedanstående tabell visar hur mycket det kostar att förbättra personaltätheten inom de olika verksamheterna: Verksamhet Nyckeltal idag Nytt nyckeltal Kostnad Förskola, barn/ped. 5,5 5,4 6,5 mkr personal Förskoleklass, 17,8 17,7 0,5 mkr elever/lärare Grundskola, 12,1 12,0 2,5 mkr elever/lärare Fritids, elever/anställd 12,4 12,3 1,0 mkr Gruppstorlek i förskolan De yngsta barnen i förskolan är beroende av täta och stabila vuxenkontakter för att kunna knyta an till vuxna och bli trygga individer. Det lilla barnets förmåga till att bli en självständig individ som relatera sig till vuxna och andra barn och med hjälp av språket utvecklas socialt och med lust deltar i lek och lärsituationer kräver tät vuxennärvaro. Antalet barn i en barngrupp påverkar generellt hur barn i behov av särskilt stöd, barn med annat modersmål än svenska och barn som kommer från mindre gynnsamma villkor skall tillgodogöra sig och förberedas inför skolstart. Verksamhet Nyckeltal idag Nytt nyckeltal Kostnad Barn per avd i 16,53 15,53 31,5 mkr förskolan Vikarieanskaffning i förskolan Det kan konstateras att det periodvis är mycket svårt eller t o m omöjligt att få tag på vikarier i förskolan. Vid enstaka tillfällen har det inneburit att verksamhet inte kan bedrivas. Den låga grundbemanningen gör att om någon förskollärare eller barnskötare inte kan tjänstgöra p g a sjukdom, vård av barn, semester, utbildning etc måste det finnas en ersättare för att verksamhet ska kunna bedrivas. För att säkerställa kvalitén och kompetens på de som används som vikarier i förskolan har förvaltningen organiserat en Vikariepool. Rekrytering och kontroll av vikarier görs på stabsnivå. Bokning av vikarier sker via ett webbaserat program. Rådande situation, främst brist på vikarier och organisering av sökande efter vikarier, har föranlett ett flertal synpunkter från medarbetare och vårdnadshavare. Om vi som arbetsgivare kan ge vikarierna en garantilön skulle troligtvis flera välja att arbeta som korttidsvikarier istället för att binda upp sig på längre vikariat. För att minska stressen ute på förskolorna behöver det finnas resurser för att organisera vikariebokningen. En beräknad kostnad för vikariebokning och ca 10 vikarier med garantilön per skolområde är 6 mkr per år.

Dnr BUN-2014-38 Dpl 01 sid 9 (14) IT-pedagoger och specialpedagogisk utrustning till barn och elever i behov av särskilt stöd, i förskola och grundskolan De digitala verktygens möjligheter att stötta elever i behov av särskilt stöd är stora. Barn och elever kan få återkoppling direkt, kan träna, dokumentera, skriva, fotografera, lyssna, spela in och många fler funktioner och möjligheter finns. Det som avgör om det blir ett verktyg som hjälper och stöttar på rätt sätt är egentligen kompetensen att bedöma vilket behov eleven har och vilka insatser som kan hjälpa eller kompensera. Tillgång till verktygen är naturligtvis en förutsättning för att man ska kunna arbeta med dem. Kompetens att bedöma hur olika verktyg kan hjälpa eleverna att nå en högre måluppfyllelse behöver utvecklas i det dagliga arbetet. På Barn- och ungdomsförvaltningen finns mycket kunskap, men stödet för den enskilde läraren att sätta in rätt verktyg anpassat till varje elev bedöms i många fall långt borta och man upplever i många fall en frustration över att inte veta hur man ska utnyttja de resurser som man har tillgång till. I förskolan är det olika typer av svårigheter som föranleder särskilt stöd - kommunikation, lärande- och beteendesvårigheter. Tal och kommunikationssvårigheter är ett av de vanligaste utvecklingsområdena. Det är viktigt att förskolan anpassar verksamheten efter varje barns förutsättningar och behov. Barn med annat modersmål kan med hjälp av översättningsprogram i läsplattan lättare göra sig förstådda eller få hjälp att förstå ord eller aktiviteter som skall genomföras i verksamheten. Varje skolområde bör ha tillgång till en IT-pedagog (förskola och grundskola) som kan stötta arbetet med att utveckla arbetet med de digitala resurserna, genomföra kompetensutveckling och ta fram en verktygslåda för pedagogerna att utgå ifrån. En resursförstärkning behöver också göras för att så tidigt som möjligt i elevernas skolgång kunna sätta in de resurser som behövs. Kostnaden för tre IT-pedagoger är 1,5 mkr. Därtill kommer kostnader för IT- system, verktyg i form av datorer och läsplattor, programvaror med licenser, anpassningar av olika resurser främst riktat till specialpedagogiskt stöd samt kompetensutveckling till en kostnad på 2,5 mkr. Barn- och ungdomsnämnden äskar 4 mkr till IT-pedagoger och specialpedagogisk utrustning till barn och elever i behov av särskilt stöd i förskola/grundskola. Omsorg på obekväm arbetstid Behovet av omsorg på obekväm arbetstid har successivt ökat under den senaste fyraårsperioden. Föräldrar som vill ha omsorg på obekväm tid (före kl. 06,30 och efter kl. 18,30) hänvisas idag till Tallåsens förskola på Våxnäs. I nuläget finns 48 barn inskrivna. Det finns ingen kö, utan de barn som behöver omsorg placeras fortlöpande inom en månad. Erfarenhet visar att behovet ökar varje år under sommaren då många får sommarvikariat. På Tallåsens förskola finns för närvarande 11 sovplatser. Personalen består av fem barnskötare och en förskollärare, totalt 5,95 tjänst. Från 2010 är verksamheten också eftermiddagsomsorg för att underlätta för föräldrar som jobbar kvällar att kunna lämna sina barn direkt till nattis. Verksamheten öppnar kl.13.30 varje eftermiddag. Schemat för barnen kan variera kraftigt. Drift och lokalkostnad för nuvarande nattis uppgår till 3,9 mkr (2013).

Dnr BUN-2014-38 Dpl 01 sid 10 (14) För att kunna möta en ökad efterfråga på omsorg på obekväm arbetstid kan verksamheten på Tallåsen utökas med ytterligare platser. Det skulle medföra att en översyn av personalstyrkan behöver göras och att lokaler anpassas för kväll/natt verksamhet. För att tillgodose önskemål från vårdnadshavare i andra delar av kommunen som är i behov av omsorg på obekväm arbetstid och som har svårt att ta sig till Wåxnäs, föreslås att ytterligare en stadsdel öppnar ett nattis. Att utöka antal platser i kommunen med nattisverksamhet ställer krav på bra lokaler. Lokalen skall vara anpassad för förskoleverksamhet med övernattningsmöjligheter för barn och personal. En lokal som är integrerad i en av kommunens egna förskolor underlättar och skapar bättre förutsättningar för verksamheten. Barn och ungdomsnämnden äskar 4 mkr för att starta ett nytt nattis i Karlstad Ökade hyreskostnader till följd av renoverade och nybyggda lokaler Mariebergsskolan, Norrstrandsskolan, Råtorpskolan och Ilandaskolan är nu renoverade. Därtill har Hagaborgsskolan rivits och ersätts med en ny byggnad. Totalt kommer de under perioden 2011-2014 planerade och genomförda renoveringarna att ge en ökad hyreskostnad med ca 25 mkr. Barn- och ungdomsnämnden har finansierat de ökade kostnaderna inom ram genom anpassningar i förskole- och grundskoleverksamheten. Under åren 2015-2017 finns ett fortsatt stort behov av att renovera och bygga om slitna skolbyggnader. I detta budgetyttrande finns äskanden om renovering och ombyggnation av Västerstrandsskolan, Kvarnbergsskolan, Hultsbergsskolan, Skåreskolan och Mariebergsskolans idrottshall. Om dessa investeringar genomförs innebär det att lokalkostnaderna i slutet av perioden kommer att öka med ytterligare 20 mkr (utöver de 25 mkr som redan finansierats). Detta kommer att innebära fortsatta anpassningar i verksamheten. Satsning för att anpassa Karlstad till lönenivåer i jämförbara kommuner för olika lärargrupper Karlstads kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare. En del i den strävan är att kunna erbjuda konkurrenskraftiga löner. Den senaste gemensamma kommunstatistiken är från november 2012. Vid jämförelse mellan medianlönen i Karlstad och kommuner med fler än 50 000 invånare framkommer följande: Förskollärare Fritidspedagog Lärare tid Lärare Barnår sen år skötare Antal 642 179 281 165 164 Karlstad 23 950 24 350 26 225 26 825 21 675 > 50 000 25 900 25 500 27 600 28 200 21 800 Mellanskillnad 1 950 kr 1 150 kr 1 375 kr 1 375 kr 125 kr Inom de närmaste åren kommer många pedagoger att gå i pension. Vi märker redan nu att det blir allt svårare att rekrytera. I den aspekten är det av största vikt att vårt löneläge inte är lägre än de vi konkurrerar med.

Dnr BUN-2014-38 Dpl 01 sid 11 (14) Även i Lärarförbundets ranking, Sveriges bästa skolkommun, skiljer sig Karlstads kommun från övriga kommuner vad gäller lön. Av Sveriges 290 kommuner hamnar Karlstad på plats 240. Karlstads placering har försämrats under en 10 års period. Värdet räknas fram från partsgemensam statistik och grundar sig på medellön, löneökningstakt under de senaste fem åren samt lönespridning. Karlstads kommuns ranking har varit: 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 178 185 204 250 281 266 277 268 235 240 Låga värden är positivt. Kostnaden för att anpassa Karlstads lönenivåer till jämförbara kommuner uppgår till 34,8 mkr. Giftfri förskola För att få en professionell inventering av farliga produkter, upprättande av en plan för de produkter som bedöms skall utfasas och information till personal och vårdnadshavare behöver förvaltningen anställa en expert inom området under perioden 2015-2017. Därutöver behövs medel för att kunna ersätta produkter som bedöms farliga. Exempel på produkter som behöver ses över är plastleksaker, plasttallrikar, sovmadrasser etc. I de förstudier som kemikalieinspektionen gjort visar att damm i förskolelokalerna innehåller farliga kemikalier. Åtgärder för att komma tillrätta med farligt damm är att se över hur lokalen är möblerad, antal lösa saker som står framme och som försvårar städning, att höjdstädning sker regelbundet och att leksaker och andra produkter rengörs och förvaras dammfritt. En ökad städfrekvens behöver t.ex. ses över på främst småbarnsavdelningarna. Barn och ungdomsnämnden äskar 2 mkr till att anställa en expert inom området för att genomföra inventeringen och medel till att starta arbetet med att fasa ut miljöfarliga kemikalier. Professions- och medarbetarprogram I Karlstads kommun ska alla barn och elever utvecklas så långt som möjligt och nå goda resultat. Verksamheten i kommunens förskolor och grundskolor skall bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det innebär högt ställda förväntningar på den pedagogiska personalen. För att leva upp till denna ambition har förvaltningen fått Barn- och ungdomsnämndens uppdrag att utreda förutsättningar för att införa ett långsiktig karriärs- och utvecklingsprogram för pedagoger. Utgångspunkten för professionsprogrammet är att det på förskolor och skolor finns en kontinuerlig och systematisk kunskapsbildning om hur lärande och undervisning kan utvecklas. Arbetet ska dokumenteras och diskuteras såväl inom som mellan enheter i förvaltningen så att den kan bli att anse som beprövad. Ett arbete som är en del i förskolechefs och rektors pedagogiska ledarskap. Programmet kan omfatta flera delar. Basen i professionsprogrammet är riktat till alla lärare inom förskolor och grundskolor. Det kan t.ex. innebära deltagande i minst en universitetskurs (7,5 hp) och deltagande i en forskningscirkel. Även under de tidiga anställningsåren ska riktade insatser i form av reflektionsgrupper eller förlängt mentorsstöd kunna ges till medarbetare. Denna del ligger parallellt med

Dnr BUN-2014-38 Dpl 01 sid 12 (14) den löpande kompetensutvecklingen i form av fortbildningsdagar och olika slags konferenser. Utöver den obligatoriska delen finns erbjudande i form av ett meriteringssystem. Genom meriteringssystemet ska det finnas möjlighet att pröva möjligheten att meriteras och därmed kvalificera sig att ansöka till olika karriärtjänster som t ex förstelärartjänster eller till utbildning på avancerad nivå i form av master-, licentiateller doktorsexamen. Kostanden för uppstarten av ett professions- och medarbetarprogram kommer uppskattningsvis att uppgå till ca 2 mkr och fullt utbyggt till ca 6 mkr. Första Linjen Uppdraget att ta fram en definition av första linjens vård inom Karlstads kommun samt att samverka med landstinget och övriga kommuner runt en planering av en första linjens verksamhet ligger utöver de mål och uppdrag som finns upptaget i den strategiska planen. Utifrån att uppdraget ligger utanför ramarna i strategiska planen ser berörda nämnder detta som en större händelse vilket innebär att de juridiska och ekonomiska aspekterna av uppdraget måste ses över. Mycket preliminärt kan kostnaden för Karlstads kommuns del i ett samarbete uppskattas till mellan 1,5-2 miljoner per år. Investeringsbudget Barn- och ungdomsförvaltningen har tillsammans med teknik- och fastighetsförvaltningen arbetat fram förslag till lokalinvesteringar för åren 2015-2017. Västerstrandsskolan Barn- och ungdomsförvaltningen ser ett kommande behov av om- och tillbyggnad på Västerstrandsskolan av flera olika orsaker där t.ex. nybyggnation på Bellevue, Zakrisdal och Kartberget genererar ett tillskott av barn inom upptagningsområdet. Tidplanen för Grundviken gör att behovet, som tidigare planerat, inte kommer att tillgodoses genom tillskott av skolenheter inom planområdet. Därutöver avvecklas K-längan på Gruvlyckeskolan och de 60 eleverna som går där idag flyttar till Västerstrandskolan i augusti år 2014. För att lösa lokalbristen finns idag en tillfällig skolpaviljong (med tidsbegränsat bygglov) på gården som fungerar som undervisningslokal för två klasser. I ombyggnaden ska den lokalytan räknas in och ersättas vilket gör att paviljongen kan avvecklas. Förutom detta finns brister i befintliga lokaler, framför allt vad gäller tillgänglighet till expedition, sköterska, lärarrum, omklädningsrum och gymnastiksal. Nya Västerstrandsskolan bör med tanke på framtiden dimensioneras som en treparallellig skola för ca 400 barn i förskoleklass till årskurs sex samt för tre förskoleavdelningar á 20 barn med egen tillhörande utegård. Totalt behöver skolan rymma 460 barn. Idag går ca 270 elever på Västerstrandsskolan och läsåret 2014/2015 beräknas siffran öka till drygt 320. Genom tillbyggnad av befintlig huskropp med ca 2550 kvm (1700 kvm för skolan och 550 kvm för de tre förskoleavdelningarna) samt ombyggnad av ca 1300 kvm uppnås ändamålsenliga undervisnings- och förskolelokaler med bra samband, hög grad av flexibilitet och möjlighet till samverkan. Samtliga lokaler blir fullt tillgängliga. I dessa ytor ingår även en tillbyggnad av matsalen och en ombyggnation av produktionsköket, vilket krävs för att klara det ökade elevantalet.

Dnr BUN-2014-38 Dpl 01 sid 13 (14) I projektets budget är en etablering och avetablering av provisoriska lokaler och utemiljö för 320 barn inräknad. Själva hyreskostnaden är inte med i budgeten. Se äskande driftbudget. Teknik- och fastighetsförvaltningen återkommer hösten 2014 med begäran om investeringspengar för om- och tillbyggnad av Västerstrandsskolan 2015-2016 i storleksordningen 90-95 miljoner. Kopplat till detta är driftbudget äskat för provisoriska lokaler, se rubriken Eventuella äskanden driftbudget. Orrholmsskolan/Kvarnbergsskolan Barn- och ungdomsförvaltningen har initierat en utredning av statusen på Kvarnbergsskolan och Orrholmsskolan för att utreda skolornas skick och utvecklingsmöjligheter för framtiden. Beroende på statusutredningen och barn- och ungdomsförvaltningens behovsanalys är en trolig strategi att en av skolorna avvecklas på sikt och att den andra byggs ut och anpassas till de behov av F-6- skola som finns i skolområdet. Teknik- och fastighetsförvaltningen återkommer hösten 2014 med begäran om investeringspengar för Orrholmsskolan/Kvarnbergsskolan 2015. Hultsbergsskolan Barn- och ungdomsförvaltningen har initierat en utredning av lokalnyttjandet på Hultsbergsskolan inkl. kök och matsal, för att utreda skolans möjligheter att kunna nyttja lokalerna mer flexibelt. Beroende på utredningens resultat och barn- och ungdomsförvaltningens behovsanalys är det troligt att en ombyggnation av skolan bör ske för att anpassas för verksamhetens behov. Teknik- och fastighetsförvaltningen återkommer 2015 med begäran om investeringspengar för Hultsbergsskolan 2016. Skåre skolområde Beroende på exploateringstakten inom Stodeneområdet, och förtätningen i övrigt inom Skåre/Stodene skolområde, kommer det att finnas behov av ytterligare lokaler för skola och förskola. Stodeneskolan är en paviljonglösning som har funnits i snart tjugo år i ett område som växer och förtätas. På Skåreberget har nyligen etablerats tillfälliga paviljonger för att tillgodose behovet av förskola. Teknik- och fastighetsförvaltningen återkommer, efter utredning tidigast 2015 med begäran om investeringspengar för nya skollokaler i Skåre/Stodene skolområde 2017. Förskolor Färjestad/Rud Teknik- och fastighetsförvaltningen kommer att få ett uppdrag att se över det totala behovet av förskoleplatser i upptagningsområdet kring Rud och Färjestad. Utredningen kommer troligen att innebära nyinvestering och reinvestering. Teknik- och fastighetsförvaltningen ber att få återkomma 2015 med begäran om investeringspengar 2016.

Dnr BUN-2014-38 Dpl 01 sid 14 (14) Mariebergsskolan idrottshall I budgetprocessen för åren 2014-2016 erhölls 14,5 mkr till år 2016 för upprustning av befintlig hall för idrott. Skolinspektionen har nu i samband med en tillsyn av Mariebergsskolan i sitt beslut 2014-03-19 särskilt uppmärksammat de bristfälliga lokalerna för idrott. Skolinspektionen har valt att fatta beslut om föreläggande enligt 26 kap 10 skollagen när det gäller att Eleverna ska ha tillgång till utrustning och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning och för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Skolinspektionen konstaterar, Då det är arbetsmiljöverkets uppdrag att se till att bland annat arbetsmiljölagstiftning följs överlämnar Skolinspektionen, efter samråd med Arbetsmiljöverket, uppgifterna till Arbetsmiljöverket för vidare handläggning och eventuella åtgärder. Skolinspektionens beslut innebär att lokalerna inte bedöms uppfylla de krav som finns i skollagen på godtagbara undervisningslokaler för att nå de kunskapskrav som finns. Att ärendet överlämnas till Arbetsmiljöverket indikerar att man ser allvarligt på de brister man iakttagit när det gäller lokalerna. En ombyggnad krävs för att uppfylla läroplanens krav. Barn- och ungdomsförvaltningen kommer tillsammans med teknik- och fastighetsförvaltningen att göra en utredning för att se om detta föranleder en annan ambitionsnivå än den sedan tidigare beslutade nivån. Teknik- och fastighetsförvaltningen kommer att föreslå ett tidigareläggande av redan beslutat anslag till år 2015. Barn- och ungdomsförvaltningen ber att få återkomma med ev. begäran om tilläggsäskande angående lokalinvesteringsmedel hösten år 2014. Göran Isberg skoldirektör, barn- och ungdom Christina Widén ekonomichef