Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer: LS-LED15-1651 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingsstyrelsens hälso- och 2016-05-11 24/16 sjukvårdsutskott Hälso- och sjukvårdsutskottets yttrande Motionen bifalls. Yrkande Ordföranden Fredrik Lundgren (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Proposition Ordföranden ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att det bifalls. Sammanfattning En motion har inkommit som handlar om screening för typ 2-diabetes. Motionärerna föreslår i motionen landstingsfullmäktige besluta att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att undersöka förutsättningarna att införa ett pilotprojekt gällande diabetesscreening i en eller flera sörmländska kommuner. Typ 2-diabetes är en sjukdom som uppfyller de flesta krav för att motivera en screeningverksamhet. Sjukdomen är utan tvekan allvarlig. En organiserad screeningverksamhet kan ske med olika ambitionsnivåer. Att screena befolkningen i stort är dyrt och ineffektivt. Rekommendationen idag är därför en sammanvägning av olika ambitionsnivåer och innebär i första hand screening av riskgrupper. Aktuella svenska beräkningar av de direkta sjukvårdskostnaderna för diabetessjukdom visar att de till största delen är kopplade till diabetessjukdomens följdsjukdomar: hjärtinfarkt, stroke, njursvikt, amputation och blindhet. Till detta kommer de indirekta kostnaderna i form av bland annat sjukfrånvaro. Kostnader för screening är till stor del knutna till hur screeningen organiseras. Även om man väljer en mindre kostsam metod så kan man inte bortse från att varje nyupptäckt Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se SID 1(2)
Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 2(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 diabetiker och prediabetespatient kräver resurser för information, utredning och behandling. Tidig upptäckt och snabbt insatt behandling har stor potential att minska de diabetesrelaterade följdsjukdomarna, sannolikt minska kostnaderna kopplade till diabetessjukdomens följdsjukdomar samt förbättra livskvaliteten hos de drabbade individerna. Mot bakgrund av detta föreslås motionen bifallas, det vill säga att landstingsstyrelsen får i uppdrag att undersöka förutsättningarna att införa ett pilotprojekt gällande diabetesscreening i en eller flera sörmländska kommuner. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2016-03-30 Motionen Beslutet expedieras till Jörgen Striem, hälso- och sjukvårdschef Aina Nilsson, divisionschef primärvård Motionärerna Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se SID 2(2)
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(4) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Törmä Staben för regional utveckling +46155245000 2016-03-30 LS-LED15-1651-3 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott M Ö T E S D A T U M Yttrande över motion - Screening för typ 2-diabetes Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottets yttrande Motionen bifalls. Sammanfattning En motion har inkommit som handlar om screening för typ 2-diabetes. Motionärerna föreslår i motionen landstingsfullmäktige besluta att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att undersöka förutsättningarna att införa ett pilotprojekt gällande diabetesscreening i en eller flera sörmländska kommuner. Typ 2-diabetes är en sjukdom som uppfyller de flesta krav för att motivera en screeningverksamhet. Sjukdomen är utan tvekan allvarlig. En organiserad screeningverksamhet kan ske med olika ambitionsnivåer. Att screena befolkningen i stort är dyrt och ineffektivt. Rekommendationen idag är därför en sammanvägning av olika ambitionsnivåer och innebär i första hand screening av riskgrupper. Aktuella svenska beräkningar av de direkta sjukvårdskostnaderna för diabetessjukdom visar att de till största delen är kopplade till diabetessjukdomens följdsjukdomar: hjärtinfarkt, stroke, njursvikt, amputation och blindhet. Till detta kommer de indirekta kostnaderna i form av bland annat sjukfrånvaro. Kostnader för screening är till stor del knutna till hur screeningen organiseras. Även om man väljer en mindre kostsam metod så kan man inte bortse från att varje nyupptäckt diabetiker och prediabetespatient kräver resurser för information, utredning och behandling. Tidig upptäckt och snabbt insatt behandling har stor potential att minska de diabetesrelaterade följdsjukdomarna, sannolikt minska kostnaderna kopplade till diabetessjukdomens följdsjukdomar samt förbättra livskvaliteten hos de drabbade individerna. Mot bakgrund av detta föreslås motionen bifallas, det vill säga att landstingsstyrelsen får i uppdrag att undersöka förutsättningarna att införa ett pilotprojekt gällande diabetesscreening i en eller flera sörmländska kommuner. Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se SID 1(4)
Bakgrund Marie-Louise Forslund Mustaniemi (KD) och Östen Eriksson (KD) inlämnade till landstingsfullmäktige den 24 november 2015 en motion som handlar om screening för typ 2-diabetes. Motionärerna föreslår landstingsfullmäktige besluta att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att undersöka förutsättningarna att införa ett pilotprojekt gällande diabetesscreening i en eller flera sörmländska kommuner. Ärendebeskrivning I Sverige har idag cirka 400 000 individer, eller cirka fyra-fem procent av befolkningen, diabetes. Av dessa har majoriteten, cirka 85-90 procent, typ 2-diabetes, vilket motsvarar cirka 350 000 individer. Ytterligare cirka 150 000-200 000 individer beräknas ha ännu oupptäckt typ 2-diabetes. I Sörmland finns idag cirka 13 000 individer med diagnostiserad diabetes. Om en screening skulle finna alla oupptäckta så skulle antalet diabetiker i vårt län stiga till cirka 17 000 individer. Typ 2-diabetes är en sjukdom som uppfyller de flesta krav för att motivera en screeningverksamhet. I vårt land finns behandling tillgänglig för alla och ett bättre utnyttjande av befintliga behandlingsmetoder skulle förbättra prognosen. Tidig upptäckt och snabbt insatt behandling har stor potential att minska de diabetesrelaterade följdsjukdomarna och förbättra livskvaliteten. En bra organisation av en screeningverksamhet skulle kunna minska mörkertalet. En organiserad screeningverksamhet kan ske med olika ambitionsnivåer: 1. Screening vid manifest symptomgivande diabetes. Patienten söker själv för symptom på diabetes och diagnosen ställs. Patienten följs sedan enligt det gällande vårdprogrammet. 2. Screening bland patienter med kända riskfaktorer för diabetes. Det är idag den vanligaste formen av screening men bedrivs inte generellt utan sker på den enskilde läkarens initiativ. Det är idag det vanligaste sättet som diabetespatienter hittas. 3. Screening av alla över/vid en viss ålder: opportunistisk screening där vårdcentralen erbjuder screening i samband med ett besök på vårdcentralen, oavsett orsak. - screening av delar av befolkningen, exempelvis vid pågående hälsokontroller av individer vid 40, 50 respektive 60 års ålder, som idag sker i Sörmland. 4. Screening bland friska individer med ökad risk. Den gruppen omfattar släktingar till typ 2-diabetiker samt kvinnor med tidigare graviditetsdiabetes. SID 2(4)
Att screena befolkningen i stort är dyrt och ineffektivt. Rekommendationen idag är därför en sammanvägning av ovanstående ambitionsnivåer och innebär i första hand screening av riskgrupper, exempelvis: - Personer med hypertoni eller annan hjärt-kärlsjukdom. - Personer med ärftlighet för diabetes (förälder eller syskon). - Kraftigt överviktiga (BMI > 30). - Personer med blodfettsrubbning. - Invandrare från icke-europeiskt land. - Kvinnor med tidigare känd graviditetsdiabetes. Riskgrupper screenas om möjligt årligen (minst vart tredje år) och ickeriskgrupper vart femte år. Det finns idag inga hälsoekonomiska analyser av vad en screening för diabetes skulle innebära. Däremot finns aktuella svenska beräkningar av de direkta sjukvårdskostnaderna för diabetessjukdom. Kostnaderna är till största delen kopplade till diabetessjukdomens följdsjukdomar: hjärtinfarkt, stroke, njursvikt, amputation och blindhet. Till detta kommer de indirekta kostnaderna i form av bland annat sjukfrånvaro. Kostnader för screening är till stor del knutna till hur screeningen organiseras. Sker den som opportunistisk screening kan den integreras i det vardagliga arbetet. Även om opportunistisk screening är en billig metod och som går in i rutinverksamheten så kan man inte bortse från att varje nyupptäckt diabetiker och prediabetespatient kräver resurser för information, utredning och behandling. Ett bra omhändertagande av dessa kräver fler diabetessjuksköterskor, dietister och distriktsläkare. Till detta kommer resurser för fotterapeuter och administrativ personal. Tidig upptäckt och snabbt insatt behandling har stor potential att minska de diabetesrelaterade följdsjukdomarna, sannolikt minska kostnaderna kopplade till diabetessjukdomens följdsjukdomar samt förbättra livskvaliteten hos de drabbade individerna. Mot bakgrund av detta föreslås motionen bifallas, det vill säga att landstingsstyrelsen får i uppdrag att undersöka förutsättningarna att införa ett pilotprojekt gällande diabetesscreening i en eller flera sörmländska kommuner. Perspektivbelysning Ärendet är inte perspektivbelyst. Ärendets beredning Ärendet har beretts i landstingsdirektörens staber. SID 3(4)
Beslutsunderlag Motionen Beslutet expedieras till Jörgen Striem, hälso- och sjukvårdschef Aina Nilsson, divisionschef primärvård Motionärerna Akten SID 4(4)
MOTION Kristdemokraterna LANDSTINGET SÖRNILAND Till landstingsfullmäktige Sörmland Screening för typ 2-diabetes Ank.den 2015-11-2 4 Dnr I Sverige har cirka 400 000 personer diabetes och var tredje av dem vet inte om att han eller hon har sjukdomen. Orsaken är att personer med diabetes oftast inte har några symtom och inte känner sig sjuka. Många patienter hinner därför nå ett avancerat stadium av sin sjukdom innan de får en diagnos. Det är viktigt att personer med typ 2-diabetes och pre-diabetes identifieras i ett tidigt skede av sin sjukdom. Genom att genomföra livsstilsförändringar i tid förhindras utvecklingen till sjukvårdskrävande insatser. På sikt minskar även risken för exempelvis stroke, hjärtinfarkt och skador på njurarna. Forskning visar att fetma och övervikt har en klar koppling till diabetes typ 2. I rapporten Öppna jämförelser2014 framgår det att sörmländska befolkningen har sämst BMI (Body Mass Index) i riket. Det här är därför en mycket viktig fråga i arbetet att nå målet att bli Sveriges friskaste län 2025. Positiva effekter av diabetesscreening har bland annat visat sig i ett pliotprojekt som genomfördes i Södertälje 2014. Där användes hela kommunen som pliotområde och alla Södertäljebor i åldrarna 20-65 år erbjöds att testa sin risk att insjukna i diabetes. Högriskinclivider identifierades med hjälp av det fmska screeningverktyget FINDRISC. Det bygger på åtta enkla frågor i ett formulär om bland annat ålder, diabetesförekomst i nära släkt samt fysisk aktivitet. Träffsäkerheten för diabetes är 80 procent och 70 procent för hjärt- och kärlsjukdomar. Screening och interventionsprogram kräver investeringar. Men enligt nämnda pliotstudie räcker det att förebygga diabetes hos fyra procent av högriskindividerna för att satsningarna ska löna sig. Investeringarna betalas tillbaka i form av minskade behandlingskostnader. Men framför allt skulle diabetesscreening innebära ökad livskvalitet för människor som riskerar att utveckla typ 2- diabetes. Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi landstingsfullmäktige besluta att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att undersöka förutsättningarna att införa ett piotprojekt gällande diabetesscreening i en eller flera sörmländska kommuner. Nyköping den 24 november 2015 C-- Marie-Louise Forslund Mustaniemi Östen Eriksson